Program Uppdaterad 2018-05-22 Gestaltningsprogram för Åsmyren
Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Användning... 4 Områdets framtida identitet... 4 Bebyggelsestruktur... 5 Bostadshusen... 6 Grönstruktur... 7 Färgpalett... 9 Fastställt av: Miljö- och byggnadsnämnd Fastställt datum: XXXX-XX-XX Dokumentet gäller till och med: Tills vidare, tidsbegränsat Dokumentet gäller för: Förvaltning, verksamhet eller alla nämnder och förvaltningar Dokumentansvarig: Förvaltning, verksamhet Diarienummer: XXXX 2
Bakgrund I Forshaga kommuns Program för bostadsförsörjning 2015-2019 pekas nio planerade insatser ut, där en utav dessa är: Exploatering av Åsmyren gärna i samarbete med privata byggföretag. För att komma framåt i frågan om exploatering på Åsmyren och kommunens vision för området, tar vi fram ett gestaltningsprogram för Åsmyren. Det kompletterande området Åsmyren ligger i norra delen av det befintliga bostadsområdet Åsmyren, nordost om Forshaga centrum och sydost om det centrala industriområdet Framgården. Området är lokaliserat på ett älvnära naturområde. Planområdet är obebyggt och består till stora delar av tallskog och till viss del av lövträd. Inom området finns några stigar som ansluter till befintliga bostadsområdet Åsmyren och Klarälvsbanan. Här finns det goda möjligheter att skapa ett attraktivt bostadsområde med närhet till både natur, Klarälven och Forshaga centrum. Syfte Avsikten med gestaltningsprogrammet är främst att göra det möjligt att: samordna kommunen och exploateringsintressenter så att alla får en gemensam bild av kvalitetskraven på den framtida miljön i området, genom gestaltningsprogrammet förmedla en samsyn på hur gestaltningen ska se ut, förmedla en bild av den framtida miljön till marknaden, myndigheter, grannar och övriga invånare i Forshaga kommun, utgöra underlag för bygglovsprövning, och säkra en bestämd kvalitetsnivå och styra utformningen genom riktlinjer (både övergripande och mer detaljerade) för den estetiska utformningen av bebyggelse och grönska. 3
Status Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett komplement till detaljplanhandlingen, utgöra en delhandling av markavtalet, och utöver den formella betydelsen kan det också användas som informationsmaterial. Användning Gestaltningsprogrammet ska ses som en kompletterande handling till detaljplanen och kan läsas separat. Gestaltningsprogrammet innehåller referensbilder från olika bostadsområden runt om i Sverige. Bilderna illustrerar förslag på hur gestaltningen kan se ut i området Åsmyren. Medverkande Gestaltningsprogrammet har tagits fram av samhällsplanerare Nicole Nelson Nyrén tillsammans med stadsarkitekt Jan Erik Engström. Områdets framtida identitet Området är anpassat efter naturen och terrängen Sparad natur i så stor utsträckning som möjligt med gröna kilar och stråk mellan husen Bostadstomterna är naturliga och utgörs till stor del av naturmark Bebyggelsen är blandad Unik prägel som ger området identitet Bebyggelsen ska göra så litet avtryck som möjligt 4
Bebyggelsestruktur Det nya området Åsmyren ska ha sin tydliga identitet och bebyggelsen binds ihop med gemensamma element och naturnära kulörer. Bebyggelsens typ och upprätelseform kan variera. Mellan huskropparna finns det gröna kilar som ger området karraktär och boendekvalitet. Även Klarälvens närhet ger området en förhöjd trivselfaktor och en tydlig identitet. Den huvudsakliga inriktningen är att bebyggelsen anpassas till naturen och terrängen i så hög utsträckning som möjligt. Här ska man få en känsla av att man bor både nära naturen, vattnet och nära centrum. Huskropparna är placerade utefter vägstråk som slutar med en vändplats. Vägarna är även de anpassade efter naturen och terängen. Referensbilder där bebyggelse anpassats efter natur och terräng: Flerfamiljshus, Strandparken, Sundbyberg, ritade av Wingårdhs Arkitekter Radhus, Pastor Normans Väg, Gustavsberg Hus på Ingarö, Arkitekt Gabriel Minguez 5
Bostadshusen Områdets speciella topografi och natur skapar en naturlig variation i bebyggelsestrukturen. Bebyggelsen liksom tekniska anläggningar ska anpassas till topografin. Bebyggelsen ska påverka naturen minimalt och husen grundläggas på ett sådant sätt att ingreppen i naturen blir minimal och vi ser helst så lite schaktning som möjligt. Stora volymer kan brytas ned i mindre delar som fogas till varandra och man anpassar de olika byggnaderna till de enskilda platsernas terrängförutsättningar. Bebyggelses placering och storlek regleras enligt detaljplanen. Bebyggelse får uppföras i tre eller fyra våningar enligt detaljplan. Byggnadshöjden är satt till 9 respektive 12 meter. 6
Grönstruktur Åsmyrens varierande topografi, med tallskogen och den branta sluttningen ner mot Klarälven ger området förutsättningar att bli ett unikt bostadsområde. Grönstråket mot Klarälven och strandpromenaden längs med Klarälven ska bevaras och tillgängliggöras. Grönstrukturen i området ska behandlas som ett naturområde, en skogspark där möten och lek uppstår naturligt. Grönytor på allmän plats ska bearbetas i liten utsträckning. En utglesning av träd görs närmast bebyggelsen. Under byggskedet ska byggherren ta särskild hänsyn till vegetationen som ska sparas så att den inte skadas genom påkörning eller avgrävning av rötter. Transporter bör endast ske på de ställen som är avsedda att bli vägar. 7
Naturtomter Vi sparar så mycket som möjligt av vegetationen genom att anpassa bebyggelsen efter terrängen. Tomterna utgörs av naturtomter, vilket innebär att det är av stor vikt att tomterna får en naturgiven karaktär. Bostäder bebyggda i sluttning får inte innebära onödig schaktning eller fyllning. Nivåskillnader tas upp med förhöjd sockel eller suterrängvåning. Gröna sedumtak på uthus, garage och cykelgarage Genomsläppliga ytor på bilvägar och gångstråk i området, gärna armerat gräs på biluppfarter. Undervegetationen bevaras i så stor utsträckning som möjligt Så många tallar som möjligt bevaras i området för att bevara områdets karaktär. 8
Färgpalett Bebyggelsens typ och utformning kan variera men med trä som fasadmaterial. Bebyggelsen ska ges en dov och naturnära färgsättning. En färgpalett med jord- och skogskulörer är ledstjärnan för området. En färgpalett har tagits fram för att ge området identitet där anpassningen till tallskogen och naturen varit vägledande. 9