Behov och prioriteringar 2019

Torshälla stads nämnd 2018-04-09 Kommunledningskontoret Välfärd TSN/2018:5 Ulrika Hansson 016-710 73 25 1 (2) Torshälla stads nämnd Behov och prioriteringar 2019 Förslag till beslut Behov och prioriteringar 2019 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Torshälla stads nämnd kommer under 2019 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Ett steg att nå upp till målsättningen är att arbeta med Jämlik kultur. Under 2019 vill Torshälla stads nämnd prioritera arbetet med att personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation ska ha möjlighet till eget skapande, att kunna uttrycka sig i olika kulturformer, och ta del av professionellt skapad kultur. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. Mälarvik är i nuläget en anläggning som har stora renoveringsbehov. För att undersöka hur anläggningen kan utvecklas i framtid vill Torshälla stads nämnd genomföra en förstudie för anläggningens utveckling. En förstudie av Torshargs IP genomförs under 2018. Den ska resultera i en utvecklingsplan som kan komma att innebär flera investeringar på sikt. Ungdomsverksamheten i Torshälla upplever att det finns en stor efterfrågan av verksamhet. För att möta ungas behov är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun 2018-04-09 2 (2) Vattenlederna, de mälarnära områdena och hamnen är viktiga delar av Torshällas identitet. Fler platser vid vattnet behöver tillgängliggöras för att utveckla Torshälla mot att vara en attraktiv mälarnära småstad. En varierad vattenkant med flera olika sätt att uppleva vattnet och dess samspel med staden behöver utvecklas för att staden ska vara än mer inbjudande och vacker. Detta är ett arbete som behöver prioriteras under 2019. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig för att skapa levande, attraktiva och trygga stadsmiljöer för alla. För att stärka Torshällas attraktivitet finns behov av en underhållsplan för drift och skötsel av allmänna ytor samt behov för att arbeta med belysningsbeståndet samt fortsatt utveckling av den offentliga miljön. Satsningar på trygghetsfrågor behöver fortsätta. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv stad, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Genom att länka ihop Torshällas delar och olika målpunkter samt skapa en variation av vistelseplatser och aktiviteter i stadsmiljön kan en levande stad utvecklas vilket bidrar till att den upplevda tryggheten ökar. Nämndens verksamheter ska tillvarata den kompetens och de positiva krafter som finns i Torshälla för att gemensamt arbeta mot en tryggare stad. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Ulrika Hansson Samordningschef KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Eva Königsson Förvaltningschef STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marianne Hagman Förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Eskilstuna den stolta Fristaden

Torshälla stads nämnds behov och prioriteringar 2019 Sammanfattning Torshälla stads nämnd kommer under 2019 prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att till exempel insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Ett steg att nå upp till målsättningen är att arbeta med Jämlik kultur. Under 2019 vill Torshälla stads nämnd prioritera arbetet med att personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation ska ha möjlighet till eget skapande, att kunna uttrycka sig i olika kulturformer, och ta del av professionellt skapad kultur. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. Mälarvik är i nuläget en anläggning som har stora renoveringsbehov. För att undersöka hur anläggningen kan utvecklas i framtid vill Torshälla stads nämnd genomföra en förstudie för anläggningens utveckling. En förstudie av Torshargs IP genomförs under 2018. Den ska resultera i en utvecklingsplan som kan komma att innebär flera investeringar på sikt. Ungdomsverksamheten i Torshälla upplever att det finns en stor efterfrågan av verksamhet. För att möta ungas behov är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetssätt. Vattenlederna, de mälarnära områdena och hamnen är viktiga delar av Torshällas identitet. Fler platser vid vattnet behöver tillgängliggöras för att utveckla Torshälla mot att vara en attraktiv mälarnära småstad. En varierad vattenkant med flera olika sätt att uppleva vattnet och dess samspel med staden behöver utvecklas för att staden ska vara än mer inbjudande och vacker. Detta är ett arbete som behöver prioriteras under 2019. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig för att skapa levande, attraktiva och trygga stadsmiljöer för alla. För att stärka Torshällas attraktivitet finns behov av en underhållsplan för drift och skötsel av allmänna ytor samt behov för att arbeta med belysningsbeståndet samt fortsatt utveckling av den offentliga miljön. Satsningar på trygghetsfrågor behöver fortsätta. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv stad, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Genom att länka ihop Torshällas delar och olika målpunkter samt skapa en variation av vistelseplatser och aktiviteter i stadsmiljön kan en levande stad utvecklas vilket bidrar till att den upplevda tryggheten ökar. Nämndens verksamheter ska tillvarata den

kompetens och de positiva krafter som finns i Torshälla för att gemensamt arbeta mot en tryggare stad. Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar 2019 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan 2019. Senast 20 april ska det vara klart och ska sedan presenteras på budgetberedningen. Omvärld SKL och Karios future lyfter i sina respektive omvärldsanalyser fram liknande områden som kommer att påverka det kommunala uppdraget i framtiden (tidsperspektiv 2025 och 2030). Områden som är aktuella för kultur- och fritidsuppdraget är framförallt; ett framväxande kravsamhälle och digitaliseringar, demografiska förändringar och generationsskiften, ökad polarisering av inkomst, hälsa och åsikter, och växande kulturell och etnisk mångfald. Om vi ser trenderna digitaliseringar och framväxande kravsamhälle tillsammans framkommer en bild av ständigt uppkopplade människor med förväntningar på att organisationer och institutioner ska vara tillgängliga 24/7. Å andra sidan finns rädslan för ny teknik som bland annat hotar arbetstillfällen, och rädslan att tappa kontroll över vilken information som finns lagrad över en själv och vem som har tillgång till den. En annan farhåga är filterbubblor, där vi får skräddarsydd information utifrån tidigare sökningar och som ger oss den information som vi gillar eller redan är på jakt efter. Risken med detta är att vi i ökad utsträckning tar emot information och nyheter som bekräftar vår egen världsbild. Samhället blir allt mer heterogent och dynamiskt och det finns utrymme för nya nätverk att växa fram. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. Polariseringen mellan människor blir tydligare och det finns en relation mellan hälsa och ekonomiskt kapital. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det här sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt och brukar benämnas den sociala hälsogradienten. Inkomst är ett mått på social position i samhället och vår plats i den sociala hierarkin påverkar vår hälsa kraftigt. Den sociala hälsogradienten innebär att det inte bara är människors absoluta livsvillkor som påverkar vår hälsa, utan att även de relativa villkoren har betydelse - det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra. Demokrati och sociala medier Under det senaste året har olika krav på förändring lyfts i samhället, uppropet kring Metoo är kanske en av de starkaste. Genomslaget i media och på social medier både i Sverige och globalt (främst västvärlden) har varit mycket stark. Hashtagen (#metoo) har används för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier/ofredanden är mot kvinnor. Andra upprop har skett kring förlossningsvården och en av de senaste kring förskolans vardag. Uppropen har bidragit i samhällsdebatten och därmed det demokratiska samtalet. I samtalet har olika sidor av uppropen debatterats; kvinnors position i samhället, omfattningen av sexuella ofredanden/trakasserier, synen på källkritik och vilken roll olika aktörer i samhället har för att utkräva ansvar.

2018 är det valår, det kan innebära förändringar i det politiska landskapet både på nationell och lokal nivå. Social medier har under de senaste valen både i Sverige och globalt varit en angelägen fråga utifrån flera perspektiv. Sociala medier har används som en plattform för att nå ut med ett politiskt budskap, för debatt och för att skapa engagemang. I mars 2018 uppdagades det att användaruppgifter från Facebook har används för att påverka väljare och valutgången i det amerikanska presidentvalet 2016. Uppropen beskrivna ovan visar på styrkan kring sociala mediers plattform för att nå ut med budskap men även för att organisera sig. Forskare har undersökt sociala mediers betydelse för det demokratiska samtalet och delaktighet. Det finns studier som har visat att det inte medför att fler engagerar sig, utan politisk aktivitet avgörs av sociala strukturer och där påverkar inte teknik de utfallet (ref. Leetocracy - Political participation, social network sites and inequality). I demokratiutredningen - Låt fler forma framtiden lyftes det fram att det oklart om de sociala medierna förändrar det politiska deltagandet. Å ena sidan finns det grupper som är mer aktiva i de politiska processerna via social medier (t ex genom att delta i namninsamlingar) än i traditionella politiska processer, det upplevs som enklare att delta och sänker därmed tröskeln för att fler ska kunna delta. Å andra sidan tar människor intryck av vad andra gör på sociala medier och att engagemanget då styrs av ett socialt tryck. Det i samband med att politisk deltagande på internet tenderar att skapa ett flockbeteende och att åsiktsutbyte mellan likasinnade i slutna forum där åsikter och argument kan stå oemotsagda bidrar till att åsiktsbubblor skapas. Kulturvanor Myndigheten för kulturanalys har i sin rapport Socioekonomiska analyser och tidstrender beskrivit hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar hur människor deltar i kulturlivet. De huvudsakliga resultaten i rapporten är kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre social härkomst, uppnådd klass och inkomst påverkar i vilket utsträckning människor deltar i kulturlivet kulturvanor kan utifrån deras inbördes samband delas upp i fyra övergripande grupper av kulturvanor: traditionell kultur, kulturmiljö, eget utövande och bred populär kultur. Figur från Myndigheten för kulturanalys.

Traditionell kultur har starka samband med socioekonomiska faktorer (2 ref. ), deltagandet påverkas främst av social härkomst och utbildningsnivå. Kvinnor ägnar sig i högre grad än män åt traditionell kultur. Kulturmiljö är ett annat område där det finns ett samband med den socioekonomiska bakgrunden och deltagande, den är dock svagare än för traditionell kultur. Sambandet innebär att en person med högre utbildningsnivå och social härkomst från ett tjänstemanna- eller företagshem har ett högre kulturdeltagande än en person med lägre utbildningsnivå och vars sociala härkomst är arbetare- eller jordbrukshem (ibid.) Eget utövande skiljer sig från de två ovanstående grupperna då de med lägre inkomst tycks i större uträckning vara mer aktiva när det kommer till egen utövande än de med högre inkomst. Det finns även en tydlig ålderseffekt då yngre ägnar sig åt eget skapande i större utsträckning än äldre. Bred populärkultur är en annan grupp som också har en tydlig ålderseffekt. yngre har deltagit i större utsträckning än äldre. Faktorer så som utbildningsnivå och klass har begränsad betydelse (ibid.) Genom att synliggöra hur socioekonomiska bakgrundsfaktorer påverkar människors deltagande i kulturlivet kan olika insatser och aktiviteter riktas mot grupper som generellt inte deltar i lika stor utsträckning av olika kulturverksamheter. Urbanisering Eskilstuna kommun ligger mitt i en expansiv region med möjligheter till en god tillväxt när det gäller befolkning och företagande. Tillväxttakten avseende bostäder fortsätter att öka. Sverige genomgår en snabb urbanisering och staden har som levnadsplats en kraftfull renässans. Det leder också till nya krav både på både utformning och funktion. I både stadsoch näringslivsutveckling spelar humankapitalet allt större roll. Upplevelsen av stadsrummet blir mer avgörande och vilket stadsliv som erbjuds allt viktigare. I en kombination måste både det offentliga rummet som arena och mötesplats göras med högre kvalitet samtidigt som kraven på skötseln ökar. Eskilstunas befolkningstillväxt beräknas vara fortsatt stark de kommande åren, minst 1000 invånare per år. I Torshälla närmar sig befolkningen 10 000 invånare, redan i slutet av 2018 eller början av 2019 väntas nivån vara uppnådd. Befolkningsökningen kommer framför allt ske i de två städerna men även befolkningen i kommunens mindre orter och på landsbygden förväntas öka om än i mindre grad. Det innebär att det är fortsatt stor efterfrågan av nya bostäder, fler arbetstillfällen samt utökad offentlig och kommersiell service. Torshälla stad Torshälla är en attraktiv småstad med mångårig historia. Staden har goda kollektivtrafikmöjligheter till Eskilstuna och lämpar sig väl för invånare som vill bo i en mindre stad men med närheten till en större ort. För att få en sammanhållen bild för hur Torshälla bör och kan utvecklas på lång sikt pågår ett arbete med utvecklingsplan. Utöver det finns flera detaljplaneprojekt i Torshälla för nya bostäder och servicefunktioner.

För att stärka Torshällas attraktivitet finns behov av en underhållsplan för drift och skötsel av allmänna ytor samt behov för att arbeta med belysningsbeståndet. Vattenlederna som är en viktig del av Torshällas identitet behöver synliggöras mer. Hållbar stad En viktig del av skötsel och utveckling av stadsmiljöer på kort och längre sikt är att hänsyns tas till alla tre hållbarhetsperspektiv; ekonomiskt, miljömässigt och social hållbarhet. Social hållbarhet har fått allt mer fokus den senaste tiden då det är av vikt att urbana miljöer upplevs som trygga och till för alla. Staden är till för alla och ska vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga, såväl i sitt direkta närområde som på offentliga platser runt om i Eskilstuna och Torshälla. Torshälla stads nämnds verksamheter fyller en viktig funktion i arbetet med social hållbarhet och upplevd trygghet. Dels genom att se till så att de offentliga ytorna är rena och snygga, genom att erbjuda öppna och inkluderande aktiviteter inom kultur och fritidsområdet, genom att aktivt delta i kommungemensam planering inom trygghetsområdet samt genom att i planering av nya områden särskilt beakta sociala aspekter. Arbetet med att involvera invånare i planeringsarbetet och utvecklingen av staden är också en bidragande del till inkludering i samhället, här finns stora möjligheter att tillvarata digitala kanaler för ökad delaktighet, exempelvis som genom arbete med barn-gis. En trygg hemmiljö är viktigt för känna trygghet, arbetet med insatser enligt handlingsplanen för kvinnofrid är ett viktigt arbete även framöver. Fler invånare i kommunen samt fler arbetspendlare till och från Eskilstuna leder till ökade utmaningar för kommunens trafikplanering. Tillsammans med tufft uppsatta mål i trafikplanen för omfördelning mellan trafikslagen skapas behov för ökad målstyrning för att främja hållbart resande i alla led. Prioriteringar mellan olika trafikslag kan behöva göras särskilt i den täta och växande staden. En viktig del av arbetet är även förbättrad trafiksäkerhet för alla trafikanter. Levande landsbygd En välmående landsbygd är beroende av en välmående stad och vice versa. Skogs- och jordbruksnäringar utgör grundförutsättningar för livsmedelsproduktion och gröna näringar, samt ger förutsättningar för fritids- och rekreationsmöjligheter. Städer, mindre tätorter och landsbygd samspelar utifrån sina respektive styrkor och behov. Intresset för att utveckla och bygga i kommunens mindre orter har ökat under senare åren. Förfrågningar om förhandsbesked och bygglov på landsbygden har ökat, framförallt i mälarnära områden. I strategisk inriktning för åren 2016-2109 anges att förutsättningarna för att bo, leva och verka på landsbygden ska utvecklas och det ska bland annat göras genom goda kommunikationer och fler möjligheter till bostäder. Det är viktigt att även utvecklingen på landsbygden görs medvetet och i linje med översiktsplanen så att kommunen också i framtiden kan klara av att leverera förväntad service (VA, vägar, samhällsbetalda transporter, skola och förskola med mera) till alla. Med tanke på det ökande trycket i framförallt mälarnära områden har frågan om behov av tydligare strategier och utbyggnadsprinciper för landsbygden blivit en mer aktuell fråga som framförallt hanteras i revideringen av kommunens översiktsplan.

Ökade krav och behov av delaktighet Stadsbyggande och skötsel av den offentliga miljön intresserar, engagerar och påverkar många människor och därför blir behovet av kommunikation och delaktighet allt viktigare. Detta gäller såväl vid projekt som innebär förändring som vid förvaltning. Förståelse för projektens syfte, mål och resultat samt möjlighet till påverkan grundläggs genom tidig delaktighet. Det leder till fler nöjda invånare, bättre slutresultat och effektivare resursutnyttjande. Att utveckla mer avancerade metoder för dialog och delaktighet förutsätter resurser och personal. Dialog och delaktighet är viktiga faktorer i kvalitetsarbetet och kan påverka att tidplaner för projekt blir längre, men resultatet kan bli bättre. Demografisk påverkan Stora barnkullar under 1900-talet avspeglar sig nu i den demografiska utvecklingen för Eskilstuna kommun och Sverige som helhet. Den innebär att gruppen barn och äldre kommer vara större än gruppen i arbetsför ålder. Det innebär att det behövs fler förskolor, grundskolor och fler äldreboenden och personal. Gruppen i arbetsför ålder är inte tillräckligt stor för att försörja välfärden med resurser (skatteunderlag) i relation till behoven för förskola-skola och äldreomsorg. Folkmängd 1970-2017, prognos till 2030 Utifrån den ökade befolkningen i Eskilstuna kommun ser nämnden är att det är fler invånare i Eskilstuna och Torshälla som ska nyttja kultur- idrotts - och motionsanläggningar. Det innebär ökade kostnader för drift och underhåll. I kombination med de årliga effektiviseringarna. På sikt kommer det även innebära att det blir fler barn och unga per fritidsledare, musiklärare och så vidare. Unga och äldre ökar snabbare.

Gruppen under 20 år och över 80 år är det grupper med invånare som ökar mest. Det är även den gruppen som innebär stora kostnader för offentlig sektor och framförallt kommuner. Tabellen nedan beskriver hur prognosen på gruppernas utveckling kommer att se ut för perioden 2017-2023 och 2017-2027. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att olika aktörer ska skapa möjligheter till en meningsfull fritid för äldre. Där ser Torshälla stads nämnd att flera aktörer behöver samverka både inom kommunkoncernen och utanför med föreningslivet och studieförbund. Fler invånare gör även att behovet av utveckling, drift och underhåll av allmänna platser ökar, till exempel byggande och underhåll gator, utveckling och skötsel av park- och naturmiljöer. Torshälla stads nämnds nu läge och ev. korrigeringar 2018 Nämndens verksamheter visade på ett bra resultat under 2017 med några få avvikelser. Invånare är nöjda med nämndens verksamheter och upplever att kommunens medarbetare har ett gott bemötande. Delår 1 visar på att de flesta åtaganden är pågående eller att det finns en pågående planering. Den förändrade organisationen efter samorganiseringen innebär förändrat arbetssätt för såväl nämnden som för de två nya förvaltningarna. Arbetet med att hitta arbetsformer och strukturer fortsätter under 2018. Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2019 Hållbar utveckling Attraktiv stad och landsbygd

I en attraktiv stad med en levande landsbygd där kvinnor, män, flickor och pojkar väljer att bo och leva eller besöka, är kultur, idrott och friluftsliv viktiga komponenter. Torshälla stads nämnd har genom sina verksamheter en viktig roll i att både skapa förutsättningar för att andra aktörer ska kunna bedriva verksamhet och att själva genomföra verksamhet. Inom nämndens verksamheter finns det något för alla invånare. Möjligheterna finns och utifrån bredden och spetsen i verksamheterna når nämnden många - om inte de flesta- av kommunens kvinnor, män, flickor och pojkar. Det är viktigt att kulturen ska få utvecklas för sin egen skull och för sitt egenvärde. Med utgångspunkt i kulturens egenvärde kan andra värden skapas. Kultur kan bidra till tillväxt eller som verktyg för att överbrygga olika grupper i samhället. - Berikande kultur och fritid Kultur är en grundsten i ett väl fungerande samhälle och bidrar till att vidga våra vyer och skapa förståelse för andras perspektiv. Ett aktivt kulturliv där människor kan mötas är centralt för utvecklingen av ett demokratiskt samhälle och är en viktig del i Torshällas varumärke. Det övergripande kulturpolitiska målet i Eskilstuna kommunkoncern lyder: Det ska finnas möjligheter för alla till eget skapande, att uttrycka sig i olika former och att ta del av professionellt skapad kultur. Invånare ska ha samma möjlighet att ta del av kultur på egen hand eller tillsammans med andra, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller socioekonomiska förutsättningar. Ett steg att nå upp till målsättningen är att arbeta med Jämlik kultur. Under 2019 vill Torshälla stads nämnd prioritera arbetet med att personer med funktionsnedsättning/funktionsvariation ska ha möjlighet till eget skapande, att kunna uttrycka sig i olika kulturformer, och ta del av professionellt skapad kultur. Nämnden ser att arbetet med fördel kan ske i nära samverkan med kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden, vård-och omsorgsnämnden samt aktörer i civilsamhället. På nationell nivå antogs det under 2017 en kulturarvsproposition och med den en ny museilag. Vad det innebär för de lokala museerna är ännu inte fastslaget. Därför vill Torshälla stads nämnd under 2019 arbeta med Framtidens museum. Arbetet ska syfta till att ta fram en övergripande inriktning för Eskilstuna kommuns museer för de kommande åren. Uppdraget ska även ta avstamp i Eskilstuna kommunkoncerns kulturpolitiska plan. Mälarvik är i nuläget en anläggning som har stora renoveringsbehov. För att undersöka hur anläggningen kan utvecklas i framtid vill Torshälla stads nämnd genomföra en förstudie för anläggningens utveckling. En förstudie av Torshargs IP genomförs under 2018. Den ska leda fram till en utvecklingsplan för området som bidrar till Torshällas attraktivitet och att det ska finnas en plats för möten, rörelse och motion. Utvecklingsplanen kan komma att innebär flera investeringar på sikt. - Miljö- och samhällsbyggnadsarbete

Arbete som bidrar till social hållbarhet och ett ökat bostadsbyggande föreslås fortsatt prioriteras. En fortsatt väl fungerande drift och skötsel samt utveckling av den offentliga miljön är viktig. Genom en god strategisk planering och analysarbete, till exempel utvecklingsplanering, skapas förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. En del av arbetet är att kommunicera och löpande förankra de strategiska planer, strategier, mål med mera som finns för utveckling av attraktiv stad och landsbygd. Vattenlederna, de mälarnära områdena och hamnen som är viktiga delar av Torshällas identitet. Fler platser vid vattnet behöver tillgängliggöras för att utveckla Torshälla mot att vara en attraktiv mälarnära småstad för boende, verksamsamma och besökare. En varierad vattenkant med flera olika sätt att uppleva vattnet och dess samspel med staden behöver utvecklas för att staden ska vara inbjudande, levande och vacker. Detta är ett arbete som behöver prioriteras under 2019. För att stärka Torshällas attraktivitet finns behov av en underhållsplan för drift och skötsel av allmänna ytor samt behov för att arbeta med belysningsbeståndet. Social uthållighet Gestaltning av den offentliga miljön är i grunden en demokratifråga, allt från gatumiljöer till parker och lekplatser med mera ska rikta sig till alla. Flickor och pojkar, män och kvinnor och personer med olika bakgrund ska alla vara en del av en växande och trygg kommun. Olika önskemål och behov ska beaktas i planeringen och fler ska kunna påverka stadens utveckling på det sätt som de själva väljer, exempelvis genom fysiska möten eller genom digitala kanaler. - Berikande kultur och fritid Jämlik kultur är ett mångbottnat uttryck, som tidigare beskrivet är det en viktigt att kulturen är tillgänglig utifrån ett funktionsvariations perspektiv. Kulturen kan även användas som ett verktyg för social uthållighet och integration. Kultur kan vara en kraft i samhället för att hitta vägarna till sin identitet, till nya former av bildning och som överbryggare mellan olika grupper i samhället. Torshälla stads nämnd vill därför fortsätta sitt arbete med kulturverksamhet som ska vara till del för alla invånare i staden. Kulturverksamheten ska vara riktad till målgrupper som utifrån myndigheten för kulturanalys inte i lika stor utsträckning tar del av traditionell kultur* och stärka möjligheterna för eget skapande. Ungdomsverksamheten i Torshälla upplever att det finns en stor efterfrågan av verksamhet. För att möta ungas behov är det viktigt att jobba med mobila och flexibla arbetsätt. Det skapar möjlighet att nå unga i hela Torshälla. - Miljö- och samhällsbyggnadsarbete Satsningar på trygghetsfrågor behöver fortsätta, bland annat utifrån resultat i kommunens medborgarundersökning, förslag på prioriterat arbete under 2019 är att fortsätta arbetet med belysningsfrågor då det kan ha en direkt påverkan på den upplevda tryggheten. Social hållbarhet är alltid ett viktigt perspektiv i planeringen av en attraktiv stad, både när det gäller trafik-, grön- och detaljplanering. Genom att länka ihop Torshällas delar och olika målpunkter

samt att skapa attraktiva stadsmiljöer för vistelse och aktivitet kan en levande stad utvecklas vilket bidrar till att den upplevda tryggheten ökar. Nämndens verksamheter ska tillvarata den kompetens och de positiva krafter som finns i Torshälla för att gemensamt arbeta mot en tryggare stad. - Demokrati Det är viktigt att fokusera på hållbart och långsiktiga aktiviteter och insatser i trygghetsarbete. Arbetet ska ske flexibelt och utifrån de olika behov som finns i Eskilstuna kommun. Nämnden ser att det är viktigt att det sker ett tydligt och samorganiserat arbete över hela kommunkoncernen. Ekologisk uthållighet För en långsiktigt hållbar utveckling av resandet behöver vi fortsatt arbeta med mobilitetsfrågor och utvecklande av god kollektivtrafik och gång- och cykelstråk. Aktivt arbete för hållbara transporter som förbättrad kollektivtrafik och förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafik är viktigt. Genom att styra investeringar inom trafikområdet kan nämnden påverka trafiksituationen i Torshälla stad. Effektiv organisation Nämnden kommer att anpassa verksamheten efter de behov dagens Torshällabor, besökare och näringsidkare har för att göra rätt prioriteringar för framtiden. För att frigöra resurser till det goda hållbara mötet kommer det interna arbetet med att hitta kostnadseffektiva lösningar att fortsätta. Genom att göra mål och uppdrag tydliga och mätbara utvecklas nämndens service till invånare, brukare och kunder. Arbetet med att tillvarata och vidareutveckla samverkan mellan verksamheter utifrån tvärprofessionellt perspektiv, med sin grund i erfarenheterna som finns från arbetet i den tidigare förvaltningen, fortsätter. Den politiska ledningen vill se ett ökat genomslag för beslut och en organisation som snabbt kan agera på förändrade krav och förutsättningar. Organisationen ska präglas av tydlighet, effektivitet och transparens. Detta är särskilt viktigt eftersom nämnden har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent av nettobudgeten vilket motsvarar cirka 0,7 mnkr. Effektivisering Kommunövergripande effektiviseringar IT-baserade processer inom personaladministration måste möjliggörs. Hanteringen uppfattas i dagsläget som gammaldags och omständlig. En processkartläggning av de olika flödena inom löneservice borde ses över.tydliga och gemensamma processkartor för ärendehantering bör tas fram gemensamt inom kommunen. Effektivare uppföljning kan genomföras genom att bara följa upp det som verkligen är viktigt till rätt instans med mer tid för analys. Digitalisera kommunkoncernens fastighetsbestånd för ökad nyttjandegrad och strategisk planering.

Sammanhållen informationsförvaltning. Pröva om en organisatorisk sammanhållning av stadsarkiv, registratur, informationssäkerhet med flera angränsande områden kan tänkas frigöra resurser och/eller höja kvaliteten i hela organisationen. Sammanhållen dokumentstyrning och informationshantering. Digitalisering av verksamheten Genom att arbeta effektivare så kan vi utföra samma arbete till samma kvalitet på kortare tid. Detta kan ske genom fortsatt systematisering och digitalisering av verksamheten. Genom digitalisering av verksamheten skapas förutsättningar att tid läggs på rätt saker.