Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Relevanta dokument
Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Energifallets ordlista

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

KLIMATPRAT Hur pratar vi om klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet? Tankar och tips om hur du kan tala med andra om klimat och hållbar utveckling

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Min bok om hållbar utveckling

KLIMATPRAT Hur pratar vi om klimatfrågan utan att skapa uppgivenhet? Tankar och tips om hur du kan tala med andra om klimat och hållbar utveckling

Förnybara energikällor:

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Klimat, vad är det egentligen?

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

1. Vad är naturkunskap?


VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Fakta om klimatförändringar

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten och klimatförändringar

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

UR-val svenska som andraspråk

Min bok om hållbar utveckling

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Energifallets ordlista för lärare och alla andra.

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Fakta om klimatförändringar

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Ämnen runt omkring oss åk 6

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Av: Erik. Våga vägra kött

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?


Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Mjölkkon & biologisk mångfald

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Handel med utsläppsrätter. för lägre utsläpp av koldioxid.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Klimatpolicy Laxå kommun

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

ETE310 Miljö och Fysik

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Miljöteknik HT13. Pia Lindberg, Institutionen för Kemi Ångström

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

ETE310 Miljö och Fysik

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Klimatförändringar: kort fakta

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

KLIMA TSMAR T SKOLA KLIMATSMART SKOLA

Energikällor Underlag till debatt

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Annika Balgård, Hur kommer klimatfrågan att påverka sjukvården de närmaste 10 åren?

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

Södertälje och växthuseffekten

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Människan, resurserna och miljön

FILMHANDLEDNING Extrema väder klimatförändringarnas hot mot den globala säkerheten

Naturens gränser och vår framtid. Har naturen gränser? Är de i så fall oföränderliga? Har den kanske gränser för hur mycket misshandel den kan stå ut

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Tidningstjänst AB och miljön

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Transkript:

Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären. Ekosystem Ett X är allt som lever och alla livsmiljöer inom ett område, till exempel en bit natur och alla dess djur och växter samt marken, vattnet och klimatet. Extremväder Väderföreteelser som enligt forskare ökar i takt med klimatförändringarna, t ex algexplosioner, extrem hetta, kraftiga regn, översvämningar, tromber, cykloner och åska. Fossil energi Finns i exempelvis bränslen som fossilgas skiffergas, torv, brunkol, stenkol och olja. X är egentligen biobränsle som skapats genom att solenergi bundits in genom fotosyntesen för mycket länge sedan. Har lagrats i jorden i miljontals år och när den nu används släpps koldioxid ut som förändrar jordens klimat. Fotosyntes Växternas sätt att fånga solens energi genom att omvandla koldioxid, vatten och solljus till kolhydrater och syre.

Förnybara energikällor Energikällor som återbildas och därför inte tar slut i ett mänskligt tidsperspektiv. De flesta X får sin energi från solen. Exempel på X är vattenkraft, solenergi, vindkraft och vågkraft. Försurning Tillförsel av sura ämnen i marker och vattendrag genom bl a förbränning av fossila bränslen. Global uppvärmning Uppvärmning av jordens atmosfär och hav som orsakas av människans utsläpp av växthusgaser. X är en förstärkning av den naturliga växthuseffekten. Hållbar utveckling När samhället utvecklas på ett sådant sätt att vi som lever i dag kan få våra behov uppfyllda, samtidigt som vi vårdar jorden så väl att även framtidens människor kommer att kunna få sina behov tillgodosedda. Icke förnybara energikällor Energikällor som nybildas mycket långsamt, eller inte alls, och därför kan ta slut här på jorden. Exempel på X är fossila bränslen och uran.

Klimat Vädrets egenskaper och förändring under lång tid, som årtionden eller sekel. Värme och vind under en dag, vecka eller sommar beskriver det lokala vädret, medan vädret över många somrar beskriver platsens X. Klimatförändring X beskriver hur jordens klimat varierar över tid lokalt, regionalt och globalt. X har tidigare alltid varit naturliga, till exempel på grund av vulkanutbrott eller regelbundna små ändringar i jordens omlopp kring solen. Klimatkoll Att ha koll på hur främst ens egen klimatpåverkan ser ut och hur det går att förändra den. Klimatkompensation Företag, organisationer eller personer kan handla upp utsläppsminskningar på annan ort som är tänkta att motsvara de utsläpp av växthusgaser som respektive organisation ger upphov till. Klimatskeptiker Person som ifrågasätter politiska och vetenskapliga uppfattningar om människans bidragande till klimatförändringarna.

Klimatsmart Beskriver någon eller något som inte släpper ut växthusgaser i onödan. Koldioxid (CO2) Växthusgas som är en förutsättning för livet på jorden. Utan den skulle vår planet vara alltför kall. På senare tid har halten av atmosfärens X ökat kraftigt och därför blir jorden nu allt varmare, se också global uppvärmning. Koldioxidekvivalenter Olika växthusgaser påverkar klimatet olika mycket. För att kunna jämföra olika utsläpp med varandra när länders och varors klimatpåverkan ska bedömas räknas ofta utsläppen om till X, dvs hur mycket koldioxid som skulle ge motsvarande klimatpåverkan. Koldioxidskatt Ett ekonomiskt styrmedel för att minska användningen av fossil energi. En skatt tas ut på vissa fossila bränslen som innehåller kol som vid förbränning bildar koldioxid och därmed bidrar till den globala uppvärmningen. Kretslopp Hur ämnen cirkulerar i naturen. Vattnets X beskriver hur vatten avdunstar från haven, blir moln och sedan nederbörd som till sist rör sig i floder ut till haven igen. Andra ämnen, som exempelvis kol, kväve och fosfor har andra X.

Kväveoxid/ Kvävemonoxid (NO) En mycket stark växthusgas som bildas när kväve och syre utsätts för värme och tryck. Bildandet av X sker till störst del i kraftverk eller i fordons förbränningsmotorer. Gasen bidrar även till att bryta ner ozon. Metangas (CH4) X är en färglös och luktfri växthusgas. Är en beståndsdel i biogas och fossilgas (naturgas). Bildas vid syrefattig nedbrytning av organiskt material och förekommer mest nere i marken, bl a under permafrosten i Sibirien. X bildas även i magen på idisslande djur som t ex kor och får som rapar och fiser ut gasen. Produktion av kött och mejeriprodukter och olje- och gasutvinning orsakar stora utsläpp av X. X har en större påverkan på växthuseffekten på kort tid än koldioxid, men bryts snabbare ner i atmosfären och bidrar inte till försurning av haven. Ozonlagret Ligger i ett skikt i stratosfären där det skyddar jorden mot skadlig UV-strålning. Skadliga utsläpp av till exempel freoner har tunnat ut X. Genom internationella avtal och lagar har utsläppen av skadliga ämnen minskat och X börjat laga sig självt. Permafrost Benämning på permanent geologisk frost, alltså ständig tjäle i marken. Finns nära Nord- och Sydpolen, främst i Alaska, Kanada och Ryssland. I och med den globala uppvärmningen smälter delar av X och frigör stora mängder koldioxid och metan som finns lagrat i marken, vilket ytterligare förstärker växthuseffekten. Utsläppsrätt Används till exempel i EUs utsläppshandelssystem. Varje X ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid och verksamheter kan köpa och sälja X på en marknad efter behov. Det totala utbudet kontrolleras för att begränsa utsläppen till en politiskt beslutad maxnivå.

Växthuseffekt Egenskap hos atmosfären som gör att jordens medeltemperatur är högre än den skulle varit utan atmosfär. Människans utsläpp av växthusgaser förstärker X, vilket leder till klimatförändringar. Växthusgaser De gaser som gör att atmosfären fungerar som ett växthus. X hindrar mycket av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden och skickar tillbaka den mot jordytan. Koldioxid, metan, lustgas och vattenånga är exempel på X. COP X är FN:s klimatkonventions (UNFCCC) högsta beslutande organ. Alla länder som undertecknat konventionen, 196 länder, finns representerade i X. De ses varje år för att se över implementeringen av konventionen och föra arbetet framåt. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) X är FN:s klimatpanel. Den består av 195 stater och ett antal organisationer och har i uppgift att ge en vetenskaplig sammanfattning av de klimatförändringar människan orsakat, vilka effekter de kan få och vilka möjligheter det finns att minska effekterna. Kyotoprotokollet Globalt avtal mellan stater där undertecknarna åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser. X:s huvudavtal gick ut 2012 och inget bindande avtal har ersatt det ännu.

United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) FN:s klimatkonvention är ett fördrag från FN:s möte Earth Summit i Rio de Janeiro 1992, som har målet att stabilisera växthusgaserna i atmosfären på en nivå som begränsar klimatförändringarna.