Företag i strukturomvandlingen

Företag i strukturomvandlingen AKADEMISK AVH ANDLING vid Samhällsvetenskapliga Fakulteten Umeå Universitet Avhandlingen består av fem publikationer del I del II Ansats och metoder Etablerings- och nedläggningsbeteende i några svenska industriföretag del III Utvecklingsförloppet i några svenska industriföretag del IV Effekter på industrisysselsättningen av strukturella förändringar i ett företagsbestånd del V Summary GÖRAN CARSTEDT BIRGITTA ISAKSSON PÉREZ Framlägges för vinnande av ekonomie doktorsexamen till offentlig granskning på Ekonomiska institutionen, Samhällsvetarhuset, hörsal D, fredagen den 5 april 1974, kl. 10.15 UMEÅ 1974

Ekonomiska institutionen Studier i företagsekonomi Umeå universitet FÖRETAG I STRUKTUROMVANDLINGEN Del I ANSATS OCH METODER In g å r i en s e rie på fem p u b lik a tio n e r del I Ansats och metoder del I I E ta b le rin g s - och nedläggningsbeteenden i några svenska in d u s tr ifö r e ta g del I I I U tv e c k lin g s fö rlo p p e t i några svenska in d u s tr ifö r e ta g del IV E ffe k te r på in d u s tris y s s e ls ä ttn in g e n av s t r u k t u r e lla fö rä n d rin g a r i e tt fö retagsbestånd del V Summary Göran C arstedt B i r g i t t a Isaksson Pérez Umeå fe b ru a r i 1974

C e n tr a ltr y c k e r ie t i Umeå AB - Bröd Larsson - 1974

INNEHÅLLSFÖRTECKNING I SAMMANDRAG TILL OMVANDLINGEN, DEL I-V "FÖRETAG I STRUKTUR Del I ANSATS OCH METODER 1. In le d n in g t i l l fo rs k n in g s p r o je k te t 2. B e g re p p s d e fin itio n e r, mätmetoder och u rv a ls p r in c ip e r 3. Det s t a t i s t i s k a m a te r ia le t - in sa m lin g s- och k o m p le tte rin g s fö rfa ra n d e 4. Studerad p o p u la tio n 5. Några kommentarer i e fterhand B ilaga A: Några s tu d ie r av i n d u s t r i e l l s t r u k t u r omvandling Bilaga B: I stu d ie n använda o f f e n t lig a r e g is t e r - en k o rt p re s e n ta tio n R eferenser Del I I ETABLERINGS- OCH NEDLÅGGNINGSBETEENDEN I NAGRA SVENSKA INDUSTRIFÖRETAG 1. Prob lemområde 2. T e o re tis k bakgrund 3. E ta b le rin g a r och nedläggningar inom vis s a s e k to re r av svensk in d u s t r i under e f t e r k r ig s t id e n 4. Verksamhetens o m fa ttn in g vid e ta b le rin g och nedläggning 5. Företags å ld e r och överlevelseförm åga B ilaga A: F ö re ta g s s to rle k och överlevelseförm åga B ilaga B: Å ld e rs fö rd e ln in g a r 1948, 1950 och 1968 R eferenser Del I I I UTVECKLINGSFÖRLOPPET I NÅGRA SVENSKA INDUSTRIFÖRETAG 1. Problemområde 2. U tv e c k lin g s b e tin g e ls e r 3. U tv e c k lin g s fö rlo p p e n s utseende

4. U tv e c k lin g s fö rlo p p i s k ild a u tv e c k lin g s fa s e r 5. S to rle k och u tv e c k lin g s fö rlo p p B ilag a A: F ö re ta g s s to rle k och t i l l v ä x t t a k t - det s to k a s tis k a s y n s ä tte t B ilaga B: T illv ä x t ta k t e n s fö rä n d rin g a r över tid e n hos fö re ta g i o lik a s to rle k s k la s s e r B ilag a C: S t o r le k s f orde I n i ngen f ö r fö re ta g inom svensk in d u s t r i och dess u tv e c k lin g under en 20~årsperiod B ilag a D: Mått på u tv e c k lin g s fö rlo p p e n s utseende R eferenser Del IV EFFEKTER PA INDUSTRISYSSELSÄTTNINGEN AV STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR I ETT FÖRETAGSBESTÂND 1. Prob lemområde 2. S y s s e ls ä ttn in g s fö rä n d rin g a r inom svensk in d u s tr i 1950-1970 3. B ra n sch utve cklin g 4. E ta b le rad e, nedlagda och bestående fö re ta g s betydelse f ö r in d u s tris y s s e ls ä ttn in g e n - en e m p irisk undersökning B ilag a A: J u s te rin g a r av den o f f e n t lig a in d u s t r i- s t a t is t ik e n R eferenser Del V SUMMARY 1. O u tlin e and aim o f the study 2. P oints of departure 3. T h e o re tic a l frame of reference 4. Concepts and methods of measurement 5. F indings

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRETAL FÖRORD 1. INLEDNING TILL FORSKNINGSPRDJEKTET 11 1.1. Bakgrund och problemområde 11 1.2. S yfte 12 1.3. Studiens utgångspunkter och uppläggning 13 1.4. Undersökningsplan 17 1.5. T id ig a re em piriska s tu d ie r 16 2. BEGREPPSDEFINITIONER, MÄTMETODER OCH URVALSPRINCIPER 23 2.1. U rvalsram ar 23 2.2. Företagsbegreppet 25 2.3. E ta b le rin g s - och n e d lä g g n in g s k r ite r ie r 26 2.4. U tv e c k lin g s fö rlo p p 27 2.5. Företagens å ld e r 28 2.6. Företagens s to rle k 28 2.7. Branschbegreppet 30 2.8. L c k a lis e rin g 32 2.9. Studerade branscher och re g io n e r 33 3. DET STATISTISKA MATERIALET - INSAMLINGS- OCH KOMPLETTERING SFÖRFARANDE 43 3.1. B e s tä lld a u p p g ifte r 43 3.2. K o m p le tte rin g av m a te ria le t 44 3.3. E ta b le rin g s - och n e d lä gg n in g sfre kve n se r vid periodens ändpunkter 47 3.4. K ä n slig h e tsa n a lys av sim ulerade e ta b le rin g a r 51 4. STUDERAD POPULATION 54 4.1. Populationens o m fa ttn in g fö re och e f t e r k o m p le tte rin g a r 54 4.2. Bransch- och re g io n fö rd e ln in g i den studerade p opulationen 56

4.3. G e n e r a lis e r ingsmöjlig h e t e r 59 5. NÂGRA KOMMENT ARER I EFTERHAND 61 5.1. Bransch- och regionbegreppen 61 5.2. F ö re ta gsb e g re pp e t, e ta b le rin g och nedläggning 62 5.3. E tt ökat beroende m ellan företagen? 63 5.4. N yföretagandets k a ra k tä r 63 5.5. Nedläggningsbeteendet 64 BILAGEDEL B ilag a A: NÂGRA STUDIER AV INDUSTRIELL STRUKTUR OMVANDLING 69 1. M e lla n k rig s tid e n s svenska in d u s t r ie lla före ta g a rve rksa m h e t - Dahmén (1950) 69 1.1. Branschutvecklingen 70 1.2. F ö re ta g s b ild n in g, fö re ta g s u tv e c k lin g och företagsdöd 71 1.3. R e su lta t 73 2. In d u s tr i lo k a lis e r in g - T ö rn q v is t ( 1963) 75 3. E ta b le rin g a r och nedläggningar - Nygren (1972) och dur ietz (1973) 77 4. Det norska fö re ta g s b e s tå n d e ts u tv e c k lin g under 1930- och 1940-talen - Wedervang (1964) 80 B ilaga B: I STUDIEN ANVÄNDA OFFENTLIGA REGISTER - EN KORT PRESENTATION 84 1. I n d u s t r is t a t is t ik e n s uppläggning 84 1.1. In s a m lin g s fö rfa ra n d e 84 1.2. A rb e ts s tä lle b e g re p p e t 05 1.3. K r ite r ie fö r ä n d r in g 66 1.4. R e v id e rin g a r av s tö rre betydelse 87 2. P atent- och R e g is tre rin g s v e rk e ts a k tie - b o la g s re g is te r 88 3. Handels- och fö re n in g s r e g is tr e n 89 4. Uppbördsverkets r e g is t e r över arbets.- g iv a re 90 REFERENSER 91

FÖRETAL Föreliggande s k r i f t re d o v is a r re s u lta te n av e t t fo rs k n in g s a rb e te, som u t f ö r t s av ekonomie lic e n t ia t e r n a Göran C arstedt och B i r g i t t a Isaksson Pérez inom ramen f ö r verksamheten vid avdelningen f ö r företagsekonom i v id Umeå u n iv e r s it e t. Arbet e t in g å r i e t t s tö rre forskn in g sp rog ra m : Företags t i d s beroende s tr u k t u r - och b e te e n d e v a ria tio n e r, och anknyter t i l l v id avdelningen pågående och avslutade s tu d ie r av mindre fö re ta g s problem och v i l l k o r. Även om fo rs k n in g s a rb e te ts uppläggning, genomförande och ra p p o rte rin g d is k u te r a ts f l i t i g t med e tt f l e r t a l personer inom gruppen, s v a ra r f ö r f a t t a r n a g iv e tv is ensamma f ö r fram förda r e s u lt a t, å s ik te r och bedömningar. F o rs k n in g s a rb e te t har f in a n s ie r a ts genom anslag frå n Statens råd f ö r s a m h ä lls fo rs k n in g, v i l k e t härmed tacksamt erkänns, liksom N o r rla n d s s tifte ls e n s bidrag t i l l täckning av ko stn a der f ö r p u b lik a tio n e rn a s fr a m s tä lln in g. Umeå i fe b ru a r i 1974 Dick Ramström

FÖRORD Föreliggande s k r i f t u tg ö r r e s u lt a t e t av e t t arbete som under p ro fe s s o r Dick Ramströms ledning b e d r iv it s vid ekonomiska in s t it u t io n e n vid Umeå u n iv e r s it e t. S tudien, som in g å r i e t t s tö rre forskningsprogram rörande fö re ta g s tidsberoende s t r u k t u r - och b e te e n d e v a ria tio n e r, anknyter t i l l den f o r s k ning k rin g mindre och m edelstora fö re ta g s problem och v i l l k o r, som b e d rivs vid in s t it u t io n e n. P ro fe ssor Ramström, som i n i t i e r a t fo r s k n in g s p r o je k te t, har fo rtlö p a n d e f ö l j t v å rt arbete och v is a t e t t stim ulerande p e rs o n lig t engagemang i fo rskn in g so m rå d e t. Ekon dr C h ris tia n Lindström har fu n g e ra t som handledare och d ä rvid lämnat oss många i n s i k t s f u l l a synpunkter på a rb e te ts uppläggning och genomförande. Genom sin k o n s tru k tiv a k r i t i k har han v a r i t oss t i l l s to r h jä lp. För dessa in s a ts e r v i l l v i här fra m fö ra v å rt ta ck. E tt tack v i l l v i också r i k t a t i l l våra k o lle g o r inom det högre företagsekonom iska s e m in a rie t, v ilk a s komment a r e r u t g jo r t y t t e r lig a r e en v ä r d e fu ll k ä lla t i l l f ö r b ä t t r in g a r i p re lim in ä ra v e rs io n e r av ra p p o rte rn a. S lu tlig e n v i l l v i r i k t a e t t tack t i l l Statens råd f ö r samh ä lls fo rs k n in g, som s t ä l l t medel t i l l fö rfogande f ö r f o r s k n in g s a rb e te t, samt t i l l N o r rla n d s s tifte ls e n som b id r a g it t i l l tä ckn in g av kostnaderna f ö r p u b lik a tio n e rn a s f r a m s t ä l l ning. K o n to ris te rn a Inger Granberg och Anna-Lena Staaf har snabbt och e f f e k t i v t sva ra t f ö r rap p o rtern a s u t s k r i f t, v i l ket härmed tacksamt erkänns* Umeå i fe b ru a r i 1974 Göran C arstedt B i r g i t t a Isaksson Pérez

11 1. INLEDNING TILL FORSKNINGSPROJEKTET Ansats och m etoder u tg ö r den fö rs ta av fem d e la r i f o r s k n in g s p ro je k te t Företag i s tru k tu ro m v a n d lin g e n, h e lh e t b e s tå r av fö lja n d e d e la r: som i sin del I : Ansats och metoder del I I : E ta b le rin g s - och nedläggningsbeteenden hos några svenska in d u s tr ifö r e ta g del I I I : U tv e c k lin g s fö rlo p p e t i några svenska i n d u s t r i f ö r e tag del IV : E ffe k te r på in d u s tris y s s e ls ä ttn in g e n av s t r u k t u r e lla fö rä n d rin g a r i e t t fö re tagsbestånd del V : Summary I fo rts ä ttn in g e n re fe re ra s t i l l de o lik a delarna i stu d ie n med fö lja n d e b e teckn in g a r: M etodrapport en (del I ), E ta b le rin g s - och nedläggningsrapporten (del I I ), U tv e c k lin g s - rapporten (del I I I ), S y s s e ls ä ttn in g s ra p p o rte n (del IV) samt Summary (del V). A v s n itt 1 i Metodrapporten fu n g e ra r som in le d n in g t i l l hela fo rs k n in g s p r o je k te t Företag i s tru k tu ro m v a n d lin g e n. De a sp e kte r som d is k u te ra s i a v s n it t e t g ä lle r sa m tlig a p u b lic e rade d e lra p p o rte r t illh ö r a n d e fo rs k n in g s p r o je k te t. 1.1. Bakgrund och problemområde Det svenska n ä r in g s liv e t har under e f t e r k r ig s t id e n genomg å tt en k r a f t ig omvandling vad avser såväl n ä rin g s g re n s - s tru k tu re n som fö rh å lla n d e n a inom de o lik a närin g sg re na rn a. Fram för a l l t markeras denna omvandling av in d u s t r i- och s e rv ic e n ä rin g a rn a s fram växt på bekostnad av jo rd b ru k och h a ntverk. S a m tid ig t har en s ta rk u rb a n is e rin g och g e o g ra fis k k o n c e n tra tio n av p ro d u k tio n s fa k to re rn a s k e tt. En c e n tra l r o l l i denna om vandlingsprocess har in d u s trifö re ta g e n

12 s p e la t. In d u s tr in sv a ra r numera f ö r ungefär en tr e d je d e l av den t o t a la produktionen och s y s s e ls ä ttn in g e n inom la n d e t. Även inom och m ellan in d u s trin s o lik a s e k to re r har en s t r u k turo m va n dlin g s k e tt i form av en mer e l l e r mindre medveten b r a n s c h r a tio n a lis e r in g. Vissa fö re ta g s ty p e r har f å t t träd a t i l l b a k a och lämna p la ts f ö r andra. Omvandlingen av n ä rin g s liv e ts s t r u k t u r har m edfört sy s s e l- s ä ttn in g s fö rä n d rin g a r av avsevärd o m fa ttn in g. I den sa m h ä llsekonomiska debatten in t a r s y s s e ls ä ttn in g s frå g o rn a en v i k t i g r o l l, o fta i samband med r e g io n a lp o lit is k a överväganden. F rå g e s tä lln in g a r som återkommer i denna debatt är in d u s trin s m ö jlig h e te r a tt i fra m tid e n b id ra t i l l, a tt en u t if r å n n a tio n e lla och re g io n a la hänsyn önskvärd s y s s e ls ä ttn in g skapas. Kunskaper om s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te r av e ta b le rin g a r och nedläggningar av in d u s tr ifö r e ta g liksom de bestående före ta g e n s u tv e c k lin g krävs, f ö r a tt sådana fö ru ts ä g e ls e r ska kunna göras och f ö r a tt nödvändiga å tg ä rd e r ska kunna v id ta s. S tu d ie r av här a n ty tt slag av omvandlingsprocessen inom in d u s trin har dock s k e tt i rin g a o m fa ttn in g. Någon uppf ö l j n i n g av Dahméns (1950) omfattande k a rtlä g g n in g av den in d u s t r i e l l a företagarverksam heten under m e lla n k rig s tid e n har in te s k e tt. Empi r is kt förankrade kunskaper om fö re ta g s e ta b le rin g s - och nedläggningsbeteenden, fö re ta g s u tv e c k lin g s fö rlo p p och s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te rn a härav saknas i s to r u ts trä ckn i ng. 1.2. Syfte F o rs k n in g s p ro je k te ts s y fte är a tt analysera vis s a aspekter av fö retagens r o l l i den s t r u k t u r e lla omvandlingen av i n d u s trin. För en avgränsad s e k to r av svensk in d u s tr i studeras fö re ta g e n s e ta b le r in g s -, u tv e c k lin g s - och nedläggningsbeteenden under en tju g o å rs p e rio d samt s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te r härav. R esultaten avses dels kunna tillg o d o s e något av det

13 kunskapsbehov som ovan b e rö rts och därigenom ge underlag f ö r skapandet av en önskvärd in r ik t n i n g hos den -Framtida i n d u s t r ip o lit ik e n. Dels är förhoppningen a tt s tu d ie ns r e s u l t a t ska kunna b ild a utgångspunkt f ö r f o r t s a t t fo rs k n in g om fö re ta g s och fö re ta g sb e stå n d s u tv e c k lin g genom a tt ge uppslag t i l l hypoteser om u tv e c k lin g s fö rlo p p e ts s t r u k t u r e lla och beteendemässiga aspekter. 1.3. Studiens utgångspunkter och uppläggning P g a samhällsekonomins och n ä rin g s liv e ts dynamiska k a ra k tä r sker s tä n d ig t en omvandling av den in d u s t r i e l l a s tru k tu re n. Med in d u s trin s s t r u k t u r kan avses fö rh å lla n d e n som a nläggningarnas s to rle k och a n ta l, p ro d u k tio n s in rik tn in g och p ro duktionsm etoder, m ekaniseringsgrad, lo k a lis e r in g, konkurrensfö rh å lla n d e n, d is tr ib u tio n s fo r m e r, förekom sten av samarbete m ellan fö re ta g e n, ägar- och s ty rfö rh å lla n d e n e tc. S tr u k tu r omvandlingen kan studeras på o lik a b e s k riv n in g s n iv å e r frå n det e n s k ild a fö re ta g e t, branschgrupper och re g io n a la bestånd t i l l hela in d u s tr in. De aspekter av den i n d u s t r ie lla strukturom vandlingen, som avses i s tu d ie n, är p ro d u k tio n s e n heternas fy s is k a och g e o g ra fis k a fö rd e ln in g samt deras v e rk samhet svo lym. A n lä g g n in g s s tru k tu re n observeras u t if r å n s y s s e ls ä ttn in g e n s o m fa ttn in g. De s t r u k t u r e lla fö rä n d rin g a r som över tid e n sker i dessa fö rh å lla n d e n r e la te r a s t i l l tre slag av händelser i in d u s trifö re ta g e n s u tv e c k lin g : e ta b I e r i n g a r, s to rle k s fö r ä n d r in g a r hos bestående fö re ta g och nedläggningar. Med e ta b le rin g och nedläggning av f ö r e tag menas i studien fö rä n d rin g a r i fy s is k e l l e r g e o g ra fis k bemärkelse av p ro d u ktio n sa n läg g n in g a rs e x is te n s. S to r le k s fö rä n d rin g a rn a över tid e n hos bestående fö re ta g - u tv e c k lin g s fö r lo p p e t - studeras med e t t lo n g i t u d i n e l l t angreppss ä t t, d v s e n s k ild a fö re ta g s u tv e c k lin g f ö l j s över tid e n.

14 En s tu d ie av fö re ta g s u tv e c k lin g av det slag som å s y fta s i d e tta arbete in n e b är, a t t tidsm ässiga fö rä n d rin g a r hes dels e n s k ild a fö re ta g, dels hela fö re ta g sb e stå n d studeras. Man är v id d y lik a s tu d ie r i s to r u ts trä c k n in g hänvisad t i l l sekundär s t a t i s t i k, s p e c ie llt om s tö rre fö re ta g sb e stå n d och längre tid s p e rio d e r avses. D etta medför v is s a begränsningar i denna s tu d ie s uppläggning med avseende på v a l och d e f i n i tio n av studerade händelser och v a r ia b le r, mätmetoder, in - sa m lin g s fö rfa ra n d e e tc. Den in fo rm a tio n som kan utvin n as på fö re ta g s n iv å ger kunskap om utseendet på e n s k ild a fö re ta g s u tv e c k lin g s fö r lo p p, s a m tid ig t som a n a lyse r på aggregerad nivå b id r a r t i l l en ökad in s i k t om fö re ta g e n s e ta b le rin g s - och nedläggningsbeteenden samt hur dessa beteenden påverkar den in d u s t r i e l l a s tru k tu re n i ovan nämnd bemärkelse. För a tt göra studiens r e s u lt a t mer m e n in g s fu lla har fö re - ta g spo p u la tio n e n in d e la ts i r e l a t i v t homogena grupper med avseende på egenskaper - v a r ia b le r - som kan anses vara av b e tydelse f ö r före ta g e n s u tv e c k lin g. V a le t av dessa v a ria b le r har dock med nödvändighet k r in g s k u r its av de begränsn in g a r, som användningen av o f f e n t l i g s t a t i s t i k medför. Den in d e ln in g s g ru n d, som mot bakgrund av såväl t id ig a r e s tu d ie r som s t a t i s t i k t i l l g å n g lig g e r närmast t i l l hands, är en b ra n sch in d e ln in g av fö re ta g e n, d v s en g ruppering i e n l i g het med på v ilk a varumarknader och med v ilk a p ro d u kte r studerade fö re ta g a rb e ta r, samt tillv e rk n in g s p ro c e s s e rn a s och råvarornas k a ra k tä r. Företagens lo k a lis e r in g torde också vara av en v is s betydelse f ö r hur u tv e c k lin g e n ges t a l t a r s ig, v i l k e t bland annat v is a r sig i a t t in d u s trin s s t r u k t u r och s tru k tu ro m v a n d lin g är o lik a i s k ild a re g io n e r. V idare har såväl fö r e ta g s s to rle k som -å ld e r i t e o r e tis k och e m p iris k fo rs k n in g hävdats vara v a r ia b le r av c e n tra l b e tydelse f ö r fö re ta g s u tv e c k lin g e n.

15 E n lig t stu d ie ns s y fte behandlas tr e problemområden: - in - och u t f lö d e t av fö re ta g t i l l och frå n e t t fö re ta g s - bestand - e n s k ild a fö re ta g s u tv e c k lin g s fö rlo p p - s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te r av etab I e r i n g a r, nedläggningar och fö rä n d rin g a r i bestående fö re ta g. V arje problemområde behandlas och avra p p o rte ra s i fris tå e n d e ra p p o rte r (E ta b le rin g s - och n e d lä g g n in g s ra p p o rte n, Utvecklin g s ra p p o rte n och Sysse Is ä ttn in g s r a p p o r te n ). Det s t a t i s t i s k a m a te r ia le t och den m etodologiska och te o re tis k a ansatsen är densamma i sa m tlig a ra p p o rte r. I fö re lig g a n d e ra p p o rt (Metodrap p o rten ) redogörs f ö r den gemensamma m etodologiska ansatsen och den studerade populationens sammansättning. S y fte t med metodrapporten är in te enbart a tt fungera som stöd t i l l övrig a ra p p o rte r, utan också a t t ge en allmän b e lysn in g av m etodtekniska s v å rig h e te r som o fta u p pstår v id s tu d ie r av n ä r in g s liv e ts s t r u k t u r, främ st då den i n d u s t r i e l l a fö re ta g a r- verksam heten. Bl a redogörs f ö r den granskning som s k e tt av k v a lite te n på det s t a t is t is k a m a te ria l som insam las t i l l S ta t is t is k a C entra lb yrå n s i n d u s t r i s t a t i s t i k. De r e s u lt a t som d ä rv id framkommit torde vara av a llm ä nt in tre s s e, med tanke på a tt in d u s t r i s t at i s t i ken är en o fta använd in fo rm a tio n s k ä lla vid e n s k ild a och o f f e n t lig a u tre d n in g a r om den i n d u s t r i e l l a s tru k tu re n. En ö v e rs ik t över fo rs k n in g s p ro je k te ts in n e h å ll och uppläggning ges i f i g u r 1. T i l l v a rje ra p p o rt hör - förutom vad som fram går av f i g u r 1 - e t t a n ta l b ila g o r, av v ilk a några in n e h å lle r e m p iriska a n a lyse r. Som b ila g a t i l l E ta b le rin g s - och nedläggningsrapporten fin n s b l a en s tu d ie av fö re ta g s s to r le k och ö v e rle v e ls e fö rm å g a. I U tv e c k lin g s ra p p o rte n s b ila g o r å t e r fin n s en te s t av G ib ra ts lag på den studerade fö re ta g s p o p u la - tio n e n, en undersökning av t i l l v ä x t t a k t e n s u tv e c k lin g över tid e n hos fö re ta g med o lik a s to rle k samt en analys av s to r- le k s f orde I n i ngen f ö r svenska in d u s tr ifö r e ta g och dess f ö r ä n d rin g a r över en tju g o å rs p e rio d.

16 ö a* tu fl ET <wr-«rt fl fl fl M P :o -H bo ro ro ho 0) m p -m co tj P ro Û n h ho ro ro «m f l f l JM f l f l f l H»O O "H :o Q) f l f l «f l Cm T> -P -H > -P <B fl -P P P >0 ro rrt f l :rt rt x l "TO JM <t> X> Q Ö T3 ro p SP i? a ro fl in v o Cm H f l o o ro p ro JM a ja > i CO fl fl :o fl H > 1 ro >? ro a fl 'S <8 fl p o p rh ß ro A ro co x; ro :o fl 3 a O fl ë A T3 fl rt r-h Cm ro 1 a 4) >JM o 3 fl I JM h0 Jd ro Vfl *»d I a o 1 Cm x> ä ho fls V w ro fl fl 1 -p ro > 'S ö I :ocm 1 c :o Cm x> fl 3 I ro fl S) 'S «ß ho -o!! 3 Iro T3 ro o p TJ T) o TJ ro TJ SS :0 SS CO * * w S5 :o S!.3 SP f l t. -Q H T> Ö fl fl «TO P :<Ö-P P fl CO. _ :rt «O 4> C/> cq Cm JQ - %.2 ig 5 3 O.ro O t. 0) a 0) 0) > > eo P :0 p ro f l <M p Ih Figur 1: Studiens uppläggning ro fl > hd fl JM o T3 ro B fl Si o f l ro fl fl ro 5 w fl ro s 'Sro ro» 1 JM > co "ro p ro s» fl 1 * 3 XI a a > >> fl rt H o fl ro ö CO fl P fl JM 'ro ro Cm s w Cm i p o ro ro ro fl i ro 3 JM H Jd fl» fl 1 r-l o ro t X> JM «0 ro fl fl «p co fl 1 I > :o ho Cm I 1 fl fl f l u ro s rt ro a> ro fe 3 ro ih fl V ro "ro o P 3 o fl *ö p 3 w -p w CO w w co Cm w p

17 1.4. U ndersökningsplan Studien är t i l l s i t t s y fte d e lv is av e x p lo ra tiv k a ra k tä r. Inga e x p lic it a hypoteser u ts ä tts f ö r t e s t. Däremot fin n s hos f ö r f a t t a r n a en förhoppning om, a tt de funna r e s u lta te n ska kunna b ild a utgångspunkt f ö r f o r t s a t t fo rs k n in g om f ö r e tags och före ta g sb e stå n d s u tv e c k lin g s fö r lo p p, genom a tt ge uppslag t i l l hypoteser om s t r u k t u r e lla och beteendemässiga a spekter av u tv e c k lin g s fö r lo p p e t hos fö re ta g. På grund av a rb e te ts e x p lo ra tiv a k a ra k tä r är det s v å rt a tt k la s s if ic e r a det som antingen d e s k r ip t iv t e l l e r k a u s a lt. Gränsdragningen m ellan dessa två slag av undersökningar är dessutom i många f a l l mycket svår a tt göra. Även om stu d ie n saknar en e n h e tlig te o r i som utgångspunkt, fin n s i v a le t av studerade v a r ia b le r e t t antagande om, a tt dessa represen- 1 ) t e r a r c e n tra la u tv e c k lin g s b e tin g e ls e r f ö r fö re ta g. V a le t av v a r ia b le r har - som ovan fra m g å tt - in te enbart v a r i t s t y r t av te o re tis k a antaganden, utan har även anpassats t i l l de m ö jlig h e te r som u rva lsra m ar och u p p g ift s k ä llo r lämnar. Vidare var vid det huvudsakliga in fo rm a tio n sin sa m - landet studiens s y fte och uppläggning av e t t något annorlunda och mer begränsat slag än senare under a rb e te t, v i l ket m e d fö rt, a tt den valda populat io n e ns utseende i v is s grad har bestämt ramarna f ö r analyserna. De te o re tis k a d is k u s s io n e r som fö rs i de o lik a rap p o rtern a har d ä rfö r t i l l s y fte a tt påvisa v a ria b le rn a s re le v a n s, snarare än a tt f y l l a en f ö r k la r in g s f u n k t io n. A rb e tet har v id a re karaktären av en system atisk - s t a t i s t i s k undersökning i den bemärkelsen, a tt p opulationen u t- 1) Teoretiska diskussioner om studerade utvecklingsbetingelser finns i de respektive rapporterna.

18 görs av e t t s t o r t a n ta l enheter och de använda metoderna t i l l övervägande d e l är k v a n t it a t iv a. E tt v is s t m etodutvecklin g s a rb e te har - på grund av avsaknaden av tid ig a r e använda metoder - genom förts. O bservationerna har t i l l s tö rs ta delen s k e tt u t i f r å n sekundärdata - redan insam lat m a te r ia l. Användning av denna typ av m a te ria l innebär t id s - och kostnadsbes p a rin g a r, men medför även problem av typ b ris ta n d e f u l l s tä n d ig h e t, f e l k ä l l o r, begränsning av urvalsram arna etc (se nedan k a p ite l 2 och fö lja n d e f ö r en ingående d is k u s s io n av dessa problem ). Det har d ä rfö r v a r i t nödvändigt a tt - vid sidan om sekundärdata - insamla p rim ärdata genom d i r e k t ko n takt med de studerade fö re ta g e n. Den studerade tid s p e rio d e n u tg ö r i f l e r t a l e t an a lyse r åren 1 ) 1950-1970, d v s re p re s e n te ra r e f t e r k r ig s t id e n så lå n g t fram i tid e n som i nuläget är m ö jlig t. Perioden k a lla s i fo rts ä ttn in g e n " e f t e r k r i g s t i d e n. U rv a le t av studerade enh e te r är e t t t o t a lu r v a l inom vissa bestämda d e la r av det svenska fö re ta g s b e s tå n d e t under den a k tu e lla perioden. 1.5. T id ig a re e m piriska s tu d ie r I d e tta a v s n itt re fe re ra s t i l l vis s a övergripande verk Inom det studerade ämnesområdet. De arbeten som t jä n a t som huvuds a k lig referensram t i l l hela fo rs k n in g s p r o je k te t presenteras mer ingående i b ila g a A. I v a rje ra p p o rt ges d ä ru tö ve r löpande re fe re n s e r t i l l l i t t e r a t u r, som b e rö r r a p p o rts p e c i- f i k a områden. In tre s s e t f ö r s tru k tu ro m v a n d lin g och b ra n s c h ra tio n a lis e rin g har v ä x la t under e f t e r k r ig s t id e n (se t ex SNS 1958 och Lindbeck 1968). S trax e f t e r k r ig e t var in tre s s e t s t o r t, och 1) Information har insamlats fö r perioden 1944-1970.

19 ta n k a r om r a t io n a lis e r in g av n ä r in g s liv e t fram fö rd e s frå n f l e r a h å ll. Under 1 9 5 0 -ta le t avtog e m e lle rtid in t r e s s e t. I samband med en påstådd a l l t snabbare ta k t i struktu ro m va n d lin g e n under 1 9 6 0 -ta le t har in tre s s e t å te rö k a t under senare t i d (se t ex K ristensson 1966, Bentzel 1967, Rydén 1967, Lindbeck 1966). N ä rin g s liv e t har t a g i t egna i n i t i a t i v t i l l b ra n s c h u tre d n in g a r inom v is s a områden. S tat å sin sida har genom sin u tredningsverksam het, t ex K oncentrat io n su tre d - ningen (SOU 1 9 6 6 :3,5,6,7, 1970:30) och L o k a lis e rin g s u tre d - ningarna (SOU 1970:3 med b ila g o r) samt vis s a å tg ä rd e r, som grundandet av Investeringsbanken år 1967 och in fö ra n d e t av lo k a lis e r in g s s tö d f r o m år 1965, v is a t s i t t engagemang. Forsknings- och u tre d n in g s a rb e te pågår f ö r närvarande b l a på In d u s trin s u t r e d n in g s in s t it u t, Statens In d u s tr iv e r k och inom ramen f ö r Expertgruppen fö r re g io n a l utveck 1 in g s v e rk - s amhet. Tro ts det t i d v i s sto ra in tre s s e t f ö r s truktu ro m va n d lin g e n inom det svenska n ä r in g s liv e t under e f t e r k r ig s t id e n saknas e m e lle rtid m otsva rig h e t t i l l Dahméns (1950) omfattande analys av m e lla n k rig s tid e n s in d u s t r i e l l a u tv e c k lin g. Även om betydande s k illn a d e r i s y fte och t e o r e tis k fö ra n k rin g f ö r e lig g e r, b l i r d ä rfö r Dahméns s tu d ie en n a tu r lig refe re n s f ö r e t t arbete av fö re lig g a n d e sla g. Senare s tu d ie r av i n tre sse är T ö rn q v is t (1963), Nygren (1972) och DuEietz (1973), v ilk a b e ly s e r e ta b le rin g a r och nedläggningar av in d u s t r i f ö r e tag under e f t e r k r ig s t id e n. Exempel på s tu d ie r av den in d u s t r i e l l a s tru k tu re n i andra länder är Florence (1953), C h u rc h ill (1954, 1955), Bain (1959, 1966), B la ir (1972), Bolton (1972) och Boswell (1972). Ang re p p ssä tt och analysmetoder i dessa undersökningar s k i l j e r sig dock avsevärt frå n fö re lig g a n d e arbete med dess i n r i k t ning på e ta b le rin g s - och ned läggningsbeteenden samt e n s k ild a fö re ta g s u tv e c k lin g s fö r lo p p. En norsk s tu d ie av in tre s s e i

20 sammanhanget är Wedervang (1964), som s tu d e ra t u tv e c k lin g e n av det norska in d u s trifö re ta g s b e s tå n d e t under perioden 1930-1948. De m etodologiska och s t a t i s t i s k a problemen är i denna s tu d ie lik a r ta d e de som t i l l s t ö t e r v id en undersökning av svenska fö rh å lla n d e n. Som ovan nämnts fu n g e ra r Dahméns s tu d ie som en n a t u r lig r e fe re n s v id en s tu d ie av fö re ta g sb e stå n d och fö re ta g s u tv e c k lin g. Dahmén ger i "Svensk i n d u s t r i e l l fö retagarverksam het - Kausalanalys av den i n d u s t r i e l l a u tv e c k lin g e n 1919-1939" en h is t o r is k och s t a t i s t i s k s k ild r in g av s tö rre delen av det svenska in d u s trifö re ta g s b e s tå n d e ts s tr u k tu r u tv e c k lin g under m e lla n k rig s tid e n. Fokus f ö r Dahméns analys är den ekonomiska omvandlingsprocessen, det v i l l säga hur nya v a ro r, m etoder, te k n ik e r, marknader etc uppkommer och så småningom undanträ n g e r och e r s ä tte r ä ld re v a ro r, te k n ik e r m m. Sin te o re tis k a bas har Dahmén hämtat frå n Schumpeters (1939) ko n ju n k t u r t e o r i, där främ st Schumpeters p ro b le m fo rm u le rin g visade sig fr u k tb a r som utgångspunkt f ö r en kausalanalys av den f a k t is k a, h is t o r is k a, i n d u s t r i e l l a omvandlingen. Schumpeters tankegångar går i k o rth e t ut på, a t t fö re ta g a rn a u tg ö r den drivande k ra fte n i den ekonomiska om vandlingsprocessen. De in tro d u c e ra r nya produktionsm etoder och nya v a ro r, v a r i genom rådande p ro d u k tio n s fu n k tio n e r fö rä n d ra s. In n o v a tio n e r na fra m tv in g a r anpassningsprocesser inom hela ekonomin, varigenom ä ld re v a ro r och p ro d u k tio n s fo rm e r efte rh a n d f ö r s v in n e r och e rs ä tte s av nya. Den ekonomiska omvandlingsprocessen kan e n lig t Dahmén ses som bestående av dels en p o s it iv, dels en n e g a tiv komponent. Den p o s itiv a komponenten re p re s e n te ra r t illk o m s te n av in n o va t io n e r, den negativa fö rs v in n a n d e t av fö rå ld ra d e p ro d u k tio n s fo rm e r. Omvandlingsprocessen le d e r t i l l a tt v is s a fö re ta g - de som u tg ö r den p o s itiv a komponenten - expanderar, medan andra s ta g n e ra r och måste upphöra. D etta fö rh å lla n d e g ä lle r

21 även f ö r hela branscher och in d u s trig r e n a r, där v is s a avanc e ra r medan andra s ta g ne ra r e l l e r u p p v is a r en vikande u t v e c k lin g. De drivande k ra fte rn a bakom o lik a u t v e c k lin g s fö r lopp hos branscher är öm sesidigt beroende av v a ra n d ra, t i l l exempel genom a tt en in n o v a tio n i en s e k to r av in d u s tr in kan orsaka tillb a k a g å n g inom en annan. För a t t nå en djupare fö rs tå e ls e f ö r omvandlingsprocessens k a ra k tä r, frågade sig Dahmén om in n o v a tio n e r i fö r s t a hand f ö r t s fram av unga e l l e r av gamla fö re ta g, det v i l l säga om unga e l l e r gamla fö re ta g u t g jo r t den drivande k ra fte n i den ekonomiska om vandlingsprocessen. Vidare v i l l e Dahmén jäm fö ra fö r e t a g s b ild n in g, fö re ta g s u tv e c k lin g och företagsdöd f ö r branscher med o lik a u tv e c k lin g s fö r lo p p, f ö r a tt se v ilk e n r o l l fö re ta g s b ild n in g och företagsdöd sp e la t i om vandlingsprocessen. Av in tre s s e blev h ä rvid även v a r ia t io n e r över tid e n hos dessa v a r ia b le r - i fö r s ta hand k o n ju n k tu rv ä x lin g a rn a s e v e n tu e lla samspel med fö re ta g s b ild n in g och f ö r e tagsdöd. En v i k t i g r o l l i analysen av fö re ta g s b ild n in g e n s och fö re - tagsdödens samband med omvandlingsprocessen har e n lig t Dahmén m arknadsförhållandena. Även andra i n s t i t u t i o n e l l a och s t r u k t u r e lla fö rh å lla n d e n i sa m h ä lle t, som u tv e c k lin g s h is to - r is k a, s o c io lo g is k a, f in a n s ie lla och g e o g ra fis k a aspekter antas spela in. F rå g e s tä lln in g a r rörande nya fö re ta g s u r sprung och nya fö re ta g a re s re k ry te rin g s b a s, s o c ia la och k u lt u r e lla bakgrund, fin a n s ie rin g s fo rm e r f ö r nya och bestående fö re ta g samt lo k a lis e r in g av fö re ta g s b e s tå n d e t b id ra r e n lig t Dahmén t i l l en ökad fö rs tå e ls e f ö r de d r iv a n de k ra fte rn a bakom den ekonomiska omvandlingsprocessen. Av ö v rig a s tu d ie r som ovan nämnts presenteras - förutom Dahmén - T ö rn q v is t (1963), Nygren (1972), DuRietz (1973) och Wedervang (1964) i b ila g a A, i nu nämnd ord n in g. Där

22 d is k u te ra s sådana aspekter i s tu d ie rn a som är re le v a n ta f ö r fö re lig g a n d e arbete - ansats och p ro b le m fo rm u le rin g, använda metoder o c h / e lle r r e s u lt a t. R eferenser t i l l dessa och andra s tu d ie r ges även löpande i ö v rig a ra p p o rte r.

23 2. BEGREPPSDEFINITIONER, MÄTMETODER OCH URVALSPRINCIPER M etodrapporten in n e h å lle r - förutom den allmänna p re s e n ta tio n av hela p ro je k te t "Företagsbestånd och fö re ta g s u tv e c k l i n g som ovan g jo r t s - en redogörelse f ö r, hur i s tu d ie n använda begrepp d e f in ie r a t s och o p e r a t io n a lis e r a t s, hur den studerade pop ulatio n e n avgränsats och v a lt s, och hur mätn in g a r av de studerade egenskaperna och händelserna s k e tt - a v s n itt 2. I a v s n itt 3 v is a s, hur det s t a t i s t i s k a mater i a l e t har ko m p le tte ra ts f ö r a tt överensstämma med de def i n i t i o n e r som f a s t s t ä l l t s i a v s n itt 2. Populationens omfa t t n in g och sammansättning fö re och e f t e r k o m p le tte rin g s - a rb e te t b e s k riv s i a v s n itt 4, där v id a re det e rh å lln a fö re - tagsbeståndets egenskaper jäm förs med u rv a ls p rin c ip e rn a. 2.1. U rvalsram ar En s tu d ie av s t r u k t u r e lla fö rä n d rin g a r i e t t svenskt i n dus trifö re ta g s b e s ta n d u t if r å n o f f e n t l i g s t a t i s t i k har a tt utgå ifr å n r e g is t e r över fö re ta g s b e s tå n d e ts sammansättning vid o lik a tid p u n k te r. För a tt händelser som in - och u t f l ö den av fö re ta g ska kunna an a lyse ra s, bör d ä rfö r läm pligen e t t k la r t avgränsat fö re ta g sb e stå n d u tv ä lja s och f ö lja s över tid e n. Beståndet bör också vara e t t t o t a l u r v a l, f ö r a tt e ta b le rin g a rn a s och nedläggningarnas o m fa ttn in g ska kunna beräknas. Det är v id a re ö n s k v ä rt, a tt fö re ta g e n och deras m iljö kan b e skriva s med egenskaper, v ilk a i te o re tis k a e l l e r tid ig a r e e m piriska s tu d ie r har p å v is a ts re p re se n te ra c e n tra la u tv e c k lin g s b e tin g e ls e r f ö r fö re ta g. För a tt s y s s e l s ä ttn in g s e ffe k te rn a av fö re ta g e n s s tr u k tu r fö r ä n d r in g a r ska kunna up p skatta s, måste det använda r e g is t r e t v id a re in n e h å lla u p p g ifte r om fö re ta g e n s s to r le k ur s y s s e ls ä ttn in g s synpunkt.

24 En genomgång av tänkbara u rva lsra m ar f ö r en s tu d ie av f ö r e liggande slag v is a r, a tt utbudet ä r r e l a t i v t begränsat. Av de r e g is t e r och k a le n d r a r, v ilk a å rlig e n sam m anställer uppg i f t e r om det svenska fö re ta g s b e s tå n d e t, är det endast S t a t is t is k a C e n tra lb yrå n s r e g is t e r över a r b e ts s tä lle n inom in d u s tr in - in d u s t r i s t at i st i ken - samt Patent och R e g is tre rin g s v e rk e ts r e g is t e r över a k tie b o la g, som tä c k e r en längre tid s p e rio d - e f t e r k r ig s t id e n - och in te u te s lu te r mindre och m edelstora fö re ta g. Även C e n tra la f ö r e t a g s r e g is t r e t är u p plagt så, a tt det kan lämna u p p g ifte r om b l a fö re ta g s s t o r le k, bransch- och r e g i o n t illh ö r ig h e t och m ö jlig g ö r därmed f ö r denna stu d ie a k tu e lla a n a lyse r. D etta r e g is t e r lades dock upp så sent som år 1962, v a r fö r tid s p e rio d e n är 1 ) a l l t f ö r k o rt f ö r a tt jä m fö re ls e r över tid e n ska kunna ske. S t a t is t is k a ce n tra lb y rå n s i n d u s t r i s t a t i s t i k är den enda u r valsram, som m ö jlig g ö r k a rtlä g g n in g av e tt fö re ta g sb e stå n d s u tv e c k lin g under en längre p e rio d, och som in te är begrän- 2 ) sad t i l l nagon s p e c ie ll fö re ta g s fo rm. Som studerad period har v a lts den längsta tid s p e rio d, f ö r v ilk e n u p p g ifte r i in d u s t r i s t a t i s t i k e n om fö re ta g s b e s tå n d e ts sammansättning fin n s t i l l g ä n g l i g a. I denna s t a t i s t i k k ä l l a kan e n s k ild a fö re ta g id e n t if ie r a s och f ö lja s över tid e n f r o m år 1944. Före d e tta år kan in te e n s k ild a fö re ta g s öden u r s k i lja s. Den senaste tid p u n k t, som i n d u s t r i s t a t i s t i - 1) Av de kalendrar, som årligen publicerar uppgifter om svenska företag, kan publikationen "Svenska Aktiebolag samt sanrr.anstä lin ingen Sveriges 500 största företag uteslutas, på grund av att de endast omfattar mycket stora företag. Arliga kalendrar som Svensk Industrikalender och "Kompass är olämpliga bland annat av den anledningen, att registrering sker på företagens egna in itia tiv och mot avgift. Dessa kalendrar måste därför anses som mycket olämpliga urvalsramar vid strukturstudier - i synnerhet om avsikten är att studera etableringar och nedläggningar. Dessutom möjliggör de sällan historiska jämförelser. 2) Industristatistikens uppläggning beskrivs i bilaga B.

25 ken tä c k e r, är i nuläget år 197C. Den studerade perioden 1 ) o m fa tta r d ä rfö r åren 1944-1970. I f l e r t a l e t av analyserna studeras perioden 1950-1970. 2.2. Företagsbegreppet Den studerade enheten i fö re lig g a n d e undersökning är i n d u s tr ifö r e ta g e t. Företagsbegreppet är dock lå n g t if r å n ent y d ig t. Det kan d e fin ie ra s u t if r å n åtm instone tre o lik a synv in k la r : den te k n is k a, den j u r id is k a och den ekonomiska- o rg a n is a to ris k a ( f in a n s ie lla ) enheten. De tre enheterna m otsvaras av o lik a " fö r s t o r in g s n iv å e r v id betraktande av e t t fö re ta g. Det ur e k o n o m is k -o rg a n is a to ris k s y n v in k e l d e f i n i e rade fö re ta g e t kan bestå av f l e r a ju r id is k a fö re ta g s e n h e te r. De s tö rs ta koncernerna med f l e r a j u r i d i s k t s jä lv s tä n d ig a d o tte rb o la g är exempel på sådana fö rh å lla n d e n. E tt j u r i d i s k t fö re ta g kan v id a re bestå av f l e r a te k n is k a enheter ( a rb e ts s t ä lle n ). I de f le s t a svenska in d u s tr ifö r e ta g - av v ilk a cet sto ra f l e r t a l e t har en ganska rin g a s to r le k - råder hög 2 grad av överensstämmelse m ellan de o lik a fö re ta g s e n h e te rn a. Vid t o t a lu r v a l frå n e tt fö re ta g sb e stå n d kommer den studerade p opulationen a t t i huvudsak bestå av små fö re ta g, och en höggradig överensstämmelse m ellan de s k ild a fö re ta g s b e - greppen kan d ä rfö r förmodas råda. Basenhet i i n d u s t r i s t a t i s tik e n är a r b e t s s t ä lle t, v i l k e t därmed fu n g e ra r som f ö r e tagsenhet i s tu d ie n. 1) Materialet insamlades t i l l en början fö r perioden 1944-1968, och kompletterades, så snart uppgifterna var tillgängliga, med 1970 års s iffro r. 2) Den vanligaste situationen i den svenska industrin är att de olika företagsenheterna överensstämmer med varandra, det v i l l säga samma tekniska enhet - ett arbetsställe - utgör såväl en självständig juridisk som en fin a n sie llt oberoende enhet. Se Utvecklingsrapporten, bilaga C.

26 2.3. E ta b le rin g s - och n e d lä g g n in s k r ite rie r I många f a l l uppstår problem med a tt f a s t s t ä l l a v ilk a händ e ls e r, som ska anses som e ta b le rin g och nedläggning av fö re ta g. Har t ex e t t n y tt fö re ta g e ta b le r a ts, om e x is t e rande fö re ta g b y te r ägare, b rin n e r ned och å te rig e n byggs upp, f l y t t a s frå n en o rt t i l l en annan, b y te r bransch, fu s io n e ra s o s v? Som rik tm ä rk e f ö r k la s s if ic e r in g av d y lik a h ä n de lse r har i fö re lig g a n d e s tu d ie den s y s s e ls ä ttningsm ässiga k o n tin u ite te n f å t t tjä n a. D etta bör ses mot bakgrund av a tt a rb e ts s tä lle e n h e te n v a lts som fö re ta g s e n h e t, samt av a tt s y s s e ls ä ttn in g s fö rä n d rin g a r av e ta b le - r in g a r och nedläggningar ska beräknas. A rb e ts s tä lle e n h e te n är v ä l lämpad f ö r s tu d ie r av fö re ta g s - 1 ) e ta b le r in g a r och fö re ta g s n e d lä g g n in g a r. När e t t n y tt a r b e ts s tä lle byggs upp, sker - med användning av a rb e ts s tä lle e n h e te n som s tu d ie o b je k t - en e ta b le r in g, oberoende av e v e n tu e lla f in a n s i e l l a, o rg a n is a to ris k a och ju r id is k a b in d n in g a r. Som n y e ta b le rin g ses således såväl "genuina" fö re ta g s e t able r in g a r som f i l i a l u t l ä g g n i n g a r och f l y t t n in g a r av a rb e ts s tä lle n. För innebörden i fö re ta g s n e d lä g g ning innebär v a le t av a rb e ts s tä lle som fö re ta g s e n h e t, a tt fy s is k nedläggning e l l e r g e o g ra fis k f ö r f l y t t n i n g av e tt a r b e ts s tä lle b l i r d e f i n i t i o n på fö re ta g s a v v e c k l i ng. Företag k la s s ific e r a s i stu d ie n som n y e table r a d e, endast om de under tid s p e rio d e n närmast fö re den a k tu e lla etab- 2 ) le rin g e n in te b e d r iv it någon verksamhet med samma l o k a l i - 1) Jämför Dahmén (1950), Törnqvist (1963) och Wedervang (1964) vilka i liknande studier utgår ifrån samma företagsenhet - arbetsstället. Se bilaga A. 2) De fa ll där verksamheten vid ett arbetsställe legat nere mer än två år, fö r att därefter börja på nytt, har betraktats som nedläggning plus nyetablering. Antalet sådana f a ll är mycket ringa.

27 s e rin g. Nedlagda är fö re ta g som på motsvarande s ä tt upphört med s in verksamhet. Ned o fö rä n d ra t lo k a lis e r in g s t i lls t å n d avses a t t fö re ta g in te b y tt lä n s ti 1l h ö r i g h e t. Dessa k r i t e r i e r innebär, a t t fö re ta g som b y tt ägare e l l e r som g å tt i konkurs och sedan ö v e rta g its av annan ägare, utan a tt s tö rre a v b ro tt i verksamheten förekom m it, in te har k la s s if ic e r a t s som nedlagda, f ö r a tt d ä re fte r räknas som nyeta b le ra d e. In te h e lle r har fö re ta g som b y tt verksamhetsområde k la s s if ic e r a t s som nedlagda. E tt fö re ta g, som f l y t t a t sin verksamhet frå n e tt län t i l l e t t annat, har däremot k la s s if ic e r a t s som nedla g t i u t f l y t t n i n g s l ä n e t, eftersom i d e tta f a l l en s y s s e l- s ä ttn ing sm ä ssig k o n t in u ite t knappast har kunnat u p p r ä tth å lla s. A n ta le t d y lik a f a l l är mycket l i t e t bland sa m tliga nedlagda fö re ta g. 2.4. U tv e c k lin g s fö rlo p p Ned fö re ta g s u tv e c k lin g menas fö rä n d rin g a r som sker i f ö r e tag över tid e n. Dessa fö rä n d rin g a r kan ib la n d avse f ö r e tagens in re s t r u k t u r, fu n k tio n och beteende. F ö re ta g s u t v e c k lin g kan också u p p fa tta s som s to rle k s fö r ä n d r in g a r över tid e n, d v s förekom sten av t i l l v ä x t, sta g n a tio n e l l e r k o n tra k tio n i någon s to rle k s d im e n s io n. I fö re lig g a n d e s tu d ie b e tra k ta s fö re ta g s u tv e c k lin g s fö rlo p p som s to rle k s fö r ä n d r in g a r över tid e n i p ro d u k tio n s fa k to rn a rb e ts k r a ft. A tt s t u dera u tv e c k lin g s fö rlo p p e t b l i r med d e tta s yn sä tt id e n t is k t med a t t ia k t t a om fattningen och karaktären på fö rä n d rin g a rn a över tid e n i e n s k ild a fö re ta g s s y s s e ls ä ttn in g. U tv e c k lin g s fö rlo p p e n k la s s ific e r a s i s k ild a u tv e c k lin g s m ö n s te r på basis av s to rle k s fö rä n d rin g a rn a s r i k t n i n g, ta k t och grad av s t a b i l i t e t. För a tt kunna genomföra denna k la s s if ic e r in g har e t t k v a n t i t a t i v t m ått på u tv e c k lin g s fö rlo p p e n k o n s tru e ra ts (se b ila g a D i U tv e c k lin g s ra p p o rte n ). 1) I inget f a ll har byte av huvudbransch skett. Ett fåtal delbranschbyten har registrerats.

28 2.5. Företagens å ld e r Med e t t fö re ta g s å ld e r avses i fö re lig g a n d e s tu d ie det ant a l år som f ö r f l u t i t sedan e t a b l e r i n g s t i l l f ä l l e t. Som fra m går nedan, har omfattande k o m p le tte rin g a r av i n d u s t r i s t a t i s tik e n s u p p g ifte r om e t a b l e r i n g s t i 1l f ä 1 le g jo r t s, f ö r a tt u p p g ifte rn a om fö re ta g e n s å ld e r ska vara så k o rre k ta som m ö j l i g t. 2.6. Företagens s to rle k F ö re ta g s s to rle k kan d e fin ie ra s och mätas på e tt f l e r t a l s ä t t. Tre o lik a ty p e r av s to rle k s m å tt är m ö jlig a a tt u r s k i l j a, nämligen: - m ått som mäter någon form av in p u t i produktionsprocessen - mått som mäter någon form av output frå n p ro d u k tio n s processen - m ått som beaktar både in p u t och o u tp u t. V in s t är e tt exempel på den senare typen av m ått. Även f ö r e tags marknadsvärde m ätt med a k tie rn a s börsnoterade värde b ru ka r anföras som exempel på "sammansatta" m ått. A n ta l ans t ä lld a, fö re ta g s t i llg å n g a r e l l e r kostnader av o lik a slag är exempel på in p u tm å tt, re p re s e n te ra r o u tpu tm a tt. medan om sättning och p ro d u ktio n 1 ) Som s to rle k s m å tt på fö re ta g t jä n a r i denna s tu d ie a n ta l ans t ä lld a, d v s summan av a rb e ta re - och fö rv a ltn in g s p e rs o n a l, som den redovisas i i n d u s t r i s t a t i s t i k e n. V a le t av s t o r le k s m ått är f a s t s t ä l l t redan i studiens s y fte, där det anges, 1) Ett stort antal undersökningar och redogörelser finns publicerade, där sambandet mellan olika storleksmått och deras relevans diskuteras (se t ex Rosenbluth 1955, Bates 1965, Bain 1966, Engwall 1970, Byström m f l 1971. För en diskussion av lämpliga storleksmått vid regionala studier, se t ex Florence 1948, Törnqvist 1963.

29 a tt s tru k tu rfö rä n d rin g a rn a s s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te r ska stu d era s. S to r le k s v a ria b ein används i stu d ie n dels f ö r a tt k a ra k te ris e ra fö re ta g e n, dels f ö r a tt mäta u tv e c k lin g s fö rlo p p. V a le t av s to rle k s m å tt har - som nyss nämnts - anpassats t i l l stu d ie ns s y fte a tt studera s y s s e ls ä ttn in g s e ffe k te r av s t r u k tu rfö r ä n d r in g a r hos fö re ta g e n. A n ta l a n s tä lld a är e m e lle rtid e t t s to rle k s m å tt som dessutom har e t t a n ta l f ö r d e la r vid s tu d ie r av d e tta sla g. Det lämpar sig t ex v ä l f ö r jä m fö r e l ser över tid e n. T i l l s k illn a d frå n de f le s t a ö v rig a s t o r le k s m ått påverkas det in te av va riera n d e p r is n iv å e r och kan d ä r f ö r utan k o rr ig e r in g a r tillä m p a s f ö r lo n g it u d in e lla s to rle k s - jä m fö re ls e r. I u tv e c k lin g s b e g re p p e t lig g e r v id a re en kom plexite ts d im e n s io n, som a n ta g lig e n är mer beroende av a n ta le t organisationsm edlem m ar engagerade som a n s tä lld a än av f ö r e ta g e ts produktionsvolym e l l e r dess värde. A n ta l a n s tä lld a är e t t r e l a t i v t e n ty d ig t m ått, som in te medför a l l t f ö r svåra mätproblem, jä m fö rt med andra m ått. Eftersom a n ta l a n s tä lld a s lu t lig e n är e tt mycket v a n lig t m ått v id s to rle k s m ä tn in g a r av fö re ta g i s tr u k t u r s t u d ie r, u n d e r lä tta r v a le t av d e tta mått jä m fö re ls e r med andra s tu d ie r av fö re ta g s s tc r le k och s to rle k s fö r ä n d r in g a r. Många em piriska s tu d ie r, även på svenska m a te r ia l, har v is a t, a tt det f ö r e lig g e r en mycket s ta rk sa m va ria tio n m ellan o lik a s to rle k s m å tt (se t ex Engwall 1970, Byström m f l 1971). E f t e r som d e tta r e s u lta t e r h å l l i t s v id s tu d ie r på aggregerade mat e r i a l, är det därmed in te g iv e t, a tt a lla s to rle k s m å tt kan accepteras som lik v ä r d ig a vid undersökning av e n s k ild a f ö r e tag. E tt fö re ta g s u tv e c k lin g mätt med dess s to rle k s fö r ä n d r in g a r över tid e n kan få s k ild a fö rlo p p, beroende på v i l k e t s to rle k s m å tt som v ä ljs. Produktionsvolym och om sättning ökar t ex ib la n d markant under p e rio d e r med oförändrad s y s s e ls ä ttning. R a tio n a lis e rin g a r, ökade k a p ita lin v e s te r in g a r etc kan medföra en sa m tid ig p ro d u ktio n sö kn ing och minskad s y s s e l

30 s ä ttn in g. I stu d ie ns a n a ly s e r av företagens u tv e c k lin g s fö r lopp ä r det således nödvändigt a tt beakta hur u tv e c k lin g s fö rlo p p e n r e g is t r e r a t s. 2.7. Branschbegreppet B ra n sch in d e ln in g av fö re ta g bygger u rsp ru n g lig en på a t t f ö r e tag, som s a lu fö r s u b s titu e rb a ra p ro d u kte r och därigenom konk u rr e r a r om samma köpare, sammanförs t i l l en marknad - en bransch (se Bain 1959 f ö r en te o r e tis k d iskussion av branschbe greppet). Om sättning av branschbegreppet i e m p iris k v e rk lig h e t in nebär vissa problem. Hed nödvändighet måste den använda bra n sch in d e ln in g en påverkas av in fo rm a tio n s k ä llo rn a s taxonomi, i fö re lig g a n d e f a l l den svenska branschnomenklatu re n. Inom denna nom enklatur sker branschgruppering av fö re ta g med le d n in g av fra m s tä lld a p ro d u kte r (jm f S t a t is t is k a meddelanden 1960:2 samt in le d n in ge n t i l l SOS I n d u s t r i).. Produkterna i sin t u r k la s s ific e r a s u tifr å n en v a ru fö rte c k - n ing, som bygger på den in te r n a t io n e lla B rysseinom enklaturen. U tifrå n va ru fö rte c k n in g e n ä r b ra n schtaxonomin konstruerad genom varugrupper i ng, så a tt e tt a n ta l v a ro r tillsam m ans b ild a r utgångspunkt f ö r en bransch. Vid d e f in it io n av o lik a b ranscher - ekonomiska verksam heter - beaktas v id sidan av de v a ro r och t jä n s t e r som fr a m s tä lls även t i l l v e r k n i n g s processens k a ra k tä r och använda rå v a ro r. Den svenska branschnom enklatur, som b ild a r underlag f ö r i n d u s t r is t a t is t ik e n, ä r anpassad t i l l den av Förenta N a tio n e r na utarbetade taxonomin f ö r k la s s if ic e r in g av o lik a form er 1 ) av ekonomisk a k t i v i t e t (I SIC ). IS IC 's uppbyggnad ä r anpassad t i l l n ä r in g s liv e ts o rg a n is a tio n i f l e r t a l e t länd- 1) ISIC = International Standard Industrial Classification of a ll Economic A c tiv itie s.