Häckande fåglar på jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeå. Inventeringen 2006 Adriaan "Adjan" de Jong Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 17 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish University of Agricultural Sciences Umeå 2014 Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies
Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. This series of Reports is published by the Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå, starting in 2011. E-post till ansvarig författare E-mail to responsible author adriaan.de.jong@slu.se Nyckelord Key words Fåglar, Infrastruktur, Revirkartering, Botniabanan, BDACI study Ansvarig utgivare Legally responsible Adress Address Hans Lundqvist Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Sveriges lantbruksuniversitet 901 83 Umeå Department of Wildlife, Fish, and Environmental Studies Swedish University of Agricultural Sciences SE-901 83 Umeå Sweden
Häckande fáglar pa jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragnings alternativ mellan Nyland och Umeâ Inventeringen 2006 Adriaan Adjan de Jong, 2006-12-30 Hössjö 115 Skoglig zooekologi 905 86 Umeã SLU 090-21116 901 83 Umeá adjante1ia.corn
2 Innehállsforteckning Sarnmanfattning s. 3 Inledning S. 4 Material och metod s. 5 Resultat s. 9 Diskussion s. 11 Tack s. 17 Referenser s. 17 Ornrâdesvisa genorngngar: bil aga I
3 Sammanfattning Foreliggande rapport redovisar resultatet fran den sjätte inventerings sasongen i en studie av Botniabanans inverkan pa hackfâglar i jordbrukslandskapet. Fyra stadier kommer attjärnföras: det ursprungliga tillstândet, konstruktionsfasen, den fardiga banan utan trafik och banan med trafik. Eventuella effekter av landskap s fragmentering studeras specielit. Fjorton omrãden utmed de olika banalternativen mellan Nyland och Umeâ, samt fern referensomràden, har inventerats 2002 2005. Under 2001 inventerades nâgot färre omrâden. Inventeringen omfattar fyra besök i vartdera omrâdet och följer riktlinjerna for inventering av oppna ekosystem (Naturvârdsverket 1997). Under 2006 pâgick betydande byggverksarnhet mom fyra av de studerade ornràdena medan banan lag färdig utan trafik i sex andra omráden. I studien ingàr sju nyckelarter och nio stödarter. Dessa arter kan anses vara bra indikatorer for jordbrukslandskap med hoga naturvärden i Norriands kustland. Bland dessa arter finns ett antal vadare (frärnst storspov och tofsvipa) och jorduggla medan de övriga är tättingar (t ex ortolansparv, sánglarka, Iadusvala, stare och guiana). Resultaten visar att antalet par av nyckelarterna under perioden 200 1-2006 har rninskat med drygt tjugo procent mom omràden sorn inte pâverkats av Botniabanan. Motsvarande siffra for omrâden där konstruktionsarhete págick eller hade slutförts var tjugosex procent. Det förekornrner betydande skilinader meilan arterna med avseende pa antalsutveckling och til Iförl itlighet av inventeringsresultaten. De vanligaste arterna uppvisar rnâttlig variation eller tydliga trender. Resultaten for de mindre vanliga arterna är därernot ännu svajiga men med tiden kommer säkerheten att öka.
]àngsiktigt under mánga âr av anvandning och underhâll. Genom att studera fâgellivet omrâdet, till exempel vâtmarker, kantzoner eller buskmark. därefter kan eventuella forandringar i fàgelfaunan kvantifieras. Dä Botniabanan fardigstalls i etapper kommer delar av banan att ligga flirdig i flera ár innan tâgtrafi ken förhàllande till effekterna av banan i drift. En studie av detta slag forutsätter att även ett arealförlusten. rnarkanvandning, andra grodor. fly teknik, minskade arealer och fragmentering av landskapet a r lag, är effekterna av arealminskning och fragmentering troligen extra ortolansparv. Dessa sju arter kallas i denna rapport for nyckelarter. Ladusvala och stare Ytterligare nio arter räknas här sorn indikatorer for ett rikt jordbrukslandskap; mindre strandpipare, ljungpipare. enkelbeckasin. skogssnappa, jorduggla. guiana, buskskvätta. tyder pa att det finns andra landskapselement in ren (brukad) jordhruksmark mom to nskata och rosenfink. Dessa kailas for stödarter i denna rapport. Deras forekomst Vi har valt att koncentrera arbetet kring sju arter sorn är tydligt knutna till jordbruks kvalitéer for sin Overlevnad. Fragmenteras en sàdan 0 kan detta resultera i en utarmaing sorn kan vara betydligt stone an den man kunde forvänta sig ax enbart arter som är knutna till jordbruksmark behover en tillracklig stor O med en rad olika 2005). Orsakerna bakom deima minskning är bristfalligt kända men andringar i tydliga. jordbrukslandskapet är viktiga faktorer. I Norriand, där andelen jordbruksmark i decennierna (Andersson 1988. Svensson 1999, SOF 2002. LindstrOrn & Svensson Mngajordbruksmarker ligger insprangda som Oar i skogs- och rnyrlandskapet. De 1 Norrlands kustland utgor jordbruksmark en mindre andel ax landskapets totala yta. forandringar av fàgelfaunan och mellanàrsvariationer är kanda. En stor andel av jordbrukslandskapets fâgelarter har rninskat kraftigt under de senaste antal referensytor inventeras under samma period sá att eventuella generella kan anses specielit knutna till kreatursbete och häckar dessutorn i byggnader eller borjar. Detta skapar ett unikt tillfälle till att studera effekterna av själva banan i under ett antal âr fore byggandet av jarnvagen och sedan under byggfasen och nàgra àr Iandskapet; tofsvipa, storspov, sânglarka, ladusvala, angspiplarka, stare och holkar. Ortolansparven häckar även pa kaihyggen. En ny jarnvag kan färväntas pâverka fâgellivet, kortsiktigt under byggfasen och Inledning 4
Manual 5 Material och metod I studien 2006 ingick f]orton provytor utmed Botniahanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeä, samt fern provytor i likartade jordbrukslandskap (referensytor) mom regionen (tabell 1). Orn den ästliga dragningen riiknas sorn det enda alternativet kan omrâdet Bösta räknas som referensyta (bilaga 1). For kartor Over ornrâdena hänvisas till rapporten fran 2002 ãrs inventering. Den samrnanlagda arealen av de inventerade ytorna är drygt 1 800 hektar. mom omrãdena Ava, Logdeã, Lànged och 1-lOrneA pâgick betydande konstruktionsarbeten under inventeringsperioden. I Nyland, KomsjO, Stranne, Strandnyland, Hjalta och Kasa lag banan i stort sett fardigt men viss arbete pãgick även där. Skogsavverkning for Botniabanan hade skett soder om Stöcke sedan inventeringssäsongen 2005. Tva av referensytorna har inventerats av Marianne de Boom, de Ovriga omrâdena av författaren. Inventeringen skedde i form av en sâ kallad forenklad revirkartering (Svensson 1978, Svensson & Svensson 1995, Naturvárdsverket 1997, Svensson 2001) Alla nitton studerade omrâdena besöktes fyra ginger under perioden 6 rnaj - 12 juli (tabell 2). De exakta inventeringstidpunkterna redovisas for varje objekt i bilaga 1. Totalt omfattade fältarbetet närrnare 178 effektiva inventeringstimmar. Dagar med regn ochleller hard vind bar dock i mojligaste man undvikits. Vaderforhallandena under inventeringssasongen 2006 var i genomsnitt tämligen normala (figur 1 och 2). Ornrãdena undersoktes till fots sâ att ingen punkt lag langre bort an 1 00 meter fi,àn observatoren. Ibland räckte det att gâ pa vägar och stigar, men vanligtvis genomkorsades flulten. Extra uppmarksamhet agnades t skogsbryn, âkerholmar, raviner. vattendrag och bebyggelse. Observationerna av nyckel- och stodarter ritades in pi fältkartor. Tolkningen av fältkartorna gjordes av forfattaren och foljde reglerna i Overvakning avjordbruks landskapets ffiglar i Skáne for fältarbetet (Svensson 2001). E3egreppet par används här även som synonym lb revir, revirhiivdande hane, ho med agg/ungar eller icke-ilygga ungar. Med tanke pa alla olika varianter och handelse alternativ hos fàglarnas hackningsbiologi är detta salt att hantera begreppen det enda realistiska i en studie sorn dcnna.
áren 199 7-2006 (SMHI 199 7-2006). Liggande rastrering: april, sued rastrering \\\\\ : niaj, sued rastrering I/Ill: manad. juni, fvl!da staplar: juli. Liggande rastrering: april, sued rastrering \\\\\: inaj, sued rastrl ring Il/Il: respektii e,nánad. A i i ikelser I procenifra,, normalnederborden (1961-1990) for under are,, 1997-2006 ( SMHI 1997-2006,). Figur 2. Nederbördeui vid iniitstationen uta,for llmeá for mdnaderna april-juli.. I -I 2.0 - LO -j 200! 2002 1003 2005 2000 6 juni, fj!lda staplar: jull.50 99-7 A vvikelsefráii nornialteniperaturen 1961-1990 i grader for respektive Figur 1. Medelteinperaturen vid U,neáflygp!ats I,nánaderna april-juli under.1.0 250,5 200,0 150.0 11111.0 10130 30 - (998 20011 2(511 2009 2001
7 Tabell 1. GeograjIska uppgifler am och tidsbisatsen for de inventerade onirádena. 1) 7) Kartblad Kommun Lan Areal (ha) 1 idsatg. - Nyland 18H9j Kramfors Y 30 16,1 Frök 3 18H8j Kramfors Y 49 12,2 Västansjö 3 1912g Ornsköldsvik Y 65 11,5 Kornsjö 1912g Ornsköldsvik Y 82 9,7 Stranne 19J5a Ornsköldsvik Y 35 14,5 Strandnyland 19J5a Ornsköldsvik Y 62 10,9 Hjälta 19J5b Ornskoldsvik Y 102 10,0 Tävra 3 19J5b Ornsköldsvik Y 58 12,2 Kasa 19J5/6c Ornsköldsvik Y 100 9,8 Ava 19J9f Nordmaling AC 119 14,1 Logdeá 2OJOf Nordmaling AC 88 8,1 Lânged 2OJli Nordmaling AC 34 17,9 Hörneâ 20K2a Nordrna1in AC 49 10,7 Stöcke 20K5d Umeâ AC 214 9,3 Stöcke NE 20K5d Umeâ AC 37 7,9 Degernas 20K5d/e Umeá AC 64 12,0 Bösta 20K5b Umeà AC 142 10,2 Ho1mnäs 20K6a Umeâ AC 259 6,1 Norrfors 3 20K8b Umeâ AC 234 7,0 1) Delar av ornrâdet kan ligga mom ett angransande kartblad. 2) Tidsâtgángen fi3r fyra besök i timmar per 100 hektar. 3) Referensyta.
8 Tabell 2. Besöksdatum 2006 for de inventerade omrádena. Besök 1 Besök 2 Besök 3 Besök 4 Nyland 14/5 6/6 27/6 9/7 Frök 14/5 6/6 27/6 9/7 Västansjö 14/5 6/6 27/6 12/7 Kornsjö 15/5 6/6 28/6 12/7 Stranne 15/5 7/6 28/6 9/7 Strandnyland 15/5 7/6 28/6 9/7 Hjälta 17/5 4/6 26/6 10/7 Tävra 1 7/5 4/6 26/6 12/7 Kasa 17/5 2/6 26/6 10/7 Ava 18/5 2/6 22/6 8/7 Logdeá 19/5 4/6 25/6 8/7 Lànged 8/5 1/6 17/6 6/7 Hörneà 7/5 1/6 22/6 6/7 Stöcke 9/5 5/6 19/6 7/7 Stöcke NE 9/5 5/6 19/6 7/7 Degernäs 10/5 1/6 17/6 4/7 Bdsta 8/5 2+3/6 23/6 6/7 Holmnäs 6/5 22/5 3/6 24/6 Norufors 13/5 28/5 11/6 26/6. I
9 Resultat Resultaten fran inventeringen 2006 sammanfattas i tabell 3. Förekomsten av nyckelarter och stödarter mom vane omrâde framgâr av tabell 4. Ornràdesvisa redovisningar firms i bilaga 1. TabelI 3. Resultat av in venteringen 2006 1 sarnniaiifattning. Omràde Antalet par Par av nyckelarter Antalet nyckelarter utom ladusvala hackande och stare stödarter Nyland A 7 2 1 Frök B 6 2 0 Västansjö C 24 16 1 Kornsjö D 21 18 2 Stranne E 1 1 3 Strandnyland L 16 12 3 Hjälta 0 9 5 5 Tävra H 17 12 4 Kasa I 29 19 2 Ava J 21 11 4 Logdeá K 18 12 2 Lânged L 7 3 0 Hörneá M 4 0 2 Stöcke N 58 54 2 NEStöcke 0 2 2 0 Degernas P 15 15 2 Bösia Q 14 11 2 Holnmäs R 38 34 3 Norrfors S 36 14 3
omridet. L)e tomma rutorna i tabellen skall Iäsas sá att arten med stor sannolikhet inte förekom i = Sjungande ortolansparv har observerats pa hyggesmark strax utanför omrâdet, upp. Samtliga siffror utgor sãledes den!ägsta skattningen av antalet häckande par. antalet forväntas ligga (bilaga 1). Ha r har endast de lagsta talen i dessa interval! tagits Mnga uppskattningar av antalet par utgors av ett intervall mom vilket det verkliga kriterierna for att räknas sorn hackfàgel (Svensson 2001).?= Arten har setts under omstandigheter som tyder pa hackning men uppfyller inte * Rosenfink 4 3 1 1 1 Tönnskata 1 7 1 Ladusvala 5 4 43 435 810 6 3 4 4 317 Stare 4 1 2 1? 3 1 5 Ljungpipare Buskskvätta 1 7 1 2 4 1 1 4 5 3 4 1 1 4 1 2 Jorduaola M. strandpipare Storspov 11721131564215 21 7H9 Sânglarka 1 1 2 4 2 7 3 6 23? 2 1 12 3 Ortolansparv Skogssnappa 1? Tofsvipa 716 72972113 11F361 Angspiplarka Enkelbeckasin 1 1 1 2? 1 7 GuIana 1 4 1 6 5 9 3 5 2 2 TTT1i 2 1 5 oinrâdena 2006. Bokstavsbeteckning enligt label! 3. Se bilaga Ifor detaijer. Ta bell 4. Uppskaltat lagsta an/al par av iiyckelarter och stödarter i de ii,venterade 10
6 11 Diskussion Tidstgng per 100 hektar Mängden tid som agnas vane omráde har redovisats i rapporterna for inventeringarna sedan 2001 (tabell I denna rapport). EnjämfOrelse av medelinsatsen per 100 hektar mellan ären visar att den har varierat relativt litet även om en viss tendens till minskning kan skonjas (figur 5). En liten minskning bor vara fuilt rimlig med tanke pa att inventeraren blir alit mer bekant med omràdet och kan jobba effektivare. Samtidigt finns naturligtvis en risk att denna erfarenhet Overskattas och oväntade händelser missas. Váii ma! är därfor att inte rninska tidsinsatsen genereilt. Det bor dock pápekas att tidsátgângen per 100 hektar i denna studie ligger lângt Over intervallet 4 timmar som rekommenderas for forenklad revirkartering (Svensson 2001). 1201 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 1 Figur 5. Medelantalet timmar per 100 hektar for inventeringarna ár 2001-06. Antalsförändringar hos nagra arter mom omriden som inte har berörts av konstruktionsarbete Betydelsen av referensornrtden är framst att studera antalsflirändringar som inte kan kopplas till Botniahanan. Alla omrãden där konstruktionsarbete ännu inte har skett kan tills vidare räknas som referensytor. FOr 2006 galide att ornrádena fran StOcke och norrover kunde användas som referensytor for en jämforelse a aren 200 1-06 (omráden FrOk och Tävra inventerades inte 2001). Tofsvipa och buskskvätia ir exempel pa arter sorn varierar inellan áren men inte uppvisar nãgon tydlig tendens till Okning eller minskning (figur 6). Storspov och sánglarka daremot visar en tydlig nedgang tinder perioden (ligur 7). 1 en analys av effekterna av I-lotniahanan pâiordhrukslandskapets häckf?igel kommer vi alt behova hantera dessa olika ft)rmer av antalsft wandringar mom re lerensoinraden pa ol i ka sail.
2001-2006. Figur 7. Antalsuheckling hos storspov (ö vre kurvan) och sánglärka (nedre Figur 6. Antalsutveckling 2001-2006 hos tofsvipa (övre kurvan) och buskskvätta (nedre kurvan) mom omráden som inte hade berorts av konstruktions arbete. kurvan) mom omriden sorn inte hade berörts av konstruktionsarhete 0-20- -- 50-60 40 30 -- -- ----- ----- ----- ----- 12 60-40 20 -. (I 10- -. 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2003 20(4-4 2006
p1arka avvikelse Standard FOr arter med stabil forekomst minskar variansen i forhàllande till medeltalet när beror pa skilinader i arternas numerär mellan aren och pa osäkerhet i sjalva inventeringen. Olika arter uppvisar olika grad av mellanàrsvariation (tabell 5). Ju Vissa arter är svârare att inventera ochleller forekommer i varierande antal mera an EnjamfOrelse av antalsutvecklingen hos tofsvipalbuskskvatta (figur 6) med storspov/sánglarka (figur 7) visar att varians i samma storleksordning (tabell 5) kan bero variansen (Om trenden hailer i sig!). en stor andel av summan av antalet par. andra. Exempel pa arter morn denna kategori är skogssnappa och törnskata. Sádana arter Om variansen beror pa en trend hjälper det inte att forlanga tidsserien for att rninska Trots standardmetodik och samma inventerare varierar resultaten ár fran âr. Variationen mindre standardavvikelsen är i förhâllande till medeltalet, ju pàlitligare medeltalet är. pa variation runt ett medelvarde (mellanârsvarians i snäv hemarkelse) och!eller en trend. kraver stora arealer och!eller lànga tidsserier innan pâlitliga resultat kan uppnás. Variation av antalet par meflan àren hos olika arter 3 8,6 Rosenfink [ 1,6 Törnskata 1,0 0,7 70,7 0,9155,9 LBuskskvatta 17,8 2,7 15,1 Sánglärka 56,0 1 1,2 20 Stare 14,8 4,8 32,5 Ladusvala 55,2 10,5 19,1 Mindre strandpipare 0,8 0,4 55,9 Enkelbeckasin 2,0 1,0 50 Guhirla 13,6 0,9 6,58 gg 0,0 - Skonaa 3,0 521 jppuç_ 0,6 0,5 91,3 Ortolansparv 1,2 1,1 91,3 1,9 22,7 Medeltal. Procent Tofsvipa 43,0 7,0 16,3 Storspov 64,0 8,5 13,3 anger standardavvike!sens storlek i procent av medeltalet. inoni omráden soin inte hade páverkats av ban bygge. Koluinneii Procent Tabell 5. MedeItal och standardavvikelse av antalet par under perioden 2002-2006 forekommer i lâga antal. Varje enskild par som kommer till eller faller bort utgorju tidsserien blir langre. Procentuelit är variansen (i tabellen uttryckt som standardavvikelse) storre for arter som
. under antalsuppskattningarna bygger pa. konslruktionsf asen. Siffrorna mom parentes anger de ár soi;i TabelI 6. Jäinföreise ai antalet par nyckelarter per rfore, under ad? efter. en generell rninskning av antalet par av nyckelarter framgâr av figur 8. Av denna figur som har pàverkats av konstruktionsarbetet och de som inte har gjort det (20 respektive 26 procent). sedan byggstarten och fortsatt minska efter hyggfasen. FOr Nyland. Ava och LOgdeà far och tabell 7 frarngàr ocksà att rninskningen inte skiljer sig dramatiskt mellan omráden for de aktuella omrádena 2006 (jfr Tabell 7 i rapporten for 2005). Med undantag for I tabell 6 presenterasjärnforelser av tillstândet fore, under och efter konstruktionsarbetet Inledningsvis bor hetonas att nedanstâende analys fortfarande fr ses som mycket prelirninar därför att otillrackligt mánga omráden ingàr och tidsserierna ofta är for korta. Strandnyland och Lànged har antalet häckande fáglar (samtliga nyckelarter ) rninskat nedgàngen anses vara markant. Siffrorna i tahell 6 tar dock inte hansyn till generella antalsforandringar. Att det har skett Aven pa artnivà är skilinaderna mellan pâverkade och opáverkade omràden inte specielit stora (exeinpel i figur 9 och figur 10). Observera att dessa artvisa diagram a baserade p material frdn omràden sorn inventerats sedan 2002 for att fá ett stone antal par.. Konstrllktionsarbetets effekt pi häckfägelfaunan 14 (2001-2005) (2006) Hörneá 48 4,0 (2001-2005) (2006) - Làngecl 6,0 7.0 1 (200 1-2004) (2005-2006) Logdeâ 30,0 21,0 (2001-2003) (2004-2006) - Ava 34,0 25,0 (2001-2002) (2003-2006) Kasa 33,0 31.0 (2001) (2002-2003) (2004-2006) Strandnyland 9,0 12,5 14,7 (2001) (2002-2003) (2004-2006) Stranne 40 2,5 1,7 (2001-2003) (2004-2005) (2006) KornsjO 27,3 22,5 21,0 (2001-2002) (2003-2005) (2006) Nyland 18,0 10,0 7,0 Omráde fore efter
15 250-1 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 8. Antalsutveckling for âren 2001-2006 hos antalet par av nyckelarter mom omrden som fram till àr 2006 inte hade berörts av konstruktionsarbete (oppna staplar) och omrâden som hade piverkats av konstruktionsarbete (fyilda staplar). TabelL 7. Totala antalen par nyckelarter inoni omráden sorn hade páverkats ai konstruktionsarbete och son, bite hade gjort det under áreii 2001-2006. Raden procent anger andelen páverkat av opáverkat. 2001 I 2002 2003 2004 2005 2006 Ripaveikat 204 206 195 7 182 1631 Pverkat 167 181 166 138 136 124 LProcent 82 88 85 74 75 76
Q konstruktionsarbete (fyllda staplar). omräden sum fram till tr 2006 inte hade berörts a konstruktionsarbete Figur 9. Antalsutveckling for áren 2002-2006 hos antalet par a storspov mom (oppna staplar) och omrâdcn som hade páverkats av. 30- - 70 60 40 -- - 80-16 50-20 - 0 -. 0-35 30-25 - 20 -, 15 0 5 0 av konstruktionsarbete (fylida staplar). konstruktionsarbete (Oppna staplar) och omradeii sum bade pá crkats mom omràden som fram till r 2006 inte bade berorts av Figur 10. Antalsutveckiing for ren 2002-2006 lios antaict par a huskskvätta 2002 2003 2004 2005 2006 2002 2(10.3 2004 2005 2 006
I. 17 Tack Ett stort tack till mm sambo Marianne de Boom for inventeringen av referensytorna Holmnäs och Norrfors. Ett tack ocksà till Kjell SjOberg for ett gott samarbete och inte minst for vardefulla synpunkter pa tidigare versioner av denna rapport. Referenser Andersson, S. (red.) 1988. Fáglar ijordbrukslandskapet. Var Fâgelvarld, suppi. No. 12. de Jong, A. 2000. Hackande fâglar pa jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeâ. Inventeringen 2000. Stencil. Institutionen for Skoglig zooekologi, SLU, Umea. de Jong, A. 2001. Häckande fâglar pa jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeâ. Inventeringen 2001. Stencil. Institutionen for Skoglig zooekologi, SLU. Umeà. de Jong, A. 2002. Häckande fâglar pa jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umeä. Inventeringen 2002. Stencil. Institutionen for Skoglig zooekologi, SLU, Umeà. de Jong, A. 2003. Häckande fáglar pa jordbmksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Umea. Inventeringen 2003. Stencil. Iristitutionen for Skoglig zooekologi, SLU, Urneâ. de Jong, A. 2004. Häckande fáglar pa jordbruksrnark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Urneà. Inventeringen 2004. Stencil. Institutionen for Skoglig zooekologi, SLU, Umea. de Jong, A. 2005. Häckande fáglar pa jordbruksmark utmed Botniabanans olika dragningsalternativ mellan Nyland och Urneã. Inventeringen 2005. Stencil. Institutionen for Skoglig zooekologi, SLU, Umeâ. LindstrOm, A. & Svensson, S. 2005. Overvakning av fàglarnas populationsutveckling. Arsrapport for 2004. Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Lund. Naturvárdsverket. 1997. UndersOkningstyp: Inventering av jordhrukslandskapets fâglar. www.environ.se. SMHI, 2005. Väder och Vatten nr. 2005:5-8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. NorrkOping. (Aven rnotsvarande data t rân foregâende âr.) SOF. 2002. Sveriges fáglar. 3:e upplaga. Stockholm. Svensson, S. 1978. Forenklad revirkarteringsmetod for inventering av faglar pa myrar och mossar, Var Fägelvärld 37: 9-18. Svensson, S. 1999. Svenska hackfagehaxeringen 1998. 1: SOF. 1999. Fageiret 1998. S tockho I in. Svensson, S. 2001. Overvakning avjordbrukslandskapets fg1ar I Skane. Manual for flultarhetet. Ekologiska institutionen, Lunds universilet. Sveiisson. S. & Svensson. M. 1995. Ett 1ngsiktigt Overvakningsprogram for jordhrukslandskapets faglar i Krisiianstad och MalinOhus 1n. Metodsiudien 1995. Ekologiska institutionen. I.unds universitet.
.