s uppgift är att bana väg för hållbara lösningar inom samhällsbyggnadssektorn. Vårt mål är att byggnader, stadsdelar och infrastruktur ska vara långsiktigt hållbara miljömässigt, socialt och ekonomiskt. Vår vision är att den svenska samhällsbyggnadssektorn är världsledande inom hållbarhet. För att nå dit genomför utbildningar, certifieringar av byggnader, stadsdelar och anläggningar, rådgivning i hållbart samhällsbyggande och coachar nätverk för utbyte av kunskaper och erfarenheter. Våra system och verktyg utgår från regler och praxis för byggande och planering, från världsorganisationen World Green Building Councils kriterier och från nationella och internationella miljö- och hållbarhetsmål. I vårt arbete stödjer vi oss på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi är oberoende och värnar vår trovärdighet. Den som går med i företag, kommuner, organisationer tar tydligt ställning för ett samhällsbyggande som sätter hållbar miljö och social och ekonomisk hållbarhet i första rummet. s styrka ligger därför i de över 350 medlemmarna från hela samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och påverkar vi bebyggelsen så att den ger människor sunda och hållbara miljöer att leva, arbeta och leka i. s certifieringar ger byggherrar och fastighetsägare stöd i deras val av miljöåtgärder så att de bidrar till att de svenska och de globala miljömålen uppnås. Därför använder samma metoder, beräkningssätt och systemgränser som de miljöansvariga myndigheterna. De utgår i sin tur från internationella systemgränser och metoder som tagits fram av internationella organ som FN och EU samt internationella organisationer och standardiseringsorgan. Deras ställningstaganden har tagits fram genom en stor mängd grundliga och opartiska utredningar om lämpliga metoder för att nå klimat- och miljömål. För byggbolag och fastighetsägare är det naturligtvis viktigt att veta att de investeringar företaget gör i att minska sin miljöbelastning uppfyller rimliga krav på hållbarhet och leder mot samhällets mål. De ska kunna mäta och redovisa minskad energianvändning, minskade utsläpp av växthusgaser och andra nyckeltal i sin hållbarhetsredovisning gentemot sina kunder och hyresgäster. Det är också viktigt att fastighetsägarens marknadsföring är korrekt och trovärdig när den framhåller byggnadens hållbarhet. s certifieringar och NollCO2 är kvitton på att fastighetsägarens hållbarhetsarbete är seriöst och förtjänar tilltro. Att verifiering och återrapportering krävs i NollCO2 stärker kvalitetssäkringen ytterligare. 1
vill tillsammans med medlemmarna genom NollCO2 minimera växthusgasutsläppen från den byggda miljön genom att premiera både energi- och resurseffektivitet och förnybar energiproduktion. Målet är nettonollutsläpp under en byggnads livscykel. NollCO2 ger branschledarna ett verktyg för att minska sin klimatpåverkan och samtidigt bidra till att utveckla metoder och arbetssätt för att uppnå hållbarhet. NollCO2 är bredare än andra certifieringar och inkluderar mer än den färdiga fastigheten och förvaltningen av den. Genom gränsvärden för utsläppsmängderna vid tillverkning av byggprodukter och i byggproduktionsskedet ställs krav på leverantörerna materialtillverkare, byggentreprenörer och energiproducenter att minska sina utsläpp av växthusgaser. I användningsskedet engageras brukarna i certifieringen genom krav på minskad energianvändning och klimatpåverkan i gröna hyresavtal. NollCO2 ger klimatarbetet spetsinriktning och syftar till att uppnå klimatneutralitet. Certifieringen är en påbyggnadscertifiering till s byggnadscertifieringar Miljöbyggnad, BREEAM SE och LEED samt andra byggnadscertifieringar. För att säkerställa ett helhetsperspektiv och en bra byggnad för såväl människa som miljö ställs krav på höga betyg även i de byggnadscertifieringar som NollCO2 kompletterar. Kraven i NollCO2 ligger på den nivå som på sikt måste bli norm för att vårt land ska nå målet om fossilfrihet. Genom certifieringen visar branschledande företag att det går att bygga klimatneutrala byggnader. NollCO2 riktar sig till de absolut främsta i branschen, de som vill sticka ut och driva på utvecklingen. De som kan komma ifråga är därför i första hand företag med ingående kunskaper om byggnaders klimatpåverkan och med väl etablerade rutiner för hållbarhetsredovisning. NollCO2 ger dem möjlighet att driva på en positiv utveckling bland sina leverantörer, undanröja tekniska och administrativa hinder och på så sätt bana väg för andra. De blir pionjärer inom design och teknikutveckling som andra kan vända sig till för idéer, inspiration och kunskaper. Med tiden utvecklas på så sätt nya rutiner och verktyg som förenklar beräkningar och verifieringar och det blir möjligt för alltfler att certifiera. NollCO2 ska leda vägen för samhällsbyggnadssektorn mot regeringens och riksdagens slutmål: att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. NollCO2 inkluderar i sin första version tre av byggnadens livscykelskeden: produktskede, byggproduktionsskede och användningsskede. Klimatpåverkan orsakad av ombyggnader 2
och positiva eller negativa klimateffekter av rivning kan komma att inkluderas i kommande uppdateringar. Utgångspunkten i certifieringen är att energi- och resursanvändningen i byggnadens olika livscykelskeden skapar klimatskulder som i första hand ska minimeras och där den resterande klimatskulden ska återbetalas. Vid tillverkningen av byggprodukter och vid nybyggnation uppstår en initial klimatskuld och därefter en årlig klimatskuld under byggnadens livslängd. I slutändan ska balans uppnås mellan klimatskulderna och återbetalningsåtgärderna så att byggnadens klimatpåverkan under de olika skedena elimineras. Först och främst ska den färdiga byggnaden vara så energieffektiv som möjligt med mycket låg energianvändning (mätt i kwh/m 2, Atemp) och låga växthusgasutsläpp. På så sätt minimeras klimatskulden från användningsskedet. Energieffektiviteten säkerställs genom bindande regler med hänvisningar till de krav som gäller i de olika certifieringssystemen. Krav ställs även på byggprodukter och byggproduktionen i form av gränsvärden för den totala mängden utsläpp av växthusgaser (mätt i kg CO2e/m 2, Atemp) från respektive livscykelskede. NollCO2 utgår från funktionskrav, dvs. förespråkar inte särskilda tekniker, utan lägger fokus på att kraven uppfylls. Eftersom klimatneutralitet ska uppnås finns incitament för att minimera utsläppsmängderna i alla livscykelskeden. Lägre totala utsläpp från byggprodukter, byggproduktion och brukande innebär att klimatskulderna som måste återbetalas blir mindre, vilket ökar möjligheten att nå nettonollutsläpp. De gränsvärden för klimatpåverkan från byggprodukter och byggproduktion som föreslagits är framtagna av i samråd med deltagare i arbetsgrupper, konsulter och forskare från KTH, IVL, Bengt Dahlgren och CIT Energy Management. De värden som bedömts vara lämpliga att utgå ifrån under pilotomgången är 240 kg CO2e/m 2, Atemp för byggprodukter och 60 kg CO2e/m 2, Atemp för byggproduktion. Gränsvärdena är satta för att driva på utvecklingen, men ska samtidigt gå att uppnå med dagens material- och produktionsteknik. Under pilotomgången kommer kriterier och gränsvärden testas och utvärderas. I takt med att bygg- och fastighetsbranschen, inklusive leverantörerna, utvecklas och blir bättre, kommer kraven i certifieringen att skärpas i kommande uppdateringar. Syftet är att utmana branschen ytterligare och fortsatt driva på utvecklingen mot en fossilfri bebyggelse. Gränsvärdena kommer att sänkas och certifieringens omfattning kan komma att utökas till att omfatta fler byggnadsdelar och fler klimatpåverkande delar i byggproduktionen liksom även fler skeden i byggnadens livscykel. Vilka återbetalningsåtgärder som godkänns och hur stor andel ursprungsmärkt förnybar energi som tillåts kan också komma att ändras längre fram. 3
För att beräkna de timvisa växthusgasutsläppen från byggnadens energianvändning används timvisa emissionsfaktorer i de nät som byggnaden är ansluten till. För att räkna ut vilka utsläpp som undviks genom egen produktion används likaså timvisa emissionsfaktorer. I båda fallen används anslutna näts timvisa medeltal. För el baseras valet av nätens medeltal på att momentant ökad eller minskad elanvändning (marginal-el) idag huvudsakligen effektmässigt regleras genom att öka eller minska användningen av vattenkraft. Det är ovanligt att effekttoppar behöver mötas med inhemsk eller importerad fossilproducerad el. I båda fallen påverkas emellertid elens timvisa växthusgasmedelvärde, vilket då slår igenom i beräkningen och verifieringen i NollCO2- certifieringen. I NollCO2 används timvis beräkning av utsläppen av växthusgaser baserad på timvis energianvändning och timvisa emissionsfaktorer för energiproduktionen. Beräkningen ska omfatta hela den i manualen anvisade kalkylmässiga livslängden för byggnaden och för samtliga år ska framåtblickande emissionsfaktorer användas, det vill säga att kända och planerade förändringar av växthusgasutsläppen från energiproduktionen ska avspeglas i de värden som används för varje enskilt år. I NollCO2 är det alltså växthusgasutsläppen över byggnadens hela livscykel som ska vara noll eller därunder (Net Positive). I det norska ramverket Zero Emission Building (ZEB), som använt som inspiration för NollCO2-certifieringen, ges alla kwh för en typ av energidistribution (el eller fjärrvärme) samma emissionsfaktorer dygnets alla timmar året om. Man har då en symmetrisk viktning. Nackdelen är att symmetrisk viktning inte avspeglar att emissionsfaktorerna i el- och fjärrvärmenät varierar under året och under dygnet. Sommar och vinter får samma värde trots att tillgången på sol-el är hög under sommaren medan energiproduktionsanläggningar med fossila bränslen kan behöva startas vintertid. Symmetrisk viktning tar heller inte hänsyn till att effektuttaget i byggnaden är ojämnt eller till förekomsten av energilagring. Genom att använda timvis avräkning i stället för symmetrisk viktning värderas energianvändning och energiproduktion mer korrekt. Byggnader som kan effektanpassa sin energianvändning belönas liksom även energilagring. En vinst är att fastighetsägaren kan göra egna utsläppsprognoser baserade på energidistributionssystemens bedömda framtida emissioner av växthusgaser. Verifieringen och återrapporteringen till Sweden Green Building Council görs däremot med verkliga uppmätta data. Den preliminära NollCO2-verifieringen görs med uppgifter hämtade från byggnadens programhandlingar och bygghandlingar. I den preliminära certifieringen är beräkningsmodellen framåtblickande och ska alltså inte baseras på historiska utsläpp. Beräkningarna ska baseras på prognostiserade timvisa emissionsfaktorer under varje enskilt 4
år under byggnadens livslängd. Det tydliggör byggnadens framtida klimatpåverkan och hur den kommer att påverka företagets framtida hållbarhetsredovisningar. När byggnaden tagits i bruk ska de faktiska årliga utsläppen rapporteras till Sweden Green Building Council för de år som anges i manualen. Fastighetsägarna använder samma data för rapportering till som vid rapportering till myndigheter, vilket underlättar arbetet. Därmed verifierar fastighetsägaren för Sweden Green Building Council att byggnaden verkligen uppnår kraven i NollCO2 i praktiken och med den regelbundna återrapporteringen säkerställs det att byggnaden fortsätter göra det. På så sätt bibehålls ett starkt incitament för ägare och förvaltare att hålla nere utsläppen från den certifierade byggnaden. Detta främjar i sin tur tydliga interna rutiner i företaget och samverkan med leverantörer och med hyresgäster i fastigheten. Globalt sker fördelningen av ansvaret för att minska växthusgasutsläppen mellan olika länder utifrån det territoriella perspektivet. Det är alltså på nationell nivå som åtaganden görs och som mätningar, uppföljning och måluppfyllelse sker. Naturvårdsverket använder territoriella utsläpp i Sverige som mått och systemgräns för utsläpp av växthusgaser. Beräkningarna baseras på detaljerade data och motsvarar fysiska utsläpp inom ett geografiskt område över tid. De territoriella utsläppen sammanställs regelbundet av SCB:s Miljöräkenskaper, som är en del av Sveriges officiella statistik och tas fram enligt internationellt överenskomna metoder och riktlinjer. Med den metoden blir det möjligt att följa upp de mål som satts upp för Sverige i FN och EU. Statistiken kan användas för jämförelser mellan länder och år och kan tjäna som underlag för beslut om styrande åtgärder i Sverige och internationellt. 1 Den ger varje land incitament att bidra till klimatarbetet och säkerställer att utsläpp och förbättringar allokeras till rätt land. Genom att alla länder använder samma metod undviker man dubbelräkning eller att utsläpp inte tas med. har därför valt att verka för att de svenska och internationella miljömålen inom EU och FN ska uppnås. Metoden med territoriella utsläpp är dock inte perfekt. Utsläppen rör sig över gränserna och effekterna av klimatförändringarna är globala. Energi importeras och exporteras mellan länder och det internationella energisystemet blir alltmer gränslöst. Att Sweden Green Building Council ändå väljer beräkningsmetoder baserade på territoriella utsläpp beror på att det är den mest etablerade metoden och den mest genomförbara. För att få fram tillförlitliga data krävs tydliga avgränsningar. 1 Se exempelvis Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp på Naturvårdsverkets hemsida (2017-11-30). Där redogör man för olika perspektiv på utsläpp av växthusgaser och redovisning för detta. 5
Att använda konsumtionsbaserade utsläpp är inte ett tillförlitligt alternativ. Nackdelen är att metoden bygger på beräkningsmodeller och inte på detaljerade data om verkliga utsläpp, vilket skapar stor osäkerhet i beräkningarna (Naturvårdsverket, 2017-11-30). Eftersom NollCO2 är framtagen för den svenska marknaden fokuserar den på utsläpp och lösningar inom Sveriges gränser. Undantag måste dock göras för importerade byggprodukters EPD:er där det lokala energinätets klimatpåverkan vanligen ingår. För att underlätta för de bygg- och fastighetsbolag som använder certifieringen grundar sig beräkningsmetoder och rapporteringsmodeller på etablerade standarder som redan används av branschen. Det gäller till exempel den hållbarhetsredovisning som enligt lag ska göras enligt riktlinjer från GRI (Global Reporting Initiative) och som utgår från Green House Gas Protocol Corporate Accounting and Reporting Standard. Systemet med utsläppsrätter sätter ett tak för hur stora utsläpp som tillåts inom EU, i dess medlemsländer samt i några andra länder i Europa. När ett företag använt sig av utsläppsrätten och genomfört ett utsläpp annulleras utsläppsrätten. Att använda systemet med utsläppsrätter för klimatkompensation har varit starkt kritiserat eftersom köp och frivillig annullering av utsläppsrätter inte haft avsedd verkan. Antalet utdelade utsläppsrätter har under de senaste åren varit större än de faktiska utsläppen. Det beror på att den ekonomiska aktiviteten i EU minskade som en följd av den senaste finanskrisen. Det beror också på att flera medlemsländer minskat sina utsläpp med hjälp av olika styrmedel så som stöd till sol- och vindkraft, system för elcertifikat och förnybar ursprungsmärkt el. Sammantaget har det lett till ett överskott på utsläppsrätter och priset på utsläppsrätterna var under några år mycket lågt. EU beslutade i november 2017 om nya regler som under de närmaste åren kommer att reducera antalet utsläppsrätter. Minskningen av tilldelade utsläppsrätter är 2,2 procent per år 2021-2030. Nyligen införs också en mekanism som automatiskt annullerar de utsläppsrätter som inte används på marknaden. Besluten har redan resulterat i att priset på utsläppsrätter ökar. Priset var som lägst 3 euro/ton, i mars 2018 var det 10 euro/ton och i juni 2018 är det 15 euro/ton. Troligen beror det ökande priset på att företag nu redan börjat samla på sig utsläppsrätter för egen framtida användning eller för att senare sälja. Om ett land genom andra styrmedel än utsläppsrätterna kan minska utsläppen får landet färre utsläpp fram till 2023 och därefter återgår systemet till normal funktion. Därefter kommer varje annullering av utsläppsrätter som inte är kopplad till ett faktiskt utsläpp att leda till motsvarande minskning av utsläpp i Europa. Efter EU:s ändring av reglerna för utdelning av utsläppsrätter är det därmed möjligt att garantera minskade utsläpp vid annullering enligt den modell som NollCO2 utvecklat och som beskrivs nedan. Köp och annullering av utsläppsrätter blir ett sätt att återbetala en del av den initiala utsläppsskulden i NollCO2. 6
I NollCO2:s modell utnyttjas den framtida faktiska minskningen av utsläpp genom att den som certifierar sig redan idag köper utsläppsrätter som annulleras först efter 2023 eller det senare år då balans i systemet med utsläppsrätter uppnåtts. För att underlätta förfarandet kan, Svenska Naturskyddsföreningen, Energimyndigheten, en revisionsfirma eller annan aktör upprätta en depå där företag som vill certifiera fastigheter placerar inköpta utsläppsrätter. Depåhållaren får uppdraget att hålla kvar utsläppsrätterna i depån och förbinder sig att annullera dem då systemet kommit i balans. Utsläppen minskar då med samma mängd växthusgas som utsläppsrätten anger. Det finns dock osäkerheter i modellen som framförallt är politiska. Reglerna kan komma att ändras på nytt i framtiden. Därför kräver NollCO2 att dubbelt så många utsläppsrätter köps in och deponeras än de som krävs för certifieringen. När utsläppsrätterna annulleras sker det enligt de regler som gäller vid tidpunkten för annulleringen. I projektet outnyttjade deponerade utsläppsrätter får inte säljas vidare utan får endast användas för frivillig annullering och kan då ge företagen lägre utsläpp i andra projekt och i hållbarhetsredovisningen. Syftet med EU:s ursprungsmärkning är att skapa en konsumentdriven efterfrågan på förnybar elproduktion. I Sverige är nästan all el ursprungsmärkt och den konsument som väljer el från vindkraft är garanterad att systemet tillförs lika mycket vindkraftsel som konsumenten gör av med. Energimarknadsinspektionen kontrollerar att det inte säljs mer förnybar el än vad som faktiskt produceras, räknat på årsbasis. Effekten av att köpa förnybar el kanske inte är synlig idag, men om vi vill se en ökad användning och produktion av förnybar energi och en utveckling mot ett fossilfritt Sverige, måste Sweden Green Building Council och andra aktörer verka för att det blir så. En ökad efterfrågan innebär inte bara ett tryck på leverantörerna att öka sin förnybara produktion, utan också att trycket ökar på de politiska beslutsfattarna att gradvis skärpa kraven. Miljöpåverkan från ursprungsmärkt el värderas i standarder som Green House Gas Protocol. Staten använder ursprungsmärkningen för miljöbedömning av investeringar (elektrifiering av transporter, SSAB:s hybritprojekt med flera exempel). Elproducenter och elleverantörer använder ursprungsmärkning i sin marknadsföring. Fastighetsägare använder ursprungsmärkningen för att räkna ut miljöpåverkan av sin energianvändning. Ett annat och i dagsläget förmodligen mer kraftfullt verktyg för att öka förnybar elproduktion är systemet för handel med elcertifikat. Systemet är utvecklat av och används inom EU. Tanken med systemet är att från politisk håll förmå elproducenter och elhandelsbolag att producera och sälja förnybar energi. Systemen med elcertifikat och ursprungsmärkning kompletterar varandra. Det förra systemet skapar ett tryck på elproducenterna top-down från staten och det senare ett tryck bottom-up från elkonsumenterna. Båda systemen fyller en viktig funktion, men Sweden Green Building Council kan inte genom sina certifieringsregler påverka systemet med elcertifikat. Det 7
däremot kan och vill göra är att få fler fastighetsägare, byggföretag, transportbolag, byggmaterialtillverkare, hyresgäster och andra i samhällsbyggnadssektorn att välja ursprungsmärkt förnybar energi. s övertygelse är att systemet med ursprungsgarantier kommer att leda till ökad användning och produktion av ursprungsmärkt förnybar el. Något som också kommer att påverka efterfrågan på sådan el är den elektrifiering av hela samhällssektorer som pågår för närvarande, där ambitionen är att sluta använda fossila bränslen. För beräkning av växthusgasutsläpp använder NollCO2 bokföringsmetoden. Den bygger på samma principer som normalt används i hållbarhetsredovisningar för byggnader. Bokföringsmetoden är tydlig, välutvecklad och används i Sverige och över hela världen för att beräkna och fördela ansvaret för utsläpp av växthusgaser. Metoden är dessutom väl inarbetad i företagens hållbarhetsarbete och gör det enkelt för miljö- och hållbarhetschefer och företagsledningar att följa sina utsläpp och besluta om gradvisa minskningar. Genom att NollCO2 använder samma metod blir det lättare för företagen att förstå, beräkna och rapportera byggnadens växthusgasutsläpp. Marginal-el är ny tillkommande elanvändning och samtidigt ökad elproduktion, vilken med ett marknadsekonomiskt synsätt är den el som för tillfället är dyrast att producera. Medeltal för elproduktionen däremot omfattar hela produktionen och alla de energislag som ingår. Ibland hävdas att toppar med högt effektbehov i Sverige leder till att marginal-elen med nödvändighet är fossil eftersom man då startar fossil kraftproduktion i Sverige. Topparna kan också leda till utebliven export, vilken, hävdas det, i sin tur leder till att de europeiska elsystemen ersätter den svenska elen med kolkondens-el. Marginal-elen anses med det här synsättet alltid vara fossil el. Vad man glömmer är att situationerna då topparna riskerar leda till effektbrist med exportminskning eller användning av inhemskt fossilt bränsle som följd är ovanliga. Detta eftersom det svenska elsystemet reglerar toppar och dalar genom att öka eller minska användningen av förnybar vattenkraft. Synsättet att all marginal-el är fossil är därför inte särskilt relevant. Om däremot ökad elanvändning i Sverige leder till minskad export av el, så uppstår ett ökat behov av att öka elproduktionen i andra länder. Vissa av dessa länder har en elproduktion med avsevärt högre emissionsfaktorer än Sverige och därför kommer minskad import från Sverige att leda till ökad klimatbelastning. Syftet med den svenska klimatpolitiken är emellertid att minska Sveriges klimatpåverkan. Att minska utsläppen i exempelvis Tyskland eller Litauen är främst en uppgift för de ländernas regeringar, företag och medborgare. Det internationella klimatarbetet bygger på att de enskilda länderna tar ansvar för sina utsläpp. 8
Men oavsett om det är vattenkraft, fossil-el, sol-el, vind-el eller annan el-produktion som momentant tillkommer eller avgår på marginalen, är det inte rimligt att en enskild kund ska tvingas använda just det energislagets växthusgasutsläpp vid beräkningen av de egna utsläppen. Det är omöjligt att i förväg veta eller ens momentant i realtid hålla reda på hur produktionen sker. Därför är det rimligt att använda nätets timvisa medelvärde när de egna utsläppen ska beräknas. I kraftvärmeverk används bränslet till att producera el och värme. Växthusgasutsläppen från bränslet ska fördelas på el och fjärrvärme för att statistiken ska bli användbar för beräkning av byggnadernas klimatpåverkan. Det finns flera metoder för att fördela bränslets miljöpåverkan t ex energi-, alternativproduktions-, ekonomisk-, kraftbonus- och primärenergimetoden. använder energimetoden som också används av de myndigheter (Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska Centralbyrån) som sammanställer inrapporterade utsläppsdata till nationell statistik. Statistiken ligger till grund för uppföljning av miljömål, för internationella jämförelser av länders växthusgasutsläpp och utgör underlag för beslut om styrmedel. Med energimetoden fördelas det använda bränslets totala miljöpåverkan efter hur stor andel av värmekraftverkets produktion som kommer från el respektive fjärrvärme. Varje producerad kilowattimme får ta lika stor del av miljöpåverkan. Resultatet från övriga metoder varierar med ansatser och subjektiva värderingar av energislag, produktionstekniker och systemgränser i syfte att endera elen eller fjärrvärmen ska framställas som mer miljöriktig än den andra. Avfall som bränns i värmeverk eller kraftvärmeverk består av en blandning av fossil plast och organiskt material. Utsläppen från avfallsförbränningen har ökat kraftigt under de senaste tio åren och kommer om inget görs att fortsätta att öka. Sweden Green Building Council följer de lagar och regler om växthusgasutsläpp som används internationellt och nationellt. De ligger också till grund för hur de statistikförande myndigheterna hanterar statistiken för uppföljning av miljömålen och för internationella jämförelser. accepterar inte att avfallseldning betraktas som fossilfri. Så länge avfallet består av fossilt innehåll (fossil plast) sker de facto koldioxidutsläpp, vilka måste beräknas och redovisas. I NollCO2:s certifieringsmanual står att För beräkning av energis klimatpåverkan ska eventuell rökgaskondensering vid förbränning betraktas som en verkningsgradshöjande åtgärd och inte som tillvaratagande av spillvärme. anser att det ligger i energiföretagens eget intresse och ansvar att ha en effektiv utvinning från sina förbränningsanläggningar eftersom det är ekonomiskt lönsamt och bättre ur miljösynpunkt. 9
Installation av rökgaskondensorer för att effektivisera energiutvinning är bra, men ingår inte i vad definierar som spillvärme. I Sweden Green Building Councils definition av spillvärme ingår värme som inte kan undvikas, som outnyttjad skulle gå förlorad och som inte kan utnyttjas i den egna processen eller produkten. 10