ATT VARA ÖPPEN FÖR OLIKHETER I TIDER AV FÖRÄNDRING

ATT VARA ÖPPEN FÖR OLIKHETER I TIDER AV FÖRÄNDRING Barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars behov av tidigt föräldrastöd. BEATRICE BONDESSON Akademin för hälsa, vård och välfärd Handledare: Kerstin Erlandsson Examensarbete inom vårdvetenskap Examinator: Lena Wiklund Gustin Avancerad Nivå Uppdragsgivare: Mälardalens Högskola 15 Högskolepoäng Datum: 2012-06-19 Specialistsjuksköterskeutbildning till Distriktssköterska OVA 024

SAMMANFATTNING Samhället har skyldighet att erbjuda föräldrar stöd i olika former, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Syftet med denna studie har varit att beskriva barnmorskors och BVCsjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna. Sedan 1970-talet har den Svenska förlossnings och BB-vården förändrats genom att vårdtiden efter att ett barn är fött har kortats ned från i genomsnitt sex dagar till i genomsnitt två dagar. Denna förändring ställer andra krav på den information som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor delger nyblivna föräldrar. Författaren använde sig av en kvalitativ innehållsanalys och genomförde sex intervjuer. Informanterna var barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskor från olika vårdcentraler. Resultatet visar att dagens informationssamhälle har resulterat i att föräldrar är mycket pålästa och informanterna upplever att en del av föräldrastödet innebär att hjälpa föräldrar att hitta rätt bland all information. Detta bekräftar forskningen som visar på att mycket av den information som föräldrar inhämtar själva från Internet är direkt missvisande. Med nedkortade vårdtider efter förlossningen har även behovet för föräldrar att dygnet runt kunna rådfråga erfaren personal ökat. Forskning visar dock att mammor värderar den information de kan inhämta från sina mammor lika högt som den de får från hälso- och sjukvårdspersonal. Studien visar också att de som bedriver föräldrastöd behöver vara öppna för olikheter föräldrar emellan. Nyckelord: Barnhälsovård, barnmorska, BB, BVC-sjuksköterska, föräldrastöd och kvalitativ innehållsanalys.

ABSTRACT Society has an obligation to offer parents support of various types, an example of such a support is parent support. The purpose of this study has been to describe midwives and child health care nurses conceptions of the need for early parent support. The definition of early parent support in this study is the first two weeks after delivery. Since the 1970:ies the Swedish delivery and BB care has changed in that the time in hospital care after delivery has been reduced from in average six days, till an average of two days. This change created new demands for the information given to new parents by the child health care nurse. The author used a qualitative content analysis and carried out six interviews. The informants were midwives and child health care nurse from different clinics. The result show that today s information society have resulted in parents being very well informed, and the informants see it as part of their parent support means helping parents to find valid information in the flow of information available. This confirms research which show that much of the information parents gather themselves on the internet is incorrect. The need for experienced personal available for advice and support has also increased with reduced time spent at the hospital. However, research show that mothers value the advice available from their mothers just as high as that given by healthcare personal. The study also shows that those involved in parent support needs to be open to differences between parents. Key terms: Birth Center (BB), Child health care nurse, Children s healthcare, Midwife, Nurse, Parent support and qualitative content analysis.

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 1 2 BAKGRUND... 1 2:1 Distriktssköterskans ansvarsområde... 1 2:2 Att bli förälder... 1 2:3 Definition föräldrastöd... 2 2:4 Föräldrastödets framväxt... 2 2:5 Olika former av föräldrastöd... 3 2:6 Förändringar av den Svenska förlossnings- och BB vården... 3 2:7 Föräldrastöd på BB... 4 2:8 Föräldrastöd under graviditeten... 4 2:9 Föräldrastöd från BVC... 5 2:10 Föräldrastöd, en form av egenvård... 5 3 PROBLEMFORMULERING... 6 4 SYFTE... 6 5 METOD... 6 5:1 Forskningsansats... 6 5:2 Urval och genomförande... 7 5:3 Analysmetod... 7 5:4 Dataanalys... 8 5:5 Etiska överväganden... 9 6 RESULTAT... 10 6:1 Information... 11 6:1:1Basinformation... 11 6:1:2 Hjälp att tolka och välja rätt bland alla råd och information...12 6:1:3 Ta det lugnt i början... 13 6:1:4Kudde/PSD... 13 6:1:5 Rökinformation... 13 6:1:6 Barnet... 13 6:2 Amning...14 6:2:1 Basinformation om amning...14 6:2:2 Anatomi... 15 6:2:3 Respekt... 15 6:2:4 Fungerande amning innan hemgång... 15 6:2:5 Bröstmjölksersättning/tillägg...16 6:3 Hela familjen...16

6:3:1 Ett team...16 6:3:2 Partners roll... 17 6:4 Tillgänglighet... 17 6:4:1 Kontaktmöjlighet dygnet runt... 17 6:4:2 Telefonkontakt... 18 6:5 Olika behov... 18 6:5:1 Behov av hjälp på BB... 18 6:5:2 Förkunskaper...19 6:5:3 Kulturella skillnader...19 6:6 Bekräfta...19 6:6:1 Lita på sig själv...19 6:6:2 Bekräfta det bra... 20 6:6:3 Olikheter... 20 6:7 Mamman...21 6:7:1 Hur mår mamman...21 6:7:2 Hormonella förändringar...21 6:7:3 Ta hand om sig själv... 22 6:8 Valmöjlighet... 22 6:8:1 Individualiserad vård... 22 6:9 Stötta familjens val... 22 6:9:1 Föräldrar bestämmer... 22 6:9:2 Respekt... 23 6:9:3 Leda dem... 23 6:10 Trygghet... 23 6:10:1 Trygghet i vardagen... 23 6:10:2 Skapa trygghet... 24 6:11 Förtroende... 24 6:11:1 Bra stöd... 24 6:12 Frågor kring barnet... 24 6:12:1 Avvikelser... 24 6:12:2 Frågor... 25 7 DISKUSSION... 26 7:1 Metoddiskussion... 26 7:2 Resultatdiskussion... 27 7:3 Etikdiskussion... 30 8 SLUTSATS... 30

9 KLINISK TILLÄMPBARHET... 31 10 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING... 31 LITTERATURLISTA... 32 Bilagor Bilaga 1: Informationsbrev. Bilaga 2: Samtyckesbrev. Bilaga 3: Intervjuguide.

1 INLEDNING I takt med att samhället förändras, förändras även kraven på föräldrar. Inte bara kraven på föräldrar har förändrats även förlossnings- och BB-vården har genomgått förändringar under de senaste decennierna. Dessa förändringar ställer i sin tur andra krav på den information som vårdpersonalen lämnar till de föräldrar som precis fått barn. Familjer stannar allt kortare tid på BB- och BVC-personalen kommer snabbare i kontakt med den nya familjen. Detta medför att informationen som lämnas till dagens föräldrar därför borde skilja sig från den information som lämnades tidigare. Denna studie syftar till att beskriva de erfarenheter som barnmorskor från BB och BVC-sjuksköterskors har avseende vilket tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna de två första veckorna efter förlossningen. Intresset för föräldrastöd väcktes hos författaren efter att ha arbetat med föräldrastöd inom barnsjukvården både på neonatalavdelning där sjuka nyfödda barn ligger och på barnkardiologisk avdelning dit familjer ibland skickades direkt efter förlossningen. Inom dessa enheter gavs föräldrastöd till föräldrar med sjuka nyfödda barn. Denna studie behandlar föräldrastöd till familjer med friska barn. 2 BAKGRUND 2:1 Distriktssköterskans ansvarsområde Ett av distriktssköterskans ansvarsområden är att bedriva folkhälsoarbete med omvårdnadsansvaret som bas. Distriktssköterskan har en bred kompetens med specifik kompetens inom barnhälsovård. Arbetet skall stödja det friska och skall ta till vara individers egna resurser och möjligheter. Förutom att bedriva arbete på mottagningar kan arbetet ske i patientens hem i form av hembesök eller som telefonrådgivning. I arbetet ingår också att samarbeta med andra yrkesgrupper (Distriktssköterskeföreningen, 2008). Barnhälsovården i Sverige har en lång tradition inom landets folkhälsoarbete och verksamheten är väl etablerad. De allra flesta barnfamiljer utnyttjar erbjudandet om att gå till barnavårdscentralen (BVC) för att träffa en BVC-sjuksköterska. Det är BVC-sjuksköterskan som utformar barnhälsovårdens hälsoarbete under enskilda möten med föräldrar och barn, vid tidsbeställda besök eller under de öppna mottagningarna. (Olander, 2003). Eftersom i stort sett alla barn och unga deltar i det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården råder det en enighet om att barns bästa skall stå i fokus under alla möten. Cirka sex procent av alla barn i Sverige är utlandsfödda. Inom dessa familjer råder andra förhållanden och syn på vad hälsa är, därför uppfattar de vårdsituationer och rutiner inom vården på ett annat sätt än vad vi är vana vid (Söderbäck, 2010). 2:2 Att bli förälder Det är både enkelt och svårt att vara förälder idag, enkelt eftersom drivkraften att älska, ta hand om och vårda sitt barn är stark och tillgången på praktiska hjälpmedel är stor. Svårt med tanke på att samhället är komplicerat och kraven på föräldrar är mer motsägelsefulla nu än tidigare. Ekvationen att arbeta heltid från det att barnet är drygt ett år, utveckla sig själv, ha ett rikt socialt liv och ett välinrett hem och samtidigt vara den perfekta partnern och föräldern, är omöjlig att få ihop (SOU 2008:131). Den första tiden i livet är troligtvis den viktigaste och det är därför önskvärt att erbjuda föräldrar stöd under denna period (Bremberg, 2010). För att föräldrar ska klara av att axla den roll som förväntas av dem, har samhället en skyldighet att ge dem olika former av stöd, ett exempel på sådant stöd är föräldrastöd. Det övergripande målet med föräldrastöd innebär att alla föräldrar med barn mellan 0-18 år skall erbjudas ett generellt stöd i sitt föräldraskap. Föräldrastödet skall ges med utgångspunkt från behov och önskemål samt bygga på 1

föräldrars egna resurser, stärka tilliten till deras egen förmåga och vara anpassat till både mäns och kvinnors behov. Stödet skall dessutom vara frivilligt att ta emot (SOU 2008:131). Studier gjorda i en rad länder, där även Sverige är inkluderat, visar att så många som 40 procent av alla barn inte spontant utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar. En orsak till detta kan vara att barnets signaler är svåra att tolka, en annan att barnets föräldrar har svårt att tolka barnets signaler. Detta är problem är så vanligt att det är motiverat med insatser. Studier har visat att anknytningen mellan barn och föräldrar förbättras bäst genom insatser med ett fåtal sessioner. En trygg anknytning anses vara en skyddsfaktor och det är därför önskvärt att fler spädbarn utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar (Bremberg, 2010). 2:3 Definition föräldrastöd I SOU 2008:131 står det att föräldrastöd är: Ett brett utbud av insatser som föräldrar erbjuds att ta del av och som syftar till att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. s. 24. Syftet med föräldrastöd inom mödra- och barnhälsovården är att ge kunskap och information, förstärka föräldrar i sin föräldraroll samt att erbjuda föräldrar kontakt, föräldrar emellan (Bremberg, 2010). 2:4 Föräldrastödets framväxt Redan under 1920-talet fördes en omfattande diskussion i Sverige kring föräldrars betydelse för barns hälsa och utveckling. Experter ansåg att mödrars okunskap var ett av de största hoten mot barns välfärd. Experterna ansåg att det var betydelsefullt att föräldrar, och speciellt mödrarna, tillägnade sig moderna principer för att ta hand om barn. Experter i form av barnläkare och andra professionella förde ut sina uppfattningar om vad de ansåg var bra, ett exempel som kan nämnas var att mammor skulle lära sig att undertrycka impulsen att ge barnet mat när det skrek och i stället hålla sig till fasta tider (Bremberg, 2010). På 1960-talet diskuterades föräldrautbildning som en del av BVC s föräldrastöd. 1972 tillsattes barnomsorgsgruppen vilka lade fram en proposition till riksdagen om en allmän föräldrautbildning i anslutning till ett barns födelse. Denna proposition ledde till att regeringen föreslog att föräldrautbildning skulle införas successivt i landstingets regi från och med 1980. Föräldrautbildningen skulle vara en del av den normala verksamheten på mödraoch barnavårdscentraler samt på BB. Det blev socialstyrelsen som fick i uppdrag att utreda hur detta skulle kunna genomföras och redovisade i Rapporten Föräldrautbildning kring barns födelse och första levnadsår att föräldrautbildningen skulle vara tillgänglig för alla och bedrivas av den ordinarie personalen som en integrerad del av arbetet med utgångspunkt från föräldrars egna frågor och erfarenheter (Statens folkhälsoinstitut). 2001 fick folkhälsoinstitutet i uppdrag från regeringen att samla in, analysera och sprida kunskap om hur föräldrastöd kan utformas för att göra verklig nytta (Collberg, m.fl. 2007). I maj 2008 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare för att ta fram en nationell strategi för föräldrastöd. Detta ledde fram till SOU 2008:131, Föräldrastöd en vinst för alla (SOU 2008:131). 2010 gav Bremberg (red) genom folkhälsoinstitutet ut en rapport med namnet Nya verktyg för föräldrar - förslag till nya former av föräldrastöd. Denna rapport syftar till att samla in, analysera samt sprida kunskap om hur föräldrastöd i olika former kan utformas för att göra nytta (Bremberg, 2010). 2

2:5 Olika former av föräldrastöd Instanser som har till uppgift att ge föräldrastöd är mödra- och barnhälsovården tillsammans med öppna förskolan. Stödet kan ge utryck i många olika former och den viktigaste formen av föräldrastöd kommer från informella kontakter i form av bekanta, vänner och släktingar (Bremberg, 2010). Warren (2005) bekräftar detta när hon hävdar att en stor andel av mammorna anger att deras egna mammor spelar en betydelsefull roll genom att ge information. Hon visar även i studien på att mammor litar mer på sin egen familj och vänner än på professionella när det gäller frågor om till exempel sömn. Genom att arrangera olika mötesplatser för föräldrar menar Bremberg (2010) att det går att hjälpa föräldrar att skapa nya informella kontakter. Exempel på sådana mötesplatser är öppna förskolor och föräldragrupper. En annan viktig aspekt med de öppna förskolorna är att genom att föräldrar träffar andra föräldrar och personal på de öppna förskolorna skapas tillfällen för så kallad öppen individuell rådgivning. På öppna förskolan får föräldrar även tillfälle att studera hur andra föräldrar bemöter sina barn, så kallad social modellinlärning. Föräldrar kan söka stöd och information via media av olika slag såsom böcker, tidningar och TV (Bremberg, 2010). Idag är det också vanligt att föräldrar söker information rörande sina barn via Internet. På Internet kan de söka den information de vill ha, de kan chatta med andra föräldrar eller experter och delta i olika diskussionsgrupper (Bremberg 2010; Plantin & Daneback 2009). Det stora informationsutbudet kan emellertid innebära problem eftersom Bremberg (2010) menar att mycket av den information som publiceras på Internet är direkt missvisande. 2:6 Förändringar av den Svenska förlossnings- och BB vården Ur ett internationellt perspektiv så är hemmet den vanligaste platsen att föda barn på, så var det även i Sverige under början av 1900-talet. Under 1930-talet utvecklades och utökades den postnatala vården i landet och under 1960-talet föddes så många som 99,7% av alla barn på sjukhus (Johansson, Aarts & Darj 2009). Vårdtiden i samband med en okomplicerad förlossning har sjunkit kontinuerligt under de senaste decennierna (Ellberg, 2009). 1973 var medelvårdtiden efter en vaginal förlossning 6 dagar vilket kan jämföras med 2 dagar 2009 (Socialstyrelsen, 2011). Formerna för vård efter förlossningen har också gått igenom stora förändringar under senare år. Idag är den traditionella BB-vården i huvudsak till för vård efter komplicerade graviditeter och förlossningar. I stället har andra vårdformer utvecklats i form av Lätt-BB, Familje-BB och hotell-bb. Syftet med dessa vårdformer är i huvudsak att hela familjen tillsammans ska få möjlighet att återhämta sig samt lära känna och ta till sig det nyfödda barnet i sin egen takt. Ett annat mål är att föräldrarna ska få känna tilltro till den egna förmågan, och samtidigt ha möjlighet att fråga barnmorskor vid behov. Det stöd som vanligtvis ges består av råd och stöd kring amning och barnavård samt samtal kring förlossning och föräldrarollen (Ellberg, 2009). Idag är det vanligt att föräldrar erbjuds tidig hemgång. Detta innebär att familjen stannar max 48 timmar efter förlossningen och vårdas därefter i hemmet. Hur uppföljning sker varierar över landet, men den kan bestå av till exempel hembesök, telefonkontakt eller återbesök (Ellberg, 2009). 3

Sista juli 2005 upphörde socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1993:1) om tidig hemgång efter förlossning att gälla. Råden ansågs vara föråldrade och har i stället ersatts av att berörda verksamhetschefer ansvarar för att det finns rutiner om hemgång efter förlossningen på respektive sjukhus. Nya rekommendationer bör inte ges ut som allmänna råd i SOSFS. Det är i stället varje verksamhets ansvar att se till att kunskap om tidig hemgång efter förlossningen finns hos berörd personal samt att de har goda kunskaper om de risker som finns för såväl mor som barn vid tidig hemgång. Verksamhetschefer vid kvinnokliniken skall tillsammans med verksamhetschefen vid berörd barnmedicinsk klinik utfärda skriftliga rutiner och regler för tidig hemgång samt se till att all personal känner till dessa. Det bör även finnas skriftliga rutiner för uppföljning och kontroll av mor och barn efter utskrivningen. Tidig hemgång förutsätter att nödvändiga säkerhetskrav tillgodoses och att det finns effektiva system för uppföljning och stöd till mödrar och barn efter utskrivningen från BB. Detta innebär att det skall finnas en välfungerande vårdkedja före, i anslutning till och efter förlossningen med ett nära samarbete mellan mödravård, förlossningsklinik och barnhälsovård (SOSFS 2005:14). 2:7 Föräldrastöd på BB I en studie gjord i Australien av Foster, McLachlan, Rayner, Ylander, Gold och Rayner (2008) om den tidiga postnatala perioden konstaterades att många familjer är missnöjda med sjukhustiden som följer efter förlossningen. Även Waldenström, Rudman och Hildingsson (2006) pekar på detta missnöje i sin studie och menar att oddsen för att inte vara nöjd med vården var högre om kvinnorna var missnöjda med de känslomässiga aspekterna av sjukhustiden efter förlossningen. De fann också att kvinnor som inte kände sig uppmuntrade av personalen eller som inte tyckte att de fick den hjälp de behövde med amningsteknik eller personliga frågor var missnöjda med BB-vården. Foster m.fl. (2008) menar att nyblivna föräldrar först och främst känner sig oroliga för sitt barns säkerhet, vilket bidrar till att de ville ha konstant professionellt stöd. Genom att ha en barnmorska fysiskt närvarande under hela dygnet skulle denna önskan kunna uppnås. Föräldrarna anser inte att ett hembesök av en barnmorska kan ersätta det stöd en barnmorska som finns tillhands fysiskt 24 timmar om dygnet kan ge. I denna studie framgick också att mammor upplevde amning som svårt och problematiskt, och de hade en önskan att stanna kvar på BB tills de hade kommit igång ordentligt med amningen. Person och Dykers (2001) menar att genom att ha en auktoritär barnmorska stärks föräldrarnas självförtroende och det skapar en trygghetskänsla efter förlossningen och hemgången från BB. Om pappan känner sig delaktig redan från tiden på förlossningen ökar möjligheten för familjen att få en känsla av samhörighet, vilket lättast åstadkommes i det egna hemmet. Detta pekar även Johansson och Darj (2004) på i sin studie och menar att pappans ansvarstagande blir bättre ju tidigare mamman och barnet skrivs ut från BB efter förlossningen. Att pappan tar mer ansvar innebär att mamman får mer tid för att ta hand om sig själv och barnet, komma igång med amningen och vila. I studien som är gjord i Uppsala 2001 tillfrågades föräldrar som hade valt att åka hem från sjukhus direkt från förlossningen, vilka fem frågor de ville ställa till barnmorskan som skulle göra hembesök hos dem dagen därpå. I studien framkom att de vanligaste frågorna rörde barnet och barnavård, därefter kom frågor om amning och sist frågor rörande mamman. 2:8 Föräldrastöd under graviditeten I en studie gjord bland barnmorskor och gynekologer i Sverige av Ahldén, Göransson, Josefsson och Alehagen (2008) framkommer det att föräldrautbildning under graviditeten spelar en viktig roll för övergången till att bli förälder. Författarna menar att en bra övergång är influerad av en rad olika faktorer så som förväntningar, kunskap och familjens sociala nätverk. Fabian, Rådestam och Waldenström (2005) finner dock i sin studie att endast 40 % av de som deltagit i föräldrautbildning under graviditeten ansåg att utbildningen hjälpte till att förbereda dem på det tidiga föräldraskapet. Både Ahldén, m.fl. (2008) och Fabian, m.fl. (2005) menar dock att en viktig faktor i föräldrautbildningen var att knyta kontakter med andra i samma situation. Ahldén m.fl. (2008) menar att kontakten med andra i samma 4

situation är en viktig källa till informations- och erfarenhetsutbyte föräldrar emellan. Detta pekar även Fabian m.fl. (2005) på och menar att detta var en av de största förhoppningarna föräldrarna hade inför föräldrautbildningen och de ville att denna kontakt skulle kvarstå även efter att barnet var fött. 2:9 Föräldrastöd från BVC Syftet med föräldrastöd inom barnhälsovården är att ge kunskap och information, bidra till att stärka föräldrarna i sin föräldraroll, ge föräldrarna möjlighet till kontakt med andra föräldrar samt att bryta isoleringen och öka gemenskapen i bostadsområdet (Bremberg, 2010). BVC s personal ser föräldrastödet som sin viktigaste uppgift där de viktigaste beståndsdelarna är tillgänglighet, personkännedom och individanpassning (Statens folkhälsoinstitut). Sjuksköterskan som arbetar inom barnhälsovården skall ha specialistutbildning som barnsjuksköterska eller distriktssköterska. Sjuksköterskan har ett omvårdnadsansvar för barnet och dess familj (Hagelin, Magnusson & Sundelin 2007). Det första mötet mellan en familj och BVC-sjuksköterska är mycket viktigt för den fortsatta kontakten. Under det första mötet skall BVC-sjuksköterskan skapa förtroende hos familjen, bilda sig en uppfattning av familjesituationen samt skapa ett stödjande klimat. För att uppnå detta anges hembesöket vara en bra metod. Om det första mötet blir bra och de olika delarna som angetts som viktiga blir uppfyllda underlättas det framtida arbetet bland annat genom att BVC-sjuksköterskan kan ge snabb och adekvat hjälp via telefon om så skulle behövas (Jansson, Petersson & Udén 2001). Mammor antas behöva en BVC-sjuksköterska som de känner tillit till och som de kan vända sig till för att prata om övergången till moderskap. Familjer förväntar sig att BVC-sjuksköterskan ska bistå med omvårdnad av barnet och familjen där stöd, råd och barnhälsoåtgärder är de huvudsakliga sysslorna (Fägerskiöld, Wahlberg & Ek 2000). De flesta föräldrar är nöjda med de individuella kontakter som barnhälsovården erbjuder dem (Bremberg, 2010). 2:10 Föräldrastöd, en form av egenvård I Kirkevolds (2000) beskrivning av Dorothea Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans tar hon fasta på Orems syn på att människans utveckling pågår från vaggan till graven och att det krävs vissa faktorer för att gynna denna utveckling. Hon menar att människan har ett visst egenvårdsbehov som varje individ själv bär ansvar för att tillgodose. Med egenvårdsbehov menas i denna teori utformade insatser av handlingar som måste utföras av, eller för en person och som man vet är nödvändiga för regleringen för personens funktion och utveckling som människa. Orem menar att egenvårdskapaciteten kan variera beroende på olika faktorer som till exempel ålder och utbildning. Bremberg (2010) menar att den egenskap som barn värderar högst hos sina föräldrar är omsorg och värme. Det är inte alltid denna omsorg sker spontant, utan föräldrar kan behöva hjälp att handskas med föräldrarollen. Genom föräldrastödjande insatser kan föräldrar få hjälp av utbildad personal att tolka barns signaler och få stöttning i att ta hand om sitt eller sina barn. 5

3 PROBLEMFORMULERING Ett av distriktssköterskans arbetsområden är att bedriva folkhälsoarbete med omvårdnad som bas. Distriktssköterskeföreningen menar att det är viktigt att stödja det friska och Dorothea Orems omvårdnadsteori lyfter fram individens förmåga att ta ansvar för sin egenvård, men att denna förmåga kan behöva stöttas upp av sjuksköterskan under vissa omständigheter. Då den första tiden i livet är en mycket viktig tid i en människas liv, bedriver barnmorskor och BVC-sjuksköterskor hälsofrämjande arbete i form av föräldrastöd. Från och med 1980 började föräldrautbildningen att successivt införas i landstingets regi, för att föräldrar på ett så bra sätt som möjligt skulle klara av att leva upp till de krav som en ny familjemedlem medför. Sedan föräldrautbildningen infördes som en del i mödra- och barnhälsovården har det skett förändringar inom enheterna. Som exempel kan nämnas lagstiftningen som styr hemgången från BB. Den tid som föräldrar stannar på sjukhus efter att ett barn är fött har kortats ned och idag kommer BVC-sjuksköterskorna i kontakt med familjerna allt tidigare. Detta innebär i sin tur förändrade krav på vilken information som BB-personalen samt BVCsjuksköterskorna behöver ge och erbjuda de nyblivna föräldrarna. Författaren har inte funnit någon forskning om vilket tidigt föräldrastöd som barnmorskor och BVC-sjuksköterskor erfar att föräldrar behöver. Med tanke på de förändringar som har skett inom både förlossnings- och barnhälsovården menar författaren att det är motiverat att studera detta. Då BVC-sjuksköterskan ofta har utbildning som disktrikssköterska och föräldrastöd är den dominerande arbetsuppgiften för BVC-sjuksköterskan upplever författaren att området är relevant att undersöka i en omvårdnadsstudie. Det är också motiverat att studera detta då distriktssköterskeföreningen menar att forskning behöver bedrivas inom alla distriktssköterskans ansvarsområden i samverkan med andra institutioner. 4 SYFTE Syftet med denna studie är att beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskors erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna de två första veckorna efter förlossningen. Med tidigt föräldrastöd menas i denna studie de två första veckorna efter förlossningen. 5 METOD I detta avsnitt beskrivs hur material har samlats in och analyserats för att leda fram till ett resultat. 5:1 Forskningsansats För att uppnå studiens syfte har studien en övergripande induktiv kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen används för att undersöka mänskliga fenomen som till exempel upplevelser och erfarenheter (Pålsson, 2008). Genom att också anlägga en induktiv ansats utgår författaren från en förutsättningslös analys av texten som är baserad på människors erfarenheter (Lundman & Hällgren Granheim, 2008). Denna studie skall beskriva barnmorskors och BVC-sjuksköterskor erfarenheter av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna och därför används en kvalitativ innehållsanalys, som är passande för att identifiera likheter och olikheter i ett textinnehåll (Polit & Beck, 2008). Data i denna studie kommer från transkriberade intervjuer som är utförda av författaren själv. 6

5:2 Urval och genomförande För att uppnå syftet användes intervjuer med öppna strukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Olsson och Sörenssen (2007) skriver att en hög grad av strukturering innebär att frågorna är formulerade så att de uppfattas på ett likartat sätt av de olika intervjupersonerna. Lantz (2007) menar att det är möjligt att fånga en persons uppfattning och upplevelse genom att använda sig av en öppen intervju. Det är den som svarar som fritt definierar och avgränsar fenomenet genom sitt sätt att uppfatta det. Detta kan leda till att olika intervjupersoner kan ge olika definitioner, vilket i sin tur kan leda till att intervjuer med olika personer blir olika, vilket är önskvärt. För att få kunskap om hur barnmorskor och BVCsjuksköterskor erfar behovet av tidigt föräldrastöd, med fokus på upplevda behov hos föräldrarna valdes barnmorskor och BVC-sjuksköterskor ut som lämpliga intervjupersoner i studien. Det var önskvärt att en del av informanterna hade en längre tids erfarenhet inom yrket men det var inget krav eftersom varierande tid i yrket kunde tänkas öka variationen av uppfattningar. Genom att kontakta olika enhetschefer på BB, familjeläkarcentraler samt vårdcentraler med ett informationsbrev (Bilaga 1) skapades kontakt mellan författaren, barnmorskor och BVCsjuksköterskor. För att underlätta för deltagarna i studien fick de själva, eller deras verksamhetschefer, välja tid och plats för genomförande av intervjun. Sex intervjuer, varav en dubbelintervju, genomfördes med fyra barnmorskor och tre BVCsjuksköterskor. Deltagarna var mellan 30 och 63 år. Barnmorskorna hade arbetat mellan ett och ett halvt och 20 år som barnmorskor och BVC sjuksköterskorna hade arbetat mellan 25 och 31år på BVC. De var utbildade till barnmorskor, barnsjuksköterskor och distriktssköterskor, någon hade även magisterexamen och vårdlärarexamen. Intervjuerna varade mellan 14 och 44 minuter. Innan intervjuerna påbörjades fick varje deltagare läsa ett informationsbrev (Bilaga 2) med förfrågan om deltagande i forskningsstudie där även studiens syfte och etiska ställningstagande framgick. Deltagarna gav sitt medgivande genom att underteckna förfrågan om deltagande. Intervjuaren läste upp syftet för informanterna innan intervjuerna påbörjades. Olsson m.fl. (2007) menar att intervjuaren skall klargöra syftet och problemområdet väl före undersökningens början, för att nå ett så gott intervjuresultat som möjligt. Som förberedelse inför intervjuerna skapades en intervjuguide (Bilaga 3) med öppna intervjufrågor. Lantz (2007) menar att i den öppna intervjun så är det den intervjuade, barnmorskan eller BVC-sjuksköterskan i denna studie, som definierar det fenomen som det ställs frågor om under intervjuns gång, det är också hon som bestämmer hur fenomenet förstås. Intervjuaren söker det unika och nyanserade. Intervjuerna genomfördes under två veckor i september 2011. Intervjuerna spelades in med en digital ljudupptagare och skrevs sedan ut ordagrant, med pauser och skratt, så nära inpå intervjutillfällena som möjligt. Det utskrivna intervjumaterialet omfattar 62 sidor. 5:3 Analysmetod Att använda sig av en kvalitativ innehållsanalys innebär att beskriva variationer från ett textinnehåll genom att identifiera likheter och skillnader i texten. Den kvalitativa innehållsanalysen utförs genom olika steg med syftet att bryta ner insamlad data i mindre enheter som sedan kodas och delas in i olika kategorier (Polit & Beck, 2006). Genom att skapa meningsenheter som är en meningsbärande del av texten, identifieras ord, meningar och stycken som hör samman genom sitt innehåll och sammanhang. Genom att skapa lagom stora meningsenheter har en grund för analysarbetet formats. Under analysprocessen abstraheras och kondenseras meningsenheterna. Genom kondensering kortas texten ned för att bli mer lätthanterlig, detta görs utan att det centrala innehållet försvinner. Meningsenheternas innehåll beskrivs sedan kortfattat genom att de får en kod. Koder skapas 7

alltid med hänsyn till meningsenhetens sammanhang. Flera koder med liknande innehåll bildar sedan kategorier. Innehållet i en kategori är närbesläktat och skiljer sig från innehållet i andra kategorier. Det är viktigt att data inte passar in i mer än en kategori, eller att viktig data utesluts på grund av att det saknas en lämplig kategori. En kategori kan emellertid innehålla ett antal underkategorier på olika abstraktionsnivåer (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). 5:4 Dataanalys Analysarbetet i denna studie följer olika steg med utgångspunkt från Lundman och Hällgren Granheims (2008) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys, dessa steg är beskrivna nedan och leder fram till resultatet. Genom att transkribera och sedan läsa igenom den skrivna textmassan för varje enskild intervju vid ett flertal tillfällen bekantade sig författaren med texten och skapade sig en helhets bild av den skrivna textmassan. När författaren kände sig bekant med texten söktes meningsenheter som svarade mot syftet. Meningsenheterna som skrivits ned kondenserades sedan och kontrollerades så att huvudinnehållet av texten fortfarande fanns kvar. Därefter skildes varje meningsenhet åt och namngavs med en kod. I detta skede av analysarbetet hade det framkommit 149 meningsenheter som samlades i ett kodningsschema. Detta kodningsschema skrevs i detta skede av analysarbetet ut och varje meningsenhet med kod klipptes ut. På detta sätt jämfördes meningsenheterna sedan med varandra för att det skulle framträda likheter och olikheter i informanternas upplevelser. När dessa likheter och olikheter jämfördes med varandra grupperades de in i olika variationer av upplevelser, men med gemensamma karakteristiska drag. Det framkom 32 olika variationer av upplevelser. Dessa upplevelser mynnade ut i 12 kategorier med ett varierat antal underkategorier. Figur 1 exempel på analysprocessen Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Det verkar som att föräldrar idag vill välja, de vill nog inte ha så mycket information från oss. Föräldrar vill välja, kanske inte vill ha all vår information. Föräldrar väljer information. Basinformation. Information. Många behöver stöd i amning, man berättar rent konkret om vad som krävs, täta amningar och nattvak. Det är vanligt med amningsstöd, man får berätta vad som krävs av mamman. Stöttning i amning. Amningsstöd. Amning. 8

5:5 Etiska överväganden I denna studie har de forskningsetiska principerna följts, vilket innebär att de fyra huvudkraven, informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav är uppfyllda (Vetenskapsrådet, 2002). Genom ett informationsbrev har informanterna fått skriftlig information om studiens syfte och genomförande samt information om mig som författare. I brevet framgick också att deltagandet var frivilligt och att deltagarna när författaren och som helst kunde avbryta intervjun. Före varje intervju fick informanterna muntlig information om studiens syfte och genomförande samt att materialet som samlas in endast skulle komma att användas till denna studie och endast delges dennes handledare. Före varje intervju fick deltagarna lämna ett skriftligt medgivande till att delta i studien. Fyra barnmorskor och tre BVC-sjuksköterskor deltog i studien, dessa är kodade och kommer benämnas med ett tvåsiffrigt tal i resultatet för att ingen av deltagarna ska kunna identifieras. 9

6 RESULTAT Analysen av intervjuerna med barnmorskor och BVC-sjuksköterskor mynnade ut i 12 kategorier med varierande antal underkategorier om vilket tidigt föräldrastöd deltagarna erfar att föräldrar behöver idag. Figur 2. Kategorier med varierande antal underkategorier. Information Amning Hela familjen Tillgänglighet Olika behov Bekräfta Mamman Valmöjlighet Stötta familjens val Trygghet Förtroende Frågor kring barnet Basinformation. Hjälp att tolka och välja bland alla råd och information. Minska ner på besök. Kudde/PSD. Rökinformation. Barnet. Basinformation om amning. Anatomi. Respekt. Fungerande amning innan hemgång. Bröstmjölksersättning/tillägg. Ett team. Partnerns roll. Vart föräldrar vänder sig för att få hjälp. Telefonkontakt. Behov av hjälp på BB. Förkunskaper. Kulturella skillnader. Lita på sig själv. Bekräfta det bra. Olikheter. Hur mår mamman. Hormonella förändringar. Ta hand om sig. Individualiserad vård. Föräldrar bestämmer. Respekt. Leda dem. Inte ensamma. Vart föräldrar ska vända sig. Avvikelser. Frågor. 10

Resultatet presenteras nedan med de 12 kategorier som framkommit som rubriker med de olika underkategorierna som underrubriker. Vid de tillfällen som både barnmorskor och BVC-sjuksköterskor uppfattar någonting gemensamt benämns de under namnet deltagarna i övriga fall används titeln för respektive yrkeskategori. 6:1 Information Deltagarna uppfattar att det är mycket information som skall delges föräldrarna till ett nyfött barn under den första tiden i ett barns liv. Deltagarna menar dock att dagens föräldrar är mycket upplysta, och att en del i rådgivningen handlar om att vägleda föräldrarna rätt bland all information. Viss information pekar deltagarna särskilt på, till exempel varför kudde ska användas till barnet, att skapa rökfri miljö kring barnet och allmän information om barnavård. BVC-sjuksköterskorna lyfter fram vikten av att begränsa mängden besök av släkt och vänner i början. 6:1:1Basinformation Deltagarna uppfattar att dagens föräldrar är mycket välinformerade men att de kan behöva vägledning bland all information. Deltagarna uppfattar också att dagens föräldrar har väldigt olika baskunskaper när det gäller att hantera och ta hand om ett nyfött barn. En del nyblivna föräldrar behöver all tänkbar information om barnavård avseende bland annat badning, dygnsrytm och hur en förälder håller sitt barn. Detta innebär att det är viktigt att skapa en uppfattning om föräldrarnas kunskap och ge information utifrån deras behov. Deltagarna poängterar att det är viktigt att informera om att den information som lämnas förändras med barnets utveckling, annars kommer föräldrarna att uppleva det som att BB-personal och BVC-sjuksköterskor ger olika information om samma sak och därigenom skapa förvirring hos föräldrarna. Att man är tydlig i att den här informationen som jag ger dig, de här amningsråden som jag ger dig idag, de kommer att förändras över tid, du kommer att uppleva att vi säger olika saker olika dagar. Det är också väldigt viktigt, att man är tydlig med det från början. 11 BVC-sjuksköterskor uppfattar att det inte sällan uppstår brist i den tidiga informationen då föräldrar inte tycks ha kunskap om eller kunnat ta till sig att informationen som ges i början är föränderlig eftersom detta upplevs som ett återkommande problem. Ibland så tror jag att de fått med sig från BB att låt ditt barn suga så mycket det kan, det kanske är bra de första dagarna eller veckan, men sen kanske det är bra att pröva att ta en promenad, pröva att bryt och se hur det går då. Då säger de flesta att det går jätte bra, då sover han hela tiden som i bilen. Då är ju det en rörelse ändå som gör att barnet kan slappna av. Så det är ett stöd! 63 En del information är svår att ge, BVC-sjuksköterskorna pratar om att det kan vara bra att ta upp problemet med shaken babys även om föräldrarna inte kan tänka sig att hamna i en sådan situation. 11

Någonting som föräldrar skulle kunna hamna i, men som man inte kan tänka sig som förälder och därför tycker att denna information rör inte mig, det är shaken babys, men vi vill ändå försöka ge den informationen till alla så att det finns någonstans i ryggraden. Om man skulle hamna i det här att ha ett barn med kolik och man är jätte slut och trött, att man inte ska skaka barnet, utan hellre lägga ner det i sängen och gå ifrån en stund och hämta kraft. Sån information som man kan känna att man står med pekpinnen. 52 Sättet att ge och ta till sig information har förändrats under åren och den berörda BB enheten arbetar med att publicera en hemsida på Internet med information. 6:1:2 Hjälp att tolka och välja rätt bland alla råd och information Ibland uppfattar deltagarna att föräldrarna blir överinformerade, vilket leder till att föräldrarna ställs inför ett stort antal val om hur de skall göra, det är någonting som deltagarna uppfattar skapar oro hos föräldrarna. Deltagarna menar att ett sätt att minska denna oro är att få föräldrarna att lita mer på sin intuition, så att de inte tror att alla barn följer en viss mall bara för att de har läst om hur det ska vara på dag ett, dag två, dag tre och så vidare. Idag så tror jag, genom Internet, att det finns så mycket val, det finns så mycket möjligheter, man är inte lika beroende av att det bara finns en metod, men då kan problemet bli i stället att det finns så många metoder och så testar man och hör vad hon säger och vad han säger, att det blir för mycket i stället, att det blir, också kravet då en del om du är högskoleutbildade, det ska vara krav på vetenskaplighet och formellt och si och så. Och samtidigt gå in och höra vad andra föräldrar skriver, att det kan bli väldigt mycket olika val. 63 Ett annat problem kan vara släktingar som ger för mycket råd, då kan föräldrarna behöva hjälp att sortera bland dessa råd. Det kan handla om råd från mor- och farföräldrar men också när familjer lever nära varandra och det finns ett stort antal människor runtomkring de nyblivna föräldrarna som förmedlar sina åsikter. Många invandrar föräldrar har väldigt mycket släktingar, nätverk, som de kan behöva ha hjälp att sortera råden ifrån. 41 BVC-sjuksköterskorna menar att det stora antalet metoder som används idag skapar förvirring bland föräldrarna vilket leder till att de vill ha hjälp att välja vilken metod de ska använda. När sådana råd skall ges uppfattar BVC-sjuksköterskorna att det är viktigt att kunna ge en förklaring till de olika metoderna. BVC-sjuksköterskorna upplever också att vissa familjer kan behöva ha en mall att gå efter och då är det viktigast att utgå från den mallen när man ger rådgivning för att kunna se vad man kan ändra på. Inte ta fram så och så ska du göra, så och så ska du inte göra. I stället fråga, hur har du tänkt dig, det finns olika möjligheter, höra var de är i sina tankar, och resonera, det där kan säkert vara ok, men skulle du kunna tänka dig så här också? Höra vart de är, många har ju hört av sina vänner, hört av sina föräldrar och sökt egen information. 63 12

6:1:3 Ta det lugnt i början BVC-sjuksköterskorna poängterar vikten av att ta det lugnt i början och vänta med att ta emot besök. De uppfattar att det är viktigare att familjerna får landa i sin nya roll som föräldrar och komma igång med amningen i lugn och ro innan de har besökare hemma. Enligt BVC-sjuksköterskorna är det också viktigt att tänka på att både mor och barn är sårbara i början efter förlossningen och att alla intryck då kan skapa oro hos barnet. Vi tar upp det här med att det kanske inte är bra att ha för mycket vänner och släkt på besök i början, utan att man ska få en liten chans att komma igång med amningen och få lite rutiner själv och då så kanske man uppskattar besöket när det har gått några veckor. 52 6:1:4Kudde/PSD Idag får föräldrar råd om att barn ska ligga på rygg och att barnet ska använda kudde. BVCsjuksköterskorna uppfattar att föräldrarna ibland inte vet varför, på grund av bristfällig information. BVC-sjuksköterskorna uppfattar också att det kan bli förvirrande för familjerna eftersom barnen ofta läggs på sidan under tiden på BB. Barn låg på mage tidigare, nu ska de ligga på rygg, men det är ju ingen som talar om varför. Spädbarnsdöd. 63 I takt med förändringen att lägga barn på rygg för natten uppfattar BVC-sjuksköterskor att det är viktigt att informera föräldrar om att det under dagen är viktigt att ändra ställning på barnet så att det inte får platt eller sned nacke, vilket är ett problem bland dagens barn. Vikten av kudden och varierad ställning under dagen, så att man faktiskt ligger på mage och sida också. Då tänker jag lite på huvudformen, vi såg ju lite att barn får platt huvudform om man går ut för mycket med, ligg ryggläge när de sover och glömmer det här med kudden, så det är viktigt att man ändå tar upp och varför. 52 6:1:5 Rökinformation BVC-sjuksköterskorna poängterade även vikten av att informera föräldrar om att skapa en så rökfri miljö som möjligt kring barnet. Denna information kan upplevas svår att ge eftersom många föräldrar inte vill ha information om detta. BVC-sjuksköterskorna uppfattar det ändå som viktigt att informera om detta. Eftersom rökning påverkar ganska mycket, så vill vi ju försöka påverak att föräldrarna inte röker, så där kan ju vara någonting som jag väldigt gärna vill försöka påverka, medan om man är rökare, inte så väldigt gärna vill höra eller vill ta till sig. Så det är väl någonting så där som man får tassa lite försiktigt, men ändå så vill man ju ta upp det. 52 6:1:6 Barnet BVC-sjuksköterskorna menar att föräldrar gärna vill ha en förklaring till olika symptom hos sitt barn, det kan till exempel handla om ett barn med magknip. Det är inte alltid BVCsjuksköterskan kan svara på varför problemet har uppstått, men hon kan ge råd och tips på hur problemen kan minskas. 13

Om det är någonting speciellt som att han gråter, eller har magknip, då vill man gärna ha en lösning till att det. Det är ju inte säkert att vi kan ge det, men vi kan ju ge lite tips på hur man kan göra för att minska besvären. Är det ett barn som har kolik, så kanske det handlar mer om att stötta föräldrarna. 52 Föräldrar vill också gärna veta hur de ska få barnen att sova på nätterna och då menar deltagarna att de behöver informera föräldrarna om att det är naturligt att barn är vakna mycket. Mycket frågor är kring sömn, hur man ska få dem att sova på nätterna. 41 En annan viktig uppgift för BVC-sjuksköterskorna är att stötta föräldrar med kolikbarn och ge dem information och verktyg för att orka med situationen. Information om barnet har kolik, att det kommer att hålla på ett tag, man får göra det bästa av situationen och tipsa om att ta hjälp runtom så mycket man kan. Det kommer att gå över. Det ska inte vara så i 20 år framåt. 52 6:2 Amning Deltagarna menar att mycket av det tidiga föräldrastödet rör amningsfrågor. Informationen kan handla om hur det går till rent tekniskt att amma. Även information om hur brösten fungerar under amning och hur barnets magsäck växer behöver beröras. Utöver den tekniska biten är det även viktigt att respektera varje kvinnas val att amma eller inte. BVCsjuksköterskorna uppfattar det som ett problem att familjer, på grund av okunskap, använder bröstmjölksersättning/tillägg på ett sätt som kan skapa problem med amningen. En annan viktig aspekt kring amning som deltagarna tar upp är att det är bra om amningen har kommit igång innan hemgången från BB eller förlossningen. 6:2:1 Basinformation om amning Barnmorskorna poängterar att eftersom familjer idag stannar så kort tid på BB handlar mycket av det stöd som de ger om just amning. Efter hemgången från BB har familjerna möjlighet att vända sig till amningsmottagningen kostnadsfritt de första 40 dagarna. Eftersom de går hem tidigt är det mycket med amningen, barnet kanske bara har sugit någon gång på förlossningen, eller om de stannat något dygn på BB handlar det om enstaka amningstillfällen. Så i amning får många mycket stöd! Många säger att de aldrig hade kunnat tro att amningen skulle vara något problem, utan att det är förlossningen som är det jobbiga. 23 BVC-sjuksköterskorna tar upp att informationen om att amma så ofta barnet vill förändras med tiden och att de i stället får hjälpa föräldrarna att hitta andra lösningar för att trösta sitt barn. Det fanns en önskan från BVC att de skulle komma in i föräldragrupperna redan innan barnen är födda och informera föräldrar om vad som kan vara bra att fråga om amning innan de åker hem från BB. Många behöver stöd i amning, man berättar rent konkret om vad som krävs, täta amningar och nattvak. 41 14

Ibland så tror jag att de har fått med sig från BB att de ska låta sitt barn suga så mycket det kan och vill, det kanske är bra de första dagarna eller veckan, men sen kanske det är bra att pröva att ta en promenad. Prova att bryt och se hur det går då. Då säger de flesta att det går jätte bra, då sover han hela tiden som i bilen. Då är ju det en rörelse ändå som gör att barnet kan slappna av. Så det är ett stöd! 63 6:2:2 Anatomi BVC-sjuksköterskorna nämner att hon ibland upptäcker att mammor kan sitta och amma långa stunder på varje bröst, eftersom brösten inte klarar av det uppfattar hon att information om amningsteknik som att amma kortare stunder behöver ges till dessa mammor. Det finns mammor som ammar hela tiden, långa stunder på varje bröst, då får man ge rådet att inte amma så, för det klarar inte bröstet av rent fysiskt. Man får ge rådet att amma lite kortare tid, men oftare. 52 Samtidigt kan BVC-sjuksköterskan ge information om hur barnets magsäck ser ut och att mamman till en början kan behöva amma ofta men korta stunder, men att dessa med tiden glesas ut när barnets magsäck växer och utvecklas. Ja, man kan ju prata om att det är vanligt att barn, jag brukar berätta det här då att magsäcken är ju inte gjord för att ta emot en stor måltid och så, att man är mätt och står sig länge, och att det här smygs sig upp så att det kommer ju att bli längre mellanrum mellan amningstillfällena när barnet växer. Men att de från början ska amma ganska ofta, man får lyssna på barnet där och låta det amma ganska ofta. 52 6:2:3 Respekt Deltagarna menar att det är viktigt att respektera mammans val att amma eller inte och att stötta henne utifrån det val hon väljer. Ibland kan det finnas bakomliggande orsaker som gör att mamman fattar ett visst beslut, då är det viktigt att respektera detta och inte tvinga henne till någonting som hon inte vill. En tuff start efter förlossningen kan också bidra till att kvinnor väljer att inte amma och då är det viktigt menar BVC-sjuksköterskorna att respektera detta och inte tjata på mamman att hon skall amma till varje pris. Det är ett stöd att respektera varje mammas beslut att amma eller inte. Kvinnan ammar på sina villkor, det är hon som bestämmer hur hon vill ha den här amningen och vi går in och stöttar där. 12 6:2:4 Fungerande amning innan hemgång Deltagarna uppfattar att det är bra om amningen är igång innan hemgång och en barnmorska poängterar att hon speciellt med förstföderskor vill se en fungerande amning innan föräldrarna åker hem. Många, speciellt förstföderskor vill man ska stanna tills amningen är igång och vi vill gärna se en amning, det erbjuder vi alla innan de går hem. 23 BVC-sjuksköterskorna önskar att barnmorskorna på förlossningen eller BB lyssnar på en amning innan familjen går hem, så att barnet verkligen ammar och inte bara snuttar. De upplever att amningen fungerar bättre när familjerna inte stannar så länge på BB. 15