STATENS METEOROLOGISK- HYDROGRAFISK A ANSTALT FÖRTECKNING ÖVER SVERIGES VATTENFALL 36. M O ÄLV EN KUBBEÅN MOÄLVEN MELLAN ÅBOSJÖN OCH HAVET Kartblad 39/40 928 T*6I! JS«580 \ \ ^,SÒ«-E<t-7 s ValtemnäT^dsstaton e Nederbördsstalor. k. Kartbladsgrärus ) %la Stala ìaoooooo / O o 20 ao ^OKm \ "3b Läge. Kubbeån Hoälven mellan Åbosjöa och havet har en längd av 03.5 km. Tllhörande kartblad hava benämnts Ytterselforsen och 2 Vntermyrforsen och omfatta resp. 60 och 43.5 km av vattendraget. Kartbladens läge nom flodområdet framgår av ovanstående kartskss, där gränserna äro angvna. Området återfnnes å de topografska kartbladen 62 Björna SV och 69 örnsköldsvk NV och NO, vlka blad äro utgvna skala : 00 000 och dessutom fnnas tllgänglga såsom konceptkartor skala : 50 000. I admnstratvt avseende tllhör området Anundsjö socken av Nätra tngslag samt Mo och Själevads socknar av Själevads och Arnäs tngslag Västernorrlands län. Vattenrättslgt hör vattendraget tll Norrbygdens vattendomstols område. Geografska Moälvens källflöden komma alla från östra randen av den på småsjöar och och geolo- torvmarker rka skogsregonen eller de stora myrarnas och moränldernas område. ^hållanden Den huvudsaklga delen av vattenområdet hör dock tll kustregonen eller tll älvsedmentens och de marna avlagrngarnas regon, nom vlken den egentlga odlngen hör hemma. Den senare regonens övre gräns bestämmes av det senglacala havets största utbrednng, den s. k. marna gränsen (M. G.). Den största källgrenen, Kubbeån, når ungefär vd Solbergsån och Åbosjöåns sammanflöde under M. G. Bergsjöån passerar denna gräns trakten av Bergsjöarna. De trånga dalgångarna utgjorde vd tden för det senglacala havets största utbrednng trånga sund och fjärdar, vlka havsvågorna cke kunde utpreparera så markerade strandhak, som ofta annars möta dessa trakter. Emellertd kan man genom spolnngsfenomen, omlagrng av moränen, klappervallar och sedmentutfyllnader erhålla mnmvärden på M. G. Dessa angva, att M. G. Kubbeåns översta del lgger på omkrng 245 m ö. h., och att den stger mot SO tll kusten, där den återfnnes på ungefär 280 285 m ö. h. Landets höjnng efter stden har sålunda cke skett Tkform gt. Kubbeån (Norra Anundsjöån) har de närmaste 2 klometerna efter Solbergsåns och Åseleåns eller Äbosjöåns sammanflöde ett ganska flackt lopp med en mängd småsjöar och krokar, vlka delvs synas hänga samman med ett tdgare, meandrande lopp. Delvs står det också samband med rullstensåsen, som här åtföljer ån. Strandutbldnngen är växlande både fråga om höjd och branthet. Från och med Fnnsjön eller km 88 ned tll landsvägsbron V om Kubbe, ungefär vd km 67, äro stränderna omväxlande branta och flacka samt med varerande höjd. Älvloppet är slngrande, bland meandrande, och fortsätter så fram tll Vattugården. På sträckan mellan landsvägsbroarna V och S om Kubbe äro stränderna höga och branta, men däremot låga fram tll Vattugården. Den därnäst följande delen av åloppet tll Södra Anundsjöåns nflöde kännetecknas av stark lutnng med åtföljande forsar samt med nedströms tlltagande strandhöjd. Näsforsens stränder äro både höga och branta. Vd åsammanflödet Anundsjöns västra del har ett deltaartat område uppstått med små avsnörda sjöar som rester av tdgare ålopp. Härfrån äro stränderna först låga, men bl sedan åter höga med kraftg ravnbldnng' på en del sträckor delvs en nvå, som måste hänföra sg tll ett tdgare, högre vattenstånd. Utloppet sker genom en rad bäcken eller fjärdar med antydan tll deltabldnngar flera av dem och med mestadels låga stränder. Den nom älvens vattenområde dagen gående berggrunden är ganska omväxlande och tllhör helt urberget. Längst N domnerar den grova, porfyrska Revsundsgranten, men ungefär trakten av St. Åskasjö passeras ett' bälte av gnejser med växlande utbldnng, därbland ögongnejser. Där förekomma även smärre områden med lepttska bergarter. Vattenområdets nedre hälft uppvsar en berggrund huvudsaklgen uppbyggd av gnejser mer eller mndre genomvävda av grant. Vd Gottne och S om Moälven fnnas ett par små lepttområden, varjämte smärre massv av samlad grant äro att nämna från Anundsjöns norra sda, från trakten S om Gottne samt omkrng utloppet, där även Revsundsgranten är representerad. Blottnngar av fast berg huvudälven äro akttagna vd Degerbergsforsen. vd Selsmoforsen, där älven utskulpterat en 6 8 m djup kanjonartad ränna, vd Fällforsfallet, Djupdalsforsen, Vntermyrforsen, vd Selstadammen samt vd Åbosjöns kraftstaton. De lösa jordlagren, som täcka stora delar av berggrunden, äro morän, grus, sand, lera och torv. Dessa äro, med undantag för torvén, bldnngar, vlka mer eller mndre drekt härröra från stden. Vd nlandssens avsmältnng kvarlämnades allt vd sens- framträngande medfört materal. Från sens övre delar kommer den lösare mera sandga ytmoränen, här och var topografsk framträdande små ändmoränryggar. Dessa lgga vnkelrätt mot sens rörelserktnng, som nom området stort sett är NO SO-lg. Det undre delen av sen befntlga materalet avlastades såsom en hårt packad, mot eroson relatvt motståndskraftg böttenmorän. De srörelsens rktnng utsträckta lderna eller moränryggarna, vlka ofta vsa en kärna av berg, äro bldade av bottenmorän och kallas drumlns. Den ursprunglga moränen består av en fullständgt osorterad blandnng av de mest skftande kornstorlekar från stora, ofta kantga block tll det fnaste lermateral. Genom vattnets eroson ursköljes det fna materalet och moränens blockhalt blr mera framträdande, såsom fallet är under M. G. eller längs vattendragen. Under det att moränen genom sn vdsträckta utbrednng är det vktgaste av de lösa avlagrngarna, kunna rullstensåsarna sägas vara de för vattendragen eller dalgångarna mest karakterstska bldnngarna, ej mnst genom sn topografska form. De utvsa ett slags glacala älvlopp, där vattnet med stor hastghet och under stort tryck rusat fram längs tunnelartade sprckor sens botten förande rklgt med materal, grovt som fnt, vlket avlastades vd skanten på olka avstånd från denna, beroende på grovleken och om sedmetatonen ägde rum över eller under vatten. Åsarnas byggnad såsom en sere mer eller mndre ntmt sammanfogade åskullar avspeglar växlngen mellan årstderna samt även den hastghet, varmed sens avsmältnng trakten skett. Där större eller mndre stagnaton ägt rum eller där förhållandena övrgt vart gynnsamma för deltabldnng, hava sådana också uppkommt. De benämnas randdeltan och äro vanlgen uppbyggda av sand och mjäla. Deras övre yta har bestämts av vattenståndet det bäcken, var de avsatts, regel av II. G., på vars höjd deltaytorna sålunda gva ett mnmmått. I Kubbeåns dalgång kan en rullstensås, som spåras redan vd Äseleån, följas från trakten av Solbergsåns nflöde vd km 00' tll mtt för Bolden vd km 85, där den försvnner ett randdelta. Detta, som börjat ovanför Fnnsjön, räcker ned mot Porsmyrberget. Från stdens slutskede härstammande dynbldnngar hava akttagts på deltats Sö:a del. En utpräglad åsrygg påträffas åter SO om Seltjärn mellan km 75 och 70. Remmarbäcken (== Åsbäcken) följes av en ås, som va Myckelsjön och Bergsjöån kan följas mot NO tll Ångermanälven. Nedanför km 65 anträffas åsbldnngar trakten av Kubbe och Gottne. I Kubbeområdet och ned tll Anundsjöns nedre del är dalgången huvudsak utfylld av älvsedment, sand, mjäla och lera. Torvavlagrngarna utgöras regel av grunda starrmyrar, under M. G. vanlgen vlande på mjälaartade sedment. Dessa torvmarker utgöra jämte älvsedmentområdena den odlngsbara arealen, men denna är ännu blott tll en rnga del tagen bruk. Den totala åkerarealen nom vattenområdet är något över 70 kvkm, varav endast några få kvkm cke äro drekt knutna tll dalgångarna. Medan moränen ovanför M.G. på grund av sn lerhalt kan erbjuda användbar åkerbruksjord, så är moränen nedanför samma gräns regel otjänlg, då lermateralet mestadels bortsköljts. Kalkhalten områdets jordarter är tämlgen låg, beroende på avsaknaden av kalkrka bergarter nom detsamma eller nom de trakter närmast NV, varfrån det mesta materalet torde hava kommt. Nederbördens storlek och fördelnng åskådlggöres av nedanstående tabell, som Nederbörd. upptager månadsmedeltal av nederbörden under peroden 923 27 vd nederbördsstatoner nom eller närheten av flodområdet. Där fullständga observatoner saknas hava dessa hänförts tll nämnda perod med hjälp av en närbelägen staton med fullständga observatoner. Nederbördsstatonernas läge framgår av den före texten stående kartskssen, där även den normala nederbörden vd varje staton är angven. Nederbördsfördelnngen under året åskådlggöres av dagrammet, som är uppgjort enlgt månadsmedeltalen för samtlga statoner för peroden 923-27. Namn Medelnederbörd mm 92S 927. Betecknng höjd ö.. m g' 537 Tjälsby T 355 39 29 3 32 54 64 78 89 65 63 46 29 69. r bef 64 Ö. Junsole Js 208 37 28 27 28 52 66 62 84 75 59 36 26 580 535 Kubbe Ke 5. 37 29 22 3 43 57 7 95 66 60 43 29 583 536 Skalmsjö... Sö 70 42 33 25 37 5 6 SS 9 78.56 52 33 647 6 Molden Ilo 32 36 49 22 23 64 52 47 89 80 66 4 35 604 79 Hampnäs Ha 5 32 24 7 44 40 77 85 00 90 09 42. 36 696 s ra m l r pa Medeltal 4S 37 82 24 32 5 63 72»l 7 ( 69 43 8 622 j a m nuj g_" a; Ö qq Ä o g; Ö o p- o a s» -s
tedehedcr börd 923-27 nrm I I Vattenstånd, vd. Mellansel 927 CO n jan. I febr, [mars aprl Tm.-junj okt lnov ; dec anjtebrmart P Å 3 'S c jul I aux] sept Qkr.lnmddec. Solbergsån, som nfaller frän h. vd km 00.0 00 kvkm Järvbergs&n, n ï s l. 96.3 47» Lllån,» s l.»» 65. 67» Skalmsjöån,»» l. 48.3 535 (S. Anundsjöån.) Utterân,»» v.» 29.8 459 408 kvkm Den sammanlagda öknngen av dessa tllflöden utgör 408 kvkm eller 67 % av den totala mellan Åbosjön och havet. Moälven avvattnar cke några större sjöar. Den största sjön, Stora Tågsjön, har en yta av 7.0 kvkm, och den sammanlagda sjöarealen är även lten. De större sjöarnas, ytor, den totala sjöarealen, nederbördsområdets storlek samt % sjöyta av ovanlggande område vd karakterstska avsntt av vattendraget meddelas här. Degersjön 2.5 kvkm Stora Tågsjön 7.0 Torrvattnet 3.2 Myckelgensjön 4.2» Källvattnet 6.5 Anundsjön 5.6 kvkm Uttersjön (den övre) 3.4 Happstafjärden 2.6 Själevadsfjärden 5.!) Veckefjärden.. 2.4 Av tabell och dagram synes att sommaren är den nederbördsrkaste årstden och medeltal har under tden 923 '27 august månad den största nederbörden med 9 mm och mars den mnsta med 24 mm. Nederbördsstatonerna äro alltför fåtalga för att en tllfredsställande beräknng av områdets medelnederbörd skall kunna göras. Årsmedeltalet vd samtlga här anförda statoner utgör 622 mm. Den beräknade medelavrnnngen för samma perod utgör vd utloppet ur Anundsjön.7 lter per sek. och kvkm eller 369 mm. Den beräknade peroden är emellertd mera vattenrk än normalt och de å sd. 4 angvna normala värdena å vattenkraften äro också därför något för höga. Bfloder och Kubbeån Moälven, sn övre del även kallad N. Anundsjöån, har vd utflösjöar. det ur Åbosjön ett nederbördsområde av 80 kvkm och vd mynnngen havet (Domsjöfjärden) 228 kvkm. På den mellanlggande sträckan mottager älven följande större tllflöden. Nederbördsområde Sjöareal kvkm kvkm % 84 4.5 2.4 443 0.4 2.3 757 24.5 3.2 Vd Anundsjön 355 5.9 3.8 449 57.8 4.0 943 72. 3.7 253 82.3 3.8 2 28 95.0 4.2 Vattenstånd. Vattenståndsavläsnngar förelgga vd Kubbe (från 4/9 923), Norrböle (Anundsjön, 23/7 92 3/8 22), Hellansel (från /9 922), Mo (/6 92 3/ 24) och Själevadsfjärden (6/8 92 3/7 23). Karakterstska vattenstånd hava uträknats för peroden 923 27 vd Kubbe och Mellansel, för peroderna 99 23 och 923 27 vd Mo och för tden /8 92 3/7 23 Själevadsfjärden och hava, där observatonerna äro ofullständga, vattenstånden hänförts tll de nämnda peroderna med hjälp av någon närbelägen staton. De ehållna värdena äro följande: Kubbe. 923-27 m ö. h. Högsta högvattenyta 5.3 Normal» 4.6» medelvattenyta... 2.02....90 Normal lågvattenyta.33.06 Mellansel 923-27 m S. h. Mo 99 23 m ö. h. 923 27 m S. h. Själevadsfjärden Vs 92 S /J 23 5.43 4.02 4.52 0.55 50.78 3.23 3.5 0.49 49.2.2.8 0.4 49.3.09.08 48.78 0.66 0.69-0.68 48.64 0.53 0.57-0.78 En föreställnng om vattenståndets årlga varaton erhålles av dagrammet, som upptager vattenståndskurvor under ett par karakterstska år. Högsta vattenstånd nträffar vanlgen om våren samband med snösmältnngen. Under tden 923 27 har vårmaxmum vd Mellansel nträffat tdgast den 4, medeltal den 20 och senast den 30 maj, således under de olka åren med en ganska lten tdsskllnad. Avsmältnngen försggår ungefär samtdgt från hela området och vårfloden blr hög men av relatvt kort varaktghet. Under sommaren är vattenståndet vanlgen lågt. Det lägsta sommarvattenståndet förekommer medeltal august, ehuru nederbörden under denna månad medeltal har stt största värde. Orsaken är den starka avdunstnngen under sommaren och att yt- och grundvattenmagasnen, som fyllts vd högvattnet under våren, vd slutet av sommaren hunnt tömmas. Under mycket regnga somrar, såsom under år 927, är emellertd vattenståndet högt och stger och faller samband med nederbördens storlek. På hösten nträffar vanlgen en betydlg öknng av vattenståndet, orsakad av en jämförelsevs hög nederbörd, samtdgt såsom avdunstnngen vd denna td är obetydlg. Vntertd äro vattenstånden allmänhet påverkade av sdämnngar, högre eller mndre grad vd de olka statonerna, beroende på deras läge förhållande tll sjöar och forsar. Årets lägsta vattenstånd nträffa vanlgen under senvntern strax före snösmältnngens början. Vattenmängdsmätnngar hava utförts vd Kubbe, Mellansel och Mo, varefter avbördnngskurvor uppgjorts vd de två förstnämnda platserna. Med stöd av avbördnngskurvorna och de avlästa vattenstånden hava för sommarmånaderna daglga vattenmängder uträknats vd Kubbe och Mellansel. Under vntermånaderna kan på grund av sdämnngen vattenstånden ej användas för beräknng av vattenmängderna, utan dessa hava denna td bestämts medelst utförda vattenmängdsmätnngar genom nterpolerng. Månadsmeda och karakterstska vattenmängder hava härefter beräknats för båda platserna och slutlgen hava de tabellen sd. 4 för varje avsntt av vattendraget angvna vattenmängderna erhållts med lednng av dessa värden och med hänsyn tagen tll områdenas olka karaktär. De erhållna månadsmeda och karakterstska vattenmängderna vd Kubbe och Mellansel, där nederbördsområdena utgöra resp. 774 och 452 kvkm, äro följande: Nederbördsområden samt medelvattenmängd och medelavrnnng för månad och år. Neder Medevattenmängd kbm per sek. börds område kvkm jan. febr. mars aprl maj jun jul aug. sept. okt. nov. Medelavrnnng lter per sek. och kvkm dec. Kubbe 923 927 774 2.2 2.0 2.3 7.0 33.2 24.0.3 7.4 2.0.2 8.3 3.3 0.4 2.8 2.6 3.0 9.0 42.9 3.0 4.6 9.6 5.5 4.5 0.7 4.3 3.4 Mellansel 452 4.4 4.0 4.3 9.3 54.2 37.9 9.9 2.8 8.0 9.8 2.7 6.2 7.0 3.0 2.8 3.0 6.4 37.3 26. 3.7 8.8 2.4 3.6 8.7 4.3.7 Karahterstsha vattenmängder och motsvarande avrnnng. 923-927 923--927 Kubbe Mellansel år kbm, sek. /s. km 2 kbm,'sek. /s. km 2 Högsta högvattenmängd 92 9 68 6 Normal» 70 90 3 78 medelvattenmängd 0.4 3.4 7.0.7 7.9 0.2 2.4 8.5 Vattenmängd med 50 % varaktghet 4. 5.3 7.7 5.3 Normal 6-månadersvattenmängd 4.5 5.8 8.3 5.7 3.4 4.4 6.5 4.5 Vattenmängd med 75 % varaktghet 2.2 2.9 5. 3.5 Normal 9-nånadcrsvattenmängd 2.4 3. 4.9 3.4».9 2.4 3.9 2.7 Normal lågvattenmängd.4.8 3.5 2.4 0.7 0.9 2..4 Avrnnngsvaraldghet dagar per år. Avrnnng /s. km" 2 3 4 5 6 8 0 5 20 25 50 00 Kubbo 923 927... 365 348 259 24 96 73 4 22 95 75 60 8 Mellansel... 365 352 34 235 94 67 37 22 9 66 44 Vattenmängder.
3 A J J-, - Avnnrung- mecleltal per månad- 92 3-27 Kubbe Mellansel // y r \ \ I \ \ \ \ \ \ : * V \ \ \ \ \ \ A - V // N\ t-,j an.! febr [mars apr]!maj [jun jul aug sept okt. n.ov äec. '/4k.Tr *f\ \ \ \ \.J \ 3Ü» \ \ \ \ \ \ \ M Avrrxrg'ens xnedflvaräklejuet 323-27 ÌCubbe Mellansel \ V V C 0 X IO 3C Avrnnngens årlga varaton följer vattenståndets. De enlgt månadsmedeltalen upprtade kurvorna hava maxmum maj och mnmum februar. Från maj sjunker avrnnngen tll sommarmnmum under august oeh stger åter tll ett nytt maxmum under september oktober. Härfrån faller avrnnngen medeltal åter, -början hastgt oeh därefter långsamt tll årsmnmum. Tll mars har avrnnngen ökat något och aprl ännu något mera, varefter stgnngen upp tll maxmum såsom alla de sjöfattga skogs- och kustälvarna försggår med stor hastghet. De tabellerna angvna turbneffekterna hava beräknats ur de naturlga framrnnande vattenmängderna under antagande av en verknngsgrad av 75 %. Då Dsponbel det endast undantagsfall vart möjlgt att bestämma motsvarande fallhöjder, vattenkraft. har beräknngen allmänhet utgått från medelvattenytan, som vd avvägnngen regel blvt säkert bestämd. Då fallhöjderna vd forsar och fall vanlgen öka med fallande vattenstånd, under det att ett motsatt förhållande äger rum för mellanlggande sträckor, är det enlgt denna beräknngsgrund vanlgare, att forssträckornas effekter blvt för lågt än för högt beräknade. Tll fallförlusterna älven eller erforderlga kanaler har ngen annan hänsyn tagts, än som kan lgga den antagna verknngsgraden, och ej heller har hänsyn tagts därtll, att vssa sträckor näppelgen kunna tllgodogöras. Då svårghet råder att avgränsa vssa forsar, och då uppgfterna angående forsarnas benämnng ofta äro ofullständga, kunna tabellen mndre felaktgheter dessa avseenden förekomma. För olka sträckor hava följande effekter turbnhästkrafter erhållts: Km 03.5 53.6 53.6 0.0 03.5 0.0 Effekt per km Effekt vd "lågvattenmängd 640 650 2 290 22 Normal 350 2 960 4 30 42 årsvärde 820 Effekt med varaktghet av 3 520 5 340 52 75 % 50 % peroden 20 4 40 6 520 63 årsvärde 3 250 6 020 9 270 90 peroden 3 860 730 0 990 0 7 400 2 200 9 600 90 Normal 9 700 6 400 2600 Effekt vd medelvattenmängd I denna del av älven fnnas följande kraftverk av någon betydenhet: Äbosjö kraftstaton, med 50 hkr nstallerade. Ägare är Åbosjö el. andelsbolag, Tllgodogjord Gulksberg. Norrflärke kraftverk. Byggdes 96. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 4 vattenkraft. m och den nstallerade effekten 70 hkr, varav 50 hkr för drft av elektrsk generator oeh 20 hkr för drekt drft av kvarn- och sågmaskner. Ägare är Norrflärke- Vattugårdens sågbolag, Norrflärke. Ytterselforsens kraftverk. Byggdes 99 20. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 7 m och den nstallerade effekten 00 hkr, som användes för drft av elektrska generatorer. Den producerade energen uppgck år 926 tll 2 300 000 kwh. Ägare är Gottne Yttersels el. A.B., Gottne. Moforsens kraftverk. Byggdes år 922. Den tllgodogjorda fallhöjden är c:a 4.5 à 5 m och den nstallerade effekten 70 hkr, som användes för drft av elektrska generatorer. Ägare är Mo el. kraftförenng, Molden. I enlghet med länsstyrelsens utslag den 6 oktober 868 förekommer allmän Farled. farled älven från österbacke by Mo socken och tll utloppet havet men kan numera på grund av genslamnng älven ovanför Happstafjärden ej trafkeras med ångbåtar. Allmän flottled fnnes Moälven från och med Rssjöbäckens nflöde enlghet Flottled. med Kungl. Maj:ts kungörelse den 3 august 920 nnefattande provsorsk förtecknng över de vattenområden, vlka enlgt vattenlagen allmän flottled skall bbehållas. Kungsådra fnnes eke Moälven. Kungsådra. 250
j 4 Tabell över fallhöjder, vattenmängder, dsponbel och utbyggd vattenkraft m.. Förklarngar. Låq-(öq-)vatteyta lägsta (högsta) vattenståndet under ett år. Medelvattenyta Vattenmängd med 75 (50) % varaktghet under en perod = den vattenmängd, som överskrdts under 75 (50) % av peroden. Fffekt vd olka vattenmängd = det antal turbn- medeltalet 'av de daglga vattenstånden under ett år. Normal lag-(medel-,hog-)vattenyta medeltalet av de årlga låg-(medel-, lög-)vattenstånden. (högsta)lag-(medel-, hästkrafter, som vd en verknngsgrad av 75 % motsvarar resp. vattenmängd oeh fallhöjden höq-)vattenyta hänför sg tll den betraktade peroden. Analoga betydelser tlläggas de vd medelvattenstånd. Effekt med 75 (50 (% varaktghet har analog betydelse med motsvarande vattenmängd. olka vattenmängderna. 9-(6-)månadersvattenmängd = vattenmängd med. 7o %. varaktgden vattenmängd, som under ett år överskrdts under 274 (8o) het under ett år dagar. Fallsträckans benämnng. Yattennäng d kubkmeter per sekund Turbneffekt hkr ; = 75 % Avstånd Medel- Neder- börds- Fall från vatten yta 0- höjd myn råde nngen Yattennängd med var- Låg aktghet av vatten- mängd. 75 0 50 %. Normal. årsvärde. peroden. årsvärde. Medelvattenmängd. Högvattenmängd Lågvatteneffekt. peroden.. Normal. Normal. Högsta.. Normal. Effekt med varaktghet av [jägsta årsvärde. 75 % 50 % peroden. lägsta årsvärde. peroden. Med el vatteneffekt. nstal lerad urbn-. Normal. effekt km kvkm Ö.l). m hkr Abosjön 03.5 279.0 4.5 0.2 0.4 0.5 0.G 0.S.0 2.0 2.5 9 8 22 27 36 45 90 0 03.0 274.5 5.3 $ 3 6 76 92 20 50 30 380 0.9 259.2 9.7 S y»»» 9 39 48 58 78 97 90 240 50 0.3 249.5 3.6 5»» 7 4 8 22 29 36 72 90 00.3 84 245.9 4.0 0.3 0.5 0.7 0.8.8.5 3.0 3.8 2 20 28 32 52 60 20 50 9S.G 284 24.9» Ï 0 0 0 0 0 0 0 0 Lllsjön O.o 98.0 24.9 Lllsjöforseu 5.0» t T 5 25 35 40 65 75 50 90 96.9 236.9 0.9»» ) 3 4 6 7 2 4 27 34 95.2 443 236.0 O.o 0.4 0.8..0 2.0 2.4 4.5 5.9 0 0 0 0 0 0 0 0 90.2 236.0 0.6 t»»» 2 5 7 8 2 4 27 35 87.3 235.4 Selstalorsen 6.6 0.9.2.4 2.2 2.C 4.9 6.5 26 59 79 92 50 70 320 430 87.0 228.8 2.9 s s-» 2 26 35 4 64 75 40 90 86. 225.9 LllfäUforsau 3.0» S ï» 2 27 36 42 66 78 50 200 86. 222.9 0.5» 2 4 6 7 3 24 32 85.7 222.4. 0.2 s 5» S 2 2 O 4 5 0 3 85. 222.2 3.6» s» 30 280 380 440 700 820 550 2050 Yntermyrforsen 83.5 90.6.3 5 2 6 8 29 34 64 84 82.9 89.S 0.4» 2 4 5 6 9 0 20 26 82.4 88.9 Djupdalsforsen 8.0»»» 32 72 96 0 80 20 390 520 8.9 80.9 0.3 s,» 3 4 4 7 8 5 20 80.6 80.6 Klockarforsen.0»»» 4 9 2 4 22 26 49 65 80.5 79.6 I 0.» Ï S Ï» s 0 2 3 5 6 79.5 79.5! Ladunorsforsen 6.»»»»»» 24 55 73 85 30 60 300 400 I 78.9 73.4! O.o S v * 0 0 0 0 0 0 0 0 78.2 73.4 J Fäll forsen 23.5»»» 94 20 280 330 520 60 50 530 77. 49.9 5.9 0.5.0.4.6 2.4 2.9 5.6 7.3 80 60 220 250 380 460 890 Selsmoforsen 60 75.8 3.0 0.4» 2 4 6 6 0 2 22 29 74.9 33.6 Kvarnforsen 5.5»»» y» 28 55 77 88 30 60 30 400 74.4 28. 0.3..5.7 2.6 3. 6.0 7.8 2 3 4 5 8 9 8 23 72.8 27.8» 26 58 80 90 40 O.o 60 320 40 Degerbergslorsen * * * 72. 22.5 0.8» 5» *» d 9 2 4 2 25 48 62 7.4 2.7 0.?» T»» 0 2 2 3 3 6 8 70.4 2.6 v 82 94 40 5.5 28 60 70 330 Djupmyrforsen 430 * 70. 6.»»»»»» 7 5 2 24 36 43 84 0.4 69.7 590 4.7»» 7 37 5 58 88 0 200 270 3 4 53.6 775.S Gaumelkvarnforseu 0.9 0.7.4.9 2 9 3.4 4. 7.9 0 70 90 6 3 7 20 3 37 7 90 53.4 0.4! Norrflärketorsen ^ ^ 6.7, 5» 47 94 30 50 230 270 530 670 70 52.6 j 0b.7 54.0 S»»» 380 760 030 90 840 220 4270 5400 Nasforsen ' : 48.8 88 I 49.7»» 3 4 7 8 6 0.2 20 ; 46.9 355 ; 49.5! An andsjön O.o : 3S.4! 49.5 0.5 2. 3.5 3.9 5. G.5 7.7 2 7! 3 68 0 8 20 26 32 38 60 85 32.4 49.0 Ytterselforsen 22.3»»»» j 470 780 8 ro 40 450 720 2680 3790 00 30.5 4S4 ; 26.7 0. s s» 2 4 4 5 6 8 2 7 ; 29.8 943 26.6 7.8 2.7! 4-7 5.2 6.8 8.8 0 7 23 20 370 40 530 690 780 330 790 Söderåforsö 28.9! 8.8 5.8! 2.8 4.9 5.5 7. 9.2» 24 60 280 320 40 530 640 990 390! 26.4 3 0 4.3,»»» 20 20 240 30 400 470 730 030 ' ; 24.4 8.7! 0.2 I» 5» t ;»» s 6 0 4 8 22 34 48 22.9 S.5 Moforsen 5.5 Ï!» S! S!»»» 50 270 300 390 50 600 940 320 70 22.7 3.0 2.2 62 0 20 60 200 240 370 530 j * 22.0 0.8 0.8»!» * 22 39 44. 57 74 88 40 90 IG.5 253 O.o! ( n 000 A A O.o j -
Avvägda fxpnkter (92, 923) och peglar. Förklarngar. Precsonsfx (järn eller mässngsdubb). A Järndubb (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt) eller Koppardubb (Rkets allmänna kartverk, nyare fx). + Kors (Statens meteorologsk-hydrografska anstalt). A Kors (Rkets allmänna kartverk, äldre fx). v = vänster strand, h = höger strand. st. = sten. bg. = berg. Km fr. mynnngen B e s k r v n Höjd över havet Km fr. mynnngen B e s k r v n n g Karta G 62 Björna SY 03. G h 08.4 v 0.4 v 99.6 h 99.0 h 93.5 h 9.4 h 87.3 h 84.4 h 8.9 h 76.5 h 74.6 h 7 h 70.3 h 66.9 v 6 v 58.6 v 58.6 58.6 v 58.6 h 58.6 56. h Karta G 69 Örnsköldsvk NY 53. v 50.0 v 47.9 v A 3 780 st. Abosjö, Y Abosjö där byvägen råkar landsvägen, byvägens NY kant, nvd landsvägsdket, nästan utplånat kors jordfast sten. A 3 779 st. Åbosjöns utlopp, vd dammen vd sjöutloppet, 26 m från dammluckorna,.5 m nedströms dammens nedströmskant. A 3 778 bg. Åbosjö kraftstaton, c:a 2 km nedströms Abosjön, vd kraftstatonsdammen, 40 n rakt nedströms luckorna stendammen, mtt för fallnacken, å högsta delen av utskjutande bergpart vd stranden. A 3 777 st. Solbergsån, c:a 450 n nedströms Solbergsåns mynnng, där landsvägen går nvd ån, 300 m nedströms åns utlopp ur Varoselstjärn, mtt för telefonstolpe 7, stort stenblock strandlnjen. A 3 776 st. Lllsjön, 400 m NV Lllsjön, där mndre bäck skär vägen, 35 steg SO bäckbron, 4 steg från nordöstra landsvägskanten, jordfast mndre sten. A 3775 st. Pengsjn, vd S uppfartsvägen tll gästgvargården, S6 steg SV vägskälet, steg från uppfartsvägens S kant, m N faktorsboställets tomt, stor sten. A 3774 st. Långvken, 2.5 km SO 'engsjö, mtt för S ändan av Långvken, SV landsvägsdkeskanten, 3.5 m uppströms telefonstolpe 557, 2 m uppströms om stentrumma, stor ston. A 3 773 st. Selsta, vd Selstadammen, 20 m V dammluckornas Y ända och 4 m uppströms därom, 7.5 m uppströms räckets V äuda, stor kullrg sten. A 3 772 bg. Stora Åskasjön, NO sjön, c:a 20 m uppströms nedersta fallet Vnternyrforsen, å toppeu av översta berghällen mellan skogen och sdogren. A 377 st. Askaberg, 2.5 km ONO Askaberg, där högra stranden är brant, vd nedre ändan av fors, å högsta delen av stor Hat sten utanför strandkanten. A 3 770 st. Sesmo, c:a 500 m NO Sesmo, å klpputsprånget 30 m nedströms bron, 6 m nåt land från dess nppströmsspets, å stort block. A 3769 st. Set järn, c:a 00 m ovan kvarn, 20 m ovan spång, vd stranden mtt för forsnacken, översta stora stenblocket, uppströms-. hörnet. A 3768 st. Gunnartjärn b, 3 km S Seltjärn, vd S avtagsvägen tll fäbodarna, 06 steg V vägskälet, stor sten avtagsvägens S kant. A 3 767 st. Gunnar/järn a, -km NO Gunnartjärn, där älven kröker från sydlg tll ostlg rktnng, 50 m nedom forsnacken, c:a 3 n från ån, mtt för där lten väg kommer ned, stor sten, hörnet längst från ån. A 3766 st. Arneberget, vd bron SY Arneberget, ölandfästets uppströmssda, utanför räcket 2 m från broändan. A 3 765 st. Kubbe e, där bäck skär vägeu, c:a.8 cm VNV Kubbebron, c:a 00 m Ö stuga vd vägen, 6 n N om norra landsvägskanten, 2 m V bäcken, flat sten. A 3 764 st. Kubbe d, 50 m från bron, SV hörnet av 3:e haset nedströms vägen (Nls Ohlsons gård), överkant av stensockeln. Pegel BÖ 33 Kubbe. 0-pkt «'/s 927 A 3763 st. Kubbe c, vänstra landfästets uppströmssda, c:a 2 m från ån A 3 762 st. Kubbe b, högra landfästets uppströnssda, c:a.6 n från ån A 3 76 st. Kubbe a, å bropelarens uppströmssda, mtt på pelaren, c:a 0.7 m från nosen. A 3 760 st. Norrjlärke, nvd bron vd Mo-Domsjös kontor, nvd uppströmsräckets ända, 4 m N stugans norra hörn. A 3 759 st. Vattugården, vd bron tll A r attugården, väustra landfästets uppströnssda, å bropallen. A 3 758 st. N~äs, c:a 2.5 km N Anundsjö kyrka, strax nedströms gård å v. stranden, c:a 8 m uppströms spång, toppen av kramla stort block vd strandkanten. A 3 757 st. Fanby, vd bron mellan Panby och Bredbvn 5 m nedströms om brons mtt, jordfast mndre sten uppe på strandkanten. 29.45 279.87 257.29 246.6 247.63 256.2 249.69 238.4 2.22 82.2 5.05 33.48 46.3 23.8 8.30, 8.69 5.78 0.9 5.76 5.77 5.63 4.8 2.32 70.48 5.07 47.5 h 45 h 40 h Karta G 69 Örnsköldsvk NO 37.5 37.3 v 37.6 h 37.3 h 37.5 h 37.3 h 37.5 v 37.5 v 37.5 v 32.4 h 30 v 29.6 h 26.2 h 22.2 v 22.2 v 22.2 v 22.2 v 22.2 h 2.0 h 9.5 h 8.0 h 6.0 v 3.0 v 8.5 v 8. v 8. v 5.0 v 3.0 v 0.0 v A 3 756 st. Anundsjö kyrka, grundstenen tll Anundsjö kyrkas NV hörn. 3 755 bg. Anundsjö staton, Ö Anundsjö staton, 73 m Y kn-stolpen 72.9, 5 steg S banan. Precsonsflx 809 M. Pegel 36 056 Norrböle. 0-pkt "/s 922 A 2 66 st. Norrböle, å den östra av de två utskjutande uddarna vd Norrböle. 2-r 2 67 bg. Östra Anundsjön, vd sjöändan, 26 m V km-stolpe 73.5, östra, ändan av bergsskärnng, 4 steg S banan. Precsonsflx 807. Pegel 36 0 Mellansel. 0-pkt. s /o 927 A 2 68 st. Mellansel a, norra landlästet tll järnvägsbron över Hoälven, uppströms banan och c:a 2.2 m från brons ände. A 3 20 st. Mellansel b, c:a 00 n ovan landsvägsbron vd Mellansel, nedom grund, ganska flat sten ute vattnet bredvd stranden. Bottendubb. A 3 2 st. Mellansel c, södra landlästet tll järnvägsbron grundsten tll stödkon, 7 m uppströms brobanan. A 3 209 Mellansel d, c:a 5 n nedom landsvägsbron, spkar stubbe. A 4 403 st. Mellansel c, uppströms järnvägsbron, på stenkoneus avsats, 5:e stenen från jordvallen räknat. A 4 59 Mellansel f, 4 m uppströms landsvägsbron, l'/s" järnrör neddrvet sandbrnken. A 4 520 Mellansel g, 4 m nedströms landsvägsbron, IVa" järnrör neddrvet sandbrnken. A 4 52 Mellansel h, 6 n nedströms landsvägsbron, l /»" järnrör neddrvet sandbrnken. A 2 69 st. Ytterselforsen, c:a 0 m nedströms, där vattnet börjar strömma ovan Ytterselforsen. A 2 620 st. Gottne, vd Gottne, 47 steg NV vägskälet, 5 steg SY om där belägen nanbyggnads SV gavel (Jonas Berglunds gård). A 2 62 st. Soderà, c:a 200 m nedströms Utteråns nflöde, stax uppströms Söderåforsen, stor hög sten. A 2 622 st. Bösåsberyet, c:a km ONO Rösåsberget vd lten ås, som bldar mndre stråk, strax uppströms odlad glänta, rätt stort men tyvärr löst block. Pegel 36-69 Mo. 0-pkt. ls /» 922. A 2 5 st. M o b, sockeln tll observatörens bostad, S hörnet, Övre planet tll horsontalt nslagen dubb. A 252 st. Mo c, sockeln av ladugård vd observatörens bostad, SÖ hörnet. Övre planet tll horsontalt nslagen dubb. A 2 057 st. Mo d, 60 n nedströms kapten "Westmans bostad, mtt för Uddervad, vägkanten nvd telefonstolpe, 50 m från pegel. A 2 623 st. Mo e, vd kyrkan, grundstenen tll.tornets SV hörn.. 2 624 st. Mo f, järnvägsbron'över Moälven S Mo, västra landfästet, S banan. Precsonsfx 806 C. A 2 625 st. Gala, vd J. Samuelssons gård, 8 steg SO manbyggnadens SO hörn, lten jordfast sten. A 2 626 st. Västra Alnö, där älven kröker uppströms Västra Alnö, lten jordfast sten rätt hög gräsbeväxt jordhög, mtt brant strandslänt av sand. A 2 627 st. Östra Alnö, vd Happstafjärden, SO landfästet tll bro över ån från Iluggsjön, O banan. ^ 2 628 st. Väst er hus, Väster Västerhus, 397 m N om km-stolpe 75.5, 9 n N förrådshus, 4 m Ö banan. Precsonsfx 806 E. 2-r 2 629 bg. Själevads staton, V statonen, 67 m SO km-stolpen 75.8, 4 m NO banan. Precsonsfx 806 F. Pegel 36 057 Själevadssjön. 0-pkt. sl h 92 A 2 630 st. Hampnäs, kajbyggnad tll strandpavljong nedanför Dr. Stolpes bostad, på nedströmssdan, c:a 5 m från pavljongen. A 2 63 st. Västerås, vd Veckefjärden, c:a 20 m från järnvägen, c:a 30 m från stranden, lten dunge 6 m uppströms lada. A 2 632 st. Svedjeholmen, c:a 50 m ovan utloppet ur Veckefjärden, c:a 2 m från gärdesgård som går utmed sjöstranden. A 2 633 st. Alfredshem, vd Domsjöfjärden, skogsdunge med vedupplag Ö cellulosafabrken, c:a 20 m NO östra gaveln på skjul, c:a 5 m från smal åker. Texten rörande de geografska oeh geologska förhållandena är författad av Fl. dr A. Högbom. Stockholm W2S. '. A. Norstedt & Söner ;S222(
39 I9Z8 f + + // //.\S'f{/'( t/i.v - H- I<(Us<jrs I I(Ïrad.t- neh fu njsf (ff/sf/f '('// s SO( : /T/I ff'f/s,skf '/c,sltu/a-of/ b v(jfän.s /ìvtjrìh.s nom Jl-Hìc.sl(K) & G Precsonsfx Fxpunkt (järndubb) Pegel st at on Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. Kobbe 2TarrfLäak& uam ga-, ISTätra tng-slag- \ Ärrundsjö socken MénanseL^^YtterseL \ \NorrWlc\ y \ NOTTTTe \ surdcv \ ^ Ö.F(mby SöjWle Sörm&-\ % % H ^yrkoj*- SUTIÜCL. t host. -& c Breäbyw T,-', M G ALV EN Km 0-60 Em rb l \ O.Backe / Södern Q Blad 36./Ytterselforsen Huvudflod :36 Moälven Själevads och Axräs tng-slag- Mo socken 'hnkjrajulh 'Vä.sLer-% ^ I sël * (7<äZ x ^ ^ fs. S <V-\ * ^5r l GalJL Happsta \yastersel SKALA =200 000 okttv Overbü/L\ f. h..... Själevads soclten.v, r v Frärnm&Jörnäs Womsjö f Sveäjéhötrrwv GOTTOTlÄla'QITVlOV'SWA ìscnn:fl&f\t&fovsg KÖStöV A T cf ertörds orn' ade M ed el vatten mängd a /fflmuas\ov\ m feeaörsej Effekt med 75 7< varaktghet SöCLfvoScrpse\ Normal lagvatten e Tekt Motorsev Avstånd tp- TpynnmgerL q krn YttTOstewörämj Sffl vatlst\«v(len 282226 GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT STHLM. 926
40 928 + + + /?/7«vsy//Y/// V h Lä/sg/vvs 7ft ffd <7s-och h g s agsg du s SacItvTguhìs S7,'j/h\s7(gs-och 7j vgräu.s Z?y/7v7//.v toì sl'ì/h'.saj $ Pnecsonsfx A Fxpunkt (järndubb) e Pegelstaton Utbyggd eller under utbyggnad varande eff. Äbosfö MO ALV EN Km 60-03.5 ISTätra tng-slag - AmLTdsjö sockexl, KroT.oparlo ~ "V KwTUJ P ar]c Blad 3ß. Vntermyrforsen Huvudflod:36 Moälven olaorsetv. Kubbc otumatlïj äsnofövsc\j PeTLgsunxdj y ^eujarrv, 280pM)OSjÖTb,,J Ò\ NorrfUflœ Kubbc % SKALA :200 000 /ahm 27020 Ne clerb ord nusoforsea SrnmoTsroTse^ nmängd SélstmbTsenj Ptfflorser ffllöolorservv Effekt m ed 75% varaktghet Sdsmofors Normal lasvatteneffekfc A'Ctfnwswb esrasforsea- :)jptw\orsert lörsen Avs tarld frar nolno mynnn tcer tan. 282220 GENERALSTAPENS LITOGR. ANSTALT STHLM. Î928
v * I c