Neova AB Uppsala 2012-12-06
Datum 2012-12-06 Uppdragsnummer 61151149095 Utgåva/Status Slutgiltig Lisa Fernius Uppdragsledare Mattias von Brömssen Granskare Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Telefon 010-615 60 00 Fax 018-69 55 49 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Beskrivning av den planerade verksamheten... 2 2.1 Allmänt om torvproduktion... 2 2.2 Produktionsmetod... 2 2.3 Täktplan... 4 2.4 Verksamhetens omfattning... 4 2.5 Arbetstider... 5 2.6 Energiförsörjning... 5 2.7 Kemikaliehantering... 5 2.8 Avfallshantering... 5 2.9 Transporter och avnämnare... 5 3. Iordningsställande av produktionsområdet... 6 4. Vattenhantering... 6 4.1 Avvattning... 6 4.2 Pumpstation och sedimentationsdamm... 6 4.3 Översilningsområde... 8 4.4 Flödesutjämning inne på produktionsområdet... 9 5. Utförda undersökningar... 11 5.1 Mäktighet och topografi... 11 5.2 Torvkvalitet vid... 11 5.3 Underliggande jordarter, sedimentprovtagning... 12 6. Damning samt utsläpp till luft... 12 7. Hantering av brandrisk... 12 8. Efterbehandling... 13 Ritningar PL01 Täktplan PL02 Torvlagrets bottenivå, prel efterbehandling Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Borrprotokoll Kemiskt innehåll i torven Värmevärde Underliggande jordlager Sedimentprovtagning 1 av 13
1. Inledning Denna tekniska beskrivning ingår i Neova AB:s ansökan om bearbetningskoncession enligt torvlagen till torvfyndigheten i Pajala kommun. Arbetet med den tekniska beskrivningen har utförts genom ett samarbete mellan Neova och Ramböll, där undersökningarna utförts av Neova. Gränsen för bearbetningskoncessionen redovisas på ritning PL01. 2. Beskrivning av den planerade verksamheten 2.1 Allmänt om torvproduktion Torvproduktion sker under sommaren (maj-sept) eftersom produktionen är beroende av att torven kan torka innan den körs till upplagsplatserna. Produktionsåret kan dock börja redan i april med vissa förberedande arbeten. Efter säsongen sker underhåll av bl. a. diken. Då torven skördats lagras den på upplagsplatser s.k. stackplatser. Utkörning av torven sker främst under vinterhalvåret då den transporteras till värmeverk för förbränning. 2.2 Produktionsmetod Torvproduktionen vid kommer att ske genom frästorvoch/eller stycketorvsproduktion. Frästorv Produktion av frästorv innebär att man fräser upp ett tunt skikt (ca 1-2 cm) av ytlig torv med en roterande fräs eller harv. Därefter vänds torven ett par gånger för att påskynda torkningen. När torvskiktet torkat kan den lösa torven köras till upplagsplatser s.k. stackplatser där torven lagras. Det finns två olika metoder för att samla ihop den skördade torven, endera skrapas torven ihop till en eller flera strängar på fälten och körs mekaniska samlarvagnar till upplagsplatsen, se Figur 1. Eller så kan sugvagnar användas som suger upp det torra ytlagret utan föregående strängläggning. Under en säsong kan upp till 12 produktionscykler utföras. 2 av 13
Figur 1 Lastning/ilandkörning av frästorv. Stycketorv Vid produktion av stycketorv tas den fuktiga torven från ett djup på ca 50 cm under markytan. Upptagningen sker genom att torven skruvas upp och sedan bearbetas och pressas ut genom ett eller flera munstycken till cylinderformade stycken. Dessa stycken är ca 10-20 centimeter långa och har en diameter på 6-8 centimeter, se Figur 2. Stycketorven torkas på fältet i ca två veckor till dess fukthalten minskat till 35-40 procent. För att underlätta torkningen vänds torven två till tre gånger. Efter torkning samlas skörden ihop och körs med traktorvagnar till upplagsplatsen. Alla produktionsmaskiner som beskrivits ovan är traktordragna. Vid kommer som mest 3 traktorer att användas samtidigt. 3 av 13
Figur 2 Stycketorv. 2.3 Täktplan Täktplanen redovisas i ritning PL01. Produktionsområdena består av diken, s.k. tegdiken, med 20 m mellanrum som avvattnar området. Vattnet leds i tegdiken till uppsamlande diken och vidare till sedimenteringsdamm och översilningsområde. Nedströms tegdikena finns trummor för att möjliggöra att traktorerna ska kunna vända och fortsätta arbetet på nästa teg, se ritning PL01. Då torven torkat körs den till upplagsplatser s.k. stackplatser. För att minska påverkan för Korju sameby, som har ett renhägn på östra sidan, har upplag och infartsväg förlagts längs den västra sidan av produktionsområdet. Även eventuell personalbod, verkstadsutrymme samt dieselcistern kommer att förläggas längs vägen på den västra sidan. 2.4 Verksamhetens omfattning Torvproduktionsområdet uppgår till ca 56 ha. Den totala torvvolymen i naturligt tillstånd i myren inom produktionsområdet uppgår till ca 0,9 miljoner m 3 torv. Det allra understa torvlagret kan dock inte tas upp eftersom det då sker en för stor inblandning av underliggande mineraljord. Den torvvolymen som kan skördas uppgår därför till 0,7 miljoner m 3. Då torven skördats och lagts på upplagsplatsen sker en kompaktering av torven varefter ca 40 % kvarstår. Den slutgiltiga volymen torv som kan levereras till kund kommer att vara ca 0,3 miljoner m 3. 4 av 13
Torvproduktionen är starkt väderberoende varför mängden producerad torv kan variera kraftigt från år till år. I medeltal produceras ca 400 m 3 /ha och år. Vid beräknas därför den årliga produktionen vara 23 000 m 3. Säsonger med mycket bra produktionsförhållanden kan upp till ca 55 000 m 3 produceras. Torvproduktion kommer kunna ske under ca 25 år varför Neova avser att söka bearbetningskoncession för denna tid. 2.5 Arbetstider Som nämnts ovan är torvproduktion starkt väderberoende. Detta innebär att arbete vid myren under vissa perioder kommer att ske dygnet runt. 2.6 Energiförsörjning Traktorer som används för torvproduktionen förbrukar diesel. Den årliga dieselförbrukningen är beroende av hur mycket torv som kan produceras. I medeltal beräknas ca 30 m 3 diesel årligen förbrukas. Lagring av diesel kommer att ske i en ADR-godkänd mobil cistern som placeras längs transportvägen väster om produktionsområdet. 2.7 Kemikaliehantering Vid torvproduktion används inga kemikalier annat än de som behövs för underhåll av traktorer och maskiner. Dessa kommer att förvaras i en verkstadslokal eller container. 2.8 Avfallshantering Det avfall som uppkommer vid torvproduktion utgörs i huvudsak av den plast som kan används för att täcka torvstackarna för att stå emot regn och för att minska syretillförsel. Förbrukad plast kommer att sorteras och återvinnas. 2.9 Transporter och avnämnare Transporter till och från kommer att ske via tillfartsvägen och vidare norrut till RV392. Under produktionssäsongen kommer transporter till och från främst bestå av personaltransporter i bil samt leveranser av diesel och arbetsmaskiner. Trafiken väntas bli ca 10-20 trafikhändelser per dygn under de tillfällen då själva produktionen sker. Under regn- eller torkperioder kommer endast någon enstaka transport att ske. Uttransporter av torven kommer att ske under vinterhalvåret. Torven från kommer i första hand att levereras till värmekraftverken i Överkalix, Övertorneå eller Gällivare. Antalet uttransporter är i beroende av årsproduktionen. I medeltal beräknas ca 250 uttransporter av torv per år. 5 av 13
3. Iordningsställande av produktionsområdet Då bearbetningskoncession meddelats kommer i ett första skede bearbetningskoncessionen samt ett skyddsområde för en övrig kulturhistorisk lämning (som finns inom koncessionsområdet) att sättas ut i terrängen. Därtill påbörjas även arbetet med att sätta upp ramar för egenkontrollen för verksamheten. Innan torvproduktionen på kan påbörjas kommer skogsavverkning samt förberedande dikning att ske. Det vatten som avvattnar idag är surt och har i princip ingen buffertförmåga. För att inte recipienten ska påverkas då den initiala avvattningen sker kommer avvattningen att ske i etapper, vilket medför att myren avvattnas långsamt. Tät ph-mätning i diket nedströms myren kommer att utföras för att kontrollera att det inte sker en ph-sänkning av betydelse. I det fall en ph-sänkning noteras kommer Neova att, i samråd med länsstyrelsen, utföra ytterligare fördröjningsåtgärder alternativt phjustering av det vatten som avvattnar de blivande produktionsytorna. För att undvika vattenkemisk påverkan på recipienten kommer dessutom sedimenteringsdammen och översilningsområdet att anläggas i ett tidigt skede. Dikningsarbeten sker vid låga flöden. Dessutom anläggs slamgropar i diken för att undvika påverkan från suspenderat material vid dikningsarbeten. Produktionsytorna färdigställs genom djupfräsning och anläggande av tegdiken, inga avbaningsmassor uppkommer. Ytor för stackplatserna förbereds genom att området avverkas och jämnas till. Transportvägen väster om området uppgraderas för att klara lastbilstransporter. Normalt sett tar det ett par år av förberedelser från det att bearbetningskoncession meddelats tills dess att produktionen kan påbörjas. 4. Vattenhantering 4.1 Avvattning Avvattningen av kommer att ske norrut i tegdiken och uppsamlande diken enligt ritning PL01. Efter produktionsområdet pumpas vattnet till en sedimenteringsdamm och leds därefter till ett översilningsområde innan det släpps i befintliga diken enligt ritning PL01. 4.2 Pumpstation och sedimentationsdamm För att avskilja bland annat partiklar i vattnet från produktionsytorna kommer en sedimenteringsdamm att anläggas. Vattnet från produktionsytorna leds därför först till en pumpdamm varifrån vattnet pumpas till sedimenteringsdammen. Pumpstationen är nivåstyrd kommer att ge ca 120 l/s. Medelavrinningen till sedimenteringsdammen bedöms vara ca 10 l/s då hänsyn är tagen till 6 av 13
medelavrinningen i regionen samt ökad dikning och minskad avdunstning inom produktionsområdet. Med en pumpkapacitet på 120 l/s kommer därför även flödestoppar kunna innefattas. För att nå bästa möjliga avskiljning av partiklar i vattnet ska sedimenteringsdammen anpassas efter flödet. Norm vid dimensionering av sedimenteringsdammar vid torvbruk är en ytbelastning på 0,8 m/h. Med en pump som ger 120 l/s ska således sedimenteringsdammens yta att vara minst 540 m 2. Utloppet från sedimenteringsdammen kommer att utformas så att endast det ytliga vattnet förs vidare till recipient. Vidare kommer ytläns att användas för att undvika att flytande, ytliga, partiklar förs med vattnet. Figur 3 visar hur en sedimenteringsdamm kan utformas. Sedimenteringsdammen kommer att rensas regelbundet för att inte dammen ska tappa effekt. De torvpartiklar som sedimenterat i dammen tas då upp och läggs upp för avvattning. Därefter används även detta material för torvproduktion. Ytläns Utlopp Figur 3 Exempel på utformning av sedimenteringsdamm. Bild framtagen av Torvindustriförbundet Finland, Vapo Oy, Turveruukki Oy. För att säkerställa reningseffekten av sedimenteringsdammen är det avgörande att inte ovidkommande vatten från omgivningarna leds till dammen. Därför kommer avskärande dike att anläggas enligt ritning PL01. Detta avskärande dike 7 av 13
kommer att utföras så grunt som möjligt för att undvika att djur ska fastna i diket. I de diken som behöver göras djupare för att upprätthålla funktionen kommer viltuppfarter att anläggas. Det innebär att dikeskanten schaktas ur så att djur kan ta sig upp. 4.3 Översilningsområde Innan vattnet leds till recipienten kommer det dessutom att renas i ett översilningsområde. För att nå den bästa reningseffekten av översilningsområdet ska området lämnas så orört som möjligt, med befintlig växtlighet. En översiktlig inmätning visar att ett område norr om produktionsytorna kan användas som översilningsområde, se ritning PL01. Hela detta område kommer dock troligen inte att nyttjas. Detaljutformningen av översilningsområdet utförs genom att området mäts in med en ekvidistans på ca 50 m. Detaljutformningen kommer att utföras då bearbetningskoncession meddelats. Genom de avvägningar som redan utförts bedöms dock översilningsområdet kunna utgöra ca 2-3 ha vilket motsvarar ca 4-5 % av produktionsområdet. Översilningsområdet utformas genom att ett fördelningsdike anläggs i den högre liggande delen varifrån vattnet leds till översilningsområdet. I Figur 4 nedan redovisas en princip över hur översilningsområden kan utformas. 8 av 13
Figur 4. Exempel på utformning av översilningsområde. Bild framtagen av Torvindustriförbundet Finland, Vapo Oy, Turveruukki Oy. 4.4 Flödesutjämning inne på produktionsområdet Genom att åstadkomma flödesutjämning redan innan vattnet når sedimenteringsdammen kan ytterligare avskiljning av partiklar ske. Flödesutjämningen inom produktionsområdet sker i två steg vilket beskriv nedan. Tegtrummor anläggs strax före uppsamlingsdikena. Vid inloppet till tegtrumman kommer flödesbegränsare att anläggas, se Figur 5 samt Figur 6. Flödesbegränsarna åstadkommer en fördröjning av vattnet i tegdikena vilket möjliggör sedimentering av partiklar i tegdiken. 9 av 13
Uppsamlingsdike/ Kantdike Tegtrumma Flödesbegränsare vid inlopp till tegtrumma Flödesbegränsare i uppsamlingsdike (kantdike) Figur 5 Principskiss, tegdiken, tegtrummor, flödesbegränsare. Bild framtagen av Torvindustriförbundet Finland, Vapo Oy, Turveruukki Oy. Figur 6 Flödesbegränsare vid inlopp till tegtrumma. 10 av 13
Det andra steget i flödesutjämning inom produktionsområdet sker i uppsamlingsdiken. I uppsamlingsdiken med större dikeslutning kommer flödesbegränsare vars princip redovisas i Figur 7 att installeras. Genom detta motverkas höga flöden i diken vilket minskar erosionsrisken. Figur 7 Princip för flödesbegränsare i uppsamlingsdike. Bild framtagen av Torvindustriförbundet Finland, Vapo Oy, Turveruukki Oy. 5. Utförda undersökningar Ritningar redovisas på fastighetskarta som erhållits från Lantmäteriet. Till grund för arbetet har även använts ortofoto och topografiska kartan. Redovisningen sker i koordinatsystem 2,5 gon väst RT 90 och höjdsystem RH70. 5.1 Mäktighet och topografi Neova har utfört undersökningar av torvfyndigheten vid. Avvägningar av markyta och vattendrag har utförts. Därutöver har torvdjupet undersökts. För att underlätta projekteringen har terrängmodeller för markyta och mäktighet tagits fram från utförda undersökningar. Nivåkurvor för markytan redovisas på täktplanen, ritning PL01, och bottennivåer redovisas på ritning PL02 där även vattennivåer i dike nedströms området redovisas. 5.2 Torvkvalitet vid Inom ramen för undersökningskoncession har Neova utfört undersökningsborrningar av torven vid, se borrprotokoll i Bilaga 1. Undersökningarna visar att torven till största del består av vitmossetorv med inslag av bl. a. starrtorv. Torvens humifieringsgrad varierar mellan ca 2-6, med ett genomsnitt på ca 4. Torven vid har provtagits och analyserats. I Bilaga 2 redovisas det kemiska innehållet i torven. Provtagningspunkter redovisas på ritning PL02. SGU har tagit fram en sammanställning av kemisk sammansättning från torvmark 11 av 13
i Sverige 1. Vid en jämförelse mot denna framgår att halten S, Sr och V ligger högre jämfört med medelvärdet i svenska myrmarker, se sammanställning i Bilaga 2 (observera att omräkning till samma enhet som SGU använder skett). I Bilaga 3 redovisas värmevärde för torven från. Som framgår är det effektiva värmevärdet i medeltal 21,6 MJ/kg (utan aska). Svavelhalten uppgår till 0,5 % TS. 5.3 Underliggande jordarter, sedimentprovtagning Även underlagrande jordlager har undersökts, se Bilaga 1. Till största del underlagras torven av morän samt ställvis av lera. Vid två platser där finare sediment påträffades har prover analyserats för att utreda huruvida det finns sulfidlera, resultaten redovisas i Bilaga 4. Som framgår är halten < 600 mg/kg TS och klassas således inte som sulfidjord 2. Bottennivån för torven är jämn vilket är en produktionsteknisk fördel. Dessutom är torvlagret sammanhängande vilket medför lägre resursanvändning vid produktionen. Neova har även utfört sedimentprovtagning i Pirttiniemenjärvi, se ritning PL01. Vid utredningen kunde endast konstateras att sedimenten bestå av lös gyttjebotten. Inga skiftningar i färg eller kvalitet noterades. Resultat redovisas i Bilaga 5. 6. Damning samt utsläpp till luft Vid torr och blåsig väderlek kan fina torvpartiklar virvla upp från produktionsytorna. Detta utgör främst ett problem i det fall det finns närliggande bostadshus eftersom damning då kan medföra nedsmutsning. Vid är dock avståndet till närmaste bostadshus ca 1 km, vilket är ett så stort avstånd att torvproduktion på inte kommer orsaka nedsmutsning där. 7. Hantering av brandrisk Torvproduktion medför i vissa lägen risk för brand. För att undvika brand vid produktionsområdena kommer de som ska arbeta vid årligen att genomgå en utbildning rörande bl. a. brandriskhantering. På samtliga traktorer som används för torvproduktion finns enklare brandsläckningsutrustning. 1 http://www.sgu.se/sgu/sv/samhalle/energi-klimat/torv/torv-kemi.html 2 Pousette 2007 12 av 13
Neova kommer i samråd med Räddningstjänsten att utarbeta en Brandskyddsplan för. I brandskyddsplanen föreskrivs bl. a. begränsningar i produktionen då vindstyrkan överskrider 8 m/s (för frästorv) och 11 m/s (för stycketorv). 8. Efterbehandling Då torvlagret blivit för tunt och torvproduktionen avslutats kommer myren att efterbehandlas. Vid efterbehandling av torvtäkter finns flera tänkbara alternativ där valet av efterbehandlingsmetod baseras på förutsättningarna vid platsen. De alternativ som kan vara aktuella är bl. a. skogsbruk, grund sjö, våtmark, jordbruk, betesmark, odling av grödor etc. I Sverige är beskogning samt efterbehandling till våtmark/grund sjö de vanligaste alternativen till ny markanvändning. På ritning PL02 redovias bottennivåer för torven vid. Torvproduktionen kommer dock att avbrytas då det finns ca 30 cm torv kvar. Befintlig vattenyta i dike efter sedimenteringsdammen ligger på ca +169,3. Detta innebär att de högre delarna av troligen kommer att kunna efterbehandlas för skogsbruk medan de lägre nordvästra delarna kommer att efterbehandlas till våtmark. En preliminär fördelning mellan våtmark/skogsmark redovisas på ritning PL02, denna kommer dock att revideras då produktionen närmar sig slutet. Inför arbetet med efterbehandlingen kommer området att städats av och täckplast, redskap, pumpstation och annat material tas om hand och transporterats bort. Vid behov anläggs ytterligare viltuppfarter i diken. Vidare kommer, vid behov, området att släntas av och ges en mjuk anpassning till omgivande mark. Då torvproduktionen närmar sig sitt slut kommer en efterbehandlingsplan att upprättas i samråd med Länsstyrelsen och markägare på grundval av de rådande förhållandena. 13 av 13