Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar

Relevanta dokument
Bilaga till rapport 1 (11)

Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga 3. Granskningsmallar

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Ljusbehandling och systemisk behandling av psoriasis, rapport nr 278 (2018)

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga till rapport 1 (7)

Granskningsmall för randomiserad kontrollerad prövning

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 3. Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier

Risk of bias RCT Observationsstudier Hälsoekonmiska studier Cerqual - Bedömning av metodologisk begränsning av kvalitativa studier

Bilaga 2 till rapport 1 (8)

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Bilaga 2. Granskningsmallar

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Författare: År: Artikelnummer:

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Bilaga till rapport 1 (1)

Bilaga till rapport. Följande granskningsmallar är hämtade från SBU:s metodbok (

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Bilaga 2. Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier

Bilaga till rapport 1 (13)

SVÅRLÄKTA SÅR hos ÄLDRE-Checklista för bedömning av relevans ( )

Bilaga 8 till SBU-rapport

Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Bilaga 1. Mall för bedömning av relevans

Kvalitetsgranskning av vetenskapliga originalartiklar om behandling

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Bilaga till rapport. Bilaga 3 - Granskningsmallar 1 (1) Diagnos och behandling av epilepsi / Diagnosis and treatment of epilepsy, rapport [281] (2018)

Kapitel 6: Syntes och evidensgradering

2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen

Bilaga 5 till SBU-rapport

Bilaga till rapport 1 (10)

Gradering av evidensstyrka ABCD

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK

Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA

Evidensgradering enligt GRADE

Appendix I. Mallar för kritisk granskning och dataextraktion

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

kvalitetsgranskning av studier

Ljusterapi vid depression

Gallring av abstrakt - Tester

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Kvalitetsgranskning. av behandlingsstudier

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Motiverande samtal för personer med missbruksproblem

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Deceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte?

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

FFT Funktionell familjeterapi

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

QUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study

Vad bestämde vi idag? En randomiserad studie om effekten av skriftlig information vid läkarbesök

ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 7. Checklista för bedömning av hälso- ekonomiska studiers kvalitet/bevisvärde

Bilaga 3: Kvalitetsbedömning av primärstudier

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Bilaga 6 Enkät till brukare

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Evidensgradering. reviderad 2014

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Kvantitativ metod. Mål för kvantitativ forskning. Ett sant experiment. Orsakssamband i experiment. Att skapa en design. En uppvärmning.

Förekommer spel om pengar på skolor i Södertälje?

Meditationsprogram mot stress vid ohälsa

Material för fyllningar och fissurförseglingar inom barn- och ungdomstandvården. En systematisk översikt

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

Frågor som påverkar utvärderingens design

Fråga Dfgdfg Finns det någon bevisad effekt av dansterapi för behandling av utvecklingsstörning eller autismspektrumtillstånd (AST)?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, Ulric Hermansson, FHI

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Effekt av gluten- och mjölkproteinfri kost på gastrointestinala symtom hos barn med autismspektrumtillstånd

Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa

Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

kommentar och sammanfattning

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

kommentar och sammanfattning

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Stöd på nätet. Magnus Johansson. Socionom, Beroendecentum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet,

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Transkript:

Bilaga till rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga nr 243 (2016) Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar

Bedömning av risk för bias RCT Författare: År: Artikelnummer: Granskare: Utfallsmått (det kan vara flera)*: Frågor Ja Nej Info saknas 1) Lämplig randomisering?** (se nästa sida) 2) Dold allokering (ogenomskinliga kuvert, central datahantering etc)? *** 3) Blindade datainsamlare? **** 4) Bortfall < 30 % och utan problematisk skevhet mellan grupperna?***** 5) ITT-analys? 6) Liten risk för kontaminering?****** Bedömning av risk för bias: Acceptabel (låg, medelhög) Hög, studien ingår inte i analys av effekter

Att tänka på: * Risk för bias beror på utfallsmåttet, ju mer subjektivt (t ex självskattning av problem) desto känsligare. Om studien redovisar fler utfallsmått som vi är intresserade av kan risken alltså variera mellan måtten. I så fall, anteckna på formuläret var det finns skillnader och vilken risken är per utfallsmått. ** Bedöm risken för att det går att manipulera vilken grupp deltagarna lottas till. Vissa metoder som t ex att singla slant kan vara OK under förutsättning av författarna redovisar en procedur som försvårar manipulation. Om randomiseringen har brister, överväg vilka konsekvenser det får och hur stora konsekvenserna är. Svara ja om bristen påverkar resultatet endast i mycket liten utsträckning. Tillägg: översampling är acceptabelt *** Dold allokering innebär att den som randomiserar deltagarna inte känner till randomiseringssekvensen, dvs vilken grupp nästa deltagare kommer att vara lottad till. Om allokeringen inte är dold, överväg vilka konsekvenser det får och hur allvarliga de är. Svara ja om du bedömer att studiens resultat inte påverkas nämnvärt av brister i att dölja allokeringen. Tillägg: Svara ja om studien är klusterrandomiserad med minst 20 enheter (skolor etc) och om experiment- respektive kontrollgrupp är balanserade vid baslinjemätningen (framgår oftast av tabell). **** Om utfallsmåttet är självrapportering (t ex enkäter, skattningsskalor som inte fylls i av bedömaren) besvaras frågan med ja. I övrigt besvaras frågan med ja endast om du bedömer att studiens resultat påverkas endast i mycket liten omfattning. Förtydligande: detta anses gälla även om studiedeltagarna är oblindade ***** Vid långtidsuppföljningar ( 4 år) omformuleras frågan till: är bortfallet acceptabelt i omfattning och utan problematisk skevhet? ****** Ni bedömer själva risken för kontaminering om inte författarna själva tagit upp det i metodik- eller diskussionsavsnitt

Bedömning av risk för bias CCT Författare: År: Artikelnummer: Granskare: Utfallsmått (det kan vara flera)*: Frågor Ja Nej Info saknas 1) Var gruppernas sammansättning tillräckligt lika vid studiestart?** (se nästa sida) 2) Blindade datainsamlare? *** 3) Bortfall < 30 % och utan problematisk skevhet mellan grupperna? **** 4) ITT-analys eller möjligt att beräkna utifrån uppgifter i artikeln? 5) Finns en analys av att relevanta störfaktorer (confounders) inte påverkar resultatet? ***** Bedömning av risk för bias: Acceptabel (låg, medelhög) Hög, studien ingår inte i analys av effekter

Stöd vid bedömningen: * Risk för bias beror på utfallsmåttet, ju mer subjektivt (t ex självskattning av problem) desto känsligare. Om studien redovisar fler utfallsmått som vi är intresserade av kan risken alltså variera mellan måtten. I så fall, anteckna på formuläret var det finns skillnader och vilken risken är per utfallsmått. ** Om inte interventions- och kontrollgrupperna är tillräckligt lika vid baslinjen ökar risken för selektionsbias. Bedöm om såväl som okända risk- och skyddsfaktorer är lika fördelade mellan de båda grupperna. Ålder, kön och socioekonomi är några exempel på viktiga sk förväxlingsfaktorer ( confounders ) som studien bör ha tagit hänsyn till. Om grupperna inte är lika, överväg vilka konsekvenser det får och hur stora konsekvenserna är. I vilken riktning påverkas resultatet? (dvs över-eller underskattning). Svara ja om bristen påverkar resultatet endast i liten utsträckning. *** Om utfallsmåttet är självrapportering besvaras frågan med ja. I övrigt besvaras frågan med ja om du bedömer att studiens resultat påverkas i mycket liten omfattning. **** Gränsen 30 % avser korttidsuppföljningar. Vid långtidsuppföljning omformuleras frågan till: är bortfallet acceptabelt i omfattning och utan problematisk skevhet? Det pågående projektet om att förebygga missbruk har valt att definiera långtidsuppföljning som 4 år. Under-eller överskattas resultatet av bortfallet? ***** Störfaktorerna är beroende av sammanhanget. En vanlig störfaktor är socioekonomiska förhållanden.

Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR finns i SBU:s metodbok: http://www.sbu.se/sv/var-metod/ SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården; Granskningsmallar; Mall systematiska översikter.