www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Jörn Wahlroth Mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Mönsterås kommun
Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.3.1. Finansiella mål... 7 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1. Resultaträkning... 9 3.2.2. Balansräkning... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys... 11 3.2.4. Sammanställd redovisning... 12 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 12
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av de verksamhets- och finansiella mål som fullmäktige har angivit i 2014 års budget. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god utifrån kommunfullmäktiges uppställda mål. Vi bedömer de övergripande verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Det ska dock i sammanhanget noteras den negativa utvecklingen avseende målet att nämndernas verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Nämndernas sammantagna negativa budgetavvikelse uppgår till drygt 19 mnkr, där socialnämnden står för 15 mnkr. Den ekonomiska utvecklingen i nämndernas verksamhet kopplat till de finansiella förutsättningarna, där bland annat realisationsresultaten och finansnettots positiva budgetavvikelse starkt bidrar till att balanskravet uppnås, gör att ekonomistyrningsfrågorna särskilt behöver uppmärksammas. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. 1 av 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 12
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Rapportens innehåll har sakgranskats av kommunens ekonomichef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 12
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen bör utvecklas med en analys av hur ekonomin bedöms utvecklas de närmaste åren. I nämndernas redogörelser beskrivs utvecklingen av verksamheterna, men inte hur ekonomin påverkas. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet Finansiell analys beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. 4 av 12
Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om särskild avtalspension och visstidspensioner i enlighet med RKR 2.1. Det saknas information om antalet personer med särskilda pensionsavtal. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Information om kvalitet och måluppfyllelse redovisas i nämndernas redogörelser. Utöver ekonomiska nyckeltal redovisas andra intressanta verksamhetsnyckeltal. Sammantaget görs därför bedömningen att redovisningen av utfallet för god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv är tillfredsställande. Hur kommunstyrelse och nämnder arbetar med styrning och uppföljning bör utvecklas i förvaltningsberättelsen. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Årets investeringar uppgår till netto till 58,1 mnkr jämfört med budgeterade 73,3 mnkr. Investeringsredovisningen återfinns i förvaltningsberättelsen och överensstämmer med övriga delar av årsredovisningen. Där finns även en tabell över större investeringar. Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi rekommenderar att investeringsredovisningens uppställning förenklas samt att jämförelse mot budget görs i tabellen över större investeringsprojekt. 3.1.1.3. Driftredovisning Driftsredovisningen visar nämndernas intäkter och kostnader i jämförelse med budget, både internt och externt. Resultatet går att härleda till kommunens resultaträkning. Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi rekommenderar att driftsredovisningens uppställning förenklas. 5 av 12
Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Budget Utfall Budgetavvikelse Kommunstyrelse - 81,2-80,5 0,7 Barn- och utbildningsnämnd -275,3-279,5-4,2 Socialnämnd -256,5-272,0-15,5 Föreningsnämnd -6,7-6,5 0,2 Kulturnämnd -10,5-10,4 0,1 Byggnadsnämnd -0,3-0,2 0,1 Miljönämnd -3,6-3,6 0 Övriga nämnder -2,3-2,8-0,5 Summa nämnderna 636,4 655,5-19,1 Nämnderna uppvisar ett underskott i förhållande till budget med sammantaget drygt 19 mnkr. Socialnämndens negativa utveckling i förhållande till budget har fortsatt under året och uppgår till 6 % av nettobudgeten. Även barn- och utbildningsnämnden uppvisar underskott. Underskottet uppgår till 1,5 % av nettobudgeten. Socialnämndens underskott fördelas över flera verksamheter. Inom IFO är det främst HVB-verksamheten som genrerar budgetunderskott. För särskilt boende redovisas underskott kopplat till bemanning för enskilda ärenden. Vidare uppvisar bland annat hemtjänstverksamheten och personlig assistans underskott. Barn- och utbildningsnämnden hänvisar till ej kompenserad elevökning som främsta orsak till budgetunderskottet. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om att balanskravet har uppfyllts. I balanskravsresultatet ingår 9,1 mnkr avseende realisationsvinst, där skogsmark avyttrats i en markbytesaffär. Vi delar inte uppfattningen att denna post kan jämställas med tomtförsäljning vars resultat löpande ingått i balanskravsresultatet. Vår bedömning är att en avräkning borde skett från det redovisade balanskravresultatet. Från och med år 2013 är det enligt kommunallagen möjligt att under vissa förutsättningar reservera medel till en resultatutjämningsreserv. Syftet är att kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Kommunen har totalt reserverat 31,4 mnkr en resultatutjämningsreserv. Årets reservering uppgår till 0,5 mnkr. Reserven framgår av kommunens balansräkning samt redovisas i balankravsavstämningen i not. 6 av 12
3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering de övergripande verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Det ska dock i sammanhanget noteras den negativa utvecklingen avseende målet att nämndernas verksamhet ska bedrivas inom tilldelad budgetram. Nämndernas sammantagna negativa budgetavvikelse uppgår till drygt 19 mnkr, där socialnämnden står för 15 mnkr. Den ekonomiska utvecklingen i nämndernas verksamhet kopplat till de finansiella förutsättningarna, där bland annat realisationsresultaten och finansnettots positiva budgetavvikelse starkt bidrar till att balanskravet uppnås, gör att ekonomistyrningsfrågorna särskilt behöver uppmärksammas. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014: Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Resultat skall uppgå till minst 2 procent av årets skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet över en mandatperiod bör uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 1 Utfall 2014 Resultatet överstiger målnivån. Måluppfyllelse Målet är uppnått. Självfinansieringen av investeringar ska inte understiga 100 procent. Taxornas storlek bör inte överskrida snittet i länet eller jämförbara kommuner. Vatten, avlopp och renhållning ska finansieras till 100 procent av taxan. Ingen upplåning har skett under året för att finansiera investeringarna. En jämförelse visar att taxorna inte överskrider snittet i länet och jämförbara kommuner. De taxefinansierade verksamheterna har självfinansierat investeringarna. Målet är uppnått. Målet är uppnått. 1 Enligt uppgift ska årsredovisningen kompletteras till kommunfullmäktiges behandling med mätning av målet över mandatperioden. 7 av 12
3.1.3.2. Mål för verksamheten Mönsterås kommun har övergripande verksamhetsmål som genom mätningar ska visa vad kommunen gör för att använda skattemedlen så effektivt som möjligt. Målen beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. De övergripande målen utvärderas i förvaltningsberättelsen och de riktade i nämndernas verksamhetsberättelser. Verksamhetsmål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Kommunens företagsklimat skall vara bäst i länet och bland de 30 bästa i landet i Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Nyföretagandet ska öka med 30 % för mandatperioden. Utfall 2014 I den senaste undersökningen hamnar Mönsterås på plats 54, bäst i länet. Snittökning; 45,5% Måluppfyllelse Målet är delvis uppnått. Mål uppfyllt. Mönsterås ska uppfattas som länets bästa kommun att bo och verka i när det gäller kommunal service och medborgarinflytande. Kommunens sjukfrånvaro skall vara under 4,5 % under mandatperioden. Verksamheterna skall drivas inom tilldelad budgetram och i enlighet med de politiskt prioriterade målen. Mönsterås kommun ska successivt bli en fossilbränselfri kommun till år 2030. Energianvändningen skall minskas från 2009 med 10 % till år 2014 och 15 % till år 2020. Mätningar göras via SCB:s nöjdkundindex. Den totala sjukfrånvaron i snitt för mandatperioden var 5,01% Nämnderna visar ett underskott med drygt 19 mnkr jämfört med budget. Från år 2009 till 2014 har energiförbrukningen minskat med 6%. Kommunen är fossilbränslefri vad avser uppvärmningen. Mål uppfyllt. Målet är inte uppnått. Målet är inte uppnått. Målet ska vara uppnått först 2030. Målet är delvis uppfyllt. Mönsterås kommun ska inom alla sina verksamheter och de kommunala bolagen, främja flickor och pojkars, kvinnor och mäns lika rättigheter och möjligheter till en jämn fördelning av inflytande och påverkan samt motverka diskriminering. Under mandatperioden ska respektive chef uppdatera samtliga sina närmaste medarbetare på Mönsterås kommuns jämställdhetsprogram. Målet är uppfyllt. 8 av 12
Andelen av kommunens invånare (18-80 år) som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra ska öka till 70 procent till år 2015. 70% av männen och 68% av kvinnorna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra. Målet är delvis uppnått. Kommunen arbetar löpande för att nå de långsiktiga verksamhetsmässiga målen. Fem av målen som mäts i år har helt eller delvis uppnåtts. Vi rekommenderar att utvärderingen av målen tydliggörs genom att redovisa utfallet av den mätning som genomförts kopplat till respektive mål. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vår bedömning är att nämndernas redovisningar redovisar utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Redovisningen följer en bestämd struktur utifrån följande rubriker viktiga händelser, ekonomisk analys, måluppfyllelse samt framtidsaspekter. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2014 Utfall 2013 Avvikelse Verksam hetens intäkter 1 9 0,4 1 81,8 8,6 Verksam hetens kostnader -7 88,9-7 6 0,3-2 8,6 Av skriv ningar -37,6-35,2-2,4 Verksamhetens nettokostnader -636,1-613,7-22,4 Skatteintäkter 51 0,7 506,8 3,9 Generella statsbidrag och utjämning 1 29,7 1 22,6 7,1 Summa skatter och statsbidrag 640,4 629,4 11 Finansiella intäkter 1 4,5 1 4,3 0,2 Finansiella kostnader -2,8-5,1 2,3 Årets resultat 16 24,9-8,9 9 av 12
En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens intäkter har ökat med 8,6 mnkr. Ökningen avser intäkter från migrationsverket avseende flyktingverksamheten med 11,3 mnkr samt högre reavinster avseende försäljning av mark med 6 mnkr. Därutöver har kommunens bidragsintäkter ökat med 2,5 mnkr. Ökningen avser bidrag från arbetsförmedlingen avseende ett projekt med syftet att sysselsätta ungdomar. Föregående år redovisade kommunen intäkter avseende AFA som uppgick till 12,2 mnkr. Motsvarande intäkt finns inte för år 2014. Verksamhetens kostnader har ökat med 28,6 mnkr jämfört med föregående år på grund av att lönerna ökat med 18,9 mnkr samt att övriga kostnader har ökat. Bland dessa kostnader märks bland annat interkommunala ersättningar inom skolan samt kostnader inom socialens LSS verksamhet. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 11 mnkr jämfört med föregående år. Finansnettot är 2,5 mnkr högre än föregående år på grund av att under år 2013 medförde en sänkning av diskonteringsräntan att den finansiella kostnaden ökade vid beräkning av pensionsskulden samt att intäkter avseende placeringar i KLP har ökat jämfört med föregående år. Ovanstående poster innebär netto en resultatförsämring om ca 6,5 mnkr mellan åren, av den totala resultatförsämringen om 8,9 mnkr. Följande poster kommenteras: Årets resultat påverkas positivt av realisationsvinster på 12,8 mnkr avseende försäljning av mark. Den största posten avser resultatet av en markaffär som genererat 9,1 mnkr i realisationsvinst. Marken (skogsmark med marginellt bokfört värde) utgjorde likvid i en affär där för kommunen mark av framtida strategisk betydelse förvärvades. Ersättningen för den förvärvade marken uppgick till 7,4 mnkr och i mellanskillnad erhölls 1,7 mnkr. Markbytet genomfördes under år 2013, men slutredovisades först år 2014. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 10 av 12
Följande poster kommenteras: Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015. Årets investeringar har anpassats till komponentredovisning. I övrigt har inga åtgärder vidtagits som har påverkat resultat- eller balansräkning under 2014. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Avsättning för återställning av deponi redovisas om 13,6 mnkr. Avsättningen följer den plan som fastställdes år 2008. Beräkningen är nuvärdesberäknad. I övrigt redovisas en avsättning uppgående till 2,3 mnkr. Kommunens exploateringsredovisning redovisas vid sidan av investeringsredovisningen. Som omsättningstillgång redovisas de tillgångar som är färdiga för avyttring (värderade till anskaffningsvärdet). Tillgångar hänförliga till exploatering är värderade till 10,5 mnkr. Förutbetald ersättning för nyanlända flyktingar samt för mottagande av ensamkommande flyktingbarn finns uppbokad som kortfristig skuld med 9,7 mnkr (föregående år 4,1 mnkr). Ej utnyttjad ersättning kan balanseras under introduktionstiden, numera 4 år, samt så länge kommunen har ansvaret för ensamkommande flyktingbarn, längst till de fyller 21 år. Därefter ska överskjutande medel intäktsföras. Vi rekommenderar att det specificeras vilket belopp som ska kvarstå i balansräkningen inför kommande bokslut. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vidare bedömer vi att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 11 av 12
3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Vidare bedömer vi att konsolideringen av underliggande enheter beskrivits på ett korrekt sätt och att olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter beskrivits samt att effekten framgår. Vi bedömer att KRL:s krav uppfyllts såväl avseende 8.1 som 8.2 samt att rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning har följts. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 2015-03-19 Malin Kronmar Projektledare Jörn Wahlroth Uppdragsledare 12 av 12