1. Vad innebar arbetarrörelsens efterkrigsprogram och vilken kritik fick detta? (432f) a) Ekonomisk politik för full sysselsättning. Staten skulle ta ett stort ansvar för ekonomin, dvs socialistisk inriktning på politiken. b) Rättvis fördelning. Sociala reformer. Bostadsbyggande, pensioner, försäkringar, bidrag. Generell, dvs alla skulle få del. Inte bara fattighjälp. Skatt efter bärkraft skulle leda till utjämning och ökad efterfrågan totalt sett. Kritik: Gå ut över friheten för individen och skatterna skulle hämma ekonomin. Planekonomi var inte bra tyckte kritikerna. 1948-valet. Resultatet blev: Reformpolitik utan socialistiska övertoner 2. Varför hade vi så stor tillväxt efter kriget och hur användes resurserna? (434) Marshallplanen och behoven i Europa skapade efterfrågan i Sverige. Kapital kunde investeras istället för att användas till återuppbyggnad som de flesta andra länder behövde göra. Man fick både mer i plånboken och kunde betala de högre skatterna. Skatterna användes till reformer. Allmän inkomstrelaterad sjukförsäkring infördes. Skolan byggdes ut och gjordes till en enhetsskola för alla. Alltså, vi fick mer lön, skattefinansierad välfärd och mera förmåner. Kapitalisternas företag blomstrade så de var också nöjda. 3. Varför satsades så mycket på skolan? (434) Det moderna samhället krävde en högre kunskapsnivå, skolan kunde överbrygga klassklyftor och stärka demokratin. 4. Beskriv de olika linjerna i ATP-striden och hur det hela slutade. (435) 1) Allmän obligatorisk tjänstepension som finansierades via arbetsgivarnas inbetalningar till statliga fonder. S+facket. 2) Höjd folkpension och möjlighet till frivillig tilläggsförsäkring. BF 3) Företagsstyrda fonder som byggdes upp med frivilliga avtal mellan arbetsgivare och anställda. H, Fp, Arbetsgivarna. Folkomröstningen gav inte majoritet åt något förslag. BF trädde ur regeringen. Efter valet 1958 blev mandatfördelningen 115-115 i pensionsfrågan. Ture Königsson lade ner sin röst och så fick vi ATP. ATP: Ålderspensionen uppgår till 60 procent av medelinkomsten under de bästa 15 åren. För full -- oreducerad -- pension krävs pensionsgrundande inkomster under 30 år. Numera avskaffad, istället baseras pensionen på livsinkomst och Sveriges ekonomi. 5. Vad menade Tingsten med ideologiernas död? Vad anser du om detta? (436) Det fanns ett brett samförstånd mellan partierna kring välfärdspolitiken. Partierna hade bara olika tekniska lösningar på hur man skulle nå målen. Även parterna på arbetsmarknaden samverkade. Alltså: Alla ville samma sak, men hade olika metoder. Svårt att se skillnader. Man kan anse att det är positivt med samsyn. Man kan även anse att det är negativt när ideologiska skillnader inte framhålls för väljarna. Det har också visat sig inte vara sant att ideologierna dog. Ideologiska skillnader kan mycket väl bli ännu tydligare i framtiden. 6. Hur såg den ekonomiska situationen ut i Sverige under 60-talet? Rekordstora produktivitetsökningar och rekordtillväxt.
7. Vilka effekter fick utbyggnaden av den offentliga sektorn på 60- och 70-talet? Försvara och kritisera (436f) Förespråkare: Utjämnande och sammanhållande. Trygghet. Kvinnan fick komma ut i arbetslivet. Kritiker: Höga skatter, minskade incitament, Statlig styrning över familjen. Mindre trygghet för barnen. 8. Vilka partier har varit med i riksdagen under efterkrigstiden? När fick vi fler partier än 5? V (VPK), S, C (BF), FP, M (H). 1988 kom MP in första gången, 1994 andra gången. 1994 kom KD in. 1991 kom Ny demokrati in, men åkte ur och har inte kommit tillbaka.. 9. Vilka effekter fick strukturomvandlingen och vad menas med begreppet? (437f) Föråldrat och lågproduktivt slås ut och satsningar sker på nytt och högproduktivt. Folk blir arbetslösa på kort sikt, utbildningssatsningar behövs, folk måste flytta (bostäder byggs) och satsningar göras dör de kan göra störst nytta. (Städer, tillväxtregioner) 10. Varför är Palme så känd utomlands? Varför blev han illa omtyckt av många i Sverige? Ge exempel på vad Palme gjorde i början av 70-talet. (439f) Känd utomlands för vårt bistånd, retoriskt stöd för fattiga länder och rörelser som ville störta diktatorer etc. Kritik mot USA i Vietnam och Sovjetunionens agerande 1968. Kritik: Undergivet mot stormakter, för mycket stöd till vänsterrörelser, meningslösa biståndsprojekt. Han var ofta personligt elak i debatter etc. 11. Varför fick Centern ett uppsving på 70-talet? Varför förlorade (s) makten? (442) Centern fick stöd pga miljöfrågorna blev viktigare (kärnkraft) och den gröna vågen. S förlorade pga ovanstående + Sveriges sämre ekonomi, man ville pröva något nytt, skattedebatten. 12. Varför ändrades inget när de borgerliga fick chansen? Varför sprack regeringen? (442f) Det var så dåliga tider och då är det svårt att göra annat än bara försöka styra så gott det går. Man var splittrade inbördes och då är det också svårt. S-politiken var svår att gå ifrån mentalt. Regeringskris 1= Kärnkraften Regeringskris 2= Skatterna 13. Varför slogs en del av vår industri ut på 70-talet och hur försökte man motverka detta? (442) Konkurrens från utlandet. Man jobbade med överbryggningspolitik i en förhoppning att man skulle kunna undvika en ökad arbetslöshet. Detta ledde då till ökade kostnader som ytterligare förvärrade konkurrenssituationen senare. (Inflation) 14. Vad var löntagarfonderna och vad fick dessa för politiska konsekvenser? (443f) Från början en metod att radikalt öka inflytandet för arbetarna över kapitalet genom att tvinga företagen att avsätta en del av vinsten till löntagarkontrollerade fonder. De fonder som faktiskt genomfördes var urvattnade eftersom fondernas ägande inte fick uppgå till någon betydande nivå i enskilda företag. Ett annat motiv för fonder var att de kunde hålla tillbaka krav på inflationsdrivande löneökningar så att pengarna istället användes för investeringar. Högern mobiliserade ideologiskt och fick ny fart och inspiration. 15. Vad menas med diskussionen om ett systemskifte under 80-talet? Vad gjorde (S)? (444) Utomland hade man lagt om politiken med mer nyliberal inriktning, dvs staten bekämpade inflationen
före arbetslösheten för att på så sätt få en lägre arbetslöshet på sikt. Man privatiserade för att öka effektiviteten, försökte begränsa fackets inflytande osv. De borgerliga ville ta efter detta. S satsade istället på utbudspolitik för att öka tillväxten utan inflation. Man ville öka den näringslivsdelen av ekomomin. Man devalverade kraftigt 1982 och fick igång den svenska ekonomin. Det blev inget systemskifte förrän efter krisen på 90-talet. 16. Beskriv ekonomin under 80-talet och de konsekvenser detta fick under 90-talet. (444f) Stor export, full sysselsättning, hög tillväxt och inflation, höga vinster, problem med för låga investeringar, mycket spekulation, lätt att få lån. När det blev lågkonjunktur i början av 1990-talet steg arbetslösheten och spekulationsobjekten tappade i värde och det blev bankkris, staten fick inte in tillräckligt med skatt men hade kvar alla utgifter (Budgetunderskott och statsskuld), valutan kunde inte räddas trots rekordräntor pga spekulation mot kronan och släpptes därför till flytande kurs och tappade ¼ av värdet, det politiska krispaketet drev upp arbetslösheten ytterligare. Man fick ett systemskifte i den ekonomiska politiken. Se fråga 17. 17. Hur agerade politikerna emot krisen? (445, 461f) Man drog ner på statliga utgifter, dvs karensdag och minskade nivåer i försäkringar. Mindre stöd till kommuner. Skattehöjningar. Privatiseringar och liberaliseringar vad gäller regler. Mer av eget ansvar. EU-ansökan. 18. Hur har befolkningssammansättningen förändrats i Sverige sedan 80-talet? (446) Fram till 1945 en homogen befolkning, sedan flyktinginvandring. Från 70-talet arbetskraftsinvandring från Europa. På 80-talet flyktinginvandring från hela världen. Numera en heterogen befolkning. 19. Vilka bor i miljonprogrammen idag och hur fick alla råd att flytta till eget hus på 70-och 80- talen? Många har sämre ekonomi och/eller är invandrare. Om man inte hittar annat boende Man hade råd pga ökade inkomster och generösa avdragsregler för lån. 20. Hur ser arbetsmarknaden ut i Sverige idag? Jämför med 60-talet. (446) Mer service, offentlig sektor. Mindre jordbruk, rena industrijobb. Fler kvinnor och färre ungdomar. 21. Varför gick vi med i EU? (462) Murens fall gjorde att neutralitetsargumentet försvann. Ekonomisk kris gjorde att det blev ja?! 22. Hur märks det att borgerliga värderingar är starkare idag än på exempelvis 70-talet? (462) Man satsar på eget självförverkligande. Tycker att det är ok med lägre skatt och mindre utjämning. Privatisering och egna val är mer accepterade. 23. Ett av målen med undervisningen är att ni skall kunna se den förändring som skett av det svenska samhället under 1900-talet, ett annat är att ni blir medvetna om de rättigheter ni har och hur de växt fram. Ge några tydliga exempel ifrån olika områden som visar på förändringen och lista några av de rättigheter som boken ger exempel på. Länge skola. Mer pengar vid arbetslöshet, pension, sjukdom etc, större offentlig sektor. Rätt till socialt grundskydd, rätt till likabehandling, rätt till likvärdig skola. 24. Beskriv utifrån boken den ekonomiska utvecklingen i Sverige under perioden. Här måste du som du förstår skriva ihop en översiktlig sammanfattning i punktform som du sedan lär in. 50-tal upp, 60-tal jätte mycket upp, 70-tal avmattning och viss nedgång, 80-tal uppgång, början av 90- tal kraftig nergång/avmattning, slutet av 90-uppgång, de senaste åren rekordstor tillväxt följd av en finanskris som inneburit en kraftig ekonomisk kris.
Tänk på att vi som nation hade större välstånd i kriserna på 70-tal och 90-tal än vad vi haft tidigare relativt sett. Man upplevde försämringarna jämfört med hur det var innan nedgången. Jämför man alltså med ett år lite längre tillbaka så har vi det bättre ekonomiskt sett.. 25. Fundera över varför det inte var så många strejker i Sverige under 50-talet och 60-talet. När du funderat skriver du ner dina funderingar. I uppgång är det lättare att hålla sams. Man kan få utan att det går ut för mycket över den andra sidan. Staten kunde hjälpa till att tillfredsställa parterna med hjälp av skattepengar och åtgärder. 26. Varför har vi idag så få bönder? Försök också att ange några positiva och några negativa effekter av detta faktum. Behövs färre för att producera mer. Maskiner och stordrift gör att det fungerar., Vi importerar mycket livsmedel. Positivt: Vi kan arbeta med annat som ger mer rent ekonomiskt. Negativt: Vi tappar en livsstil. Miljöaspekter. 27. Ange några skäl till varför den svenska kvinnan i första hand inte längre är hemmafru. Kommentera denna utveckling. Jämställdhetsideologins genomslag. Offentliga tjänster som barnomsorg etc gör att båda föräldrarna kan/måste arbeta. Behov av arbetskraft. Kommentar: Debatt kring hur bra det är för barnen/samhället/familjen. Jämställdhet ställs mot detta. 28. På vilket sätt tror du att ovanstående och det faktum att även den andra borgerliga regeringen misslyckades några år senare påverkade de borgerliga partiernas möjlighet att vinna nya val? Dålig ekonomi under de borgerliga regeringarna och svårighet att enas gjorde att man inte framstod som lika trovärdiga och pålitliga som S. Den sista satsningen på uppgörelser före valet 2006 gjorde susen. Den borgerliga alliansen var en viktig scenförändring i svensk politik. Nu försöker S-V-MP kopiera detta inför nästa val. 29. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet har påverkat svenskarnas värderingar. Resonera kring detta citat, gärna utifrån begreppen rättigheter och skyldigheter. Tänk på att de med några få korta undantag haft makten sedan 30-talet. Socialisation fungerar. Man blir som man umgås. Problemformuleringsprivilegiet har de haft under väldigt lång tid. We in Sweden 30. Varför gick vi enligt boken inte med i NATO efter 2:a vk? PGA neutralitet hade visat sig fungera och pga Finlands position i förhållande till Sovjetunionen. 31. Hur har Sverige kunnat agera på den internationella scenen, trots att vi varit alliansfria? Via FN och bilateralt. 32. Hur påverkas inställningen till invandring när den skiftar ifrån arbetskraftsinvandring till flyktingmottagning? Vi har blivit mer restriktiva. 33. Varför försvann behovet av en stor arbetskraftsinvandring och varför kan den åter komma att öka i framtiden? Nedgång i ekonomin, strukturomvandling. Ökar pga demografiska orsaker och förhoppningsvis ett ökat behov av arbetskraft om Sverige lyckas med sina satsningar.
Riksdagsvalet 1948: hård strid om de skattehöjningar varmed finansministern Ernst Wigforss ville finansiera reformerna. I andrakammarvalet 1948 vann Folkpartiet under Bertil Ohlin stora framgångar. Socialdemokraterna gick tillbaka men behöll med knapp nöd regeringsmakten. Kalla krigets start i Europa gynnade inte kommunismen. EU-omröstningen 1994: 52,3% sa ja. Euroomröstningen 1993: Valdeltagandet var högt: 82,6 % av de röstberättigade deltog i omröstningen. Av väljarna röstade 42,0 % ja till deltagande, 55,9 % röstade nej och 2,1 % blanka röster registrerades. Inkomsttrygghet: det att den ersättning man får vid sjukdom, arbetslöshet o.d. (i normala inkomstlägen) är relaterad till inkomsten Grundskola: den obligatoriska nioåriga skola som infördes genom riksdagsbeslut 1962 Miljonprogrammet: sammanfattande benämning på Sveriges bostads- och bostadsbyggnadspolitik under perioden 1964 75. Parollen för miljonprogrammet, "En miljon bostäder på tio år", myntades av socialdemokraterna. De sedan 1942 reglerade hyrorna hade lett till svår bostadsbrist. Under miljonprogrammet producerades totalt 1 006 000 lägenheter i Sverige Svenska modellen, ofta använt uttryck som saknar entydig definition; ibland har det uppfattats som ett sätt att framhäva att Sverige avviker från andra i-länder med avseende på ekonomi, institutioner, politik och ideologi, ibland har endast vissa delar av den svenska politiken eller samhället framhävts. Under 1930-talet framhölls framför allt delar av socialpolitiken (bl.a. åldringsvården och bostadspolitiken) och sysselsättningspolitiken (jfr finanspolitik) som utmärkande för den svenska medelvägen mellan kapitalism och socialism. Något senare kom de goda relationerna mellan arbetsmarknadens parter symboliserade av Saltsjöbadsavtalet 1938 och övergången till centrala löneförhandlingar under 1950-talet att framhävas. Under efterkrigstiden har välfärdsstaten, karakteriserad av icke-inkomstprövade transfereringar, Rehn Meidner-modellen (jfr arbetsmarknadspolitik) och jämställdhetspolitiken allt mer kommit i fokus för debatten. Den svenska modellen har använts både som förebild och som avskräckande exempel i den politiska debatten i andra länder. Ekonomisk demokratisering: Att arbetarna skall kunna bestämma mera på sina arbetsplatser, dvs att ägarna inte skall ha all makt. Studentprotester: Började i Frankrike och spred sig till Sverige. Protester mot det etablerade samhället, Vietnamkriget, kapitalismen och bristen på inflytande för arbetare. Gruvstrejken 1969-Strejk 1969 i Kirunagruvorna som gav fasta och högre löner för gruvarbetarna och banade vägen för MBL och LAS. Carl Bildt: statsminister 1991 94, riksdagsledamot 1979 2001, ordförande i Moderata samlingspartiet 1986 99, utrikesminister sedan 2006. Oljekrisen 1973-Den första krisen 1973 74 hade samband med det arabisk israeliska kriget 1973 (se oktoberkriget) men föregicks av stora förändringar av marknaden. Oljan hade på 20
år ökat sin andel av världens energianvändning från 37 till 55 %. Västeuropa hade utvecklats från att vara självförsörjande på energi till ett importberoende på 60 %, främst av olja. USA, som levt på egna oljetillgångar, hade blivit den största importören. Den mesta oljan utvanns i arabvärlden, och handeln styrdes länge av sju amerikanska, brittiska och nederländska oljebolag, "de sju systrarna". Som en motvikt bildades OPEC, de oljeproducerande ländernas samarbetsorganisation. OPEC blev 1973 en maktfaktor och kunde bestämma produktionsvolym och priser. Arabländerna inledde en oljeblockad mot Nederländerna och USA. Det politiska resultatet uteblev, men i hela världen steg oljepriserna kraftigt och ransonering av energi förbereddes. År 1974 stabiliserades priset på en ny nivå: 11 dollar/fat mot 3 dollar/fat tidigare. Vissa arabländer nationaliserade oljetillgångarna. Bertil Ohlin: professor vid Köpenhamns universitet 1924 29 och vid Handelshögskolan i Stockholm 1929 65, statsråd 1944 45, riksdagsman 1938 67 (första kammaren till 1944), partiledare 1944 67. Torbjörn Fälldin: politiker (centerpartist), statsminister 1976 78 och 1979 82, lantbrukare. Tage Erlander: partiledare för socialdemokraterna och statsminister 1946 1969. Devalveringen 1982: den 8 oktober, devalverades kronan med 16 procent. Budgetsanering: Få ordning på statens finanser. Gjordes i Sverige 1992-1999. Spekulationsbubbla: Då man inom ekonomi köp eller försäljning av bl.a. valutor, värdepapper och fastigheter i syfte att tjäna pengar på framtida pris- eller kursförändringar. Man har gått för långt och bildad en bubbla. Numera har termen en tydligt negativ innebörd, och spekulation betraktas som en ur samhällssynpunkt suspekt verksamhet, ofta av kortsiktig och riskfylld natur. Flytande kronkurs: term som innebär att värdet på en valuta fastställs med hänsyn till utbud och efterfrågan på valutamarknaden. I Sverige sedan hösten 1992. Inflationsbekämpning: Riksbankens mål är att den allmänna prisökningstakten ska vara två procent. Under övergångsperioder får den allmänna prisökningstakten varierar upp och ned med en procent. Riksbankens inflationsmål, självständighet och oberoende från politisk påverkan är lagstadgad. Infördes efter krisen 1992. Ingvar Carlsson: socialdemokratisk partiledare 1986 1996 och statsminister 1986 1991 och 1994 1996 Ola Ullsten: Folkpartiets ordförande 1978 1983 och Sveriges statsminister 1978 1979. Thorbjörn Fälldin avgick som statsminister 1978 på grund av att regeringen inte kunde komma överens i kärnkraftsfrågan. Ola Ullsten blev då ny statsminister. Efter valet 1979 blev han utrikesminister i en ny borgerlig regering.