samhällsskydd och beredskap 1 (11) Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018
samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter... 4 1.2.1 Sju prioriterade områden... 5 1.2.2 Perspektiv civilt försvar och höjd beredskap... 5 1.2.3 Perspektiv stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap... 6 1.2.4 Perspektiv frivilligorganisationer och privata företag... 6 2. Åtgärder... 7 2.1 Att förebygga i samverkan... 7 2.1.1 Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling... 7 2.1.2 Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsinfrastruktur... 7 2.2 Att hantera i samverkan... 8 2.2.1 Åtgärder för att stärka samordning och ledning... 8 2.2.2 Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information... 9 2.2.3 Åtgärder avseende förstärkningsresurser... 10 3. Uppföljning... 10
samhällsskydd och beredskap 3 (11) 1. Inledning 1.1 Anslag 2:4 ap. 5 Krisberedskap Denna inriktning avser utvecklingsprojekt hos centrala myndigheter som finansieras med anslag 2:4 ap. 5. p. 2. Länsstyrelser omfattas bara delvis då de i första hand tilldelas medel utifrån ett annat villkor (ap 5 p. 13). Detta innebär att Länsstyrelser har möjlighet att söka projektmedel enbart för investeringar och inte för övriga utvecklingsutgifter. Enligt MSB Regleringsbrev 2017 ska anslagsposten användas för att finansiera åtgärder som stärker samhällets samlade beredskap och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga händelser och kriser samt till åtgärder som syftar till att skapa eller vidmakthålla en grundläggande civil försvarsförmåga. Regeringen anger dessutom att ett antal förutsättningar 1 måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar och villkor för finansiering från anslaget, återfinns i dokumenten Finansieringsprinciper och Allmänna villkor. Övrigt som behöver beaktas vid planering och genomförande, finns beskrivet på MSB.se. MSB tar varje år fram en inriktning för att ytterligare specificera hur dessa medel bäst ska användas under kommande år. Kapitel 1 beskriver de utgångspunkter som MSB har bedömt ska styra inriktningen. Dessa är i första hand de brister som framgår i de nationella riskoch förmågebedömningen 2017, samt regeringens beslut om att planeringen för höjd beredskap ska återupptas 2. 1 Hänvisning i regleringsbrev till budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 6, bet. 2014/15:FöU1, rskr. 2014/15:63 2 Planeringsanvisningar för det civila försvaret, regeringsbeslut 20151012 (http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/justitiedepartemen tet/beslut-civilt-forsvar-planeringsanvisningar.pdf).
samhällsskydd och beredskap 4 (11) Kapitel 2 beskriver de åtgärder som är prioriterade att söka medel för från anslag 2:4 Krisberedskap och som påbörjas 2018. Flera åtgärder i samma projekt ökar chanserna till bifall. Inriktningen har kortats ner jämfört med 2017 och formulerats om. De åtgärder som beskrivs omfattar dock samma mål och förmågor som inriktningen för 2017. Kapitel 3 beskriver kort MBS:s ökade fokus på uppföljning av projektetens resultat. 1.2 Utgångspunkter Inriktningen bygger på identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i de nationella risk- och förmågebedömningarna (NRFB) samt den uppföljning som gjorts av projekt, båda redovisas årligen till regeringen. Därtill kommer de regeringsuppdrag till MSB och Försvarsmakten som ska redovisas under 2017 3 respektive 2019 4 på grund av den återupptagna planeringen för höjd beredskap. Därutöver beaktas andra underlag som NRFB hänvisar till för djupare kunskap inom specifika områden. Sådana kan vara strategier och handlingsplaner exempelvis Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, aktörsgemensam CBRNE strategi, Sveriges strategi för oljeskadeskydd, NIS-direktivet avseende informationssäkerhet. NRFB innebär att MSB varje år tar fram en nationell bedömning som redovisas till regeringskansliet. Syftet med bedömningen är att identifiera och analysera risker, sårbarheter och brister i samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och därmed vara ett strategiskt underlag för att inrikta och utveckla samhällets krisberedskap. Av de sårbarheter och brister i förmågan som identifieras, faller en del i linje med ansvarsprincipen under det egna ansvaret och ska då finansieras med egna medel. Vissa aktiviteter och åtgärder som bidrar till att skapa förmåga i enlighet med analysens slutsatser kan finansieras av anslag 2:4 Krisberedskap vilket förtydligas i den följande inriktningen. MSB gör därmed en prioritering av vilket arbete som är särskilt viktigt att komma igång med under 2018, t.ex. vad gäller civilt försvar och inom de prioriterade områdena som beskrivs längre fram. 3 (http://www.regeringen.se/4ab3dd/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsde partementet/regeringsbeslut/regeingsbeslut-5-2015_12_10-uppdrag-tillforsvarsmakten-och-msb-avseende-totalforsvarsplanering.pdf) 4 http://www.regeringen.se/49a7b6/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsde partementet/regeringsbeslut/uppdrag-till-forsvarsmakten-och-myndigheten-forsamhallsskydd-och-beredskap-att-framja-och-utveckla-en-sammanhangandeplanering-for-totalforsvaret
samhällsskydd och beredskap 5 (11) För att främja en helhetssyn i planering för krisberedskap och höjd beredskap ska särskilt utpekade myndigheter, däribland bevakningsansvariga myndigheter, planera inom ramen för de sex samverkansområdena Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar, Farliga ämnen, Skydd, undsättning och vård, Teknisk infrastruktur samt Transporter. De myndighetsåtgärder som blir resultatet av denna planeringsprocess kan bli föremål för finansiering genom 2:4-anslaget, givet övriga ingångsvärden och kriterier i detta dokument. Nedan beskrivs de områden som bedöms vara mest centrala och därpå följer några perspektiv som MSB tycker är viktiga att myndigheterna beaktar. Varken områdena eller perspektiven kan direkt hänföras till en särskild åtgärd i kapitel 2. Fler perspektiv kan vara relevanta sett till en eller flera åtgärder i inriktningen. Till stor del kommer dessa att styra prioriteringen i tilldelningen. 1.2.1 Sju prioriterade områden I NRFB lyfter MSB sju områden som bör prioriteras. Förutom att de sju prioriterade områdena generellt bör stå i fokus för arbete med att stärka samhället förmåga anser MSB att det finns särskilda sårbarheter och brister att åtgärda. MSB ser att det är särskilt angeläget att utveckla den sektorsvisa planeringen för att säkerställa funktionaliteten i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Denna planering behöver inkludera Försvarsmaktens behov av stöd avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster inför och vid höjd beredskap. MSB anser att aktörer avseende de sju prioriterade områdena särskilt bör beakta antagonistiska hot i bred bemärkelse i det förmågehöjande arbetet. De sju områdena är: 1. energiförsörjning, 2. livsmedel, 3. transporter, 4. hälso- och sjukvård samt omsorg, 5. finansiella tjänster, 6. information och kommunikation, 7. skydd och säkerhet 1.2.2 Perspektiv civilt försvar och höjd beredskap Regeringen har genom sin försvarspolitiska inriktning 2016-2020 beslutat om en återupptagen planering för höjd beredskap. I december 2015 beslutade regeringen om planeringsanvisningar för det civila försvaret. De bevakningsansvariga myndigheterna ska därför återuppta planeringen för civilt försvar. Den 10 juni 2016 redovisade MSB och Försvarsmakten gemensamma
samhällsskydd och beredskap 6 (11) grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret. Den 11 maj 2017 beslutade så regeringen om att höja ambitionen i arbetet med att stärka totalförsvaret genom ett särskilt uppdrag till MSB och Försvarsmakten. Planeringen för det civila försvaret ska samordnas såväl med Försvarsmaktens försvarsplanering som med planeringen för fredstida krissituationer. MSB och Försvarsmakten avser att arbeta i enlighet med förslaget till grundsyn från den 10 juni 2016 med beaktande av regeringens kompletterande styrning. För en sammanhållen planering bör befintliga strukturer och processer som används inom den fredstida krisberedskapsplaneringen, så långt möjligt, användas vid planeringen av det civila försvaret. 1.2.3 Perspektiv stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap MSB menar att samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten behöver utvecklats. Försvarsmakten har uttalat särskilda behov inom de sju prioriterade områdena: 1. energiförsörjning (elektricitet och drivmedel), 2. (försörjning av) livsmedel, 3. transport (och logistik), 4. hälso- och sjukvård (tillgång till sjukvårdsresurser), 6. information och kommunikation (telekommunikation). I regeringsuppdraget om sammanhängande totalförsvarsplanering 4 till MSB och Försvarsmakten ingår att planera för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster genom t.ex. avtal, lager, förfogande och ransonering. MSB ser det som viktigt att myndigheterna 2018 kommer igång med att planera för stöd till Försvarsmakten inom åtgärderna i kapitel 2. En konkret planering för dessa områden behöver göras inom ramen för samverkansområdena och tillsammans med Försvarsmakten i kombination med myndigheternas eget verksamhetsansvar enligt gällande regelverk. 1.2.4 Perspektiv frivilligorganisationer och privata företag Såväl NRFB som uppföljningen av anslag 2:4 2016 visar att planeringen utifrån en gemensam helhetssyn i större utsträckning behöver inkludera näringslivet och frivilligorganisationer. Ideella organisationer, trossamfund och frivilligorganisationer utgör en viktig del av de förstärkningsresurser som bör användas vid kris eller höjd beredskap. Offentliga aktörer ser inte alltid frivilliga som en resurs i krisberedskapsarbetet och att involvera dessa ses som svårt och tidskrävande. Detta gäller i synnerhet i det förberedande arbetet, exempelvis vid övningar. Privata aktörer kan inkluderas exempelvis genom nätverk.
samhällsskydd och beredskap 7 (11) 2. Åtgärder Nedanstående åtgärder avser det arbete som MSB menar behövs genomföras av myndigheterna för att stärka den nationella förmågan både att förebygga och att hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. Arbetet kompletterar MBS:s eget arbete. 2.1 Att förebygga i samverkan 2.1.1 Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Förväntade effekter: Möjlighet till överblick och eller en fördjupad behovsbild genom underlag i from av risker och sårbarheter. Förväntat resultat: Väl utvecklade sektorsvisa och sektorsövergripande analyser av risker och sårbarheter har tagits fram som stöd inom Försvarsmaktens prioriterade områden som beskrivs under 1.2.3 ovan. Uppföljningen av 2016 års projekt visar att det finns utrymme för ytterligare utveckling inom området gemensamma analyser av risker och sårbarheter. MSB utvecklar under 2017 föreskrifterna för risk- och sårbarhetsanalyser liksom stödet till aktörerna. MSB vill samtidigt betona att gemensamma analyser av risker och sårbarheter bör ta avstamp i nationell risk- och förmågebedömning (NRFB), vars framtagande kännetecknas av ett omfattande analys- och förankringsarbete med utgångspunkt i aktörernas RSA:er. Analyserna bör ha fokus på åtgärder för att adressera brister och sårbarheter som identifierats i NRFB och inom ramen för planeringen i samverkansområdena. Analyserna ska kunna ligga till grund för sektorsvis och sektorsövergripande planering för att säkerställa funktionalitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur. Prioritetsordning: Projekt med perspektivet höjd beredskap. 2.1.2 Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritisk informationsinfrastruktur Förväntade effekter: Samhällsviktig verksamhet upprätthålls och kritisk infrastruktur fungerar under störda förhållanden. Förväntat resultat: Det finns krav avseende robusthet och uthållighet i samhällsviktig verksamhet och den funktionalitet den tillhandahåller. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap.
samhällsskydd och beredskap 8 (11) Uppföljningen av 2016 års projekt visar att det fortsatta arbetet behöver säkerställa samhällsviktig verksamhet vid höjd beredskap. Även enligt NRFB är förmågehöjande arbete inom samhällsviktig verksamhet ytterst angeläget. Aktörerna behöver stärka funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och informationsinfrastruktur tillsammans med MSB. Det innebär att identifiera nationell samhällsviktig verksamhet och nationell kritisk infrastruktur, utveckla krav på funktionalitet hos samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur vid kriser och höjd beredskap, samt, se över möjligheterna att prioritera kritiska leveranser till samhällsviktiga verksamheter, vilket inkluderar utveckling av privat-offentlig samverkan genom avtal. Att stärka sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet under störda förhållanden uppnås genom systematiskt säkerhetsarbete samt kontinuitetsplanering. Kunskapen om beroenden i och mellan samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur med utgångspunkt i sektors- och (geografiskt) områdesöverskridande beroenden behöver stärkas och en nationell kartläggning av beroenden behöver inledas. Informationsinfrastrukturen behöver bli mer robust, vilket inkluderar stärkt förmåga att förebygga, upptäcka, och hantera incidenter. Prioritetsordning: Projekt med perspektivet höjd beredskap och ökad robusthet. 2.2 Att hantera i samverkan 2.2.1 Åtgärder för att stärka samordning och ledning Förväntade effekter: Aktörerna har möjlighet att kommunicera skyddat, säkert, tillgängligt och robust, såväl i vardag som i kris och krig. Förväntat resultat: Samverkan och ledning tar sin utgångspunkt i och har en tydlig koppling till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Projekten har genomförts i samverkan mellan myndigheter för att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar. I NRFB drar MSB slutsatsen att fler aktörer bör arbeta enligt de framtagna gemensamma grunderna för samverkan och ledning vid samhällsstörningar samtidigt som MSB kommer att fortsätta implementeringen samt vidareutveckla och fördjupa grunderna.
samhällsskydd och beredskap 9 (11) Det handlar om att utveckla en aktörsgemensam samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap. MSB ser att tillgången till säkra kommunikationer som stödjer samverkan och ledning hos samhällsviktiga verksamheter behöver öka genom investeringar i fysisk infrastruktur. Centrala myndigheter behöver bli bättre på att använda Rakel och Swedish Government Secure Intranet (SGSI), som underlättar ledning och främjar samverkan med andra aktörer. Förmågan att verka från alternativ och/ eller skyddad ledningsplats behöver öka. MSB menar också att uthålligheten vid ledningsplatserna behöver stärkas avseende vatten, el och tekniska system. Rutiner behövs för att regelbundet testa uthålligheten. Stöd som avser ledningsplatser specifikt hanteras ej som ett utvecklingsprojekt utan genom direktkontakt med MSB UB-SOL. Prioritetsordning: Projekt för aktörernas förmåga att kommunicera säkert och robust i samverkan med andra. 2.2.2 Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Förväntade effekter: Den enskildes förmåga har stärkts genom kritisk tänkande, kunskap om sin egen resiliens och beredskap. Förväntat resultat: Kriskommunikation är integrerat i ledning och samverkan med utgångspunkt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar för att bidra till att samhällsstörningar och förtroendekriser hanteras mer effektivt. Aktörerna förstår och kan möta påverkanskampanjer. Uppföljningen av 2016 års projekt visar att det fortsatta arbetet bör fokusera på kriskommunikation till allmänhet och media samt att integrera kriskommunikation i gemensamma grunder, och syfta till mer än att enbart vara kunskapshöjande. NRFB tar i sin tur upp risken med att aktörerna inte beaktar antagonistiska hot i tillräcklig utsträckning i sitt planeringsarbete. Det medför att samhället är särskilt sårbart för denna typ av händelser. Påverkanskampanjer, som utgör ett antagonistiskt hot, genomförs mot Sverige med avsikten att påverka vårt nationella suveräna beslutsfattande. Att förstå påverkanskampanjer kräver utveckling av informationsförsörjning, analysverktyg och metoder. Att möta påverkanskampanjer kräver utveckling av kommunikativa metoder, samordning mellan olika aktörer och möjlighet att nå relevanta målgrupper.
samhällsskydd och beredskap 10 (11) Prioritetsordning: Projekt för planering för att möta och neutralisera påverkans- och propagandakampanjer. 2.2.3 Åtgärder avseende förstärkningsresurser Förväntade effekter: Generella förmågor finns för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser vid kriser. Prioritering kan ske av materiella och personella resurser för att värna människors liv och hälsa, samt upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Förväntat resultat: Myndigheternas samarbete med ideella aktörer (frivilliga försvarsorganisationer, andra frivilligorganisationer och spontanfrivilliga) har utvecklats och utgör resurser i krishanteringen. Enligt uppföljningen av 2016 bör utveckling av samhällets förstärkningsresurser fortsätta. Fler myndigheter behöver påbörja och utveckla samarbete med de frivilliga försvars-organisationerna och andra ideella aktörer. Aktörernas mottagande av nationella och internationella förstärkningsresurser samt hur dessa resurser ska prioriteras vid en kris är också angeläget att utveckla. NRFB pekar på att flera aktörer saknar förberedda arbetssätt och behöver utveckla kunskapen om vem en begäran om förstärkningsresurser ska ställas till och hur behoven ska tydliggöras. Det krävs resurser för att hantera bland annat dokumentation, arbetsfördelning, samordning, kvalitetssäkring och utrustning när förstärkningsresurserna tas emot. NRFB pekar även på behov av planering för resursinventering och behovsanalys av materiel för krisberedskap och höjd beredskap. Prioritetsordning: Projekt med perspektivet höjd beredskap. 3. Uppföljning MSB kommer att undersöka effekterna av de sammanvägda satsningar som blir resultatet av inriktningen. De åtgärder som anslaget finansierar följs upp årligen av MSB i syfte att rapportera till regeringen om anslagets effekt på krisberedskapsförmågan. 5 Uppföljningen ger en övergripande bild av på vilket sätt anslaget har stärkt krisberedskapsförmågan när det gäller helheten. 5 Se t.ex. den senaste uppföljningsrapporten: MSB, Uppföljning av anslag 2:4 Krisberedskap 2016, publikationsnr. MSB1084.
samhällsskydd och beredskap 11 (11) MSB kommer i år att fokusera mer på uppföljning av projekten. Dels uppföljning av genomförda aktiviteter och dels på uppnådda resultat. Det kommer att ställa krav på myndigheterna att tydligt redovisa vilka aktiviteter som genomförts och att dessa är uppföljningsbara. Myndigheterna behöver i högre grad göra en egen bedömning av de resultat som uppnåtts i förhållande till vad som planerats, inte bara av aktiviteter. MSB har de senaste åren arbetat med att utveckla indikatorer för att mäta effekter av de projekt och uppdrag som centrala myndigheter, länsstyrelser och frivilliga försvars-organisationer bedriver. Detta arbete pågår. Utvärderingar kompletterar uppföljningen med en fördjupad bedömning av effekten av några enskilda projekt inom ett tema. Under 2017 kommer MSB att genomföra en extern utvärdering av utförda projekt inom ramen för åtgärd inriktning och samordning.