Rekonstruktörens möjlighet att avhända sig uppgifter externt i förhållande till rättssäkerheten

Linnéa Widercrantz och Therése Forsman Rekonstruktörens möjlighet att avhända sig uppgifter externt i förhållande till rättssäkerheten The reconstructors ability to delegate tasks externaly in relation to rule of law Rättsvetenskap C-uppsats Termin: Handledare: VT-16 Marie Karlsson-Tuula Karlstad Business School Karlstad University SE-651 88 Karlstad Sweden Phone:+46 54 700 10 00 Fax: +46 54 700 14 97 E-mail: handels@kau.se www.hhk.kau.se

Förkortningslista FT Förvaltningsrättslig tidskrift HB Handelsbalk HD Högsta Domstolen HovR Hovrätten IFFR Institutet för företagsrekonstruktion KonkL Konkurslagen (1987:672) LFR Lagen om företagsrekonstruktion (1996:764) NJA Nytt Juridiskt Arkiv Prop. Proposition RH Rättsfall från hovrätterna SOU Statlig offentlig utredning SvJT Svensk juristtidning TR Tingsrätten TSM Tillsynsmyndigheten

Innehåll 1. INLEDNING... 7 1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMFORMULERING... 7 1.2 SYFTE... 7 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 8 1.4 DISPOSITION... 8 2. METOD (HÄR KAN VI FÖRKLARA MYCKET OM VEM SOM SÄGER VAD)... 9 2.1 RÄTTSDOGMATISK METOD... 9 2.2 EMPIRISK METOD... 10 2.3 VÅR METOD OCH INSAMLAT MATERIAL... 10 3. RÄTTSSÄKERHET... 12 4. FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 14 4.1 INLEDNING... 14 4.2 HISTORISK ÅTERBLICK... 14 4.3 REKONSTRUKTION... 14 4.3.1. Näringsidkare i lagens mening... 15 4.4 INLEDANDE AV REKONSTRUKTION... 16 4.4.1 Ansökan... 16 4.4.2 Prövning i domstol... 17 4.4.3 Gäldenärens rådighet... 17 4.5 FÖRETAGSREKONSTRUKTÖR... 18 4.5.1 Syftet med rekonstruktör... 18 4.5.2 Rätten utser rekonstruktör... 18 4.5.3 Rekonstruktörens kompetens... 19 4.5.4 God rekonstruktörssed... 20 4.5.5 Rekonstruktörens skyldigheter... 21 4.5.6 Rekonstruktörens ansvar... 22 4.5.7 Rekonstruktörens arvode... 23 4.6 REKONSTRUKTIONEN UPPHÖR... 24 4.6.1 Förfarandets längd... 24 4.6.2 Rekonstruktionen avslutas... 24 5. KONKURS... 25 5.1 INLEDNING... 25 5.2 KONKURSLAGSTIFTNING... 25 5.1.2 Konkurshinder... 25 5.3 ANSÖKAN... 26 5.3.1 Gäldenär... 26 5.3.2 Borgenär... 27 5.4 GÄLDENÄRENS RÅDIGHET... 27 5.5 KONKURSFÖRVALTARE... 27 5.5.1 Förtroende... 28 5.5.2 Kompetens... 28 5.5.3 Tillsyn och kontroll... 30 5.5.4 Ansvar... 30 5.5.5 Arvode... 31

5.6 AVSLUTANDE... 31 5.7 REKONSTRUKTÖR I JÄMFÖRELSE MED KONKURSFÖRVALTARE... 31 6. SYSSLOMAN... 32 6.1 INLEDNING... 32 6.2 ANSVAR... 32 6.3 UTOMSTÅENDE PART... 33 6.3.1 Substitut... 33 6.3.2 Medhjälpare... 33 6.4 REKONSTRUKTÖR I JÄMFÖRELSE MED SYSSLOMAN... 34 7. SAKKUNNIGT BITRÄDE... 36 7.1 INLEDNING... 36 7.1.1 Vad innebär sakkunnig?... 36 7.2 KONKURSFÖRFARANDET... 36 7.2.1 Medarbetare inom samma kontorsorganisation... 37 7.2.2 Kompetens... 38 7.3 FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 38 7.3.1 Medarbetare inom samma kontorsorganisation... 39 7.3.2 Kompetens... 40 7.4 DISKUSSION... 40 8. SÄTTA ANNAN I SITT STÄLLE... 42 8.1 INLEDNING... 42 8.2 KONKURSFÖRFARANDET... 42 8.3 FÖRETAGSREKONSTRUKTION... 43 8.3.1 Självständig och opartisk roll... 45 8.4 AVSLUTANDE KOMMENTAR... 46 KÄLLFÖRTECKNING... 47 LITTERATUR... 47 OFFENTLIGT TRYCK... 48 RÄTTSFALL... 48 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 48

Abstract The law on reorganization was introduced to Swedish law in order to aid companies with a good business idea to become profitable again by reconstruction when in an economic crisis. Thus, the focus lay on companies which are necessary for the market. The debtor company may, by the help of a corporate reconstructor appointed by the court, try to reach a financial settlement with the company's creditors. Therefore, the reconstructor has a central role within the reconstruction process. More recently, however, it has become common for reconstructors to delegate tasks to external parties which have not been appointed by law. It is also common for the reconstructor to put another in his place. The purpose of this study is to create a deeper understanding of the reconstructor's ability to delegate and dispose of the mission itself to an external partner and how it relates to the law. We chose to write about this particular topic since we are of the belief that for the reconstructor to be disposing data to an intermediary of sorts, on the grounds that it may have unintended consequences if the law is being circumvented, is an extremely current issue. A brief comparison between the bankruptcy trustee and the person assigned to manage principal economic and legal affairs in accordance with Chapter 18 HB, has been made in order to navigate the issue further. The study is modeled according to the legal dogmatic method, which is beneficial for examining the law on such matter. Furthermore, the empirical method has been used when conducting interviews with various professionals. By the aid of these methods, we have reached the conclusion that there are companies in today's society with a mission to reconstruct the debtor companies by taking on the role of intermediary in relation to the reconstructor and the debtor. Since the law, according to us, does not generate enough space to hire a representative on the debtor's behalf, such activities are carried out in violation of the law on reorganization.

Sammanfattning Lagen om företagsrekonstruktion infördes i svensk rätt med syfte att ge företag med god affärsidé möjlighet att bli lönsamt igen efter att ha hamnat i en ekonomisk kris. Det handlar således om företag som är nödvändiga för marknaden. Gäldenärsföretaget får vid företagsrekonstruktion hjälp av en rekonstruktör som utses av domstol och vars uppgift bland annat är att försöka nå en ekonomisk uppgörelse med företagets borgenärer. Rekonstruktören har således en central roll i rekonstruktionsförfarandet. På senare tid har det blivit alltmer vanligt att rekonstruktören delegerar uppgifter till utomstående parter som inte blivit utsedda av rätten. Det förekommer även att rekonstruktören sätter annan i sitt ställe. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för rekonstruktörens möjlighet att delegera samt avhända sig uppdrag till annan och hur det förhåller sig till lagen. Anledningen till att vi valde att skriva om detta ämne grundar sig på att vi finner situationen problematisk i de fall lagen skulle kringgås. Även en kortare jämförelse med konkursförvaltare och sysslomannaskap har gjorts för att hämta ledning i frågan. Arbetet är utformat efter den rättsdogmatiska metoden för att utreda gällande rätt. Även den empiriska metoden har använts i form av intervjuer med olika yrkesverksamma personer. Vår slutsats är att det idag finns företag på marknaden som har en affärsidé att rekonstruera gäldenärsföretag i form av rollen som mellanman i förhållande till rekonstruktör och gäldenär. En sådan verksamhet bedrivs i strid med lagen om företagsrekonstruktion då lagen enligt vår mening inte ger utrymme för att anlita ett så kallat ombud för gäldenärens räkning.

Förord Att välja ämne till examensarbetet var för oss inte speciellt svårt. Vi båda har stort intresse för det insolvensrättsliga området vilket medförde att vi i tidigt skede visste vad vi ville skriva om. Inspirationen till det valda ämnet baseras på en debattartikel, skriven av vår handledare Marie Karlsson-Tuula som under hela uppsatsen bidragit med stort stöd. Vi vill tacka henne för sitt otroliga engagemang, vägledning och all inspiration hon gett oss. Det har för oss varit ett stort nöje att få möjligheten att arbeta vid sidan av någon som är så engagerad i sitt yrke och i vårt valda ämne som Marie Karlsson-Tuula är. Vi har under uppsatsens gång haft förmånen att intervjua skickliga jurister och övriga yrkesverksamma inom det relevanta området. Vi vill tacka dessa personer för deras åsikter och synpunkter som bidragit till att vi kunnat se problemet ur olika perspektiv. Karlstad, juni 2016. Therése Forsman Linnéa Widercrantz

1. Inledning 1.1 Bakgrund och problemformulering För att marknadsekonomin i ett samhälle ska vara välfungerande krävs en stabil och rättssäker insolvenslagstiftning. De företag som inte kan konkurrera på marknaden behöver försvinna under organiserade former. Om detta inte sker på rätt sätt riskerar konkurrensen och marknaden att snedvridas. Av detta följer att förtroendet för marknaden och den ekonomiska lagstiftningen påverkas negativt. Att utesluta ett icke konkurrenskraftigt företag direkt är inte alltid det rätta sättet att gå till väga. I vissa fall finns det företag som trots ekonomiska problem bör få en ny chans. De ekonomiska problemen kan ibland bero på orsaker som företagen inte kan rå för och det ska inte vara en anledning till att egentligen sunda företag försvinner från marknaden. Vissa företag med ekonomiska problem saknar framtidsutsikter och andra företag har vissa framtidsutsikter. Företag med framtidsutsikter kan enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion, vilket i det följande benämns LFR, rekonstruera sitt företag. Det kan handla om att rekonstruera utefter vad marknaden vill ha, eller att få företaget att tänka om och ta andra beslut än vad de tidigare gjort. En av landets största och mest uppmärksammade rekonstruktioner är SAAB:s. 1 Rekonstruktören har en central roll i att få det rekonstruerande företaget lönsamt igen. På senare tid har det dock blivit alltmer vanligt för rekonstruktören att använda sig av externa samarbetspartners vid utförandet av sitt uppdrag som rekonstruktör. Uppgifter eller uppdraget som sådant överlåtes då till fristående samarbetspartners. I dessa fall uppträder den externa parten som en slags mellanman i förhållande till gäldenären och rekonstruktören. Det finns ett flertal obesvarade frågor kring rekonstruktörens möjlighet att avhända sina uppgifter till en extern part. I dagens insolvenslagstiftning föreligger ingen bestämmelse som uttryckligen reglerar vilka möjligheter rekonstruktören har för att sätta annan i sitt ställe. Effekten av detta förfarande kan bli att tilliten och rättssäkerheten för Sveriges myndigheter och näringsliv brister på ett flertal plan. Vårt intresse för problemet väcktes av Karlsson-Tuulas debattartikel i tidskriften Dagens Juridik där hon uppmanar lagstiftaren att införa en uttrycklig förbudsbestämmelse mot rekonstruktörens möjlighet att delegera till extern part. 2 Ämnet är högst aktuell och med anledning av att såväl rättsfall, artiklar och annan litteratur är något begränsad i frågan, anser vi att det råder tvivel och osäkerhet om rättsläget vilket gör vårt arbete relevant på området. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att utröna eventuella problem och frågor vilka berör rekonstruktörens möjlighet att överlåta uppgifter till en extern part som inte blivit utsedd av 1 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 56 f. 2 Karlsson-Tuula, Allt vanligare att rekonstruktörer delegerar sina uppdrag - lagstifta mot detta nu, Dagens Juridik, 2016-02-03, http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-marie-karlsson-tuula-rekonstruktorer, (hämtad 2016-05- 2 Karlsson-Tuula, Allt vanligare att rekonstruktörer delegerar sina uppdrag - lagstifta mot detta nu, Dagens Juridik, 2016-02-03, http://www.dagensjuridik.se/2016/02/debatt-marie-karlsson-tuula-rekonstruktorer, (hämtad 2016-05- 25). 7

domstol. Uppsatsen undersöker även om ett sådant förfarande kan beaktas som rättssäkert. Vi har valt att fördjupa oss i ämnet med anledning av att frågeställningen är aktuellt och viktig för insolvensförfarandets roll i samhället. Att kunna förlita sig på en korrekt, rättssäker och organiserad insolvenslagstiftning är en viktig pelare för ett flertal intressenter i såväl samhället som näringslivet. Frågeställningarna vi vill besvara i uppsatsen är följande 1. Har företagsrekonstruktören möjlighet att, i enlighet med LFR, delegera uppgifter till extern part? 2. Kan företagsrekonstruktören sätta annan i sitt ställe enligt LFR? 3. Hur förhåller sig sådana förfaranden till landets rättssäkerhet? 1.3 Avgränsningar Någon djupgående undersökning i rättsområdena konkurs och sysslomannaskap kommer inte ges. Detta med anledning av att vi inte anser det relevant vid fråga om rekonstruktörs möjlighet att delegera uppgifter till extern part samt sätta annan i sitt ställe. En övergripande redogörelse kommer att ges med hänsyn till att bringa klarhet i lagen om företagsrekonstruktion. Uppsatsen kommer inte beröra lagen (2006:548) om skuldsanering för fysiska personer eller frågor rörande personlig konkurs i form av fysisk person. Ett skäl till detta är att vi avgränsar studien till näringsverksamheter inom det insolvensrättsliga området. Anledningen till varför vi valt att avgränsa oss från detta är att LFR endast kan tillämpas av näringsidkare. Vidare behandlar arbetet inte ackordsförfaranden i företagsrekonstruktion, även detta med anledning av att vi inte anser det relevant för uppsatsens frågeställningar. Vi har till sist valt att inte behandla utländsk rätt djupgående i studien. En komparativ jämförelse hade varit av stort intresse i frågan, tyvärr har vi på grund av utrymmesskäl valt att inte närmare gå in på det. Endast vid fråga om rättssäkerhet har viss vägledning hämtats inom EU-rätten varefter vi anser att metoden inte kan vara komparativ. 1.4 Disposition Vi har valt att disponera arbetet enligt följande. Efter det inledande kapitlet beskriver vi metoden till vårt arbete. Därefter följer en övergripande genomgång av företagsrekonstruktion och därefter om konkurs. I dessa kapitel beskrivs även rekonstruktörens och förvaltarens roll inom obeståndsrätten. Därefter lämnas en kort redogörelse om sysslomannaskap enligt Handelsbalken (HB). Efter den deskriptiva delen följer analysen av företagsrekonstruktörens möjlighet att delegera uppgifter till utomstående parter samt att sätta annan i sitt ställe. En kortare jämförelse mellan konkursförvaltare och syssloman kommer att ges. Vi har valt att från och med kapitel sex analysera löpande i texten för att bibehålla uppsatsens röda tråd. I detta avsnitt kommer även resultaten redovisas efter de intervjuer vi gjort med yrkesverksamma jurister och företag med intresse av obeståndsrätt. 8

2. Metod Vid författandet av en rättsvetenskaplig uppsats är det av stor betydelse att redogöra för vilken eller vilka metoder som använts i arbetet. Sandgren förklarar att metoden kan ses som vägen från problemformuleringen via material till ett påstående och vilken metod som är lämpligast att använda i ett arbete bestäms med hänsyn till uppsatsens ämne och material. Det är sedan metoden som avgör om uppsatsen anses vara av vetenskaplig karaktär eller inte. 3 Med vetenskap menas att skapa vetande till exempel genom att metodiskt och systematiskt inhämta och tolka material. Ett krav med vetenskapliga arbeten är enligt Sandgren att de ska kunna prövas intersubjektivt, vilket innebär att arbetet genom en kontroll huvudsakligen ska ha nått samma resultat som andra arbeten med samma problem och metodval. 4 En annan viktig punkt är att arbetets slutsatser grundar sig i inhämtat material vilket stödjer sig på vald metod. 5 Metoden är därmed central i arbetet, varefter ett enskilt kapitel om metodval anses motiverat i denna uppsats. 2.1 Rättsdogmatisk metod Vår uppsats bygger på den rättsdogmatiska metoden som består av att huvudsakligen tolka, systematisera och fastställa gällande rätt. Syftet med den rättsdogmatiska metoden anses bland annat vara att återskapa en lösning på ett rättsligt problem genom att tillämpa rättsregler vilka anses vara allmänt accepterade. 6 Dessa rättskällor är lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och viss litteratur, exempelvis juridiska monografier och uppsatser. 7 Hur en rättsdogmatiker arbetar kan enligt Peczenik jämföras med den juridiska metoden i praktiken. Det finns flertalet faktorer vilket skiljer metoderna åt såsom exempelvis att rättsdogmatikern inte tar beslut i det enskilda fallet vilket juristen gör. Den gemensamma poängen är däremot att tolka gällande rätt på ett sammanhängande och etiskt godtagbart sätt. 8 Sandgren ger ett exempel på hur rättsdogmatiken kan användas i en rättsvetenskaplig uppsats, Om innebörden av ett lagrum är problemet så kan rättspraxis vara materialet och slutsatsen vara ett påstående om gällande rätt. 9 Det handlar således enligt Sandgren om en dominerande metod inom rättsvetenskapen för att beskriva gällande rätt utifrån begränsat antal källor i hierarkisk ordning. 10 Kleineman inleder ett av sina arbeten med att förklara den rättsdogmatiken för vag, oklar och ibland motsägelsefull. 11 Metoden anses allmänt svår att förklara, vilket Sandgren håller med om. 12 Jareborg ifrågasätter rättsdogmatiken som vetenskap och undrar om det inte mer handlar om att analysera med vetenskapligt syfte. 13 3 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod, och argumentation, s. 39. 4 A.a., s. 13. 5 A.a., s. 19 f. 6 Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, s. 21. 7 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod, och argumentation, s. 43 f. 8 Peczenik, Om den förvaltningsrättsliga forskningen och rättsdogmatiken, FT 1990, s. 42 9 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod, och argumentation, s. 39. 10 A.a., s. 43. 11 Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, s. 21. 12 Sandgren, Vad är rättsvetenskap?, s. 117 f. 13 Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, s. 24. 9

Rättsdogmatiken karaktäriseras av att utgå från en konkret problemställning vilket sedan analyseras och utreds. 14 Metoden kan anses vara juristens främsta verktyg för att tolka och systematisera gällande rätt, vilket vidare innebär att klargöra och tolka befintliga rättskällor, de lege lata, samt föreslå för lagstiftaren huruvida rättsreglerna bör tillskrivas lagen, de lege ferenda. 15 Författare som använt rättsdogmatiken på ett väl övertygande sätt definieras oftast såsom god jurist. 16 Kleineman menar att det inom rättsdogmatiken är viktigare att redovisa och argumentera för vägen till en lösning än själva lösningen i sig. Kleineman anför dessutom att en rättsdogmatisk analys även handlar om att analysera de olika elementen i rättskälleläran, så att slutsatsen avbildar innehållet i gällande rätt. 17 Om utgångspunkten i en rättsdogmatisk analys blivit felaktig kan påföljden bli oväntad och starkt kritiserad. Av denna anledning är det av stor vikt att analysen baseras på en utgångspunkt som rimmar väl med den rättsdogmatiska metoden. Detsamma gäller i de fall omvärldsiakttagelser gjorts i arbeten med felaktig beskrivning av gällande rätt. Kleineman menar att man som författare måste vara väl införstådd med sådana risker. 18 Den rättsdogmatiska metoden är inte helt fri från kritik. Den kan anses på grund av sin bundenhet till rättskällorna inte ge möjlighet att ifrågasätta eller kritisera lagtext och domstolspraxis. 19 Olsen menar att den rättsdogmatiska metoden även har ansetts vara alldeles för snäv, teknisk och iakttagande för rättsvetenskapen. 20 2.2 Empirisk metod Rättsdogmatisk metod kan enligt Sandgren kompletteras med empirisk metod för att berika en uppsats med nödvändig information. Sådan information kan vara hur en viss myndighet uppfattar ett visst problem eller hur en viss individ ser på saken. Sandgren menar att metoden ger studien en vidare syftning än strikt rättsdogmatiskt arbete. Empiri kan exempelvis utföras genom intervjuer och enkäter, vilket också torde vara de vanligaste formerna i en juridisk uppsats. Sandgren menar att trots intervjuer inte kan ses som rättskälla, fyller de en viktig funktion i arbetet såsom stöd för slutsatser och att identifiera problem. Vid val av empirisk metod är det av stor vikt att metoden utförs med ett syfte samt redovisas tydligt i arbetet. 21 2.3 Vår metod och insamlat material Vi har valt att använda oss av den rättsdogmatiska metoden i vårt arbete samt den empiriska metoden. Arbetet grundar sig på ett aktuellt problem vilket vi sedan analyserat och fört relevant diskussion kring. Syftet med studien är att analysera och utreda ett visst problem utifrån gällande rätt. Materialet vi använt oss av är den så kallade traditionella rättskälleläran, vilket rimmar väl med rättsdogmatiken. Det har dock varit svårt att klargöra gällande rätt med anledning av att 14 Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, s. 23. 15 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod, och argumentation, s. 48. 16 Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, s. 23. 17 A.a., s. 21. 18 A.a., s. 23 f. 19 Kleineman, Till frågan om rättsvetenskapen som omedelbart verkande rättskälla, JT 1994/95, s. 625. 20 Olsen, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 112. 21 Sandgren, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod, och argumentation, s. 49 ff. 10

såväl förarbeten, avgöranden och doktrin vart mycket begränsade i frågan. Vi har, för att underlätta utredningen i och med avsaknaden av rättskällor, valt att göra jämförelser med närliggande rättsområden såsom Konkurslagen (1987:672) vilket i det följande benämns KonkL och HB angående förvaltares och sysslomannens regler. Avsikten har även varit att ge en grundläggande förståelse om vissa delar i obeståndsrätten som utgör diskussionsunderlag i arbetet. Vi anser även att information från jurister och professorer vilka dagligen arbetar inom det insolvensrättsliga området är av relevans för arbetet med anledning av personernas erfarenhet och kunskap. Detsamma gäller företag vilka har rekonstruerat eller befinner sig under rekonstruktion just nu. Därmed valde vi att även använda oss av den empiriska metoden som ett komplement. Vi började med intervjuerna så snart vi satte igång med arbetet. Intervjuerna valde vi att utföra över e-post samt vid personliga möten. Totalt har vi genomfört fem stycken noga utvalda intervjuer av 16 tillfrågade. Tanken var att intervjua personer med kunskap och erfarenhet i rekonstruktörens möjlighet att sätta annan i sitt ställe samt att delegera uppgifter till extern part. Två personer är av särskild stor vikt och kommer diskuteras närmare i kapitel åtta. Dessa är advokat x, se avsnitt 8.3, som har använt sig av en så kallad mellanman i sitt arbete som rekonstruktör samt jurist y, se avsnitt 7.4, som arbetar som just sådan mellanman. Resterande tre personer vi intervjuat har på andra sätt kommit i kontakt med rekonstruktion. En arbetar på en svensk myndighet nära kopplad till förfarandet, en annan arbetar som rekonstruktör och den sista vi intervjuat är ett företag vilket befinner sig i rekonstruktion. Vi anser därmed att våra intervjuer resulterat i synpunkter från olika betydelsefulla håll vilket berikat vår uppsats. Två av de sistnämnda intervjuerna har utförts i syfte för oss att få klarhet i vissa frågetecken och problem som uppstått efter skrivandets gång. De kommer därmed inte redovisas för i den löpande texten utan har istället fungerat som rådgivare för oss. Vi har valt att låta vissa personer vara anonyma i arbetet med hänsyn till att verksamheterna särskilt berörs av uppsatsens frågeställningar och att ämnet kan vara särskilt känsligt för vissa företag och parter. Syftet med arbetet är inte att peka ut någon specifik person, varav vi utesluter att nämna vissa namn. Med respekt för dessa har vi därför valt att inte ange deras namn i källförteckningen. Övervägande antalet intervjuer har skett över e-post med anledning av såväl avstånd mellan orter samt med hänsyn till företagens och vår tidsbrist. Endast en intervju utfördes genom ett personligt möte. Vi anser det vara en nackdel att intervjua över e- post med tanke på att det blir svårare att ställa följdfrågor och få ett djup i diskussionen. Vi föredrar därmed personliga möten där vi tydligare kunnat iaktta såväl kroppsspråk som personens inställning till frågan. I intervjuerna har vi valt att utgå från vem vi pratat med och vad denne kan tänkas känna till om LFR. Frågorna har därmed anpassats utefter vem vi intervjuat. Vi valde att inte använda oss av ett frågeformulär där samma frågor skickas till de intervjuade, eftersom vi anser att det inte hade gett oss lika bra svar som om vi tagit hänsyn till personen i fråga. Uppbyggnaden av intervjuerna har i grunden varit densamma. Frågorna har varit både neutrala som problemidentifierade där det krävts förslag på lösning. Intervjuerna har gett oss en inblick i vad de tillfrågande har för ställning till företagsrekonstruktion. Resultaten av vår empiriska studie har vi valt att redovisa löpande i den analyserande texten. Detta med anledning av att vi vill behålla den röda tråden genom arbetet samt belysa relevansen av intervjuernas resultat i hela analysen. 11

3. Rättssäkerhet Rättssäkerhet utgör en betydande roll inom juridiken och rättsstaten som sådan. Det saknas däremot en entydig definition om vad begreppet rättssäkerhet innebär. Enligt svenskt uppslagsverk är begreppet synonymt med juridisk rättvisa och innebär i allmänt språkbruk... att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilde medborgaren har ett skydd mot godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att man inte åtalas eller döms utan tillräcklig bevisning, att man inte döms utan tydligt stöd i lag och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt. Den enskilde medborgaren är även tillförsäkrad juridisk trygghet för sin person och egendom samt att rättsreglerna ska tillämpas på ett förutsebart och effektivt sätt. 22 Med anledning av den oklarhet som råder angående rättssäkerhetens egentliga betydelse är ämnet omdiskuterat i bland annat doktrin. Det har gjorts flertalet försök att klarlägga vad som åsyftats. 23 Det är enligt vår mening förvånande att ett begrepp som är av sådan betydelse och som anses vara en av samhällets viktigaste grundpelare, inte är klart definierat. Zila uttrycker det däremot som att det finns visst samförstånd när det gäller begreppets innebörd, vilket man är ense om att förutsebarhet och att den offentliga makten utövas under lagarna utgör rättssäkerhet. 24 En annan aspekt man torde vara ense om är att det handlar om den enskildes rättssäkerhet. 25 Advokatsamfundet uttrycker det i sitt särskilda rättsäkerhetsprogram att det handlar om utformningen och hanteringen av rättssystemet. Vad programmet är kan förklaras som advokatsamfundets inställning till en rad rättssäkerhetsfrågor. 26 EU-domstolen har vidare konstaterat betydelsen av förutsebarhet i en rättssäker stat. Både juridiska och fysiska personer ska enkelt kunna förutse följder av ett visst handlande, särskilt om konsekvensen är av betungande karaktär. Sådan förutsebarhet kräver att en rättsregel är klar och precis att olika rättstolkare når fram till likvärdiga resultat. 27 Att begreppet enskilda även innefattar företag kan tolkas utifrån att det enskilda kan ställas i motsats till det allmänna vilket innefattar stat och kommun. 28 På regeringens webbplats framgår även att rättssäkerheten innebär att myndighetsutövning ska bedrivas med hög kvalitet. 29 Det är enligt vår mening av stor betydelse att näringslivet och samhället som sådant anser det insolvensrättsliga området rättssäkert, exempelvis när det kommer till företagsrekonstruktion. Om sådant förtroende, tillit samt förutsebarhet saknas skulle möjligen antalet rekonstruktioner enligt lagen minskas avsevärt. Resultatet hade blivit en förlust för såväl samhället som näringslivet. Ett exempel på rättssäkerhet inom det insolvensrättsliga området är snabba handläggningstider och höga kompetenskrav på 22 Nationalencyklopedin, Rättssäkerhet, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rättssäkerhet, (hämtad 2016-05-06). 23 Jfr Leijonhufvud, Etiken i Juridiken, s. 26, samt Nergelius, Svensk statsrätt, s. 224 ff. 24 Zila, Om rättssäkerhet, SvJT 1990, s. 284. 25 Regeringen, Rättssäkerhet och rättstrygghet, http://www.regeringen.se/regeringenspolitik/rattsvasendet/rattssakerhet-och-rattstrygghet/, (hämtad 2016-05-18). 26 Sveriges advokatsamfund, Sveriges advokatsamfunds rättssäkerhetsprogram, s. 6. 27 Jfr mål C-318/10, samt mål C-282/12. 28 Jfr hur det allmänna används som begrepp i regeringsformen. 29 Regeringen, Rättssäkerhet och rättstrygghet, http://www.regeringen.se/regeringenspolitik/rattsvasendet/rattssakerhet-och-rattstrygghet/, (hämtad 2016-05-18). 12

insolvenspraktiker utsedda av opartisk handläggare. Rättssäkerheten kan brista om exempelvis företagsrekonstruktören inte fullgör sitt uppdrag eller missbrukar sin roll. 13

4. Företagsrekonstruktion 4.1 Inledning Företagsrekonstruktion regleras i LFR. Förfarandet syftar till att återfå lönsamhet hos verksamheter med betalningssvårigheter. Meningen med lagen är att minska antalet företagskonkurser och istället återställa företag med överlevnadsförmåga. För att en ansökan om företagsrekonstruktion ska godkännas av domstol krävs det att företaget anses ha en bärande affärsidé med framtida lönsamhet. 30 4.2 Historisk återblick LFR antogs efter den proposition regeringen lade fram år 1995 med förslag till ny insolvensrättslig lagstiftning. 31 Efter insolvensutredningen som tillsattes år 1988 med uppdrag att utreda hur rekonstruktion av företag i kris skulle hanteras, ansågs en ny insolvenslagstiftning vara nödvändig. 32 Främst berodde det på att antalet konkurser blivit allt fler och att lönegarantisystemet används mer än nödvändigt. 33 Det var inte ovanligt att företag med bärande affärsidéer på en stabil marknad hamnade i ekonomisk kris och begärdes i konkurs. Det kunde exempelvis bero på för litet eget kapital eller okunnighet hos företagsledningen. Inte heller hade lagen (1970:847) om ackord fått den praktiska betydelse man önskat. 34 Lagen om företagsrekonstruktion antogs år 1996 och blev till en ramlag vilket innebär en övergripande reglering om rekonstruktion vilket saknar reglering om hur ett förfarande fungerar i detalj. 35 Lagen innehåller därmed helhetsprinciper för hur rekonstruktionen ska utföras med anledning av att inget fall är det andra likt. 36 Bestämmelser som på något sätt berör gäldenärsföretags betalningssvårigheter brukar numera sägas höra till ett visst område, det insolvensrättsliga systemet. 37 4.3 Rekonstruktion Företagsrekonstruktion är ett särskilt förfarande vilket inleds efter beslut av domstol, 1 kap. 1 LFR. Beslutet tas av tingsrätt (TR) där gäldenären bör svara i tvistemål angående betalningsskyldighet i allmänhet, 2 kap. 1 LFR. Med gäldenär avses i lagens mening en näringsidkare vilken har skuld till annan som i sin tur benämns borgenär. 38 Parter har möjlighet att överklaga domstolens beslut enligt 4 kap. 11 LFR. Rekonstruktionen innebär att en verksamhet med betalningssvårigheter får hjälp av en rekonstruktör som ska undersöka 30 Prop. 1995/96:5, s. 54. 31 A.a. 32 SOU 1992:113. 33 A.a., s. 19-26. 34 A.a., s. 82. 35 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 37. 36 Jfr Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion 2 kap. 12, lagkommentar not 10, (hämtad 2016-05-24, Karnov Internet). 37 SOU 1992:113, s. 99. 38 Mellqvist, Persson, Fordran och skuld, s. 44. 14

möjligheten att återfå lönsamhet i företaget innan gäldenären kommer på obestånd. Efter en misslyckad rekonstruktion har gäldenären möjlighet att lämna in konkursansökan till domstol och försätta sig själv i konkurs. 39 Begreppet rekonstruktion kan allmänt förstås som en genomgripande förändring av något, såsom juridisk form eller ändring i styrelsen. Enligt lagens förarbeten har begreppet dock fått en snävare innebörd och omfattar endast finansiell rekonstruktion och rekonstruktion i sak. Med den finansiella delen avses en ekonomisk uppgörelse mellan verksamheten och dess borgenärer i form av underhandsackord eller offentligt ackord. 40 Med rekonstruktion i sak förstås åtgärder där verksamheten ändras för att återfå lönsamheten genom att exempelvis ändra produktionen, flytta till andra lokaler eller förbättra sin marknadsföring. 41 Förfarandet vilket syftar till att ge näringsverksamheten rådrum, kan ses som ett alternativ till konkurs. Istället för obestånd är kravet illikviditet, vilket betyder att verksamheten saknar likvida medel för betalning av förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort. 42 Skillnaden ligger i tillfälligheten då obestånd och konkurs har kravet på en inte tillfällig oförmåga att betala förfallna skulder, vilket en rekonstruktion inte kräver. 43 En sådan oförmåga kan tänkas föreligga när gäldenären tillgripit alla tänkbara lösningar, såsom möjlighet till ny kredit. 44 För en lyckad rekonstruktion krävs att verksamheten har sådana tillgångar som på sikt genererar betalningsmedel. Skälet till varför LFR inte har något ställt krav på obestånd är att ett företag så tidigt som möjligt ska kunna komma till rätta med sin ekonomiska situation. Vid införandet av lagen utvidgades kravet på illikviditet till att även innefatta att sådan oförmåga kan inträda inom kort, vilket skiljde sig från propositionens förslag. 45 4.3.1. Näringsidkare i lagens mening Enligt 1 kap. 1 LFR har endast näringsidkare möjlighet att efter beslut av domstol inleda företagsrekonstruktion. Enligt lagens förarbeten bör begreppet näringsidkare fattas i vidsträckt mening och omfatta all aktiv yrkesmässigt driven verksamhet av ekonomisk art med vissa få undantag. 46 Begreppet inkluderar såväl juridiska som fysiska personer. Det görs inte heller någon skillnad på omsättning eller omfattning av verksamheter, även om erfarenhet från utlandet visat att rekonstruktion varit som mest effektiv på stora och medelstora företag. 47 Inte heller görs någon skillnad mellan utländska och svenska företag, det torde dock vara vanligast att svenska företag inleder rekonstruktion i Sverige. 48 Undantagna från lagen i egenskap av gäldenär är exempelvis försäkringsbolag, banker och sådana verksamheter där staten har ett bestämt inflytande, 1 kap. 3 LFR. Detsamma gäller företag försatta i konkurs. 49 39 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 35. 40 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 16. 41 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 37. 42 Heuman, Specialprocess - Utsökning och konkurs, s. 181 f. 43 Jfr 1 kap. 2 KonkL, samt 2 kap. 6 LFR. 44 SOU 1992:113, s. 100. 45 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 17 f. 46 Prop. 1995/96:5, s. 63, samt s. 171. 47 SOU 1992:113, s. 350. 48 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 38, samt s. 45. 49 Jfr 2 kap. 10a KonkL samt prop. 1995/96:5, s. 179. 15

4.4 Inledande av rekonstruktion 4.4.1 Ansökan En ansökan om företagsrekonstruktion kan lämnas in av antingen gäldenären själv eller av näringsverksamhetens borgenärer, 2 kap. 1 LFR. Vad som gäller vid ansökningsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken part prövningen begärs av. En ansökan om företagsrekonstruktion måste vara skriftlig och undertecknad av sökande, 2 kap. 1 LFR. Vidare gäller även att ansökningsdagen räknas vara den dag ansökan inkommer till domstol. Denna tidpunkt har stor betydelse bland annat då dagen räknas som fristdag för kvittningsförbud och återvinning. 50 Om flera ansökningar har gjorts avseende samma gäldenär kan den dag då första ansökan lämnas in till domstol räknas som ansökningsdagen, även om senare ansökan bifalls. 51 Om sådan ansökan inkommer samma tid som konkursansökan, kan inte den förra hindra den senare innan ett beslut har fattats av rätten. 52 4.4.1.1 Ansökan av gäldenär Innan gäldenären lämnar in ansökan om företagsrekonstruktion till domstol bör verksamhetens viktigaste borgenärer kontaktas för att höras om synpunkter om tilltänkt rekonstruktör. 53 I ansökan ska uppgifter framgå om vad som resulterat i verksamhetens betalningssvårigheter och hur en rekonstruktion kan tänkas genomföras för att uppnå framgångsrikt resultat, 2 kap. 3 LFR. Det räcker således inte med att styrka sin illikviditet. Bestämmelsen har kommit till för att förhindra missbruk av rekonstruktion. Gäldenären bör även tidigt i processen inge hur verksamheten i fortsättningen kommer finansieras. 54 4.4.1.2 Ansökan av borgenär Verksamhetens borgenärer har möjlighet att ansöka om rekonstruktion för gäldenärens räkning. Anledningen bakom bestämmelsen kan enligt H.Persson och Karlsson-Tuula tänkas vara att gäldenären inte alltid är medveten om att sådana åtgärder behöver vidtas. Det har visat sig att det även är vanligt att gäldenärer lämnar in ansökan försent så att företaget istället hamnar på obestånd. 55 För att borgenärs ansökan ska tas upp till prövning krävs att gäldenären medger den med anledning av att förfarandet är frivilligt. Därmed ställs också lägre krav på borgenärens ansökan. 56 När sådan ansökan bifallits vid förhandling har verksamhetens borgenärer inte längre någon rättslig möjlighet att rikta krav på förfallen skuld som att häva avtal eller kräva skadestånd. Man talar om att gäldenärens ekonomiska situation fryses vilket innebär att gäldenären kan rekonstruera och förhandla med borgenärer i rådrum. 57 Om borgenären saknar grund till sin ansökan ska denne ersätta gäldenären med sådant skäligt belopp vilket motsvarar den skada som uppkommit i verksamheten, 4 kap. 12 LFR. Hellner och Mellqvist menar att betydelsen av 50 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 73 f. 51 Prop. 1995/96:5, s. 182 f. 52 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 76 f. 53 Prop. 1995/96:5, s. 178. 54 SOU 1992:113, s. 423ff. 55 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 49. 56 SOU 2014:44, s. 306. 57 Prop. 1995/96:5, s. 83. 16

borgenärers möjlighet att lämna in ansökan i praktiken inte är stor. Ger inte gäldenären sitt medgivande har bestämmelsen ingen effekt i det enskilda fallet. Lagstiftaren har ändå valt att införa bestämmelsen med syftet att låta borgenärerna få ett större inflytande över förfarandets tillämpning, även om en sådan regel i praktiken kan vara svår att tillämpa. 58 4.4.2 Prövning i domstol TR ska genast pröva en ansökan om företagsrekonstruktion enligt 2 kap. 7 LFR och besluta om inledande i de fall det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder och syftet med rekonstruktion kan tänkas uppnås, 2 kap. 6 LFR. I samband med att ansökan bifalls ska rätten även utse en rekonstruktör som har särskild insikt och erfarenhet av uppdraget samt borgenärers förtroende, 2 kap. 10-11 LFR. I de fall domstolen anser att verksamheten med hjälp av rekonstruktör inte kommer att återfå lönsamheten, ogillas talan. Anledningen är att företag inte ska kunna använda förfarandet endast för att skaffa sig tillfälligt betalningsuppskov. 59 Domstolen kan även ogilla en ansökan när ett så kallat formellt fel föreligger och inte sökande åtgärdat felet efter uppmaning av rätten, 2 kap. 5 LFR. I de fall borgenär ansökt om rekonstruktion ska rätten kalla till sammanträde senast två veckor från ansökningsdagen, 2 kap. 7-8 LFR. Varför domstol ska pröva frågan är för att förfarandet kan ses som alternativ till konkurs och utgör betydande inskränkningar för såväl gäldenär som borgenär. Därmed har en opartisk handläggning valts. 60 Om gäldenären inte frivilligt inleder rekonstruktion ska domstol ogilla ansökan, 2 kap. 9 LFR. Anledningen bakom den frivilliga medverkan grundar sig på att någon framgångsrik rekonstruktion inte kommer uppnås utan samarbete av gäldenären. 61 4.4.3 Gäldenärens rådighet I förarbetena utreds frågan huruvida gäldenären lämpligen kan fortsätta driva verksamheten utan inskränkningar under den tid rekonstruktionen pågår. Två intressen får enligt lagens förarbeten vägas mot varandra. Det ena är att beslut som tas under tiden för utredning av rekonstruktionen kan påverka utgången. Det andra intresset är att näringsidkaren inte lyckats driva näringsverksamheten innan utan att ådra sig skulder vilket kan betyda att rådigheten bör inskränkas och att rekonstruktörens råd och anvisningar ska följas i största möjliga mån. Det framgår även av lagens förarbeten att en gäldenär i rekonstruktion behåller rådigheten över sina tillgångar vilket innebär att denne exempelvis kan ingå avtal under rekonstruktionen vilka bryter mot rekonstruktörens anvisningar utan att vara juridiskt ogiltiga. Anledningen bakom detta är att det inte kan anses vara nödvändigt att frånta gäldenären rådigheten och inte heller att ogiltigförklara sådana handlingar vilka vidtagits i strid mot rekonstruktörens råd. 62 Gäldenären har ändå lydnadsplikt och ska följa rekonstruktörens anvisningar och råd. Om näringsidkaren bryter upplysnings- och lydnadsplikten kan rekonstruktionen komma att avslutas. 63 Efter beslut av domstol kan gäldenärens rådighet inskränkas och fråntas näringsidkaren. En sådan situation 58 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 51. 59 A.a., s. 67. 60 Prop. 1995/96:5, s. 69 f. 61 A.a., s. 66, samt s. 180 f. 62 A.a., s. 82. 63 A.a., s. 189 ff. 17

kan uppstå då rätten till exempel vid vite förbjuder gäldenären att företa viss handling eller när gäldenären handlat illojalt mot borgenärers intressen. 64 4.5 Företagsrekonstruktör 4.5.1 Syftet med rekonstruktör En rekonstruktör ska undersöka gäldenärens ekonomiska ställning och det är gäldenärens skyldighet att följa rekonstruktörens anvisningar om hur verksamheten fortsättningsvis ska bedrivas. 65 Det är av stor vikt att rekonstruktören under denna tid inte åsidosätter borgenärernas intresse. Syftet med att anlita en rekonstruktör är enligt Hellners och Mellqvist huvudsakligen för att rekonstruktören har kvalificerad kunskap och kompetens vilket är av sådan betydelse för att kunna avgöra hur och om ett rekonstruerande företag åter kan bli lönsamt. 66 Rekonstruktören har som första uppgift att undersöka och avgöra om gäldenärens verksamhet går att bedrivas helt eller delvis i fortsättningen, 1 kap. 2 LFR. Enligt 2 kap. 12 LFR ska rekonstruktören tillsammans med gäldenären upprätta en rekonstruktionsplan som anger hur företaget ska rekonstrueras eller om det bör avvecklas. Uppgiften är obligatorisk och det är rekonstruktören ensam som har det yttersta ansvaret för upprättandet. 67 Lagen ställer dock inga krav på vad rekonstruktionsplanen ska innehålla, detta med anledning av att rekonstruktioner varierar från fall till fall. 68 H. Persson och Karlsson-Tuula menar att sådana krav hade varit en fördel för att underlätta för borgenärer i avgörandet om planen bör accepteras eller inte. Förslagsvis anser de att lagen bör ställa minimikrav samt att rekonstruktionsplanen ska godkännas av domstolen. 69 Lagutskottet menar å andra sidan att ett krav på visst innehåll både skulle fördröja och fördyra förfarandet samt att det inte heller bör anses vara ändamålsenligt att domstol ska godkänna planen med anledning av förfarandets frivilliga moment. 70 Detsamma har anförts i slutbetänkandet, att rekonstruktionsplanen inte ska medföra att rekonstruktionen fördröjs och får högre kostnader än motiverat. 71 I lagens förarbeten framgår att planen ska innehålla en analys och bedömning av orsakerna till gäldenärens ekonomiska situation samt vilka åtgärder som behöver vidtas i rekonstruktionen för att syftet kan uppnås. 72 Även uppgifter om gäldenärens verksamhet och hur den fortsättningsvis ska bedrivas eller avvecklas bör framgå i rekonstruktionsplanen samt ett eventuellt ackordsförslag. 73 4.5.2 Rätten utser rekonstruktör I samband med att domstolen beslutar om att företagsrekonstruktion ska inledas utses en företagsrekonstruktör. Om särskilda skäl föreligger får fler än en utses, 2 kap. 10 LFR. Enligt 64 Prop. 1995/96:5, s. 78. 65 Karlsson-Tuula, Rekonstruktörens ansvar under företagsrekonstruktion, Ny Juridik 2007:2, s. 17. 66 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 24 f. 67 A.a., s. 27 f. 68 Prop. 1995/96:5, s. 58. 69 H.Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 101. 70 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 88. 71 SOU 1992:113, s. 374 f. 72 Prop. 1995/96:5, s. 186. 73 SOU 2010:2, s. 286 ff. 18

lagen ska därmed rekonstruktören utses i samband med att beslutet tas om rekonstruktionens inledande utan möjlighet att utse rekonstruktör vid senare tillfälle. Enligt Hellners och Mellqvist är anledningen till varför beslut tas vid samma tidpunkt betydelsen av gäldenärens samrådsskyldighet och att denne ska inhämta rekonstruktörens samtycke vid viktigare frågor. 74 När ett företag ansöker om rekonstruktion kan företaget föreslå en rekonstruktör som är lämplig för uppdraget. Av ansökan ska det framgå varför den föreslagne rekonstruktören är lämplig för uppdraget, vilket rätten utgår från när de bedömer rekonstruktörens lämplighet. 75 Domstolen bör fästa stor vikt vid gäldenärers förslag med anledning av att arbetet med rekonstruktionen vanligen redan påbörjats innan ansökan lämnats till rätten. Hellners och Mellqvist menar att gäldenären oftast, tillsammans med den tilltänkte rekonstruktören, lagt ner ett inte obetydligt arbete innan ansökan lämnats in. Exempelvis utredningar och kontakter med borgenärer. Domstolen utser oftast gäldenärens förslagna rekonstruktör om ansökan kan visa på att rekonstruktören nedlagt ett omfattande arbete med rekonstruktionen innan ansökan lämnats in. 76 Ett undantag kan vara när en betydande del av borgenärerna motsätter sig det eller om rekonstruktören inte är villig att åta sig uppdraget. 77 Om det finns särskilda skäl är det möjligt för rätten att utse fler än en rekonstruktör. Det kan exempelvis vara vid tillfällen då det krävs kompetens inom ett flertal områden eller om gäldenären har en mycket komplicerad ekonomisk ställning. 78 Hellners och Mellqvist anser däremot att det finns vissa fördelar med att utse endast en rekonstruktör, exempelvis att det då står klart vem gäldenären ska inhämta samtycke från. 79 I lagstiftningen finns det uttryckligen inga regler för hur domstolen ska gå till väga när en rekonstruktör utses. Domstolen bör helt enkelt utse den rekonstruktör som är mest lämplig i det enskilda fallet. Undantagna från lagen är den som är anställd vid domstol eller Kronofogdemyndigheten, 2 kap. 11 LFR. Anledningen bakom att offentliganställda inte kan utses till rekonstruktör torde vara på grund av reglerna om bisysslor i lagen (1994:260) om offentlig anställning. 80 4.5.3 Rekonstruktörens kompetens Enligt lagen ska rekonstruktören ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver och i övrigt vara lämpad för arbetet, 2 kap. 11 LFR. Av förarbeten framgår att en rekonstruktör ska ha viss kunskap, bland annat juridiska kunskaper inom området obestånd och allmänjuridik samt ha en inblick i företagsekonomi och företagsledning. I lagens förarbeten diskuterades kravet på juridiska kunskaper. Frågan var om ett rekonstruktionsförfarande innebar mer företagsekonomi och kunskap inom företagsledning och mindre om juridik. Regeringen menade å andra sidan att juridisk kompetens mycket väl bör ställas som krav och inte frångås. 81 Regeringen anser likväl, liksom utredningen, att när inte omständigheterna i det skilda fallet motiverar annat bör en advokat ur konkursförvaltarkretsen eller en högre tjänsteman vid 74 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 79. 75 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 73. 76 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 58 f. 77 Prop. 1995/96:5, s. 104 f. 78 H. Persson, Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion - I teori och praktik, s. 73. 79 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 79. 80 A.a., s. 85, not 65. 81 Prop. 1995/96:5, s. 100 ff. 19

ackordscentral förordnas. En sådan ordning bör i normalfallet garantera att rekonstruktören har viss erfarenhet av företagsledning, gedigna kunskaper i obeståndsjuridik liksom inom andra relevanta rättsområden samt vana vid att hantera situationer i vilka motstående intressen gör sig gällande. 82 Enligt regeringens uppfattning var det däremot inte nödvändigt att ställa något formellt krav på rekonstruktörens utbildning. Sådant krav skulle begränsa kretsen av personer till auktoriserade, vilket inte ansågs vara nödvändigt. 83 Det torde vara tillräckligt med vad som uttryckts i lagen om att rekonstruktören ska ha den erfarenhet och insikt vilket uppdraget kräver, ha borgenärernas förtroende och i övrigt vara lämpad för uppdraget i enlighet med 2 kap. 11 LFR. Lagen har således inget uttryckligt uppställt krav på viss yrkeskategori. Tyngdpunkten ligger i rekonstruktörens kompetens och integritet även om jurister anses vara mest lämpad för uppdraget. I vissa fall kan exempelvis branschvana och affärskunskaper väga tyngre än juridisk kompetens. En utgångspunkt är dock ofta att advokat eller högre tjänsteman vid landets ackordscentraler utses till rekonstruktör. 84 I de frågor rekonstruktören saknar kunskap och kompetens har denne möjlighet att anlita experthjälp i form av sakkunnigt biträde. 85 Både regeringen och insolvensutredningen fastslår att kraven på rekonstruktören bör efterlikna de krav som ställs på konkursförvaltaren. Exempelvis ska konkursförvaltaren förfoga över en utvecklad kontorsorganisation med resurser för bokföring och redovisning, samt ha kunskaper inom arbetsrättsliga frågor. Dessa krav ställs nu också på rekonstruktören. 86 Kraven som ställs på en konkursförvaltare förklaras mer ingående i avsnitt 5.5. Det är av stor betydelse att rekonstruktören har borgenärers förtroende, detta förklaras närmare i avsnitt 4.5.5. Betydelsen av rekonstruktörens skyldigheter gentemot borgenärerna ligger i att rekonstruktionen inte kommer uppnå ett positivt resultat utan borgenärers vilja att samarbeta. För att sådant förtroende ska finnas krävs att rekonstruktören intar en självständig och opartisk hållning. 87 Enligt 2 kap. 11 LFR framgår att om borgenär motsätter sig valet av rekonstruktör kan denna ta upp frågan om entledigande i rätten. 88 Även innan ansökan lämnats in till rätten i enlighet med 2 kap. 3 LFR ska gäldenären ha varit i kontakt med bolagets viktigaste borgenärer i frågan om lämplig rekonstruktör. TR kan även kontakta borgenärer för frågan om hur de förhåller sig till föreslagen rekonstruktör om så är behövligt. 89 4.5.4 God rekonstruktörssed Institutet för företagsrekonstruktion (IFFR) har lämnat riktlinjer avseende etiska regler rörande god rekonstruktionssed. 90 Med god sed avses ett rättsligt begrepp om hur en viss yrkeskategori ska handla utifrån etik och moral. 91 Enligt riktlinjerna bör en rekonstruktör lämna in ansökan om 82 Prop. 1995/96:5, s. 104. 83 A.a., s. 103. 84 A.a., s. 104, samt s. 84. 85 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 89. 86 A.a., s. 82 f. 87 Prop. 1995/96:5, s. 104. 88 A.a., s. 10. 89 Hellners, Mellqvist, Lagen om företagsrekonstruktion - En kommentar, s. 58 f. 90 IFFR, Etiska regler god rekonstruktionssed, http://www.iffr.se/2012/11/etiska-regler-god-rekonstruktionssed/ (hämtad 2016-05-29) 91 Nationalencyklopedin, God sed, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/god-sed (hämtad 2016-05-01). 20