FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Relevanta dokument
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Stenåldern. De första människorna i Norden bodde i enkla hus/tält för att de flyttade ofta då de följde maten det vill säga de vilda djuren.

Faktakort bondestenåldern

BRONSÅLDERN. Ca 2000 f.kr f.kr

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Ölmevalla 180, boplats

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

Stiftelsen Kulturmiljövå. ård Rapport 2012:35. Fornlämning. Ripsa 127 2:6 Ripsa socken

Skapa bilder med digitala, och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

Stensättningen som ni står på är en grav. Försök se vilken form graven har.

Gullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet

Forntiden i Rosengård

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida

Klovsten 2009, gravfält

E K E T O R P S S K A T T E N. en silverskatt från vikingatiden

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Extramaterial till Boken om SO 1-3

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Forntiden. STENÅLDERN år f.kr lärde sig svenskarna att odla. - Människorna kunde tillverka enkla verktyg av trä och flintasten.

Schaktning för fjärrkyla i Sturegatan

Spöket i Sala Silvergruva

Ny brunnskammare till fastigheten Svista 1:7

Inför jordvärme i Bona

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

Inför Antiken ca 800 f.kr. 500 e.kr.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Gång- och cykelväg i Simris

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

Skogs-Ekeby, Tungelsta

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

VIKINGATIDEN NAMN:

Namn: Mia Karlsson, Västervångskolan, Landskrona

Spår i marken. av gruvans drift i Sala tätort

18 hål på historisk mark

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson

Vedbo, Eriksborg. Nybyggnation av småhus. Särskild utredning. Eriksborg, Vedbo 59 Skerike socken Västmanland. Anna-Lena Hallgren

Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning

Odalbygden 7. Rapport 2018:106 Arkeologisk utredning, etapp 2. Östergötlands län, Östergötland, Linköpings kommun, Slaka socken.

slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Natur och kulturstig Livered

Efter att ha bekantat oss med de enskilda husen

Stora Sjögestad 20:1

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Olof Pettersson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

Torshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

Stenig terräng i Kista äng

HAMMENS HÖG. På 1930-talet var Hammings hög övervuxen med granar och en tät hagtornshäck. Foto av Egil Lönnberg, Fornminnesföreningens bildarkiv.

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Härd vid gravfältet Västerhaninge 53:1

Lundby 333, boplatslämningar

AVTRYCK. Tid, ting, minne

Allemansrätten paddling

Grävning för elkabel på gravfält

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Lärarmaterial. Vikingar sidan 1. Mål ur läroplanen: Arbeta med de svåra orden (expertorden) Tidslinje. Författare: Torsten Bengtsson

Schaktning för fjärrvärme vid Köpings museum

ANTIKVARISK KONTROLL

De djurben som hittades vid undersökningarna

Under Rocklundas bollplaner

Kompletterande jobb utefter väg 250

Luftledning till jordkabel i Toresund

Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström

Arkivstudie Årstaberg

Från järnålder till Gustav Vasa

NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN

Gruvlämningar vid Brandkärr

Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme

Hänt under hösten 2009

Nordens kulturmöten. Bärnsten bildas av kåda från träd. Inuti den här bärn stenen finns en flera miljoner år gammal insekt.

Överjärna RAPPORT 2015:13. Arkeologisk utredning inom fastigheterna Församlingen 27 & 28, Överjärna socken, Södertälje kommun, Södermanland

2. Vad skulle du vilja skriva för budskap eller berättelse på din runsten? Fundera..!

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Stora gatan i Sigtuna

Syfte: Ur kunskapskraven i Historia åk 6:

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Lämningar på Trollåsen

F O R N B O R G. Äldre försvarsanläggning

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:11. Herrevad. Särskild utredning. Herrevad 4:14 Kolbäcks socken Västmanland. Jan Ählström

Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland

Optokabel vid Majstorp

Djupa schakt i Stora Gatan, Västerås

Torpunga. Särskild arkeologisk utredning steg II. Torpa 101, 102, Torpunga 1:5, Torpa socken, Kungsör kommun, Västmanland. SAU rapport 2010:20

Innehåll: Leva tillsammans, Diskutera och arbeta vidare, Quiz vad har jag lärt mig? Leva tillsammans

Rapport nr: 2015:08 Projekt nr: 1505

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Transkript:

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping Brandkärr Hållet CIRKA 3,5 KM

Plats 1 7, platser med fornlämningar 4 3

2 1 6 7 5

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Brandkärr PLATS 1 Brandkärr Mellan husen i Brandkärr ligger en kulle. Där har en bondgård legat. Den hette Brandkärr. Gården finns på gamla kartor från 1600-talet. Gården fanns fram till 1900-talet. Förr använde bönderna i Sverige årder till jorden. Det var under bronsåldern (för 4 000 år sedan). Under vikingatiden fanns det plog. Plogen blev vanlig på 1800-talet. Historisk karta från år 1670. Man ser Brandkärr uppe i mitten, nära skogen. BILD: VÄRLDENS BILDER Bonde från Egypten för 3 200 år sedan. BILD: ALAMY STOCK PHOTO Hällristning från bronsåldern: Bonde med årder. BILD: VÄRLDENS BILDER

Plats 2: Gravar från järnåldern FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN PLATS 2 Gravar från järnåldern I Nyköpings kommun finns ungefär 4 500 gravar och gravfält. De är från järnåldern. På kullen i Brandkärr, nära gården, finns gravar. De är från järnåldern. Gravarna ligger under buskar och gräs. De är svåra att se. Gravarna är ungefär 1 000 år gamla. De är från vikingatiden. Vikingatiden är slutet av järnåldern. Gravarna ser ofta ut så här när jorden och gräset är borta. FOTO: JONAS WIKBORG, SOCIETAS ARCHAEOLOGICA UPSALIENSIS En grav på kullen i Brandkärr.

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 2: Gravar från järnåldern Delar av en kam från vikingatiden. FOTO: CAMILLA EKBLOM, STIFTELSEN KULTURMILJÖVÅRD Under järnåldern brände man den döda. Sedan lade man de brända resterna i graven. Ibland lade man också någon sak i graven. I slutet av järnåldern slutade man bränna de döda. Då lade man dem i kistor. I vikingagravar för män hittar man ofta halsringar av järn. På dem hänger det små hammare. Det är guden Tors hammare. I vikingagravar för kvinnor hittar man pärlor av glas i olika färger. Pärlorna kom ofta från Mellanöstern. Vikingarna reste långt bort med båtar och handlade med varor. De hade med sig pälsar, honung och slavar. De bytte till silver och pärlor av glas. Men vikingarna plundrade också.

Plats 2: Gravar från järnåldern FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Halsring med Torshammare från vikingatiden. FOTO: HISTORISKA MUSEET En skatt med saker av silver från vikingatiden. FOTO: GABRIEL HILDEBRAND, KUNGLIGA MYNTKABINETTET Pärlor från vikingatiden. FOTO: STATENS HISTORISKA MUSEER

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 3: Gustav Adolfgruvan P L ATS 3 Gustav Adolfgruvan Nära Nyköping har det funnits många gruvor. De äldsta är från 1500-talet. I gruvorna hämtade man järn, bly och silver. I Hållet, nära sjukhuset, finns ett hål efter en gruva. Gruvan kallas Gustav Adolfgruvan. Förr i tiden eldade man på berget eller i hålet. Då blev det lättare att slå sönder stenen. Gustav Adolfgruvan. Karta från Nyköping år 1867. Kartan visar olika sorters berg. SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING

Plats 4: Stenåldern FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN PLATS 4 Stenåldern Ovanför sjukhuset finns ett sandigt område. Det var en strand för 5 000 år sedan. Då bodde det fiskare här. Den tiden kallas stenåldern. Vattnet var då 25 meter högre än idag. Människorna gjorde lerkrukor med mönster av gropar. Arkeologerna har hittat matrester och många trasiga krukor här. Vattnet för 5 000 år sedan. Keramik från platsen Sittesta. FOTO: HANNA LARSSON, UV-MITT/ARKEOLOGERNA Gropkeramik. REKONSTRUKTIONSTECKNING: BRITTA KIHLSTEDT

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 5 & 6: Gravar på berg PLATS 5 & 6 Gravar på berg Den lilla enkla graven på Långberget är 2 500 år gammal. Den tiden kallas järnåldern. Det är en fin utsikt från graven. Den här sortens grav är ganska vanlig vid den svenska kusten. Den låg ofta högst upp på ett berg. Kanske var det inte bara en grav. Kanske var det också en markering. En annan sorts gravar från bronsåldern är stora gravrösen. De byggdes för ungefär 3 500 år sedan. Grav på Långberget. Gravröse i Ekensberg, Nyköping.

En enkel grav när gräset och jorden är borta. FOTO: ARKEOLOGIKONSULT Plats 5 & 6: Gravar på berg FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 7: Mariebergsgruvorna PLATS 7 Mariebergsgruvorna I berget nära Brandkärr finns det några djupa hål. Hålen är resterna av Mariebergsgruvorna. Här hämtade man järn. Gruvorna användes från 1600-talet till 1920-talet. Hela familjen arbetade i gruvorna. Männen slog sönder berget. Kvinnorna sorterade stenarna och barnen bar kol. Så här kunde en gruva se ut. Ibland fanns det risk för ras. FOTO: LOTTA LUND

Idag finns det staket runt gruvhålen vid Mariebergsgruvorna. Plats 7: Mariebergsgruvorna FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Nyköping, Brandkärr Hållet, cirka 3,5 km Funderingar 1. Hur var livet på gården Brandkärr för 500 år sedan? Hur var det för 100 år sedan? 2. Varför började människor flytta från landsbygden till staden? 3. Stenåldern: Först var människorna nomader. Sedan bodde de kvar på samma plats. Varför det? 4. Järnåldern: Vem blev begravd? Och vem blev inte begravd? 5. Varför finns det saker i graven ibland? 6. Ibland finns det många saker och ibland inga saker i gravarna. Varför det? 7. Ibland hittar arkeologerna saker från Mellanöstern i vikingagravarna. Varför det? Var finns det fornlämningar? Alla kända fornlämningar finns här: www.fornsok.se

Nyköping, Brandkärr Hållet, cirka 3,5 km FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Ordlista B.P. B.P., Before Present (engelska), före nutid Bronsålder Tiden från 3 800 B.P. till 2 500 B.P. Fornlämning Spår efter människor från tiden före år 1850. Gravfält En samling gravar Gruva Plats där man hämtar berg med metall Hällristning Bilder eller symboler som huggits in i berg eller stenar Järnålder Tiden från 2 500 B.P. till år 1050 Keramik Bränd lera, till exempel för krukor Nomad En person som flyttar mellan olika platser Plog Redskap för att göra fåror och vända jorden Skatt En samling dyrbara saker, värdefulla saker Stenålder Tiden fram till 3 800 år B.P. Torshammare En hammare, symbol för guden Tor Viking Person som levde under vikingatiden Vikingatiden Tiden från år 800 till år 1050, sista delen av järnåldern Vikingatåg Resor, färder för att handla, eller plundra Årder Redskap för att göra fåror i jorden, för att kunna plantera

Alla fornlämningar i Sverige är skyddade av lagen, kulturmiljölagen. Det är förbjudet att förstöra en fornlämning. Man får inte gräva i den. Fornlämningar skyddas för att alla ska kunna förstå historien. Varje fornlämning berättar om historien. För samtliga kartor gäller (där ej annat anges): Länsstyrelsen i Södermanlands län, primär information Lantmäteriet GSD Fastighetskartan, grundkarta Foto: Länsstyrelsen (där ej annat anges) Form & produktion: kream.se 2018