EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.7.2016 C(2016) 4180 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 14.7.2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (Text av betydelse för EES) SV SV
MOTIVERING BAKGRUND TILL DEN DELEGERADE AKTEN A. BEFOGENHET ATT ANTA RÄTTSAKTEN OCH BAKGRUND Den 20 maj 2015 antogs nya rambestämmelser för bekämpningen av penningtvätt och terrorismfinansiering (AML/CFT). De nya bestämmelserna består av: (a) (b) Direktiv (EU) 2015/849 1 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (fjärde penningtvättdirektivet). Förordning (EU) nr 2015/847 2 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (förordningen om överföring av medel). De nya reglerna utgör en modern, enhetlig ram på området och överensstämmer med gällande internationella standarder och rekommendationer, främst sådana som utfärdats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) 3. En av de viktigaste aspekterna av EU:s rättsliga ram är det riskbaserade tillvägagångssättet. Situationer där det finns en större risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism kan motivera skärpta åtgärder, medan, omvänt, minskad risk kan motivera mindre stränga kontroller. Den geografiska/landspecifika risken är en av de faktorer som ska beaktas vid tillämpningen av den riskbaserade strategi som resulterar i identifiering av tredjeländer med hög risk. Denna faktor beaktas i den riskbedömning som utförs på nationell och sektoriell nivå. På EU-nivå föreskrivs det i artikel 9.1 i fjärde penningtvättdirektivet att tredjeländers jurisdiktioner med sådana strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system (nedan kallade högrisktredjeländer) ska identifieras för att skydda en väl fungerande inre marknad. Genom artikel 9.2 i direktivet får kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att identifiera sådana högrisktredjeländer, med beaktande av strategiska brister; här fastställs även de kriterier som kommissionens bedömning ska grundas på. På grundval av denna identifiering uppmanas ansvariga enheter enligt artikel 18.1 i fjärde penningtvättdirektivet att vidta skärpta åtgärder för kundkännedom när de ingår affärsförbindelser eller transaktioner med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i de länder som ingår i förteckningen. Den 2 februari 2016 meddelade kommissionen en rad åtgärder för att skära av terroristernas åtkomst till deras inkomstkällor och spåra dem genom deras finansiella verksamhet. Bland de omedelbara prioriteringarna i handlingsplanen är antagandet av en delegerad akt för identifiering av tredjeländer i enlighet med artikel 9 i fjärde penningtvättdirektivet. 1 2 3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1). International Standards on Combating Money Laundering and the Financing of Terrorism & Proliferation, FATF:s rekommendationer, februari 2012 (uppdaterat i oktober 2015). SV 2 SV
Att tydligt identifiera högrisktredjeländer är en förutsättning för att man ska kunna skapa en detaljerad rättslig ram för affärsverksamhet och transaktioner med personer eller företag som är lagligen etablerade i de berörda länderna. En sådan identifiering tillmötesgår ett växande behov av en global strategi för att hantera riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i högriskjurisdiktioner. Det kommer dessutom att säkerställa ökad rättssäkerhet för ekonomiska aktörer och berörda parter i allmänhet samt bättre skyddsmekanismer för hela den inre marknaden. Offentliggörandet av förteckningen kommer att bidra till likvärdiga förutsättningar för ansvariga enheter inom EU och verklig konkurrens mellan ansvariga enheter, genom att vissa företag inte längre kan låta bli att tillämpa skärpta åtgärder för kundkännedom som ett sätt att locka till sig kunder. Förteckningen utgör följaktligen en hörnsten i det system som har byggts upp av unionen för att säkerställa att EU-reglerna och deras tillämpning håller jämna steg med nya tendenser, tekniska utvecklingar och den allt mer sammankopplade handels- och företagsmiljön. Sammanfattningsvis bidrar denna delegerade akt inte bara till att uppnå ett strategiskt mål, nämligen att garantera säkerheten i det finansiella systemet, utan akten bidrar också till att säkra en lämplig skyddsnivå för konsumenterna och till att främja verklig konkurrens. B. KRITERIER FÖR ATT IDENTIFIERA HÖGRISKTREDJELÄNDER Artikel 9 i fjärde penningtvättdirektivet bemyndigar kommissionen att identifiera de tredjelandsjurisdiktioner som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. Kommissionen tar hänsyn till stora strategiska brister vid bedömningen av högrisktredjeländer, på grundval av följande kriterier: 1. Den rättsliga och institutionella ramen i det berörda landet, med hänseende till följande fyra krav: a. Kriminalisering av penningtvätt och finansiering av terrorism. b. Kundännedom. c. Registerföring. d. Rapportering av misstänkta transaktionsrapporter. 2. Befogenheterna och förfarandena för nationella behöriga myndigheter i de berörda länderna när det gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. 3. Effektiviteten hos systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism vid det berörda landets insatser för att ta itu med riskerna för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Denna förteckning över kriterier i artikel 9.2 är inte uttömmande. De kriterier som fastställs har emellertid ansetts särskilt viktiga av lagstiftaren. Bland dessa viktiga kriterierna är det också av avgörande betydelse att bedöma hur effektiva åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är. Målet är inte bara att bedöma huruvida den rättsliga ramen är förenlig med kraven på bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, utan också att se om åtgärderna tillämpas i praktiken. Vid denna analys ska uppgifterna kontrolleras mot olika riktmärken för friheten att bedriva verksamhet i det internationella finansiella systemet. Det är därför viktigt att dessa riktmärken över hela världen erkänns som vederhäftiga och giltiga för bedömning av nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen utgår därför SV 3 SV
från redan fastställda riktmärken och rapporter om olika jurisdiktioner som upprättas och offentliggörs av specialiserade internationella organ såsom dem som utfärdats av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och FATF-liknande regionala organ (FSRB). De grundläggande och viktigaste rekommendationerna betraktas därför som internationellt överenskomna riktmärken för att identifiera högriskländer 4. Särskilt följande FATFrekommendationer betraktas som relevanta när det gäller de kriterier som nämns i artikel 9.2: Rekommendation 3 (om kriminalisering av penningtvätt), 5 (om kriminalisering av finansiering av terrorism), 10, 16 och 22 (kundkännedom), 11 (registerhållning), 20 och 23 (rapportering av misstänkta transaktioner), rekommendationerna 26 35 (befogenheter för nationella behöriga myndigheter) och FATF Immediate outcome 3, 4, 6, 7, 8, 9 (effektiv tillämpning av åtgärder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism). Det är dessutom lämpligt att överväga ytterligare riktmärken för att få en fullständig bild av de strategiska bristerna. Detta gäller exempelvis rekommendationerna 24 och 25 samt Immediate outcome 5 som är avgörande riktmärken för att garantera öppenhet när det gäller uppgifter om faktiskt ägande. En annan viktig faktor i de behöriga myndigheternas befogenheter är deras förmåga att samarbeta på internationell nivå. Därför är rekommendationer 36 40 om internationellt samarbete och Immediate outcome 2 särskilt relevanta. På grundval av denna analys kan tredjeländers system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot det globala finansiella systemet identifieras. Som ett sista steg måste det hot som dessa specifika system medför kontrolleras mot unionens egna finansiella system. I detta sammanhang beaktar kommissionen det internationella finanssystemets höga integrationsnivå, den nära kopplingen till marknadsaktörerna, den stora volymen gränsöverskridande handel till och från EU samt graden av marknadsöppning, och anser att AML/CFT-hot mot det internationella finansiella systemet samtidigt också utgör ett hot mot EU:s finansiella system. Slutligen är riskerna för terrorism och organiserad brottslighet också beroende av faktiskt och potentiellt uppsåt samt förövarnas möjligheter att utnyttja det finansiella systemets sårbarhet. Högriskjurisdiktioner är sådana där egenskaper hos den finansiella lagstiftningen ökar sannolikheten för penningtvätt, som kan utnyttjas av terrorister och kriminella organisationer. Både förövarnas uppsåt och möjligheter tenderar att öka i sådana högrisktredjeländer, eftersom de finansiella systemen där är mer sårbara och lättare kan missbrukas. Dessa länders svaga finansiella lagstiftning kan också vara avsiktlig och medvetet utnyttjas av beslutsfattare på grundval av en kostnads-nyttoanalys som tar hänsyn till de ekonomiska och institutionella skillnaderna mellan länder (såsom tillväxt, den finansiella sektorns roll, känsligheten för effekter på det internationella anseendet, hur hot om terrorism eller organiserad brottslighet upplevs lokalt, den institutionella dragningskraften och den internationella nivån på det tekniska och politiska genomförandet av sanktionsmekanismer). C. METOD FÖR ATT IDENTIFIERA HÖGRISKTREDJELÄNDER Som även framgår av fjärde penningtvättdirektivet bör de berörda unionsrättsakterna, där så är lämpligt, anpassas till standarderna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) 5 i syfte 4 5 Grundläggande och viktiga rekommendationer är de som definieras i förfarandena inom gruppen för översyn av internationellt samarbete inom FATF ((International Cooperation Review Group - ICRG), den 26 juni 2009, för att fastställa högriskländer under den tredje rundan av ömsesidig utvärdering. Dessa förfaranden kommer att ersättas när den fjärde omgången ömsesidig utvärdering inleds inom ICRG. Kommissionen är en av FATF:s grundande medlemmar och bidrar därmed till utvecklingen av dessa standarder och till arbetet i FATF:s arbete beträffande översynsgrupp för internationellt samarbete (International Cooperation Review Group - ICRG). SV 4 SV
att göra kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism effektivare på global nivå. Därför var det EU:s avsikt att i unionsrätten återspegla en förteckningsprocess liknande dem som genomförs av FATF. Enligt skäl 28 och artikel 9.4 i fjärde penningtvättdirektivet ska kommissionen där så är lämpligt ta hänsyn till relevanta utvärderingar, bedömningar eller rapporter från internationella organisationer och normgivare med befogenheter på området förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism, dvs. den ska exempelvis beakta offentliga uttalanden från FATF, ömsesidig utvärdering och detaljerade bedömningsrapporter som utfärdats av dessa organisationer. Samtidigt är kommissionens bedömning en autonom process som grundar sig på särskilda kriterier och beaktar utvärderingar genomförda av FATF och andra internationella organisationer. Därför skulle kommissionen ha rätt att avvika från FATF:s förteckning, exempelvis genom att i sin förteckning ta med tredjeländer som inte är upptagna av FATF. Förteckningen över högrisktredjeländer syftar inte i första hand till att peka ut enskilda länder, utan snarare till att öppet ange de jurisdiktioner med vilka unionen har för avsikt att upprätthålla och bygga ut en dialog för att undanröja identifierade brister, och som är beredda att samarbeta. Sådant samarbete kan också underlättas genom utvecklingsbistånd, i förekommande fall. Syftet är inte att begränsa de ekonomiska eller finansiella förbindelserna med länderna i förteckningen. Tvärt om kommer en sådan förteckning att bidra till ökat förtroende hos ansvariga enheter som arbetar med dessa länder genom att garantera att lämpliga kontroller genomförs. Ett sådant förhållningssätt är förenligt med målet att stärka stödet till tredjeländers strävan att följa de rättsliga kraven i FN:s säkerhetsråds resolutioner och FATF:s rekommendationer så som anges i kommissionens handlingsplan mot finansiering av terrorism. D. INFORMATION FRÅN INTERNATIONELLA ORGANISATIONER OCH NORMGIVARE Kommissionen deltar i FATF:s arbete, som medlem, och har till uppgift att bidra till genomförandet av dess normer. Kommissionen övervakar således i första hand huruvida tredjeländer följer internationella AML/CFT-standarder inom ramen för FATF. FATF är ett internationellt normgivande organ för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 6. Det främjar ett effektivt genomförande av rättsliga, reglerande och operativa åtgärder för att bekämpa penningtvätt, finansiering av terrorism och andra närliggande hot mot det internationella finansiella systemets integritet. FATF utfärdar de så kallade FATF-rekommendationerna (International Standards on combatting money laundering and the financing of terrorism & proliferation), som är de internationella standarderna för bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering (AML/CFT). FATF:s arbete kompletteras och återspeglas i nio regionala organ av liknande karaktär som FATF (FSRB), som tillsammans representerar över 180 länder. FATF, som är ett representativt organ med sakkunskap i rättsliga, finansiella och ekonomiska frågor, har strävat efter att identifiera de länder och territorier som inte samarbetar i den 6 Antalet medlemmar har vuxit till 37: 35 stater och två regionala organisationer inklusive kommissionen. Vid sidan om dessa finns ett stort antal anslutna parter och observatörer. 15 medlemsstater är medlemmar i FATF och de återstående 13 är medlemmar i Moneyval, dvs. i regionala organ av liknande karaktär som FATF, som genomför ömsesidiga utvärderingar av de AML/CFT-åtgärder som tillämpas i länder som är medlemmar i Europarådet SV 5 SV
globala kampen mot penningtvätt. FATF har utvecklat en uppsättning kriterier för att identifiera länder och territorier med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett hot mot det internationella finansiella systemet. Bedömningen baseras på ett gediget förfarande (en ömsesidig utvärderingsprocess), som är en inbördes utvärdering av hur FATF-standarderna efterlevs (bland annat genom kontrollbesök på plats). FATF bedömer också de framsteg som dessa länder gör, på grundval av särskilda inbördes utvärderingar och besök på plats för att fördjupa kunskaperna om effektiv tillämpning av nyligen antagna bestämmelser. Sedan 2007 har översynsgruppen för internationellt samarbete (International Cooperation Review Group - ICRG), som är en arbetsgrupp inom FATF, haft ansvar för identifieringen av högriskjurisdiktioner och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner. Efter G20-toppmötet i Pittsburgh i oktober 2009, har ICRG avsevärt utökat omfattningen av sin prövning, eftersom gruppen ombetts att utfärda en offentlig förteckning över högriskjurisdiktioner senast i februari 2010. Sedan 2010 har ICRG löpande granskat jurisdiktioner enligt ett fastlagt förfarande. Efter att FATF eller en FSRB har gjort en inledande identifiering av ett visst land, äger en preliminär granskning av jurisdiktionen rum, som innefattar besök och möjlighet för det berörda landet att lämna synpunkter på utkastet till rapport. Detta utgör grunden för FATF:s beslut om att genomföra en fullständig granskning. Under en fullständig granskning har jurisdiktionen tillfälle att diskutera rapporten och utarbeta en plan för att åtgärda de brister som upptäckts. Samtliga länder som granskats av FATF eller en FSRB har tillfälle att yttra sig enligt ett fastlagt förfarande, och alla handlingsplaner som eventuellt utarbetas ses över (och godtas i bästa fall) av landet. Enligt det nya ICRG-förfarande som antogs i oktober 2015 medges de länder som kan komma i fråga för ICRG-granskning en ettårig observationsperiod för att hinna åtgärda bristerna innan man går vidare med ICRG-förfarandet. Därigenom har de länder som identifieras som högriskjurisdiktioner av FATF tillräcklig tid att bli uppmärksamma på och åtgärda de brister som konstaterats. I slutet av processen identifierar FATF jurisdiktioner med svaga åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i offentliga FATF-handlingar som ges ut tre gånger om året, efter FATF:s plenarsessioner: För höggriskjurisdiktioner ger FATF ut ett dokument med titeln Improving global AML/CFT Compliance: ongoing process (Förbättring av den globala efterlevnaden av AML/CFT-åtgärder: den löpande utvecklingen). Där identifieras jurisdiktioner som har strategiska brister, men som har gjort åtaganden på hög politisk nivå att åtgärda bristerna genom att genomföra en handlingsplan som utvecklats tillsammans med FATF. FATF lägger även fram ett offentligt uttalande som är inriktat på högriskjurisdiktioner, och anger vilka av dem som inte i tillräcklig utsträckning har åtgärdat strategiska AML/CFT-brister eller som inte har förbundit sig att genomföra en handlingsplan för att avhjälpa dessa brister; i uttalandet uppmanas FATFmedlemmarna att överväga den därav följande risk som härrör från dessa jurisdiktioner. Uttalandet identifierar också högriskjurisdiktioner som har förbundit sig att följa en handlingsplan och omfattas av FATF:s uppmaning att tillämpa skärpta krav på kundkontroll i proportion till de risker som jurisdiktionerna ger upphov till. Slutligen identifieras i det offentliga uttalandet också jurisdiktioner som har strategiska AML/CFT-brister som innebär att de blir föremål för motåtgärder för att skydda det internationella finansiella systemet mot de pågående och omfattande risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som härrör från dessa SV 6 SV
jurisdiktioner. Sådana motåtgärder, som FATF uppropar till, motiveras av att dessa tredjeländer vid upprepade tillfällen underlåtit att åtgärda de konstaterade bristerna. FATF övervakar genomförandet av handlingsplanerna i dessa jurisdiktioner i förteckningen: om en jurisdiktion klassas som högrisk och inte gör tillräckliga framsteg kan den tas med i förteckningen i det offentliga uttalandet och omfattas av motåtgärder. En jurisdiktion kan också utvecklas i annan riktning: så snart den gjort tillräckliga framsteg med genomförandet av handlingsplanen tar FATF bort den från förteckningen i det offentliga uttalandet respektive från dokumentet Improving global AML/CFT Compliance: ongoing process. I detta sammanhang ser FATF alltid till att ett besök på plats genomförs i dessa jurisdiktioner innan något beslut att avföra jurisdiktionen från förteckningen, för att bedöma om nyligen antagna regler faktiskt tillämpas i praktiken. Inom ramen för FATF-förfarandet ser man således både på huruvida regleringsåtgärder är tillräckliga och på hur de faktiskt genomförs. E. RESULTATEN AV KOMMISSIONENS ANALYS Kommissionen har, där så var lämpligt, beaktat de mest aktuella offentliga meddelandena från FATF, FATF-dokument (Improving Global AML/CFT Compliance: on-going process), FATF:s rapporter om översyn av det internationella samarbetet (International Cooperation Review) och rapporten om den ömsesidiga utvärdering som FATF och FSRB genomfört beträffande risker som enskilda tredjeländer utgör i enlighet med artikel 9.4. Framför allt har kommissionen beaktat resultatet av FATF:s 27:e plenarmöte och de högriskländer som har identifierats av FATF 7. Till följd av denna bedömning har kommissionen identifierat ett antal tredjeländer som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. Dessa länder bör tas med i den delegerade akten enligt artikel 9 i fjärde penningtvättdirektivet. I syfte att ta hänsyn till graden av engagemang som högrisktredjeländerna har visat för att, inom ramen för FATF, åtgärda de brister som konstaterats, förtecknas dessa tredjeländer i separata delar av bilagan till den delegerade akten, enligt följande: (1) Högrisktredjeländer som har lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå där de förbinder sig att åtgärda identifierade brister, och har utarbetat en handlingsplan med FATF, i syfte att uppfylla kraven i direktiv (EU) 2015/849. Kommissionen välkomnar dessa åtaganden och uppmanar dessa länder att snabbt och inom de föreslagna tidsfristerna fullfölja genomförandet av handlingsplanerna. Genomförandet av dessa handlingsplaner övervakas noggrant. (2) Högrisktredjeländer som har lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå där de förbinder sig att åtgärda identifierade brister, och har bestämt sig för att söka tekniskt stöd med genomförandet av FATF-handlingsplanen, i syfte att uppfylla kraven i direktiv (EU) 2015/849. Till dess att dessa länder genomför de åtgärder som krävs för att avhjälpa de brister som konstaterats, utgör de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. 7 Se offentligt meddelande från FATF och FATF-dokumentet Improving Global AML/CFT Compliance: on-going process, som offentliggjordes den 24 juni 2016: http://www.fatf-gafi.org/publications/high-riskandnon-cooperativejurisdictions/documents/publicstatement-june-2016.html http://www.fatf-gafi.org/publications/high-riskandnon-cooperativejurisdictions/documents/fatfcompliance-june-2016.html SV 7 SV
(3) Högrisktredjeländer som uppvisar avsevärda risker för penningtvätt och finansiering av terrorism och som upprepade gånger har misslyckats med att åtgärda de konstaterade bristerna. Kommissionen är särskilt bekymrad över de pågående och väsentliga risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som härrör från dessa jurisdiktioner och uppmanar till snabba åtgärder för att ta itu med de brister som konstaterats. De konsekvenser som följer av de olika avsnitten i bilagan är likartade vad avser tillämpningen av skärpta åtgärder för kundkännedom. Alla länder som fastställs i bilagan till den delegerade akten ska i samma utsträckning betraktas som högriskländer i den mening som avses i artikel 9.1 av fjärde penningtvättdirektivet. Därför ska skärpta åtgärder för kundkännedom tillämpas av de ansvariga enheterna när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i sådana högrisktredjeländer. Förteckningen kommer att ses över av kommissionen vid lämpliga tidpunkter. Såsom betonas i skäl 28 i fjärde penningtvättdirektivet kommer kommissionen att anpassa sina bedömningar till ändringarna av informationskällor från internationella organisationer och normgivare, till exempel sådana som utfärdats av FATF. Kommissionen kommer därför att uppdatera denna förteckning för att återspegla de framsteg som gjorts av högrisktredjeländerna när det gäller att åtgärda de strategiska bristerna. Beroende på ett lands framsteg (eller brist på framsteg), styrkt av FATF eller andra internationella organisationer, kan kommissionen flytta högriskländer från en del av förteckningen till en annan, eller stryka dem helt. Denna bedömning hindrar inte att kommissionen fortsätter att fortlöpande identifiera ytterligare jurisdiktioner som utgör en risk för det internationella finanssystemet. F. KONSEKVENSERNA AV OFFENTLIGGÖRANDET AV UNIONSFÖRTECKNINGEN Som en direkt följd av upprättandet av förteckningen blir ansvariga enheter i alla medlemsstater skyldiga att tillämpa skärpta åtgärder för kundkännedom i enlighet med artikel 18 fjärde penningtvättdirektivet när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i högrisktredjeländer. Genom upprättandet av förteckningen kommer korrekt konkurrens mellan ansvariga enheter att garanteras, eftersom det förhindrar att vissa företag inte tillämpar skärpta åtgärder för kundkännedom på högriskländer, som ett sätt att locka till sig kunder. Samtidigt är medlemsstaterna inte skyldiga att i sina nationella system ta med en särskild förteckning över skärpta åtgärder för kundkännedom, vilket innebär att det finns skillnader mellan ländernas genomförande av åtgärder för kundkännedom för länder med brister. För att säkerställa lika spelregler och minska risken för forumshopping kommer kommissionen dessutom att föreslå harmonisering av åtgärder för kundkännedom som ska tillämpas i dessa fall 8. När det gäller de högrisktredjeländer som kommissionen identifierat har samtliga offentligt identifierats av FATF som länder med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. De flesta medlemsstaterna kräver redan i sina nationella system att ansvariga enheter genomför ett antal åtgärder för kundkännedom mot de identifierade länderna. En gemensam unionsförteckning skulle emellertid säkerställa enhetliga, bindande effekter på EU-nivå, och fullborda EU:s ramverk i detta sammanhang, samtidigt som det skulle stärka internationella insatser inom ramen för FATF. Således 8 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning [...] om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och direktiv 2009/101/EG avseende samordning av de skyddsåtgärder som krävs av företag. SV 8 SV
förstärker kommissionen de globala insatserna för att skydda det finansiella systemet mot riskerna med dessa länder. För de länder som redan har visat ett starkt politiskt engagemang för att ta itu med de brister som konstaterats, och har utarbetat en handlingsplan med FATF, krävs fortsatt dialog och engagemang för att säkerställa ett snabbt genomförande av handlingsplanen, med målet att landet ska kunna strykas från förteckningen. 2. SAMRÅD SOM FÖREGÅTT ANTAGANDET AV AKTEN Inget offentligt samråd hölls i kommissionen, med tanke på att förteckningen över högrisktredjeländer motsvarar den förteckning som överenskommits internationellt. Den 3 juni 2016 konsulterades expertgruppen för penningtvätt och finansiering av terrorism (EGMLTF) om hur kommissionen ska agera, om de preliminära resultaten av bedömningen och om vad som ska ingå i den delegerade akten. EGMLT stödde enhälligt kommissionens förslag som återspeglas i denna delegerade akt. EGMLT förklarade också att den delegerade akten noga bör anpassas till resultatet av FATF:s utvärdering av högrisktredjeländer, även när det gäller graden av engagemang. Den 24 juni 2016 rådfrågades EGMLTF om den delegerade akten genom skriftligt förfarande. 3. DEN DELEGERADE AKTENS RÄTTSLIGA ASPEKTER I denna delegerade akt fastställs förteckningen över högrisktredjeländer. De rättsliga konsekvenserna av offentliggörandet av förteckningen ska omfattas av den grundläggande rättsakten, direktiv (EU) 2015/849, särskilt artikel 18. Ansvariga enheter ska tillämpa skärpta åtgärder för kundkännedom när de har att göra med fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i dessa tredjeländer. SV 9 SV
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 14.7.2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG 9, särskilt artikel 9.2, och av följande skäl: 1) Unionen måste säkerställa effektiva skyddsmekanismer för hela den inre marknaden, i syfte att öka den rättsliga förutsebarheten för ekonomiska aktörer och berörda parter i allmänhet i deras relationer med tredje länder. De finansiella marknadernas integritet och den inre marknadens funktion som helhet är allvarligt hotade av jurisdiktioner som har strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Jurisdiktioner med bristfälliga rättsliga och institutionella ramar med undermåliga normer för kontroll av penningflöden utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. 2) Unionens samtliga ansvariga enheter i enlighet med direktiv (EU) 2015/849 ska vidta skärpta åtgärder för kundkännedom i deras förhållande till fysiska personer eller juridiska enheter som är etablerade i högrisktredjeländer, i syfte att säkerställa likvärdiga krav för marknadsaktörer i hela unionen. 3) I artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 fastställs de kriterier som kommissionens bedömning ska grundas på, och kommissionen ges befogenhet att identifiera högrisktredjeländer, med beaktande av dessa kriterier. 4) Identifieringen av högrisktredjeländer måste bygga på en tydlig och objektiv bedömning som tar fasta på hur en jurisdiktion uppfyller kriterierna i direktiv (EU) 2015/84 avseende dess rättsliga och institutionella ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, dess behöriga myndigheters befogenheter och förfaranden i samband med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, samt hur verkningsfullt systemet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (AML/CFT) är när det gäller att hantera risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i det tredje landet. 9 9 EUT L 141, 5.6.2015, s. 73. SV 10 SV
5) Alla konstateranden som ska ligga till grund för kommissionens beslut om att ta med en jurisdiktion i förteckningen över högrisktredjeländer ska dokumenteras genom tillförlitliga, kontrollerbara och aktuella uppgifter. 6) Det är viktigt att kommissionen fullt ut erkänner relevant arbete som redan utförts på internationell nivå för att identifiera högrisktredjeländer, särskilt av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). I syfte att säkerställa det globala finansiella systemets integritet är det av största vikt att den förteckning över tredjeländer som fastställs på unionsnivå i förekommande fall är nära anpassad till de förteckningar som har överenskommits internationellt. Genom att främja en global strategi på internationell nivå bidrar Unionen till att förbättra den finansiella stabiliteten i världen och till ett bättre skydd för det internationella finanssystemet mot högriskländer. En sådan global strategi syftar till att uppnå likvärdiga villkor för ansvariga enheter och undvika varje störning av det internationella finansiella systemet. 7) I linje med kriterierna i direktiv (EU) 2015/849 beaktar kommissionen alla tillgängliga expertbedömningar av faktorer som bidrar till att göra ett land eller en jurisdiktion särskilt känslig för penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra olagliga ekonomiska verksamheter. I synnerhet har kommissionen där så var lämpligt beaktat de mest aktuella offentliga meddelandena från FATF, FATF-dokument (Improving Global AML/CFT Compliance: on-going process), FATF:s rapporter om översyn av det internationella samarbetet (International Cooperation Review) och rapporten om den ömsesidiga utvärdering som FATF och regionala organ efter FATF-modell genomfört beträffande risker som enskilda tredjeländer utgör i enlighet med artikel 9.4 i direktiv (EU) 2015/849. 8) Med tanke på det internationella finanssystemets höga integrationsnivå, den nära kopplingen till marknadsaktörerna, den stora volymen gränsöverskridande handel till och från EU samt graden av marknadsöppning, anses det att eventuella AML/CFT-hot mot det internationella finansiella systemet samtidigt också utgör ett hot mot EU:s finansiella system. 9) I enlighet med den senaste informationen har kommissionen i sin analys dragit slutsatsen att Afghanistan, Bosnien och Hercegovina, Guyana, Irak, Laos, Syrien, Uganda, Vanuatu och Jemen bör anses vara jurisdiktioner utanför EU som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. Dessa länder har lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå där de förbinder sig att åtgärda identifierade brister, och har utarbetat en handlingsplan med FATF, som skulle göra det möjligt att uppfylla kraven i direktiv (EU) 2015/849. 10) I enlighet med den senaste informationen har kommissionen i sin analys även här dragit slutsatsen att Iran bör anses vara en jurisdiktion utanför EU som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. Detta land, som identifierats i FATF:s offentliga uttalande, har lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå där det förbinder sig att åtgärda identifierade brister, och har bestämt sig för att söka tekniskt stöd med genomförandet av FATF-handlingsplanen, som skulle göra det möjligt att uppfylla kraven i direktiv (EU) 2015/849. 11) I enlighet med den senaste informationen har kommissionen i sin analys även här dragit slutsatsen att demokratiska folkrepubliken Korea bör anses vara en jurisdiktion utanför EU som har strategiska brister i sitt system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. SV 11 SV
I detta land, som identifierats i FATF:s offentliga uttalande, föreligger avsevärda risker för penningtvätt och finansiering av terrorism, och landet har upprepade gånger misslyckats med att åtgärda de konstaterade bristerna. 12) Det är av avgörande betydelse att kommissionen uppmanar tredjeländer som identifierats som högriskkällor att fullt ut samarbeta med kommissionen och internationella organ, i syfte att anta och i praktiken genomföra åtgärder för att korrigera de strategiska bristerna i deras system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. 13) Det är av yttersta vikt att kommissionen löpande övervakar utvecklingen i fråga om bedömningen av de rättsliga och institutionella ramarna i tredjeländer, behöriga myndigheters befogenheter och förfaranden samt hur effektiva deras system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism är, i syfte att uppdatera förteckningen över högrisktredjeländer med strategiska brister. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Förteckningen över de jurisdiktioner utanför EU som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system (nedan kallade högrisktredjeländer) fastställs i bilagan. Artikel 2 Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen. Utfärdat i Bryssel den 14.7.2016 På kommissionens vägnar Ordförande Jean-Claude JUNCKER SV 12 SV