oktober 2012 4 Bankunionen hot eller möjlighet? En röst att räkna med Foto: Magnus Bergström Bankföreningens vd Thomas Östros vill göra Sveriges röst hörd när nya regelverk skapas. Bankplats på nätet Så funkar säkerställda obligationer Fatca förhandlingar pågår
2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Kära läsare, Det har varit en intensiv upptakt på höstens arbete. Aldrig förr har vi haft så många och viktiga förslag på omfattande europeiska regelverk att ta ställning till och hantera på kort tid. Syftet med de föreslagna reglerna är att återställa förtroendet för de finansiella systemen och förhindra framtida bankkriser. Ett nytt krishanteringsdirektiv, nya kapitaltäckningsregler och förslaget om en bankunion är omvälvande förändringar som kommer att påverka banksektorn lång tid framöver. I det här numret av nyhetsbrevet ägnar vi stor uppmärksamhet åt utvecklingen av en bankunion där EU-kommissionens förslag om en gemensam banktillsyn är ett första steg. Det var den 12 september som kommissionen lade fram förslag om att överföra betydande tillsynsuppgifter från de nationella tillsynsmyndigheterna till den europeiska centralbanken ECB. Förslaget innebär bland annat att ECB får mandat att utöva tillsyn över de drygt 6 000 bankerna i eurozonen. Det råder stor osäkerhet kring flera av förslagets delar och en viktig fråga för Sverige är vilket inflytande icke-euroländer som väljer att delta i samarbetet kommer att ha. En knäckfråga för Det råder inga tvivel om att det blir en fortsatt intensiv och händelserik höst. svenska politiker är om det går att ställa högre krav på kapitaltäckning hos svenska bankerna om Sverige också väljer att delta i en bankunion. På sidan 11-13 kan du läsa mer om bankunionen. De nya reglerna ska, enligt den optimistiska tidsplanen, fasas in redan från den 1 januari 2013. De nya regelverken är en av de många frågor Thomas Östros, Bankföreningens nya vd, redan är djupt involverad i. Efter drygt en månad på sitt nya arbete har han hunnit träffat företrädare för medlemsbankerna, myndigheter och politiker. Han har även varit på möte hos EBF den europeiska bankföreningen. I nyhetsbrevets intervju understryker han hur viktigt det är med samverkan och dialog för att nå varaktiga resultat och utveckling. En annan viktig fråga för Bankföreningens medlemmar är FATCA, den amerikanska lagstiftningen som innebär att icke-amerikanska finansiella institut över hela världen måste lämna kontrolluppgifter till den amerikanska skattemyndigheten om amerikanska medborgares tillgångar utanför USA. Den svenska regeringen har lyssnat på Bankföreningens önskemål och arbetar för att Sverige ingår ett ömsesidigt avtal med USA. Läs mer på sidan 14. Det råder inga tvivel om att det blir en fortsatt intensiv och händelserik höst. Lena Barkman, informationschef Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på www.swedishbankers.se i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, 103 94 Stockholm 08-453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Lena Barkman 08-453 44 48, Ellen Karlberg, Redaktörerna 070-224 31 03 Produktion: M Pacerek AB
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 3 Tillgång till e-brev gör postutskick överflödigt Webbplatsen minameddelanden.se är ett gränssnitt som gör det enkelt att komma åt den e-brevlåda för elektroniska meddelanden som används för kommunikation mellan myndigheter och enskilda. Tjänsten drivs av Skatteverket på uppdrag av regeringen. Den används av privatpersoner och företag, som får e-post och sms till Skatteverkets elektroniska brevlåda i stället för via traditionella pappersutskick. Vid ett informationsmöte den 11 september informerade Skatteverket om att statliga myndigheter, kommuner och övrig offentlig sektor kan avropa tjänsten för att på elektronisk väg nå ut med information till allmänhet och företag. Skatteverket räknar med att de och andra myndigheter genom tjänsten kommer att spara mycket tid och resurser. Användarna får tillgång till sina meddelanden genom att logga in i e-brevlådan med e-legitimation, vilket ger högre säkerhet än för vanlig e-post och pappersförsän delser. Många besked skickas För att kunna skaffa en brevlåda och ett konto på minameddelanden.se måste man logga in med sin e-legitimation och fylla i kontaktuppgifter. Tjänsten är frivillig och gratis och man kan när som helst avsluta den och få informationen i pappersform, precis som man fått tidigare. De myndigheter som för närvarande skickar ut meddelanden via tjänsten är Skatteverket, Bolagsverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Det kan exempelvis handla om besked om körförbud, information kring rot- och rutavdrag eller rapporter och meddelanden till företag. Tjänsten är i drift sedan 2011 och är inne i en releaseprocess där en uppdatering sker löpande från Skatteverkets sida. Denna pågår tills man anser att en acceptabel nivå på tjänsteinnehåll uppnåtts, säger Johan Schmalholz på Svenska Bankföreningen. En referensgrupp av externa marknadsaktörer har bildats för att kunna delge synpunkter till Skatteverket i syfte att ta fram ett regelverk som gör det möjligt för andra leverantörer av e-brevlådor att ansluta sig. Tanken är att mottagarna ska kunna välja mellan olika e-brevlådor. Bankföreningen är med i gruppen och hjälper på så sätt bankerna att bevaka frågan med digitala brevlådor. En passande affärsmodell Det som återstår är ett arbete med att ta fram affärsmodell och regelverk för andra brevlådeleverantörer än Skatteverket. En viktig uppgift för Bankföreningen är att verka för att regelverk och affärsmodell är rimliga för banker och andra potentiella brevlådeleverantörer, konstaterar Johan Schmalholz. Texter: Stefan Hällberg Uppdaterad banksajt lanserad Den 17 september lanserades webbplatsen bankplatser.nu på nytt. Kvaliteten på de uppgifter som läggs in på sajten håller hög kvalitet efter uppdateringen och sedan nya kontrollfunktioner införts. Bankplatser i Sverige är en informationstjänst där man kan få aktuella uppgifter om landets bankkontor. Allt finns sedan ett tiotal år samlat på sajten bankplatser.nu. Det har dock visat sig att upplägget inte fungerat fullt ut. Många fel har smugit sig in, bland annat beroende på att det varit för lätt att lägga in upp gifter på sajten. Det har resulterat i att uppgifterna inte hållit tillräckligt hög kvalitet för exempelvis betalningsändamål. Under våren och sommaren har därför ett stort arbete lagts ner för att gå igenom hela innehållet och rätta till alla felaktigheter. Uppdateringen har skett genom ett samarbete mellan Svenska Bankföreningen, SWIFT och RefData SRL. Utseendet på sajten är inte så annorlunda, men inkråmet är helt utbytt. En lång rad kontrollfunktioner har lagts in i tjänsten. Vår it-leverantör Atea har infört valideringar på olika fält i det formulär som används för uppladdning på sajten. Det gör att det bara går att lägga in uppgifter om de är i rätt format, vilket minimerar risken för felaktigheter, säger Lars Rutberg, bankjurist på Bankföreningen. SWIFT får nu en bra källa med säkra uppgifter för att kunna erbjuda sina kunder tillförlitliga betaltjänster. Vi får riktiga uppgifter i bra kvalitet för att kunna söka information kring olika bankplatser. Vi har också i samband med revideringen sett till att underlätta för kommande uppdateringar, säger Lars Rutberg.
4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter Stabilitet och konsumentskydd viktigast i budget När regeringen presenterade höstbudgeten den 13 september innehåll planen få överraskningar för finanssektorn. Fortsätt arbetet med förebyggande åtgärder för finansiell stabilitet som minskar risken för att skattebetalarna ska behöva betala om bankerna tar onödiga risker Stärk konsumentskyddet eftersom en väl fungerande finansmarknad förutsätter kunniga och välinformerade konsumenter Leasing viktig för tillväxt Leasing är en viktig finansieringskälla för små och medelstora företag Europa. Det visar en ny rapport från European Investment Fund. Små och medelstora företag använder sig till stor del av egenfinansiering. När det kommer till extern finansiering används checkräkningskrediter, banklån och leasing, avbetalning och factoring. Leasing används i genomsnitt av knappt 40 procent av företagen, men i vissa länder som Estland, Sverige och Tyskland är motsvarande siffra drygt 50 procent. Behovet av extern finansiering ökar med företagsstorleken. Leasing ger möjlighet för företag med en begränsad kredithistoria och utan tillräckliga säkerheter att få tillgång till kapitalintensiv utrustning. Stort intresse för frågor om penningtvätt Bättre regelverk mot penningtvätt är ett viktigt led i kampen mot korruption och terrorism. För att bringa ökad klarhet i regelverken ordnade Bankföreningen och andra branschföreningar ett seminarium i ämnet. Seminariet hölls i mitten av september. Bakom det stod Bankföreningen, Fondhandlareföreningen, Fondbolagens förening, Finansbolagens förening, Sparbankernas Riksförbund och Svensk Försäkring. Runt om i världen arbetas det intensivt med att ta fram nya regler för att förhindra penningtvätt. Det främsta motivet är att öka effektiviteten för att få en högre grad av harmoniserad tillämpning av reglerna. EU:s penningtvättdirektiv från 2008 kommer att revideras och ett nytt förslag beräknas komma under hösten. På konferensen togs en rad viktiga frågor upp som bland annat berörde hur bankerna kommer att påverkas framöver, säger Åsa Arffman, bankjurist på Bankföreningen. En fråga som väckte intresse, och som berör såväl banker som vissa privatpersoner, var den om så kallade politiskt exponerade personer, PEP. Hittills har banker och andra institut varit tvungna att granska utländska PEP som gör bankaffärer i Sverige. Men det nya direktivet omfattar även ett lands egna medborgare. Det innebär att exempelvis statsminister Fredrik Reinfeldt kommer att klassas som PEP. Lagen anger vilka befattningar som leder till att personer och deras nära och kära klassas som PEP. Men eftersom det inte finns listor med färdiga namn måste bankerna fråga sina kunder om saken samt kontrollera fakta, säger Åsa Arffman. På seminariet efterlystes bättre återkoppling från Finanspolisen. Bakgrunden är att banker ska anmäla alla misstankar om penningtvätt till Finanspolisen. Problemet är att bankerna sedan inte får någon respons. Det innebär i sin tur att det är svårt för bankerna att veta var de ska lägga ribban när de gör sin riskbedömning. Utrikesdepartementet talade om internationella sanktioner för att förhindra terroristfinansiering och hur FN tar fram listor som sedan anammas av EU. Bankerna måste följa EU:s förordningar, vilket innebär att de ska frysa tillgångarna för berörda personer. Därtill har USA sina egna listor som bankerna måste följa om de vill göra affärer med USA. Text: Henrik Norberg Sharciga (2009:62) ku sabsan ka hortaga lacag maydhista iyo maalgalinta argagixisada Sabataa awgeed ayuu bangigu su aalaha kuu weydiinayaa Waa maxay lacagta la maydhayaa? Lacagta la maydhaayo waxa weeye marka lacag ka timid dhinaca danbiilayaasha lagu badalaayo maaliyad si cad loo arki karo. Waa dhacdo caalami ah oo inta badan ka gudubta xuduudaha wadamada. Waxay noqon kartaa lacag ka timid danbiyada maan dooriyaha, tahriibtinta dadka laga ganacsado, tahriibta, danbiyada cashuurta, dhaca, foojariga, ka ganacsiga hubka iyo wax kale oo badan. Iyadoo la isticmaalaayo habka bangiga ayaa cida rabta inay lacag maydho u qarin kartaa sida loo raadraacaayo lacagtu meeshay ka timid ee danbiga aheyd. Qaabka lacag meydhistu waxa uu noqon karaa mid aad u adag. Kaliya maaha lacag kaash ah, ee waxa ka mid noqon kara isku xawilida iyo khidmado kale ee sida internedka iyo telefoonka. Sharciga lacagta la maydhaayo Si looga hor tago in bangiyada loo isticmaalo lacag maydhista ayaa shuruuda sameeyay guud ahaan dunidoo dhan loo sameeyey. Sharciga Iswiidhan waxa uu ku dhisan yahay tusmada EU-da ee saddexaad, taas oo micnaheedu yahay in dhamaan shirkadaha maaliyada ee EU-da ay masuul ka yihiin ka hortaga lacag maydhida. Sharciga xataa waxa ku jira shirkadaha iyo xirfeleyda ka baxsan laanta maaliyada sida xisaabiyayaasha, qareenada, kuwa guryaha iibiya iyo qaar kale oo badan.sharci la mid ah ayaa ka yaala maal galinta argagixisada. Bangigu waa ku qasab inuu su aalo weydiiyo Sida saxa sharciga lacag meydhista micnahiisu waa in bangigu uu qiimeyn ku sameeyo khatarta in loo isticmaalaayo lacag maydhis. Sharcigu waxa uu shuruud adag saarayaa in bangigu uu aqoon wanaagsan u leeyahay macaamiishiiisa iyo arimaha bangigooda. Bangigu waa inuu fahmo ujeedada xidhidhka ganacsiga iyo xataa dhaqdhaqaaqa macaamiisha ee kala duwan. Macluumaadka macaamiisha ee uu bangigu helaaayo waxa loo hany doonaa si sir ah iyadoo ay ka mid tahay siryenta bangiga. Svenska Bankföreningen www.swedishbankers.se Telefon: 08 453 44 00 Ujeedada dhaqdhaqaaqa Wenn Sie eine Einzahlung oder eine Markaa doonayso inaad lacag ku shubto ama dhaqdhaqaaq kale waa inaad su aalo ka jawaabto oo aad tusto aqoonsi shaqeynaaya marka shaqaalaha bangiga uu kaa dalbado. Waxay noqon kartaa dhaqdhaqaaq uu bangigu u arko midaan caadi aheyn ama aanu bangigu fahmin ujeedadiisa. Shaqaalaha bangiga ayay masuuliyad ka saaran tahay inuu ka dib ku weydiiyo dhaqdhaqaaqa iyo waxa lacagta lagu isticmaalaayo iwm. Marmarka qaarkood waxa uu bangigu u baahan yahay inuu arko heshiis, risiidh, biil ama cadeymo kale oo taageeraaya warbixintaada. Hadaad tahay macaamiil cusub Bangiga waxay masuuliyad ka saaran tahay inuu hubsado aqoonsiga qofka doonaaya inuu noqdo macamiil cusub, tusaale ahaan, markaad doonayso inaad furto koonto, lacag ku kaysado saami ama caymiska hawlgabka. Si loo hirgaliyo khidmada la dalbadey ayuu shaqaalaha bangigu ku weydiin doonaa su aalo dheeraad ah si uu adiga kaag helo aqoon dheeraad ah. Hadaad hore u tahay macaamiisha bangiga Xataa hadii aad tahay macaamiil hada waa inaad hadii lagaa dalbado tusi kartaa aqoonis shaqeynaaya iyadood dhiibi karto macluumaadka dhamaystiraaya. Waxay tusaale ahaan noqon kartaa markaad doonayso inaad sameyso dhaqdhaqaaq ama aad doonayso khidmad cusub. Hadaad wadanka dibadiisa dagentey Hadaad degan tahay waanka dibadiisa dibadiisa waxa ku qabanaaya shuruudo gaar ah. Bangigu waa inuu ogaado inaad darajo sare dawlada ka haysato ama inaad qaraabo la tahay qof sidaas ah. Macaamiisha shirkadaha Hadaad matalyso shirkad waa inaad tusto aqoonsi shaqeynaaya iyo inaad xaq u leedahay inaad shirkada matasho. Waxa intaa dheeraad ah inuu bangigu eego cida leh boqolkiiba 25 wax ka badan shirkada iyo inay cidi qo aan saamey ah ku leedahay shirkada. Sidoo kale waa inaad u diyaar garowdo inad ka jawaabto waxqabdka shirkada, hab-dhiskeeda iyo sida loo isticmaali doono khidmada bangiga. Finansinspektionen www.fi.se Telefon: 08 787 80 00 Marmarka qaarkood maaha inuu bangigu khidmada sameeyo Hadii aanad tusi karin aqoonsi shaqeynaaya ama aanad dhiibin sharaxaad lagu qanco oo ku sabsan waxa khidmad laguugu sameyn, ma sameynaayo bangigu khidmada aad rabtey. Hadii aan sharciga la raacin waxa la ciqaabi shaqaalaha markaa bangiga ka shaqeynaaya. Iyadoo markaa bangiga uu kormeeraha maaliyadu ganaaxi doono. Hadii bangiga looga shakiyo lacag maydhis waxa loo soo sheegi kormeeraha maaliyada, taas oo ay qeyb gooni ah oo Ciidanka Booliiska danbiyada ee qaranka. Macluumaad ku sabsan lacag bixinta Marka laga soo bilaabo 2008 waxa shaqeynaaya sharci ku sabsan macluumaadka la xidhiidhsan lacag bixinta, äller en lag, EG-xeer-dejinta ee ku sabsan lacag bixinta. Sida ku dhigan kaas waa in aad mar kasta macluumaadka aqoosnnigaaga lagaa reebaa markaa kaash ku shubayso iyo, acag bixinta. Bangiga waxay masuuliyad ka saaran tahay inuu macluumaadkaa dalbado oo uu keydsado. Macluumaad dheeraad ah Bangigu waxa uu ku bixinayaa macluumaad dheeraad ah ee su aalaha ka imaan kara lacag maydhista wixii ku sabsan sid ujeedada sharciga lacag maydhista. Macluumaad dheerad ah oo ku sabsan sharciga waxa uu ka kooban yahay iyo micnahiisa waxa kaloo bixinaaya. Även på somaliska. Nu finns penningtvättsbroschyren även på somaliska. Juni 2012 Foto: Photo2be
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 5 Kvalitetsstämpel gör säkerställd obligation mer likvid En covered bond label kommer att introduceras på europeisk nivå med ambitionen att som kvalitetsstämpel stärka positionen för säkerställda obligationer bland finansiella aktörer. ECBC, European Covered Bond Council, har under en längre tid arbetat med att få fram en bra standard för säkerställda obligationer. Man har haft en aktiv dialog med investerare, intermediärer, europeiska myndigheter och emittenter för att skapa en label som fokuserar på att också möta krav på ökad transparens. Labeln är en kvalitetsstämpel, och för att få den måste ett antal krav vara uppfyllda, säger Fanny Borgström, ordförande i Association of Swedish Covered Bond Issuers (ASCB) och chef för Nordeas koncernupplåning. De som uppfyller definitionen och kraven får märka sina obligationer med en så kallad covered bond label. Ambitionen med labeln är att skapa en gemensam kvalitetsdefinition och att arbeta för en ökad transparens, vilket i sin tur ska påverka likviditeten på marknaden positivt. Fakta/säkerställda obligationer Information om låntagaren och coverpoolen ska finnas tillgänglig på utgivarnas webbplatser, säger Fanny Borgström. ECBC är ett organ för olika intresseföreningar för utgivare av säkerställda obligationer i Europa, bland dem ASCB. Märkningen planeras införas vid årsskiftet. Ett särskilt Advisory Council med representanter för Europeiska centralbanken, marknadsaktörer och vissa nationella centralbanker har etablerats med uppgift att fungera som ett diskussionsforum beträffande labeln. Vi på Bankföreningen tycker att det här är positiva steg, men det finns fler steg att ta. Definitionen av säkerställda obligationer kan komma att behöva preciseras ytterligare, säger Jonny Sylvén, expert på Svenska Bankföreningen. Text: Måns Widman Sedan år 2004 har svenska banker och kreditmarknadsföretag möjlighet att ge ut säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är extra säker eftersom det finns en säkerhet kopplad till själva obligationen. I Sverige används obligationerna i första hand i samband med bostadsfinansiering. Totalt har svenska institut emitterat säkerställda obligationer för motsvarande 210 miljarder euro. Vem som får ge ut den säkraste typen av obligationer, liksom vilken typ av lån som kan användas som säkerhet, är reglerat i lag. De säkerställda obligationerna efterfrågas av stora institutioner som försäkringsbolag och fondförvaltare. Varannan nådde inte fram Baselkommittén har publicerat resultatet av en studie som genomförts om konsekvenserna av Basel III. Studien fokuserar bland annat på förändringar i bankernas kapitaltäckningsgrader förändringar av definitionen av kaptal och ökning av riskvägda tillgångar till följd av förändring av definitionen av kapital. Totalt 158 banker, 48 stora och 110 mindre, finns med i undersökningen. Analysen utgår från att Basel III hade varit fullt implementerat per den 31 december 2011. Under den förutsättningen hade kärnprimärkapitalkvoten för de 48 stora bankerna varit i genomsnitt 6,9 procent, att jämföra med Basel III-kravet på 7 procent. 49 procent av bankerna hade klarat av kravet. Det kapital som krävs för att bankerna skulle nå kravnivån är 199 miljarder euro. På väg mot en ny LIBOR Martin Wheatley, vd på den brittiska tillsynsmyndigheten FSA, har haft i uppdrag att granska och förslå förändringar för LIBOR, the London Interbank Offered Rate, som är den ränta som ledande banker i London uppskattar att de i genomsnitt ska få betala när de lånar från en annan bank. I en rapport som publicerades i slutet av september finns en tiopunktsplan med bland annat följande förslag: skärpt tillsyn, vilket bland annat innebär att de personer som lämnar uppgifter om räntor ska vara godkända av tillsynsmyndigheten, ansvaret för LIBOR ska flyttas från den brittiska bankföreningen BBA till en annan organisation som ska upphandlas, en code of conduct ska tas fram av den nya organisationen, de räntor som inte kan bekräftas genom faktiska transaktioner ska fasas ut från LIBOR, fler banker ska uppmuntras till att delta för att fastställa LIBOR.
6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter Vi befinner oss inne i ett dramatisk och omvälvande skeende som kommer att påverka sektorn under lång tid framöver. Thomas Östros, vd Svenska Bankföreningen Foto: Magnus Bergström Ett kliv framåttvå steg tillbaka? Förhandlingar på EU-nivå gör att finansbranschens utveckling ibland tar oväntade steg.
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 7 Utveckling sker ofta steg för steg Internationella överenskommelser och nya regelverk införs nu på bank- och finansområdet. Bankföreningens nya vd Thomas Östros vill bygga nätverk och använda dialogen som verktyg för att påverka och driva utvecklingen framåt. Ett steg i taget gör skillnad på sikt. Thomas Östros har axlat en ny uppgift som han brinner för. Efter en månad på det nya jobbet som vd för Bankföreningen har han fullt upp. De nya regelverken tar mycket av min tid just nu. Vi befinner oss i ett dramatiskt och omvälvande skede som kommer att påverka sektorn under lång tid framöver, säger han. CRD IV, det stora regelverk om kapitaltäckning som ska börja gälla vid årsskiftet, är ett exempel. Tidplanen gäller men inget beslut är ännu fattat. EU har tagit på sig ett enormt arbetsbeting där alla delar hänger ihop, men med bibehållen tidplan. Vi får se hur det slutar. Samtidigt pågår arbetet med att forma en bankunion, vilket kommer att påverka arbetet på flera olika plan, direkt och indirekt, säger Thomas Östros, som reportageteamet följer på väg till ett lunchmöte på Blasieholmen i Stockholm. Efter åren som tongivande politiker hos Socialdemokraterna möter han många igenkännande blickar i Stockholms lunchrusning. Konkurrensverkets generaldirektör passerar på cykel och ropar hej i förbifarten. Hur har det varit att träffa bekanta i din nya roll? Sedan jag började här har jag bland andra träffat Peter Norman, och Anders Borg känner jag sedan tidigare. Deras roller hyser jag stor respekt för det är ingen lätt uppgift att vara minister, säger Thomas Östros. Dialogen var ett viktigt verktyg för mig som minister och kommer att vara det även när jag är en branschföreträdare Han är känd för att vara en både analytisk och pragmatisk person och påpekar att hans nya roll som branschföreträdare är att föra en konstruktiv dialog med företrädare för regering och tillsynsmyndigheter. Dialogen var ett viktigt verktyg för mig som minister och kommer att vara det även när jag företräder en samhällsviktig bransch. Jag har en ny roll nu och kommer att arbeta utifrån de nya förutsättningarna, säger Thomas Östros, som varken tänker eller behöver ändra på sina värderingar för att jobba i finansbranschen. Socialdemokratin har alltid sett näringslivet som en viktig förutsättning för en god samhällsutveckling, och bankerna har alltid spelat en extremt viktig roll i samhället. Thomas Östros ser efter 20 år i politiken sitt nya uppdrag som både viktigt och spännande. Och med den kontaktyta inom politik och näringsliv som en före detta näringslivsminister har är startsträckan kort. Man brukar säga att en ny ledare har 100 dagar på sig för att initiera förändring. I början finns nyfikenhet, beredskap och förväntan om att saker ska hända. Känner du trycket? Jag har varit i liknande situationer vid flera tillfällen tidigare. Just nu lyssnar jag in vilka behov som finns. Det finns en stor kompetens hos Bankföreningens medarbetare och det finns goda möjligheter att utveckla verksamheten. Bankföreningen är en seriös, kompetent och konstruktiv aktör i banksektorn och i samhället.
8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter Jag vill se starka och ansvarsfulla banker mitt i samhället. Thomas Östros, vd Svenska Bankföreningen Foto: Magnus Bergström Kommunikation kommer att vara en viktig del i arbetet med att bygga relationer. Är det så ditt mandat ser ut? Det finns en förväntan om jag ska bidra till att utveckla Bankföreningen, och det finns verktyg för att göra det. Det finns en vilja hos både styrelse och medlemmar, samt massor av kompetens på kansliet och ute hos medlemmarna. Förutsättningarna är med andra ord väldigt goda. Du arbetar ständigt på att bygga nätverk? Ja, jag har träffat medlemsbanker med helt olika inriktningar och verklighet. Och jag har nyligen träffat ledningen och besökt kontoret hos European Banking Federation, EBF, den europeiska bankföreningen. Jag har även varit på deras möte på Cypern och träffat ledarna för de andra bankföreningarna i Europa, och det var både lärorikt och stimulerande. Som minister deltog jag i olika ministerråd och där lärde jag mig att det bästa sättet att åstadkomma resultat var genom att samverka och skapa nätverk. Det ligger till exempel nära till hands att försöka arbeta mer med nordiska och baltiska kollegor. Bankföreningens medlemmar är inte en homogen skara. Det finns olika önskemål och synpunkter som jag tar till mig och kommer att hantera vartefter. Vi har en stor bankmarknad och många gemensamma intressen, påpekar Thomas Östros. Men vad kan du om bank sedan tidigare egentligen? Bankerna är en viktig sektor och jag har följt den både som vice finansminister och när jag som näringsminister var ansvarig för statens ägande i SBAB och Nordea. Nu lär jag mig allt vad jag kan och hinner. Med så många experter i min närhet går det fort framåt. Har du blivit överraskad av något? Inte så att jag har ramlat av stolen. Men visst, jag både ser och lär. Bankföreningens medlemmar är inte en homogen skara. Det finns olika önskemål och synpunkter som jag tar till mig och kommer att hantera vartefter. Nästa vecka ska jag till exempel till Skåne och träffa medlemsbanker i söder. Finanskrisen har påverkat branschen i grunden. Hur ser du på framtiden? En effekt av krisen är ett ökat intresse för långsiktiga och stabila lösningar. Svenska banker är både förebilder och föregångare då
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 9 man byggt upp en stark kapitalbas. Buffertar kommer att vara en viktigare fråga framöver, inte bara för banker utan även för företag och hushåll. Alla behöver en större buffert i en global ekonomi som är svår att förutsäga. Bolånevillkoren är en het fråga. Kommer bankernas amorteringskrav att bli bestående? Jag tror vi behöver mer av en amorteringskultur i Sverige. Finns det något system som Sverige borde titta på? Det finns länder som har korta amorteringstider, vilket förutsätter att hushållen har ett lågt sparande i övrigt. Svenskar har ett stort sparande totalt sett, så det går inte att jämföra andra länder eller härma någon annans modell. Vem ska förändra bolånekulturen? Det är ett delat ansvar på alla plan, från nationell till individnivå. Bankerna har ansvar för att föra en dialog med sina kunder, men det stabiliseringspolitiska ansvaret har förstås Riksbanken och regeringen. Man måste vara varsam med förändringar på bolånemarknaden eftersom det får så stora återverkningar på andra områden. En förändring vore bra, men om det går för fort kan den även påverka konsumtionen kraftigt. Infrastrukturen för betalningar och service är en annan samhällsviktig fråga som sysselsätter många i bank- och finanssektorn. Hur kommer framtidens bank att se ut? För några år sedan trodde många att kontoren skulle försvinna, men det visade sig att det personliga mötet övervinner de flesta tekniska landvinningar. De allra flesta kunderna uppskattar trots allt en teknisk utveckling. När man som kund väl är förtrogen med den underlättas vardagen. Sverige ligger långt fram när det Bankerna har ett stort ansvar för att föra dialog med sin omgivning. gäller utvecklingen av säkra, trygga och tillgängliga betalningssystem och de mobila betaltjänsterna blir fler i takt med att kontanterna fasas ut. Bankerna har ett stort ansvar för att föra en dialog med sin omgivning och förklara de pågående förändringarna. Det gäller kommunikation till kunderna, men även internt till medarbetarna i bankerna. Thomas Östros Personligt: 47 år, född i Malmberget. Familj: Bor i Uppsala tillsammans med fru och tre barn. Intresse: Litteratur och teater. På meritlistan: Riksdagsledamot. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson 2008 2011. Näringsminister 2004 2006. Skolminister 2002 2004. Utbildningsminister 1998-2002. Skatte- och biträdande finansminister 1996 1998. Sakkunnig Finansdepartementet 1990. Utbildning/forskning: Fil lic vid nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet 1992-94. Forskningsassistent. Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning 1990-93. Ytterst är det riksdag och regering som har till uppgift att se till att infrastrukturen för betalningar fungerar och att alla grupper i samhället får grundläggande service. Dialogen ska föras lokalt tillsammans med andra aktörer. PRO gör till exempel en fin insats för att fler ska ta till sig och dra nytta av modern teknik. Vad är nästa steg när det gäller ny modern teknik? Nya mobila betallösningar utvecklas hela tiden. Den bankgemensamma och mobila betallösningen Swish är till exempel på gång att lanseras senare i höst. Det är praktiskt om ni vill dela på lunchnotan i framtiden, säger Thomas Östros och lämnar oss för att komma i tid till sitt lunchmöte. Text: Ellen Karlberg
10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter Illustration: Robert Hilmersson
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 11 Europas banktillsyn blir gemensam En gemensam och gränsöverskridande banktillsyn ska effektivisera kontrollen och övervakningen av bankmarknaden inom euroområdet. Några frågetecken återstår dock att räta ut. Hur en bankunion inom EU kan komma att se ut i framtiden är fortfarande oklart. Det tycks som att det framför allt var Tyskland som ville ta det försiktigt med hela bankunionspaketet. De ville inte att EU-kommissionen redan nu skulle konkretisera hur nästa steg kommer att se ut, säger Mårten Wierup, ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, som följt utvecklingen på plats i Bryssel. Hans slutsats är att Tyskland fick gehör för sin önskan om en försiktig start. Det meddelande om bankunionen som EU-kommissionen nyligen presenterade säger nämligen inte mycket om hur övriga beståndsdelar i bankunio nen ska komma på plats. EU-kommissionen valde dock som väntat att redan nu föra fram förslaget om en gemensam och gränsöverskridande banktillsyn på EU-nivå. Bakgrunden till EU-kommissionens förslag om en gemensam tillsynsmyndighet är det tidigare beslutet om att euroområdets räddningsfond ESM ska tillåtas ge direktstöd till banker i euroområdet i stället för att som tidigare bara ge finansiellt stöd till stater. Ett aktuellt exempel, som hade betydelse för beslutet, är Spanien, där den allmänna uppfattningen tycks vara att den spanska regeringen trots allt är på rätt väg i sina reformprogram, men där landets problemtyngda banker hotar att slå mot den statsfinansiella stabiliteten. Men villkoret för detta beslut var en sameuropeisk banktillsyn på EU-nivå. Om länder inom euroområdet finansierar återkapitaliseringen av en bank i ett annat euroland anses det rimligt att de också har insyn och viss kontroll över den aktuella banken. Ett annat argument för en gemensam och överstatlig tillsyn av bankerna är att eventuella problem hos vissa banker ska kunna upptäckas i ett tidigt skede så att negativa spridningseffekter kan begränsas. I de ursprungliga planerna för en bankunion, framförda av bland andra Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, ingår även en gemensam insättningsgaranti på euronivå samt en gemensam bankakut. Men medan det är oklart när förslag om dessa delar av bankunionen ska komma inte minst förslaget om en gemensam insättningsgaranti är kontroversiellt kunde inte den övergripande tillsynen vänta. Behovet av finansiellt stöd till främst spanska banker kan snart bli akut, och villkoret om En mödosam unionsprocess Tanken är att även EU-länder utanför eurosamarbetet ska tillåtas vara med en framtida bankunion. Det första steget som nu har tagits gäller den gemensamma tillsynen. Att ECB ska sköta tillsynen av 6 000 banker i 17 euroländer är ett historiskt viktigt beslut. Förslaget innebär en gemensam banktillsyn, där den europeiska centralbanken (ECB) får till uppgift att övervaka samtliga banker i euroområdet. ECB ges därmed utökade befogenheter som innebär att banken har rätt att utfärda och dra in banklicenser, ställa krav om bankernas kapitalreserver och att utföra oanmälda inspektioner ute i bankerna. ECB ska också kunna utdöma sanktioner vid överträdelser. Det har tidigare funnits förslag om att en bankunion också ska innehålla en gemensam insättar garanti, det vill säga att samtliga euroländer solidariskt garanterar bankkundernas medel om en bank inom euroområdet fallerar, liksom en gemensam bankakut. Dessa delar av bankunionen har, åtminstone för tillfället, lagts på hyllan. Förslaget om gemensam banktillsyn ska behandlas vid EU:s toppmöte i Bryssel i december, och vid ett eventuellt godkännande kommer ECB att från och med januari 2013 ta över verksamheten från euroländernas nationella tillsynsmyndigheter. EBA (European Banking Authority) är ett EU-organ där representanter för medlemsländernas nationella tillsynsmyndigheter bestämmer hur tillsynen över banker som har verksamhet i flera länder bör utformas. EBA arbetar för att de nationella tillsynsmyndigheterna ska tillämpa harmoniserade EU-regler samt verkar för ett djupare samarbete och effektivt informationsutbyte mellan de nationella tillsynsmyndigheterna. Med uppgift att förebygga kriser. Den 12 september svarade Michel Barnier, som är EU:s kommissionär för den inre marknaden, på frågor i Europaparlamentet i Strasbourg om den gemensamma banktillsynen. Sedan den gemensamma valutan skapades 1999 har ländernas rätt till självbestämmande och suveränitet inte utmanats i lika hög grad. Bild: AP Photo/Christian Lutz
12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter en gemensam banktillsyn måste därmed uppfyllas. Även om sjösättningen av bankunionen kan sägas vara en mjukstart saknas det inte osäkerhet kring vissa delar av förslaget, och fortfarande finns det delade meningar kring hur vissa delar av den gemensamma banktillsynen ska utformas. Ett osäkerhetsmoment är vilket inflytande icke euroländer som väljer att delta i samarbetet kommer att ha. De EU-länder som står utanför eurosamarbetet har ingen representation i den europeiska centralbanken ECB, som kommer att ansvara för den gemensamma tillsynen. Maktdelningen mellan ECB och det befintliga samarbetsorganet mellan EU-medlemsländernas nationella tillsynsmyndigheter (EBA), som kan sägas vara EU:s gemensamma bankinspektion i dag, är inte heller helt klargjord. Hur tillsynen ska ske rent praktiskt är inte heller helt bestämt. Även om ansvaret och den slutgiltiga beslutanderätten kommer att ligga hos ECB är den breda uppfattningen att den löpande tillsynen kommer att delegeras till de olika medlemsländernas nationella myndigheter. Det är emellertid osäkert hur samarbetsformen mellan ECB och nationella tillsynsmyndigheter kommer att se ut. Detta är en given knäckfråga då EU-kommissionens förslag går ut på att samtliga banker inom euroområdet som uppskattas till omkring 6 000 stycken ska övervakas av ECB. Detta utgör utan tvekan en stor organisatorisk utmaning. Ett alternativ, som bland annat fördes fram av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble, var att den gemensamma tillsynen, åtminstone i ett första skede, endast skulle omfatta större systemviktiga banker. Det har emellertid visat sig svårt att i förväg med bestämdhet veta vilka banker som de facto är systemviktiga, vilket också var en viktig förklaring till kommissionens beslut att inkludera samtliga banker i övervakningen. En annan fråga är om den ambitiösa tidplanen verkligen är realistisk. Enligt kommissionens plan ska den nya tillsynen vara på plats redan från och med januari nästa år. Men det förutsätter att EU:s ministerråd ger sitt godkännande i slutet av innevarande år. Eftersom det krävs ett enhälligt rådsbeslut för att ge ECB utökade befogenheter som det handlar om i det här fallet kan en enstaka EU-medlemsstat rent teoretiskt blockera beslutet. Mårten Wierup håller det för osannolikt att så kommer att ske, men tror ändå att tidplanen kan komma att ruckas. Det som kan komplicera det hela och innebära en fördröjning är det parallella förslaget att samtidigt revidera EBA-förordningen. Det är en förändring som kräver ett godkännande från Europaparlamentet, säger han. Texter: Pär Krause Därför är bankunionen svår för Sverige Samtidigt som den svenska regeringen ser politiska motiv till att delta i det nu föreslagna samarbetet kring en gemensam banktillsyn så finns det flera knäckfrågor som kraftigt kan försvåra ett svenskt deltagande. Trots att Sverige står utanför eurosamarbetet kan vi alltså välja att gå med i EU:s föreslagna bank union, vars första steg är en gemensam och gränsöverskridande bankinspektion. Men det finns frågor som kan komplicera ett svenskt deltagande. En knäckfråga ur svenskt politiskt perspektiv är om Sverige vid ett deltagande kan behålla ett högre kapitaltäckningskrav för de svenska bankerna. För den svenska regeringen är det nog en förutsättning, tror Johan Hansing, som är chefsekonom på Bankföreningen. Samtidigt som den allmänna bedömningen är att den svenska regeringen inte kan tänka sig att tumma på de inhemska kapitaltäckningskraven, som alltså kommer att bli strängare än vad som gäller för andra EU-länder, är det i dag oklart hur de gemensamma reglerna på just detta område inom EU kommer att se ut. Detta regelverk är nämligen för närvarande föremål för förhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet. En annan fråga är hur Sverige ställer sig till att föra över så pass stora maktbefogenheter till den europe-
Nyheter Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 13 Vad betyder en gemensam tillsyn? Vad får den och en framtida union för konsekvenser för Sverige och för branschens företag? Här är några röster. Aino Bunge, chef för ekonomisk analys på Finansinspektionen Det finns ett klart behov av en gränsöverskridande banktillsyn. Ett stabilt europeiskt banksystem har ju också betydelse för svenska banker. Hur bankunionen sedan kommer att fungera kommer att avgöras av de förhandlingar som nu påbörjas. Anders Karlström, informationschef på Marginalen Bank Vi anser att det finns ett behov av en banktillsyn på EU-nivå då bankernas verksamhet blir alltmer gränsöverskridande och det är svårt för de nationella kontrollorganen att ha tillräcklig överblick. Viktigt är dock att det blir ett transparent och tydligt regelverk som är enkelt att tolka. Sverige kan förlora i inflytande över hur bankerna inom EU ska regleras om vi väljer att stå utanför. iska centralbanken ECB. Eftersom det enligt det lagda förslaget är ECB som ska ansvara för banktillsynen kan den extrema situationen uppstå att ECB exempelvis beslutar att dra in tillståndet för en svensk bank. Och det som gör det hela så pass komplicerat ur svenskt perspektiv är ju att Sverige som icke euroland saknar representation och därmed inflytande inom ECB. Hur Sveriges ställning inom EBA kan komma att påverkas av tillkoms ten av EU:s gemensamma banktillsyn är en annan fråga. Resultatet av de förhandlingar som gäller just denna fråga kommer därför sannolikt att få viss betydelse för det svenska ställningstagandet. Det som talar för att Sverige på sikt väljer att delta i samarbetet en fråga som alltså i slutändan ligger hos regering och riksdag är förmodligen främst politisk. Ett beslut som innebär att Sverige står utanför strider mot den svenska regeringens uttalade ambition att vara en del av EU:s kärna. Det finns ju också en risk att Sverige kan förlora i inflytande över hur bankerna inom EU ska regleras om vi väljer att stå utanför, säger Johan Hansing, som vänder sig mot uppfattningen att EU-kommissionens förslag i slutändan inte betyder så mycket. Det kan vara början på en gigantisk förändring. Om planerna på en bankunion fullföljs kan det nästan jämföras med införandet av den gemensamma valutan, säger han. Tillkomsten av den gemensamma tillsynen väcker samtidigt en del frågor. Främst handlar det om hur Sveriges inflytande kommer att se ut i fortsättningen, oavsett om vi kommer att vara med i samarbetet eller inte. Hur kommer exempelvis vår ställning inom EBA att påverkas av det här? Det är ju möjligt att ECB:s inflytande inom EBA sker på bekostnad av de EU-länder som liksom Sverige står utanför eurosamarbetet och därmed saknar representation i ECB. Vår utgångspunkt är att frågor om en gemensam och gränsöverskridande insättningsgaranti och bankakut hänger tätt samman med den gemensamma tillsynen. Tillsynsansvar och krishantering hänger ihop. Christian Clausen, koncernchef Nordea Idén om ökad tillsyn och samarbetet över nationsgränserna är något jag välkomnar. Men en förutsättning för en bankunion är att det finns ett gemensamt regelverk för alla banker i Europa. På samma sätt behöver vi en enhetlig process för hur krisbanker ska hanteras. Dessa hörnstenar bör utgöra grunden för en bankunion. För en global bank som Nordea, som har verksamhet både i och utanför euroområdet, är det självklart positivt med ökad europeisk integrering och överenskommelser som främjar gemensamma spelregler för alla banker. Nordeas säte är i Sverige som ligger utanför euroområdet så den huvudsakliga kontrollen förväntas som i dag utövas av den svenska Finansinspektionen. En annan fråga är hur finansieringen kommer att lösas, vilka som kommer att betala och hur denna finansieringsbörda delas upp mellan starka och svagare delar av Europa och om Nordea kommer att åläggas att bidra med pengar för att stödja problembanker i eurozonen. Även en grundläggande demokratisk fråga bör ställas: är politiker beredda att lämna över ansvaret för att lösa bankkriser? Om en stor bank får problem bör en regering då vara beredd att sitta och vänta på beslut i Bryssel eller Frankfurt i stället för att agera för att undvika recession och ökad arbetslöshet? Detta är en mycket svår fråga som politikerna nu måste ta ställning till. Konkurrenssituationen blir mer jämlik med ett enhetligt regelverk, vilket är positivt. Men så vitt vi kan bedöma kommer förslaget inte att påverka oss i övrigt. Det finns både för- och nackdelar om Sverige går med i det här samarbetet. Den stora nackdelen är att svenska bankkunder på sikt kan tvingas subventionera och rädda andra misskötta banker utanför Sverige. Sedan är det en fördel om kapitaltäckningsreglerna harmoniseras då detta ger oss en bättre konkurrenssituation i takt med att bankernas verksamhet blir alltmer gränsöverskridande. Vi tycker att insättningsgarantin ska ligga kvar på nationell nivå då det finns en risk att svenska folket drabbas av att banker i andra länder missköter sig. Däremot hade det varit lättare att ta ställning till förslaget i sin helhet om insättningsgarantin hade varit med då det anger en tydlig riktning i förslaget. Jan Häggström, chefsekonom på Handelsbanken Det finns behov av att ha gemensam banktillsyn inom euroområdet eftersom tillsynen bör vara på samma nivå som penningpolitiken. Tillsynen över bankerna kan då fungera som ett komplement till penningpolitiken. Vi ser ju utifrån de interna diskussionerna inom ledningen för Riksbanken att centralbanken kan använda antingen penningpolitiken, alltså räntenivån, eller stramare regler för bankernas kreditgivning för att förhindra uppkomsten av prisbubblor på tillgångsmarknaderna. Av det följer att det inte är lämpligt att ha en banktillsyn på EU-nivå, alltså även för icke euroländer med egen penningpolitik, och att det kan bli svårt för Sverige att ansluta sig. Jag har förståelse för att den svenska regeringen tvekar om det här. Dels på grund av ovanstående men också för att det är tydligt att EU-kommissionens förslag kommer utifrån dagspolitiska hänsyn. Ska stödfonden ESM kunna ge stöd till exempelvis spanska banker behövs en gemensam banktillsyn. Skulle Sverige mot förmodan gå med i det här samarbetet tror jag att det ändå skulle vara möjligt att svenska banker beläggs med ett högre kapitaltäckningskrav. Motivet skulle kunna vara att svenska banker ses som systemviktiga eftersom de är så pass stora relativt storleken på hela landets ekonomi.
14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Nyheter Första Fatca-avtalet på plats Storbritannien blev det första landet som tecknade avtal med den amerikanska skattemyndigheten IRS. För andra länder kan det kan bli besvärligt om det saknas ett bilaterala skatteavtal när FATCA, Foreign Tax Compliant Act, träder i kraft 2013. Vi hoppas att Sverige också ska kunna få till ett avtal som gör klart vad som gäller, säger Bankföreningens skatteexpert Ulrika Hansson, och visar en kopia det brittiska avtalet som också har en omfattande bilaga med undantag. Nu har skatteexperter jorden runt fullt sjå med att tolka innebörden av lagen och förhandla med USA så att bilaterala avtal kommer på plats med för det landet relevanta undantag. Sverige förbereder förhandlingar med USA om ett bilateralt avtal om FATCA och Bankföreningen bistår Finansdepartementet i föreberedelsearbetet, säger Ulrika Hansson, som betonar hur viktigt det är med ett avtal. Utan avtal kommer nämligen 30 procent av beloppet vid många transaktioner hållas inne av det finansinstitut som betalar ut eller slussar pengar vidare när pengarna kommer från en amerikansk källa. Amerikaner som bor och betalar skatt i Sverige eller svenskar som har uppehållstillstånd i USA (green card) kan bli föremål för rapportering enlig FATCA. USA:s beskattningsprincip bygger på att man är skattskyldig i USA oberoende av var man bor i världen (nationalitetsprincipen). Det är därför viktigt att länder ingår dubbelbeskattningsavtal med USA för att undvika dubbel beskattning. En rapportering enligt FATCA kan medföra att dessa personer tvingas in i diskussioner om sin skattskyldighet i USA trots att de i slutänden troligtvis aldrig blir skyldiga att erlägga amerikansk skatt på grund av befintliga dubbelbeskattningsavtal. Den risken har inte dessa personer kunnat förutse. Det är är ett exempel på varför vi behöver ett nytt avtal med de undantag som är rimliga för svenskt vidkommande så att det inte drabbar några företag eller privatpersoner i onödan, säger Ulrika Hansson. Storbritannien är ett av EU:s medlemsländer. Kunde inte EU ha slutit ett avtal med USA och skattemyndigheten IRS? EU har löpande fört en dialog med USA i FATCA-frågan. Men eftersom EU inte kan agera och besluta för samtliga medlemsstater utan enhällighet var det dömt att misslyckas, säger Ulrika Hansson. Men varför pratas det så lite om FATCA i Sverige? Ingen vill oroa kunder i onödan, samtidigt måste det finnas en beredskap för olika möjliga utfall, säger hon. Utan dubbelbeskattningsavtal med USA är risken stor för att skatt tas ut i olika länder och utifrån olika principer. I USA gäller nationalitetsprincipen, vilket innebär att medborgarna beskattas för. Sin totalinkomst oavsett varifrån inkomsten kommer och oavsett var de är bosatta. I Sverige tillämpas, liksom i många andra länder i världen, domicilprincipen. Den innebär att man skattar där man bor stadigvarande. Det är således viktigt att länder ingår avtal med USA för att undvika dubbelbeskattning. Bankföreningen och andra intresseorganisationer arbetar för att vi ska få en bekräftelse på att lagen inte ska tillämpas så länge som förhandlingar pågår. Vi vill veta vad som händer om vi inte har ett klart dubbelbeskattningsavtal på plats när FATCA träder i kraft 2013, säger Ulrika Hansson. Text: Ellen Karlberg Fakta/ Eget avtal med USA:s skattemyndighet IRS Svenska banker, fondbolag, riskkapitalbolag och försäkringsbolag, mäklare och investeringsbanker kan bli PFFI, ett utländskt finansiellt institut som åtar sig att: Aktivt söka efter US persons Identifiera kunderna och upprätta dokumentation om dem. Årligen rapportera definierade US Persons, med deras respektive tillgångar. Innehålla skatt för motsträviga Innehålla skatt för andra finansiella företag (och deras kunder), som inte tecknat avtal med IRS. Barack Obama lovade redan i förra presidentsvalskampanjen skärpa kraven för att förhindra skatteflykt. FATCA ska stärka finanserna och bidra till nya jobb. Med en skatteväxling kan amerikanska arbetsgivaravgifter och viss inkomstskatt för företag sänkas. FATCA ingår i HIRE Act från 2010 (Hiring Incentives to Restore Employment).
Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 15 Ett första steg mot en Bankunion Vår man i Bryssel Den 12 september tog EU-kommissionen det första formella steget mot en Bankunion genom antagandet av förslaget om att ge ECB tillsynsbefogenheter och revideringar av EBA-förordningen. Förordningstexterna ska förhandlas under hösten och siktet är inställt på att nå en överenskommelse före årsskiftet. Förslagen lär generera en hel del problematiska substans- och maktbalansdiskussioner där en del av konfliktytan uppstår mellan dem som deltar i eurosamarbetet och de som står utanför. För Sverige och övriga medlemsstater utanför eurozonen finns nämligen specifika känsliga intressen att bevaka och grannlaga frågor som kräver ställningstaganden. Den föreslagna arkitekturen sätter onekligen icke euroländer i en speciell situation eftersom det för med sig betydelsefulla effekter även för dem, oavsett om de väljer att delta eller inte. Centralt i detta sammanhang är också att någon egentlig anslutningsmöjlighet på lika villkor mellan euro- och icke euroland inte finns. En medlemsstat kan visserligen välja att inleda ett samarbete med ECB och dess banker kommer då att omfattas av ECB:s tillsyn. Ett likvärdigt inflytande över ECB:s tillsynsenhet är dock besvärligt att åstadkomma eftersom sådana skrivningar skulle riskera att strida mot fördraget. Det går kanske att tänka sig konstruktiva juridiska lösningar för att säkerställa ett visst inflytande men för att nå hela vägen fram till en jämbördig ställning kommer det att krävas skjutjärnsjuridik av den högre skolan. Och, givetvis, en stor portion politisk vilja. Länder utanför eurozonen har också ett starkt intresse av att säkerställa den inre marknadens funktionssätt. Det uppstår poten- tiellt en betydande maktbalansförskjutning i den europeiska bankmyndigheten, EBA, när mäktiga ECB (bestående av 17 medlemsländer) ska ta plats i EBA:s styrelse. De föreslagna beslutsreglerna lär därför nagelfaras ordentligt innan enhällighet mellan medlemsländerna kan nås. Slutligen lär hem- och värdlandsproblematiken, det vill säga maktfördelningen mellan ECB och nationella tillsynsmyndigheter tillhörande icke euroländer, ge upphov till omfattande diskussioner. Eventuella för- eller nackdelar av ett utanförskap är svåra att förutspå. En viktig faktor är om det nya systemet och dess idéer om ömsesidighet anses vara trovärdigt och om eurozonen kan åstadkomma en stabilisering. En annan aspekt är den enhetlighet i regeltillämpningen som en överstatlig tillsynsmyndighet ger möjligheter till då den potentiellt eliminerar risken för olika tillsynsregimer i olika medlemsländer. Det sistnämnda ska givetvis ställas mot närhetsprincipen och värdet av en god kunskap om den lokala marknaden. Sammantaget kan ett utanförskap således medföra både för- och nackdelar för konkurrenskraften. I ett bredare perspektiv är frågan om deltagandet mer komplex än så och ytterst är den högst politisk. Bankunionen innebär ett vägval för medlemsstaterna eftersom det pekats ut som ett första steg mot en ökad europeisk integration. Framöver kommer ytterligare diskussioner om en närmare Mårten Wierup ansvarig för Public Affairs på Bankföreningen, pendlar i sitt jobb mellan Stockholm och Bryssel. I Nyhetsbrevets krönika delar han regelbundet med sig av sina reflektioner kring vad som är på gång i korridorerna i EU-kvarteren. integration att äga rum; Europeiska rådets slutsatser från junitopp - mötet och Barrosos linjetal den 12 september vittnar tydligt om en sådan inriktning. Mot bakgrund av den osäkra politiska situation som råder i många medlemsstater är det förvisso helt öppet var denna framtidsdiskussion landar. Rimligt är dock att samtalen tar avstamp i det befintliga och kommande samarbetet inom eurozonen. Vilken riktning EU-samarbetet bör ta är en fråga för våra folkvalda politiker att ta ställning till. Nu är det dock det första steget mot en Bankunion som ligger på bordet. Oavsett var framtidsdiskussionen landar är det därför viktigt att branschen fortsätter att engagera sig och analyserar det som står för dörren. Att ligga lågt innebär nämligen också ett viktigt ställningstagande. MÅRTEN WIERUP
16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 4 oktober 2012 Kortbetalningar fortsätter att öka Betalningar med kort, betal- och kreditkort, fortsätter att öka i Sverige. Under en femårsperiod har antalet kortbetalningar nästan fördubblats, från 1,1 miljarder transaktioner 2006 till 2 miljarder transaktioner 2011. Checkar har däremot sedan en längre tid nästan försvunnit som betalningsmedel. Det har även skett en förändring i kortanvändarnas beteende på så sätt att man i större utsträckning använder kort för mindre belopp. Det genomsnittliga kortköpet uppgick 2002 till 588 kronor, men har successivt sjunkit till 398 kronor 2011. Det har även blivit lättare att betala med kort genom att antalet ställen Kortbetalningarna ökar i volym miljoner transaktioner 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 som tar emot kort har ökat betydligt. Exempelvis har antalet betalningsterminaler där man kan betala med sitt kort ökat med 25 000 på fem år till nästan 210 000 terminaler 2011. Internethandelns utveckling under samma period har naturligtvis också bidragit till fler möjligheter att betala med kort. Checkar Kreditkort Bankkort 2002 2006 2011 Krav på enhetlig rapportering skjuts fram I Bankföreningens nyhetsbrev nr 3 beskrev vi hur ett förslag från EBA om ny enhetlig europeisk tillsynsrapportering av bland annat finansiella uppgifter (FINREP) och kapitaltäckningsuppgifter (COREP) stressade svenska företag i finansiella sektorn och tillsynsmyndigheter. Enligt planen skulle kommissionen ha beslutat om EBA:s förslag vid halvårsskiftet medan rapporteringen skulle träda i kraft den 1 januari 2013. Tidplanen för en så omfattande ny rapportering var mycket snäv och det visade sig under sommaren att det inte var möjligt för EBA att hålla den, i synnerhet då det slutliga förslaget till kapitaltäckningsförordning (CRR) inte har blivit klart. I slutet av juli meddelade EBA att man skjuter fram införandet av rapporteringen. Vad gäller FINREP skjuts införandet i sin helhet till 1 januari 2014, medan COREP ska fasas in under 2013 och gälla i sin helhet till 2014. Hur infasningen av COREP ska ske är dock ännu oklart eftersom det är beroende på hur snabbt kapitaltäckningsregelverket kan beslutas. Även om det formella kravet på ny rapportering har skjutits fram kvarstår både osäkerhet och snäva tidsramar i många delar. Det slutliga beslutet om rapporteringen kan inte tas av EBA förrän kapitalregelverket har beslutats. Samtidigt måste många institut göra en omfattande system uppbyggnad för att kunna hantera den nya rapporteringen och det är svårt att påbörja det arbetet utan ett slutligt beslut på hur rapporteringen ska se ut. Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på www.swedishbankers.se/publikationer eller mejla till info@swedishbankers.se