Ny metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning

Relevanta dokument
Uppföljning av exploatering i kustzonen.

Bebyggelsepåverkad kust och strand

Exploatering i kustzonen 2013

Exploatering av stränder i Norrbottens kust- och skärgårdsområde. En förändringsstudie mellan år 2002 och 2009.

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Pilotkartering av påverkan på sötvattenstränder

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Vad händer med marken? - Bättre markanvändningsstatistik med geodatasamverkan

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder

Mälarens vattenvårdsförbund. Foto: Anders Geidemark. Många bryggor små... Om strandexploatering kring Mälaren

Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar

Ny lagstiftning: Huvudsakliga

projekt MILJÖKONTORET

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Uppföljning av exploatering i kustzonen. - rekommenderade geodata och analysmetoder

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Strandskyddet i Uppsala kommun

1 Sammanfattning 3. 2 Bakgrund 3. 3 Inledning Förslag på arbetsgång Kostnadsuppskattning Ajourhållning 7

Tillägg till tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende strandskydd, LIS

>> aktion : Mönsterås kommun

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

iktlinjer för byggande i

Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, svar på remiss

Fjärranalys för kommuner

Strandnära byggande utgör 15 procent. Ytterligare 260 kilometer bebyggelsepåverkat. En tredjedel av de nya fritidshusen i strandnära läge

Krydda med siffror Smaka på kartan

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Bakgrund i lagändringar

Ett nytt strandskydd hur hanterar vi det?

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Grönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Ansökan skickas till Länsstyrelsen Gotlands län. Visborgsallén Visby. eller. 1. Sökande Namn.

Sveriges miljömål.

Jordbruksverkets åtgärder i åtgärdsprogrammen

iktlinjer för byggande i

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Lägesrapport LillNILS

Trendsjöar och trendvattendrag Delprogram inom Regional miljöövervakning

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Bebyggelsepåverkad kust och strand 2010

Översiktsplan för Bräcke kommun

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

Remiss ang översyn av det utvidgade strandskyddet för Kalmar kommun

Övervakning av Sveriges våtmarker med satellit

Markanvändningen i Sverige

Handlingsprogram för Bottenviken

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

PM PM - Introduktion till strandskyddslagstiftningen Dnr KS18/ Maria Cassel Miljöstrateg

Bättre geodata för kust- och strandzonen

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Metod för kartläggning av skyddszoner

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Bebyggd mark i strandskyddsområden Strandnära byggande MI0807

Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)

9. Grundvatten av god kvalitet

Strandskyddet på Gotland

Pontonbryggor vid Cedergrenska stranden, Stocksund

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Ansökan om dispens från strandskydd enligt 7 kap. 18 miljöbalken

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Tillsyn av strandskyddsbestämmelserna Rapport Dnr 11/3938

Gemensamt delprogram för stormusslor

Enligt sändlista Handläggare

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN

Kust, stränder och öar

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Uppdragsgivare Uppdragsgivare är densamma som sökande:

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER OCH KONTOR FÄRJAN 2 Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Haparanda med Färjan 2. Färjan 2 GRANSKNING PBL 5:18

7.6 Fysiska förändringar

Transkript:

Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring. 1998-2009 gjordes flera studier i olika geografiska områden, med olika variabler och metoder. Resultaten blev därmed inte jämförbara. 2009-2014 utvecklas gemensamt delprogram av Länsstyrelserna i samarbete med Metria Geoanalys, SLU, SCB och Naturvårdsverket (finansiär) Fas 1 (1998-2000): utveckling för övervakning av fysisk störning i Blekinge, Stockholms och Norrbottens län Flygfoton som grund. => 2 rapporter Fas 2 (2002-2009): Regionala studier Fas 3 (2009-2014): utveckling för gemensamma delprogram. Rapporter 2011 och 2012 Ny metod för uppföljning Syfte: En enkel och kostnadseffektiv metod för att kartera och följa upp exploatering av strandzonen på nationell, regional och lokal nivå. en utvecklades först för kustområdet, men har nu vidareutvecklats för att även omfatta sötvattensstränder. 1

Ny metod för uppföljning Variabler en nyttjar befintliga geografiska data, främst fastighetskartan, för att skapa ett kunskapsunderlag som indikerar exploatering. Resultaten är lämpliga att följa upp med ca fem års intervall. Inom den tidsperioden har alla aktuella databaser uppdaterats nationellt. Rekommenderade variabler för grundläggande uppföljning av exploatering är: Byggnader Vägar Kraftledningar (gäller endast kusten) Variablerna hämtas från fastighetskartan och NVDB. Variablerna kan antas spegla en generell exploateringsutveckling och de är lätt tillgängliga, väldokumenterade och uppdateras regelbundet. Variabler Buffert indikerar påverkansområde! En utökad uppföljning vid kusten kan utföras i begränsade områden eller med glesare tidsintervall. Denna kan omfatta även bryggor, pirar och hamnar som digitaliseras manuellt. Buffra variablerna enligt följande: Byggnader 50 meter Vägar vägbredd multiplicerat med 2,5 Kraftledningar 25, 50 och 100 meter baserat på typ (endast kustområdet) Bryggor, pirar, kajer 25 meter (endast kustområdet) Hamnområden, marinor 50 meter (endast kustområdet) Samtliga variabler läggs därefter samman till en gemensam yta som får representera den exploaterade ytan. Tre olika strandzons-bredd: 300 meter största bredd för utökat strandskydd, på välbesökta friluftsområden och ekologiskt känsliga områden 100 meter generellt strandskydd, på friluftsliv och de flesta djur och växter i strandmiljöer 30 meter (endast sötvatten) strandnära zon, särskilt relevant för påverkan på vattenkvaliteten Principskiss med strandzoner samt buffertzoner kring byggnader och vägar vid ett vattendrag. 2

Exempel 1:5 000 1:5 000 1:5 000 1:5 000 Husbyggnad 1:30 000 Exploatering_sjoar_100 1:250 000 0 5 10 km Exploatering_sjoar_100 tätort 3

tillägg sötvattensstränder För sötvattensstränder kan även kartskikt med jordbruksmark och hyggen (upp till 10 år gamla) användas som underlag. Denna markanvändning kan påverka vattenkvaliteten i angränsande vatten. 1:30 000 0 0,5 1 km BreddaVattendrag_100 SmalaVattendrag_100 Exploatering_100 Beräkningar 1:30 000 BreddaVattendrag_100 SmalaVattendrag_100 Exploatering_100 Aker_100_klippt Andel exploaterad yta (%) per län och kommun beräknas: Inom strandzon 100 meter Inom strandzon 300 meter Fördelat på fastland och öar (för havsstrand); sjöar, breda vattendrag och smala vattendrag (för sötvatten) Inom 30-meterszonen för sötvatten andelen hyggen, åker och betesmark Bete_100_klippt 0 0,5 1 km NyaHyggen_100 GamlaHyggen_100 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Exempel på statistik Andel exploatering inom 100 m expl_100m_sjö expl_100m_breda expl_100m_smala Kostnad Kustområdet nationellt med statistik även på kommunnivå Ungefär 120 000 kr per omdrev (motsvarar ca 10 000 kr per kustlän) Uppdatering av bryggor, bryggliknande pirar och hamnar skulle kosta uppskattningsvis ytterligare 40 000 kr per län. Sötvattensstränder Ungefär 200 000 kr för hela landet per omdrev, (motsvarar ca 20 000 kr per län). 4

När börjar vi? När börjar vi? För sötvattenstränder har en storskalig test av metoden för hela landet genomförts under våren 2013. Under hösten 2013 kommer metoden att testas för hela landets kustområde. Tanken är att programmet ska ingå i den löpande regionala miljöövervakningen. Start blir år 2017 eller 2018 när SMHI gjort klart vattenförekomsterna i Fastighetskartan. Vi får då ett stabilare kartunderlag att utgå från. Frågor Kust: Tina Nilsson, Länsstyrelsen i Norrbotten, tina.l.nilsson@lansstyrelsen.se Sötvatten: Olle Kellner, Länsstyrelsen i Gävleborg, olle.kellner@lansstyrelsen.se 5