Finns det ett behov hos företagen i dagsläget?

Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Redovisning Andra terminen 2008 Logistik och ekonomiprogrammet K2 Finns det ett behov hos företagen i dagsläget? Av: Martin Sandell & Knut Hansson Handledare: Jan Svanberg

FÖRORD Denna kandidatuppsats utfördes inom ämnesområdet företagsekonomi under perioden november, december och januari 2008 09. Studien är gjord som en sista kurs inom FEK C på Logistik och ekonomiprogrammet vid Södertörns Högskola. Vi vill tacka vår seminarieledare Jan Svanberg, redovisningsspecialist Johan Månsson, övriga redovisningskunniga vi varit i kontakt med samt de respondenter som deltagit i uppsatsens empiriska studier. Tack! Stockholm, januari 2009 Martin Sandell Knut Hansson

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: K2 Finns det ett behov hos företagen i dagsläget? Seminariedatum: 13 januari 2009 Ämne/kurs: Logistik och ekonomiprogrammet, FEK C, C uppsats, 15 hp Författare: Martin Sandell & Knut Hansson Handledare: Jan Svanberg Problemdiskussion: Sedan 2003 har Bokföringsnämnden (BFN) arbetat med ett projekt innehållande redovisningsförenklingar. 11 juni 2008 beslutade BFN att ge ut allmänna råd och vägledning för mindre företag, K2. (BFNAR 2008:1) De företag som innefattas i K2 är en stor grupp med 96 % av alla svenska aktiebolag. Kritik som BFN har fått är att enheten jobbar under knappa resurser och att de största företagen inom K2 kommer att ha svårt att redovisa med en rättvisande bild. Problemformulering: Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1. Syftet är även att presentera vilka lagar, normgivare och normgivningsprojekt som berör K2. Metod: Uppsatsen undersökning tillämpar ett induktivt arbetssätt. Uppsatsens metod antar en kvantitativ ansats, kvalitativa intervjuer, lagar/normgivare och nuvarande normgivningsprojekt. Lagar, normgivare och normgivningsprojekt: I dessa kapitel beskrivs lagar såsom ÅRL och normgivare som BFN, FAR SRS och RFL. Vidare presenteras BFN:s normgivningsprojekt K1 K4 med inriktning på K2 innehållande BFNAR 2008:1, allmänna råd och vägledning. Parallella utredningar som SAMROB och Enklare redovisning (SOU)

Empiri: En enkätundersökning har utförts på de största företagen inom K2 segmentet med frågor avseende behov, kunskap och attityd till BFN:s förenklingsarbete inom K2. Intervjuer har genomförts med personer från BFN, FAR SRS och med en auktoriserad revisor på Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultatet av den kvantitativa ansatsen presenteras i tabeller och diagram. Slutsats: Kunskapen om K2 är låg hos respondenterna där förklaringarna sannolikt ligger i att K2 för närvarande endast är ett frivilligt alternativ, knappa resurser hos BFN och att kunskapen hos redovisningsprofessionen och andra externa redovisningskonsulter är låg. Behovet av förenklad redovisning upplevs som låg hos de tillfrågade företagen. Däremot upplevs behovet av vissa specifika förenklingar inom K2 relativt stort. Den största enskilda förbättringen av redovisningsförenklingar är ett samlat regelverk och periodiseringsförenklingen. Nyckelord: Bokföringsnämnden, K1 K4, BFNAR 2008:1, mindre företag

FÖRKORTNINGAR ABL Aktiebolagslagen BFN Bokföringsnämnden BFNAR Bokföringsnämndens allmänna råd BFL Bokföringslagen ESV Ekonomistyrningverket FASB Financial Accounting Standards Board FI Finansinspektionen IAS International Accounting Standards IASB International Accounting Standards Board IFRIC International Financial Reporting Interpretations Committee IFRS International Financial Reporting Standards IL Inkomstskattelagen ML Mervärdesskatten RFR Rådet för finansiell rapportering RR Redovisningsrådet SBL Skattebetalningslagen SME Små och medelstora företag small mediumsize enties SOU Statens offentliga utredningar ÅR Årsredovisning ÅRL Årsredovisningslagen

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.INLEDNING... 4 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 4 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 5 1.3 PROBLEMFORMULERING... 7 1.4 SYFTE... 7 1.5 AVGRÄNSNINGAR... 7 1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION... 8 2. METOD... 9 2.1 VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT... 9 2.2 UNDERSÖKNINGSANSATS... 9 2.3 POPULATION OCH URVAL... 10 2.4 ENKÄT... 11 2.4.1 UTFORMNING... 11 2.4.2 GENOMFÖRANDE... 12 2.4.3 KODNING... 12 3. LAGAR OCH NORMGIVARE... 13 3.1 EXTERN REDOVISNING... 13 3.1.1 REDOVISNINGENS SYFTE... 13 3.1.2 GOD REDOVISNINGSSED OCH RÄTTVISANDE BILD... 13 3.1.3 REGEL ELLER PRINCIPBASERAD REDOVISNING... 14 3.2 ÅRSREDOVISNINGSLAGEN, ÅRL... 15 3.2.1 REDOVISNINGSPRINCIPER... 16 3.3 NORMGIVARE INOM REDOVISNING... 17 3.3.1 INTERNATIONELLA NORMGIVARE... 17 3.3.2 SVENSKA NORMGIVARE... 18

4. NORMGIVNINGSPROJEKT... 21 4.1 K1... 23 4.2 K3... 23 4.3 K4... 23 4.4 K2 KATEGORIN... 24 4.4.1 BFNAR VÄGLEDNING MED BFNAR 2008:1... 25 4.5 NUVARANDE NORMER OCH SKILLNADER MOT K2... 30 4.6 PARALLELLA UTREDNINGAR SOM PÅVERKAR K2... 31 4.6.1 ENKLARE REDOVISNING 2008:67... 31 4.6.2 SAMROB 2008:80 SLUTBETÄNKANDE... 32 5. EMPIRI... 34 5.1 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 34 5.2 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR... 38 5.2.1 INTERVJU JOHAN MÅNSSON ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS... 38 5.2.2 INTERVJU BOKFÖRINGSNÄMNDEN... 42 5.2.3 INTERVJU FAR SRS... 42 6. ANALYS... 43 7. SLUTSATS... 47 8. KÄLLFÖRTECKNING... 49 8.1 TRYCKT LITTERATUR... 49 8.2 ARTIKLAR, REMISSER OCH REMISSVAR... 50 8.3 FÖRELÄSNINGAR... 50 8.4 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 51 8.5 INTERVJUER... 51 9. BILAGOR... 52 9.1 BILAGA 1... 52

FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition... 8 Figur 2: Undersökningsansats... 10 Figur 3: Redovisningsprinciper... 16 Figur 4: Det är inte alltid enkelt att förenkla för företag... 22 Figur 5: BFN:s gränsvärden K2... 26 Figur 6: Genomsnitt för total omsättning, total balansomslutning och totalt antal anställda... 34 Figur 7: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet omsättning... 34 Figur 8: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet balansomslutning... 35 Figur 9: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet antal anställda... 35 Figur 10: Inställning till dagens normer/regler gällande redovisning... 35 Figur 11: Behov av förenklade redovisningsregler... 36 Figur 12: Kunskap om BFN:s K2 projekt... 36 Figur 13: Inställning till BFN:s försök till att förenkla redovisningen... 36 Figur 14: Behov av mer tydlig och regelbaserad redovisning... 37 Figur 15: Behov av ett samlat regelverk... 37 Figur 16: Behov av mindre tilläggsupplysningar och noter... 37 Figur 17: Behov av förenkling av periodiseringsposter som understiger 5000 kr... 38 Figur 18: Samband ej behov av förenklingsregler och behov av samlat regelverk... 45 Figur 19: Samband behov av förenklingsregler och kunskap om BFN:s K2 projekt... 45 Figur 20: Genomsnitt av de specifika förenklingarna enligt BFNAR 2008:1... 46 TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Genomsnitt för total omsättning, total balansomslutning och totalt antal anställda... 34 Tabell 2: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet omsättning... 34 Tabell 3: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet balansomslutning... 35 Tabell 4: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet antal anställda... 35 Tabell 5: Inställning till dagens normer/regler gällande redovisning... 35 Tabell 6: Behov av förenklade redovisningsregler... 36 Tabell 7: Kunskap om BFN:s K2 projekt... 36 Tabell 8: Inställning till BFN:s försök till att förenkla redovisningen... 36 Tabell 9: Behov av mer tydlig och regelbaserad redovisning... 37 Tabell 10: Behov av ett samlat regelverk... 37 Tabell 11: Behov av mindre tilläggsupplysningar och noter... 37 Tabell 12: Behov av förenkling av periodiseringsposter som understiger 5000 kr... 38 Tabell 13: Lägesmått & Konfidensintervall på inställningen till förenklad redovisning... 43 Tabell 14: Lägesmått & Konfidensintervall av kunskapen om BFN:s K2 projekt... 44 Tabell 15: Lägesmått & Konfidensintervall på behovet av periodiseringsförenklingar... 44

INLEDNING 1.INLEDNING Detta avsnitt har för avsikt att beskriva utgångspunkten för uppsatsen. Problembakgrund, problemdiskussion, frågeställning, syfte, avgränsningar och uppsatsens fortsatta disposition. 1.1 PROBLEMBAKGRUND Redovisnings och revisionsområdet står ständigt under utveckling. I och med att Sverige gick med i EU har den svenska lagstiftningen strävat efter en anpassning mot EU:s regelverk inom redovisning och revision. Det senaste decenniet har utvecklingen därför gått fort framåt med inriktning mot en samverkan och anpassningar till olika internationella standarder. International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS) är standarder som växt fram i Sverige och är sedan 2005 ett krav för svenska börsföretag att efterfölja. Utvecklingen har fört med sig en hel del problematik på grund av att regelverk har blivit mer omfattande och komplicerade. 1 Utvecklingen har enligt Bokföringsnämnden (BFN) satt stor press på de icke noterade bolagen i Sverige. Problemet är framförallt att regelverken är alldeles för omfattande och komplicerade för dessa bolag. Försök att tillämpa de internationella standarderna har i vissa fall varit mer eller mindre omöjligt för de icke noterade bolagen. Argumenten hos de icke noterade bolagen har varit att den finansiella informationen har varit för svårbegriplig. 2 För att förbättra möjligheterna för dessa bolag att kunna anpassa sig till internationella regelverk och standarder har därför BFN arbetat för att få fram nya normer. Arbetet grundas på att ta fram nya regler för de berörda företagen och en ny uppdelning av dessa i fyra olika kategorier. 3 För de minsta företagen med en nettoomsättning på max tre miljoner kronor, kan förenklat årsbokslut upprättas med stöd av bokföringslagen (BFL). Dessa företag kategoriseras som K1 och sedan 2007 gäller K1 regelverket för enskilda näringsidkare. Företagen med högre omsättning än tre miljoner och som kategoriseras som mindre företag enlig årsredovisningslagen (ÅRL) innefattas i gruppen K2. K2 regelverket är från och med årsskiftet 2008 2009 frivilligt att använda. Större företag, 1 Justitiedepartementet: Promemoria, Förenklade redovisningsregler, mm, 2004 2 Ibid. 3 Ibid. 4

INLEDNING det vill säga K3 regelverket är ännu inte fastställt där olika utredningar och projekt har för avsikt att undersöka lämpligt innehåll. De allra största företagen, det vill säga de börsnoterade företag kategoriseras som K4. Här gäller internationella standarder i form av IFRS. 4 1.2 PROBLEMDISKUSSION BFN har sedan 2003 arbetat med att ta fram förenklingar för företags redovisningsarbete. K projekten innehåller olika klassificeringar där gränsvärden används för att få en uppdelning av företagen. Redan från starten av arbetet har projektet fått kritik gällande klassificeringen av företag och även innehållet i de nya förenklade förslagen. 5 BFN beslutade den 11 juni 2008 om att ge ut allmänna råd och vägledning med ett antal förenklingspunkter för årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1). Detta kan tillämpas först vid årsbokslutet per den 31 december 2008. 6 Ytterligare kritik har riktats mot BFN:s överordnade. Denna kritik avser de knappa resurser och den lagstiftningen som BFN arbetar och verkar under. Dess två aspekter försvårar BFN:s arbete och antas leda till att det löpande arbetet med att upprätthålla och att värna om god redovisningssed försvåras. 7 Det kommer att vara valfritt för respektive företag att välja vilket regelverk de skall använda. Väljer företaget att använda det nya regelverket enligt BFNAR 2008:1 skall det användas fullt ut och kan då inte kombineras med andra råd och regler från redovisningsnormgivare. Detta kommer att vara möjligt fram till att ett riksdagsbeslut antas som bestämmer de nya reglerna. Först då avskaffas de gamla råden från BFN. 8 BFN:s arbete med att ta fram K1 regelverket har fått stor kritik. Bland annat fick BFN bordlägga ett ärende 2006. Detta arbete innehöll allmänt råd med tillhörande vägledning Vad som ska bokföras i 4 http://www.bfn.se/aktuellt/ny normgivning.pdf, 2008 11 07 5 Rundfelt, Rolf, IASB föreslår ny standard för onoterade bolag. Balans, 2007 nr. 5 6 http://www.bfn.se/info/infok2mindre.pdf, 2008 11 02 7 Dagens Industri, DEBATT: Orimlig väntan på enklare redovisningsregler, Publicerad 2008 09 16 8 Precht, Elisabeth, Det är inte alltid enkelt att förenkla för företag, Balans 2007, nr 8 9 5

INLEDNING enskild näringsverksamhet. Anledningen var att kritiker hävdade att det förslag som föreslagits inte gav företagaren ett korrekt och rättvist beslutsunderlag. 9 Kritik kom även från Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) via ett remissvar på ett utkast till vägledning om redovisning i enskild näringsverksamhet. Detta innehöll stora farhågor att det bokslut K1 företagen skulle upprätta hade stor risk att bli fel och missvisande på grund av att enskilda näringsverksamheten var tvungen att skilja på det som redovisats i bokslutet och det som redovisats löpande. 10 K2 projektet var inte befriat från kritik utan flera remissinstanser har skrivits och behandlat och ifrågasatt förenklingsarbetet i BFNAR 2008:1. FAR SRS, organisationen för revisions och redovisningsbranschen har via en remiss ifrågasatt gränsvärdena för klassificeringen av företagen. En farhåga ses i de företagen som ligger strax över gränsvärdena och att de företagen inte kan ge en rättvisande bild vid tillämpning av de regler som genomförts. 11 Detta då nya regler kan påverka K2 gruppens storlek varvid bolagen kan bli ännu större. Flertalet redovisningskunniga ser att större företag inom K2 kanske inte har något praktiskt behov i dagsläget för förenklade redovisningsregler. 12 K2 kategorin är en stor grupp innehållande 96 % av alla svenska aktiebolag, vilka är ca 270 000 stycken. Stora skillnader mellan dess ytterligheter inom kategorin, exempelvis kan ett företag innebära två anställda, två MSEK i omsättning och hundra tusen i balansomslutning medan på andra sidan av ytterligheten ett företag med 50 anställda, 250 MSEK i omsättning och 20 MSEK i balansomslutning. BFN anser att den främsta förenklingen för användarna med BFNAR 2008:1 antagligen är det samlade regelverket. Har verkligen de stora bolagen inom segmentet K2 behov för en sådan förenkling? En annan av förenklingarna är ett minskat krav på periodiseringar. Är detta en förenkling som efterfrågas av de större bolagen i K2 segmentet? Detta i kombination med kritiken ovan föder frågan om det verkligen finns behov hos det övre segmentet inom K2 kategorin för förenklade redovisningsregler? 9 Engshagen, Ingrid, BFN bordlade förslag om enskild näringsverksamhet, FAR INFO nr 1 2007 10 Wedberg, Benny, Remissvar över: Utkast till vägledning om redovisning i enskild näringsverksamhet K1 (Dnr 69/02), SRF, 2006 11 Remissyttrande på SOU 2008:67 enklare redovisning FAR SRS, 2008 12 Intervju Johan Månsson, Auktoriserad revisor & delägare, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB 6

1.3 PROBLEMFORMULERING INLEDNING Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget? 1.4 SYFTE Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1. Syftet är även att presentera vilka lagar, normgivare och normgivningsprojekt som berör K2. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsens kommer endast att behandla kategorin K2 och de största bolagen inom den kategorin. Det vill säga företag som överstiger ett av gränsvärdena: 50 miljoner i omsättning, 25 miljoner i balansomsättning eller 50 stycken anställda. Uppsatsens population har filtrerats ut med hjälp av 2007 års årsredovisningsupplysningar. Uppsatsen behandlar endast aktiva bolag inom ÅRL:s definition av mindre företag. Uppsatsen avgränsar sig från de företag som helt och hållet lägger ut all sin redovisning på externa företag. 7

1.6 UPPSATSENS FORTSATTA DISPOSITION INLEDNING Figur 1: Uppsatsens fortsatta disposition 8

METOD 2. METOD Detta avsnitt har som avsikt att beskriva vilka metoder som använts för insamling, bearbetning och sammanställning av data. Vilket vetenskapligt angreppssätt som används, vilken undersökningsansats, population och urval samt hur enkäten utformats, genomförts och kodats. 2.1 VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT Uppsatsens vetenskapliga angreppssätt antar en induktiv karaktär. Tanken med ett induktivt angreppssätt är att man från det specifika kan härleda till det generella. 13 För att kunna besvara uppsatsens frågeställning har utgångspunkten varit att ta del av BFN:s allmänna råd (BFNAR 2008:1) och även en hel del andra lagar, normer och normgivare inom redovisningsområdet. 2.2 UNDERSÖKNINGSANSATS För att öka undersökningens validitet, framförallt den inre validiteten, har olika metoder i form av dels en kvantitativ och kvalitativ ansats samt stöd från lagar, normgivare och normgivningsprojekt används. Det vill säga att olika metoder har används för att ge så starkt stöd som möjligt för analys och för att få olika perspektiv och möjligheter att bekräfta resultatet. 14 Uppsatsens empiriska studie utgick från en kvantitativ ansats där primärdata samlas in via en enkätundersökning. Då uppsatsens upplägg var att undersöka fenomenet hos de berörda företagen var en kvantitativ ansats det bästa alternativet för att få ett resultat som kan spegla populationen. 15 Den kvantitativa ansatsen kännetecknas av hårda data där teoretiska variabler används som verktyg för att göra variablerna operationella för att sedan kunna söka om det förekommer statistiska generaliserade samband. 16 Sökande efter generaliserbarhet tillämpades på uppsatsen för att undersöka hur attityden, kunskapen och behovet av förenklingar hos de avgränsade företagen var. 13 Tufte, Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö: Liber 2003, sid. 35 14 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken, Lund: Studentlitteratur 2000, sid 102ff 15 Tufte, sid. 20 16 Tufte, sid. 67 ff. 9

METOD För att öka förståelsen om BFN:s rekommendationer och hur andra aktörer ställer sig till den praktiska tillämpningen av hur de föreslagna förenklingarna ser ut har även intervjuer med branschfolk gjorts. Intervju med en auktoriserad revisor på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers samt kontakter med FAR SRS och BFN. Figur 2: Undersökningsansats 2.3 POPULATION OCH URVAL Enligt Dahmström är population är en mängd av enheter som vi vill studera egenskaper och attityder för. 17 Populationen som denna uppsats ämnar att spegla är den delen av K2 kategorin som överstiger ett av de kriterier som BFN definierar mindre företag: 50 anställda 25 miljoner kronor i balansomslutning 50 miljoner kronor i nettoomsättning För att finna en förteckning för undersökningens population har registret Affärsdata används. Filtreringen är gjord i linje med BFN:s definition av K2 företag. Denna filtrering blir undersökningens population. Totalt blir den totala populationen för denna undersökning cirka 18 000 företag. 17 Dahmström, Karin, Från datainsamling till rapport, Lund: Studentlitteratur, sid. 49 10

METOD Urval har gjorts via ett obundet slumpmässigt urval där en förteckning över populationen har tagits fram. 18 Den totala populationen delades sedan i sökt antal respondenter, ett urval som i detta fall är ca 200 stycken företag. Dessa företag kontaktades per telefon och av dessa var det 37 stycken som hade preferenser som passade in i uppsatsens avgränsning. Det är svårt att generalisera resultatet på hela populationen när stickprovet är relativt litet i jämförelse med hela populationen. 2.4 ENKÄT 2.4.1 UTFORMNING Enkätens utformning är gjord för att ge ett underlag för att kunna besvara uppsatsens frågeställning. De parametrar uppsatsens frågeställning har, är; behov, kunskap och attityd till förenklingar enligt BFNAR 2008:1. Enkäten var standardiserad och såg likadan ut för alla respondenter. Enkäten innehöll 12 frågor. Teknisk hjälp togs i framtagandet av enkäten. Den webbaserade tjänsten Survey Gizmo användes där frågor konstruerats via ett webbaserat undersökningsinstrument. Då frågeformuläret var konstruerat kunde undersökningen nås och besvaras via en internetlänk. De tre första frågorna var kontrollfrågor för att säkerställa att företaget ingick i undersökningens population. Omsättning, balansomslutning och antal anställda mättes. Fråga 4 mätte attityden till de befintliga reglerna och fråga 5 om det finns ett behov av ett förenklat regelverk. Fråga 6 mätte kunskapen i BFN förenklingsarbete. Fråga 7 mätte inställning/attityd till förenklingsarbetet specifikt för det aktuella företaget. Fråga 8 11 mätte behovet av specifika förenklingar för företagen. Enkäten avslutades med en öppen fråga med möjlighet att framföra kommentarer om undersökningen. Denna uppdelning och variation av frågor hade för avsikt att ge underlag för att kunna besvara uppsatsens problemformulering: Hur är kunskapen om och behovet av BFNAR 2008:1 för det övre segmentet inom kategorin K2 i dagsläget? 18 Körner, Ek & Berg, Deskriptiv statistik, Lund: Studentlitteratur 1984, sid. 25 26 11

METOD För att öka reliabiliteten i enkätens utformning var den standardiserad i det hänseende att den var konstruerad med enkelt språkbruk. Dessutom fick respondenterna en muntlig förklaring innan ifyllandet av enkäten. 19 2.4.2 GENOMFÖRANDE Respondenterna i urvalet kontaktades först per telefon för att informeras om vilka som gjorde undersökningen, syftet med undersökningen samt en förklaring till hur de skulle svarar på frågorna via det webbaserade frågeformuläret. Efter telefonkontakt med respondenterna skickades enkäten ut elektroniskt. En kortare information fanns på frågeformuläret (se bilaga 1). 2.4.3 KODNING Redan under konstruktion av enkäten infördes parametrar/kodning för de olika svarsalternativen för att på ett smidigt sätt få in data i ett program som kunde åskådliggöra resultatet. När enkätundersökningen var genomförd och alla svar inkommit exporterades data till Excel samt SPSS för vidare bearbetning för att ta fram statistiska mått och att se statistiska samband. 19 Trost, Jan, Enkätboken, Lund: Studentlitteratur 2001, sid. 71 12

LAGAR OCH NORMGIVARE 3. LAGAR OCH NORMGIVARE I detta avsnitt redovisas vilka lagar och normgivare som anses vara relevanta för att göra beskrivningar som hör till problemformuleringen. 3.1 EXTERN REDOVISNING Externredovisningen berör både civilrättsliga och skatterättsliga lagar. De lagar som tillhör de civilrättsliga är främst Aktiebolagslagen (ABL), Årsredovisningslagen (ÅRL) samt Bokföringslagen (BFL). De skatterättsliga lagarna är exempelvis inkomstskattelagen (IL), mervärdesskatten (ML) samt skattebetalningslagen (SBL). 20 3.1.1 REDOVISNINGENS SYFTE Externredovisningen är i första hand till för intressenterna utanför företaget. Dessa intressenter är exempelvis potentiella eller nuvarande aktieägare, långivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat, myndigheter och samhället i stort. 21 Intressenterna har olika intressen i företaget men en externredovisning ger ändå svar på vissa frågor som är av intresse för samtliga. Detta är då bland annat företagets resultat och dess finansiella ställning. 3.1.2 GOD REDOVISNINGSSED OCH RÄTTVISANDE BILD När man pratar om redovisning eller läser olika lagar, normer och rekommendationer återkommer begreppet god redovisningssed regelbundet. Men vad menas då med god redovisningssed? Begreppet kan förklaras som en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativ krets av bokföringsskyldiga enligt ett förarbete till Bokföringslagen 1976. 22 Denna praxis används i de fall då en enskild redovisningsfråga inte går att direkt förklara/härleda till en specifik lagtext eller föreskrift. God redovisningssed innefattar uttalanden och rekommendationer från redovisningsnormgivare såsom BFN eller annan redovisningsexpertis. 20 Holmström, Nancy, Företagsekonomi, från begrepp till beslut, Stockholm: Bonnier utbildning, 1998, sid. 308 21 Sundgren, Stefan, Internationell redovisning: teori och praxis, Lund: Studentlitteratur, 2008, sid 21 22 Thomasson, Jan, Den nya affärsredovisningen, Malmö: Liber, 2006, sid. 104 13

LAGAR OCH NORMGIVARE Rättvisande bild i den svenska redovisningslagstiftningen är en översättning av det anglosaxiska redovisningsbegreppet True and fair view. Detta är en del av EU:s fjärde direktiv och bör därför användas av de olika medlemsländerna. Om rättvisande bild är överordnat de andra redovisningsreglerna eller praxis i de olika medlemsländerna är dock varierande. I Sverige har försiktighetsprincipen varit dominerande vilket medför enligt praxis att företagen värderar sin finansiella ställning lägre och mer försiktigt än rättvist. 23 Trots att begreppen rättvisande bild samt god redovisningssed är av stor betydelse inom redovisning är de inte underlag för att bryta mot lagregler eller andra föreskrifter. ÅRL lämnar ingen fullständig definition av begreppet rättvisande bild. I de fall då resultaträkning och balansräkning inte upprättas på ett överskådligt sätt bör kompletterande upplysningar och noter förtydliga bilden. Sambandet mellan de båda begreppen kan man i normalfallet utgå ifrån att det är starkt. En årsredovisning som är upprättad i enlighet med god redovisningssed bör således i normalfallet ge en rättvisande bild. 24 3.1.3 REGEL ELLER PRINCIPBASERAD REDOVISNING Regelbaserad redovisning är regelorienterad där tydliga regler definierar hur man skall redovisa olika affärshändelser. Här ges det väldigt lite utrymme för subjektiva bedömningar om olika redovisningsmetoder, värderingsprinciper etc. USA har exempelvis en väldigt regelstyrd redovisningslagstiftning. IFRS är i likhet med svensk redovisning främst principbaserad snarare än regelstyrd. Fokus är att redovisningen skall vara målorienterad. Detta märks i möjligheten till subjektiva bedömningar i diverse redovisningsfrågor. 25 23 Thomasson, sid. 109 24 Thorell, Per, Redovisning och juridik, Uppsala: Iustus; Stockholm: Jure 2008, sid.70 25 Södertörns Högskola, Föreläsning 1, Redovisningsteori och praxis, Bengt Lindström 2008 08 26 14

3.2 ÅRSREDOVISNINGSLAGEN, ÅRL LAGAR OCH NORMGIVARE 1996 började ÅRL tillämpas av banker och försäkringsföretag, året efter även av aktiebolag och vissa handelsbolag. Begreppet företag i ÅRL innebär de verksamheter som är bokföringsskyldiga och som skall upprätta någon form av årsredovisning (ÅR). Det är inte alla företag som avslutar sin bokföring med en ÅR utan då eventuellt med ett årsbokslut eller förenklat årsbokslut. Ett årsbokslut innehåller samma grundregler som ett upprättande av en ÅR men regleras i BFL. Alla företag som avslutar sin löpande bokföring med en ÅR skall även tillämpa lagskrifterna i ÅRL i sin helhet. 26 Enligt 2 kap. Allmänna bestämmelser om ÅR så skall: 1 En årsredovisning skall bestå av 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, 3. noter, och 4. en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen för ett större företag skall det även ingå en finansieringsanalys. Lag (2006:871) Enligt ÅRL 1 skall ÅR upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar. Om avvikelse görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. 26 Årsredovisningslagen En guide till god redovisningssed, Lund: Studentlitteratur, sid. 9 15

3.2.1 REDOVISNINGSPRINCIPER LAGAR OCH NORMGIVARE ÅR enligt ÅRL baseras på ett antal grundläggande principer. Dessa principer kan ses som ett ramverks för hur redovisningen övergripande skall se ut enligt ÅRL. Direkt och indirekt påverkar dessa principer all mätning som görs inom redovisning. 27 ÅRL räknas upp sju stycken redovisningsprinciper som skall tillämpas men inte att inga andra principer bör beaktas. Figur 3: Redovisningsprinciper 27 Kinserdal, Arne, Affärsredovisningens logik ett internationellt perspektiv, Lund: Studentlitteratur, 1995, sid. 15 16

3.3 NORMGIVARE INOM REDOVISNING LAGAR OCH NORMGIVARE 3.3.1 INTERNATIONELLA NORMGIVARE IASB International Accounting Standards (IAS) är en oberoende privat organisation som grundades 1973. Organisationens syfte: is to develop, in the public interest, a single set of high quality, understandable and international financial reporting standards (IFRSs) for general purpose financial statements. 28 IAS heter numera International Accounting Standards Board (IASB). IASB arbetar för att harmonisera redovisningspraxis inom EU. Detta för att öka jämförbarheten mellan företag i olika länder. Ett av skälen till denna jämförbarhet är att alla företag skall ha samma tillgång till världens kapitalmarknader. Från början var IASB inte helt understött av EU men på senare år har EU blivit en av de viktigaste supportrarna av IASB. Från och med 2005 blev de IASB/IFRS obligatoriska för svenska och andra medlemsländers börsnoterade företag. 29 FASB FASB, Financial Accounting Standard Board är ett amerikanskt normgivningsorgan som ger ut standarder vilka benämns SFAS. FASB har sedan 1973 arbetet med att utveckla redovisningsstandarder i USA. 30 FASB:s syfte är att utveckla och förbättra standarder gällande redovisning och finansiell rapportering. 31 IASB OCH FASB ETT KONVERGERINGSARBETE 2002 startade IASB och FASB ett gemensamt konvergeringsarbete för att komma närmare en enhetlighet mellan de båda regelverken. Målen och strategin för att uppnå konvergens kallades Norwalk Agreement. De utformade övergripande mål vilka var att arbeta långsiktigt för ett enhetligt regelverk samt att sträva efter att existerande redovisningsstandarder skall bli kompatibla. 32 28 www.iasb.org, 2008 11 26 29 Sundgren, sid 12 30 Schroeder, Richard G, Financial accounting theory and analysis: text and cases, Hoboken, N.J.: Wiley, 2004, sid. 10 31 Ibid, sid. 12 32 www.fasb.org, 2008 12 03 17

LAGAR OCH NORMGIVARE 2006 publicerade de båda standardsättarna ett preliminärt utkast till de första två kapitlen i ett utbyggt grundläggande ramverk för redovisningsstandarder, även kallat conceptual framework. Ramverkets mål är att den finansiella rapporteringen skall bli en bättre vägledning för investerare och kreditgivare så att bättre beslut kan fattas gällande investeringar, krediter och andra resursallokeringar. 33 3.3.2 SVENSKA NORMGIVARE BOKFÖRINGSNÄMNDEN, BFN BFN är en myndighet under regeringen med egen instruktion (SFS 2007:783) och eget anslag. BFN ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i Sverige gällande företagens bokföring och offentliga redovisning. BFN:s huvuduppgifter är att upprätta allmänna råd, rekommendationer samt information i ämbete av statens expertorgan på redovisningsområdet, vilket innefattar en normgivande funktion för såväl stora som små företag i olika redovisningsfrågor 34. ALLMÄNNA RÅD OCH VÄGLEDNINGAR BFN:s allmänna råd heter den särskilda serie där BFN ger ut sina tryckta råd. BFN allmänna råd förkortas som BFNAR och ges namn beroende på utgivningsår samt vilket råd i ordningen det är just för det specifika året. De allmänna råden berör endast normer som BFN själv beslutat. För att få en full förståelse i innebörden av BFN allmänna råd krävs oftast att man kompletterar med någon typ av lagtext, exempelvis ÅRL. Ytterligare en skrift som BFN utger är BFN:s vägledningar. Dessa är vägledningar om hur man skall använda BFNAR i praktiken. I denna skrift kompletteras lagtexter, råd och exempel till BFNAR och förklarar hur man skall tillämpa råden. Detta är utformat med tanke på användares behov. En vägledning utgör en tydlig och lättbegriplig framställning av de krav som ställs på redovisningen inom det område vägledningen behandlar. I BFL ges BFN ansvaret för utvecklandet av god redovisningssed. Detta betyder indirekt att de råd och rekommendationer som BFN ger ut och som företagen efterföljer speglar god redovisningssed. Både 33 www.farkomplett.se 324. Preliminärt ramverksutkast från IASB och FASB 34 www.bfn.se, 2008 11 02 18

LAGAR OCH NORMGIVARE ÅRL och BFL innehåller uttalanden om att god redovisningssed skall efterföljas. Genom att inte följa god redovisningssed bryter företagen då mot exempelvis ÅRL. FAR SRS FAR SRS, organisationen för revisions och redovisningsbranschen bildades den 1 september 2006 när Sveriges två revisorsföreningar, FAR och Svenska Revisorsamfundet (SRS), enades om att gå samman. 35 FAR SRS utvecklar revisorsyrket med tillhörande yrkesområden. FAR SRS arbetar med förståelse för revisions och redovisningsbranschen genom normer och stöd för medlemmarnas yrkesutövning och affärsverksamhet, så att medlemmarna kan skapa värde och förtroende inom näringslivet och samhället. 36 FAR SRS arbetet sker centralt vid kansliet, i styrelsen, sektioner, kommittéer, referensgrupper samt i tillfälliga arbetsgrupper. 37 RÅDET FÖR FINANSIELL RAPPORTERING Rådet för finansiell rapportering arbetar med att anpassa och utveckla god redovisningssed samt regelbunden finansiell rapportering för juridiska personer som är noterade på en reglerad marknad i Sverige. Rådets utgångspunkt är internationell redovisningsstandard som antagits av EU. 38 De standarder som EU antagit är IFRS och är utgivna av IASB. Tolkningar på de utgivna EU standarderna görs av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Rådet verkar för att internationellt tillvarata svenska intressen gällande redovisningsfrågor och rapportering för ovan nämnda företag. Rådet håller även intressegrupper informerade och ger dem möjlighet att påverka frågeställningar avseende ändringar och tolkningar gällande finansiell rapportering. 39 Rådet anser att redovisning i regel ska ske enligt IFRS men i de fall då IFRS inte behöver tillämpas samt om det råder oklarheter i viss normgivning ger Rådet ut rekommendationer om hur företagen bör redovisa i rådande situation. Beskattningsfrågor kan vara exempel på när rekommendationer ges ut. Förutom lagbestämmelser och Rådets rekommendationer påverkas utformningen av finansiella rapporter för 35 www.farsrs.se, 2008 11 21 36 Ibid, 2008 11 21 37 Ibid, 2008 11 24 38 http://www.radetforfinansiellrapportering.se/, 2008 11 27 39 Ibid, 2008 11 27 19

LAGAR OCH NORMGIVARE kreditinstitut, väderpappersbolag samt försäkringsföretag av föreskrifter från Finansinspektionen. I dessa fall gäller annan praxis än den som Rådet utger, nämligen Finansinspektionens föreskrifter. I enlighet med vad som anges i Rådet för finansiell rapportering rekommendation 2 (RFR 2) avser Rådet att kontinuerligt uppdatera rekommendationen på basis av utgivandet av nya och ändrade standarder och uttalanden från IASB och IFRIC. Rådet har en expertpanel som hjälper dem och verkar efter rådets uppsatta riktlinjer. 40 ÖVRIGA SVENSKA NORMGIVARE Enligt skatteverket finns det ett flertal normgivare inom svensk redovisning. 41 Se följande: BAS gruppen Ekonomistyrningsverket, ESV Finansinspektionen, Fi Bolagsverket Revisorsnämnden Riksrevisionen Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF 40 Ibid, 2008 11 24 41 www.skatteverket.se, 2008 12 08 20

NORMGIVNINGSPROJEKT 4. NORMGIVNINGSPROJEKT I detta avsnitt redogörs det normgivningsprojekt som BFN arbetar med, K1 K4 med inriktning på BFNAR 2008:1 med allmänna råd och vägledning. Vidare presenteras parallella utredningar till BFN:s projekt. BFN: s K projekt började 2004, vilket är ett normgivningsprojekt som bygger på att olika normer gällande redovisning skall kategoriseras per företagskategori istället för som tidigare per ämnesområde. Detta är ett av många harmoniseringsarbeten inom EU som styrs av EG rätten genom de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. 42 De gränsvärden som tidigare funnits i Sverige har ändrats, blivit färre och fått en annan utformning. 43 Detta för att svenska företag skall kunna konkurrera och samverka med företag inom EU på lika villkor. Den tidigare svenska indelningen skiljer sig från många andra EU länders indelning. Där av denna förändring i Sverige. Den tidigare svenska indelningen har baserats på antal anställda samt nettotillgångarnas värde. Många andra medlemsstater har haft ett tredje delvärde, nämligen omsättningen men har utrymme för att ett av gränsvärdena fått överstigas utan att använda sig av annan redovisningsstandard. Förändringen är i dagsläget även gjord i Sverige. De tidigare gränsvärdena innebar således att företagen indelades i tre kategorier: de som inte når upp till något av de båda delvärdena som ingår i det lägre gränsvärdet (10 anställda/24 miljoner kronor i nettotillgångar), de som överskrider något av de båda nyss nämnda delvärdena men inte når upp till något av de båda delvärden som ingår i det högre gränsvärdet (200 anställda/40 miljoner kronor i nettotillgångar), de som överskrider något av de båda delvärden som ingår i det högre gränsvärdet. 44 Enligt det nu genomförda beslutet har de tidigare tre gränsvärde ersatts av två nya, mindre och större företag. 42 Justitiedepartementet, sid. 79 43 Ibid, sid. 1 44 Ibid, sid. 83 21

NORMGIVNINGSPROJEKT Enligt ovan har mycket av svensk redovisnings praxis påverkats mycket av internationella harmoniseringar. Detta har gjort att redovisningen som råder ofta är översättningar eller liknade från internationell redovisningspraxis, vilket som kan ses svårt av många företag och användare. BFN driver där av ett förenklingsarbete för de skapade K kategorierna för att generellt förenkla och förtydliga regelverken. 45 De olika regelverken kommer att presenteras nedan med början på K1,K3, K4 och sist ut det mest aktuella K2 projektet. Figur 4: Det är inte alltid enkelt att förenkla för företag Källa: Balans 2007, 8 9, Det är inte alltid enkelt att förenkla för företag 45 BFN, Remiss av förslag till vägledning om årsredovisning i mindre aktiebolag(k2) sid 1 22

4.1 K1 NORMGIVNINGSPROJEKT Den 1 januari 2007 började K1 regler för enskilda näringsidkare gälla. Reglerna används när de enskilda näringsidkarna valt att upprätta ett förenklat årsbokslut. 46 Detta var BFN:s första samlade regelverk som heter BFNAR 2006:1. 47 4.2 K3 K3 är ett regelverk som BFN arbetar med i skrivande stund. Regelverket kommer att vara ett komplett alternativ för alla företag oavsett associationsform och storlek. Rådet kommer i stora drag vara likt dagens normgivning för större företag, redovisningsrådets RR1 RR29 samt IASB:s SME projekt. SME är IASB:s förenklingsprojekt för små och mindre företag. 48 Det finns olika delar som har tagits bort ifrån K2 som har flyttats till K3. Exempelvis gäller det egenupparbetade immateriella tillgångar som inte får tas upp som tillgång i K2 medan möjligheten kommer att finnas i K3. Förenklingar som presenterats i K2 kommer inte vara möjligt att tillämpa i K3. 49 4.3 K4 Bolagen som räknas som K4 bolag är de noterade bolagen, det vill säga börsbolag. För räkenskapsår som inleds den 1 januari 2005 eller därefter ska svenska bolag som har värdepapper noterade på en reglerad marknad inom EU upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. 50 Rådet för finansiell rapportering ger rekommendationer om hur man skall redovisa enligt IFRS för svenska noterade bolag. 51 46 Redovisningskonsulten nr 5 2008, sid 26 47 BFN, Remiss 48 Ibid. 49 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, Årsredovisning enligt K2 reglerna, Studentlitteratur, 2008, sid 41 50 www.deloitte.se, 2008 12 03 51 http://www.radetforfinansiellrapportering.se/ 2008 12 03 23

4.4 K2 KATEGORIN NORMGIVNINGSPROJEKT Den 28 juni 2004 tillsattes Aktiebolagsgruppen efter ett gemensamt beslut mellan BFN och Skatteverket. Aktiebolagsgruppens syfte var att arbeta med förenklingar för mindre företag inom området redovisning och beskattning. 52 K2 delas upp i två grupper beroende på hur de avslutar sitt räkenskapsår. De olika alternativen är ÅR eller förenklat bokslut. Detta regleras i BFL sjätte kapitel (1999:1078). Där definieras vilka företag som skall avsluta sin bokföring med en ÅR; 1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 första stycket, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor a. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, c. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor, 7. företag som är moderföretag i en koncern. De flesta svenska aktiebolag uppfyller kriterierna för att kunna tillämpa det allmänna rådet. Övriga företag som inte omnämns i punkterna ovan men ändå tillhör kategori K2 skall avsluta sin bokföring med ett årsbokslut. 52 Skatteverket & BFN, Förenklingsförslag för mindre aktiebolag, sid. 4 24

4.4.1 BFNAR VÄGLEDNING MED BFNAR 2008:1 NORMGIVNINGSPROJEKT BFN:s vägledning är en skrift som samlar upp BFNAR, lagregler och kommentarer som berör ett privat aktiebolag inom kategorin K2 samt exempel på hur detta bör tillämpas. Denna får tillämpas på ÅR som upprättas per den 31 december 2008 eller senare. I det första avsnittet i finns stommen i vägledningen, nämligen det allmänna rådet som understöds av utdrag ut ÅRL. En utgångspunkt med BFNAR 2008:1 är att man skall utgå från användarnas behov och perspektiv. Vilka företag får tillämpa BFNAR2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag 1 kap. 3 första och andra styckena ÅRL de företag som får tillämpa Årsredovisning i mindre aktiebolag är företag som kategorisera mindre företag en i 1 kap. 3 första och andra styckena ÅRL. mindre företag: företag som inte är större företag, större företag: företag vars andelar, teckningsoptioner eller skuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: 1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, 2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor, 3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor, Anledningen till varför inte publika aktiebolag får redovisa enligt K2 är för att enligt det allmänna rådet finns det möjlighet till spridning av aktier som ges enligt ABL och ställer ytterligare krav på ÅR. 53 53 Bokföringsnämndens vägledning, Årsredovisning i mindre aktiebolag 2008, sid. 103 25

NORMGIVNINGSPROJEKT Figur 5: BFN:s gränsvärden K2 FÖRENKLINGAR OCH SCHABLONLÖSNINGAR Ett av huvudsyftena med K2 är att förenkla för företagen. K2 reglerna innehåller många förenklingar och möjligheter till schablonlösningar. ETT SAMLAT REGELVERK I dagsläget är nuvarande redovisningsregler uppdelade i flera olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden, vilka är utgivna av flera olika organ och ofta överlappar de varandra. 54 En stor svårighet vid upprättandet av en ÅR kan ofta vara att veta vilka regler som finns samt vilka val som kan göras dem emellan. I det stora hela kan det vara svårt att överblicka hur man skall redovisa. Här 54 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, sid. 18 26

NORMGIVNINGSPROJEKT har redovisningsnormgivaren underlättat för användaren genom att sammanställa alla regler, uttalanden och rekommendationer i ett enda samlat dokument. 55 FÄRRE TILLÄGGSUPPLYSNINGAR En av förenklingarna är att minska antalet noter och tilläggsupplysningar i ÅR. Vid tillämpning av K2 krävs endast de notupplysningar som är obligatoriska enligt ÅRL. Skillnaden är framförallt en förenkling för vad som kommer att behövas i redovisningen enligt det kommande K3 regelverket. För de mindre bolagen kommer förändringen vara marginell. Företag inom K2 skall redovisa enligt en rättvisande bild med grund av det allmänna rådet och behöver aldrig tillämpa ÅRL:s benämning rättvisande bild. Det kommer endast krävas en upplysning om vilka redovisningsprinciper företaget använder med två undantag för avskrivningar och om huvud eller alternativregeln används. 56 Detta innebär att en beskrivning av att det allmänna rådet följs i princip är tillräckligt. 57 Företagen skall inte behöva lämna mer upplysningar än ÅRL:s minimikrav. 58 PERIODISERINGAR Periodiseringsprincipen i 2 kap. 4 första stycket 4 ÅRL innebär som tidigare redogörelse att matcha en periods intäkter mot de kostnader som krävdes för att erhålla dessa intäkter. 59 Förenklingen enligt K2 innebär att inkomster och utgifter som understiger 5 000 kr inte behöver redovisas var för sig. 60 En inkomst är det som ett företag tar emot eller kommer att ta emot för egen räkning till följd av en transaktion och som ökar företagets eget kapital. Tillskott från företagets ägare är inte en inkomst. Företaget ska redovisa varje transaktion för sig 61 En utgift är det som ett företag lämnar eller kommer att lämna till följd av en transaktion och som minskar företagets eget kapital. En överföring till företagets ägare som direkt minskar företagets eget kapital är inte en utgift. Företaget ska redovisa varje transaktion för sig 62 55 Ibid, sid. 17 18 56 Ibid, sid 27 57 BFN: informationsblad, årsredovisning i mindre bolag, 2008 58 LRF Konsult, Bokföringsnämnden har nu beslutat om vägledning för årsredovisning i mindre aktiebolag (K2), 2008 59 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, sid. 20 60 Bokföringsnämndens vägledning, sid. 103 61 Ibid, sid. 40 62 Ibid, sid. 50 27

NORMGIVNINGSPROJEKT Bedömningen på inkomst och utgift skall göras genom normala affärsmässiga transaktioner. Viktigt att betänka är att fakturering skall ske utifrån god redovisningssed och att inte fakturor konstrueras för att fakturerat belopp skall understiga 5 000 kr. 63 EGET UPPARBETADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Försiktighetsprincipen är en viktig del i K2 och ett exempel på detta är att egenupparbetade immateriella tillgångar aldrig får tas upp som tillgång i företagets balansräkning. 64 Det finns då vissa väsentlighetsregler som har upparbetats och dessa skall inte utnyttjas i samband med egenupparbetade immateriella tillgångar utan har som syfte att ge underlag för när nedskrivningar och avsättningar skall göras. 65 REGELBASERAT Grundtanken i svensk redovisningen är att den bygger på principer. K2 redovisning är mer regelstyrd vilket leder till färre bedömningar. K2 redovisning är inte bara regelstyrd utan redovisningssystemet grundar sig i försiktighetsprincipen och matchningsprincipen. 66 Grundtanken med denna förenkling är att vid upprättande av ÅR skall företaget inte behöva välja mellan olika redovisningsprinciper. Denna förenkling grundar sig också för läsaren. Att gå från principbaserad till regelbaserad kan underlätta för läsaren som ges en bättre förståelse av ÅR innehåll. Enligt principbaserad redovisning kan innehållet uppfattas som ofullständigt och inte helt entydigt. 67 ÅRSREDOVISNINGENS UPPSTÄLLNINGSFORM Årsredovisnings uppställningsform skall vara standardiserad och innehållet enligt ÅRL: 2 kap. 1 första stycket ÅRL En årsredovisning skall bestå av 1. en balansräkning, 2. en resultaträkning, 3. noter, och 4. en förvaltningsberättelse. 68 63 Ibid, sid. 103 64 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, s 26 65 BFNAR 2008:1, sid. 10 66 LRF konsult 67 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, s 18 68 Bokföringsnämndens vägledning, sid. 16 28

NORMGIVNINGSPROJEKT ÅR skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Om det behövs ytterligare information om ÅR för att få en överskådlig bild av företagets verksamhet, ställning och resultat skall ytterligare upplysningar ges i form av noter. ÅR skall upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. ÅR skall vara skriven på svenska. Det är tillåtet att ändra namn på en post i uppställningsformen om den bättre förklarar innebörden av posten. En flerårsöversikt skall finnas för tre år tillbaka i tiden. Följande information skall lämnas; nettoomsättning, resultat efter finansiella poster och soliditet. Resultaträkningen skall vara kostnadsslagindelad. 69 ÅR:s utformning enligt K2 överensstämmer med andra ord i stor del med vad som krävs i nuvarande regelverk. 70 HELTÄCKANDE REDOVISNINGSREGLER Väljer ett företag att tillämpa det allmänna rådet ska det tillämpas i sin helhet. Reglerna är villkorade av varandra vilket innebär att de ska ses som en helhet. Ett företag som väljer att tillämpa det allmänna rådet ska inte tillämpa några andra rekommendationer, råd eller uttalanden när ÅR upprättas. När ett aktiebolag väljer att tillämpa det allmänna rådet lämnar de även en upplysning att de efterföljer det allmänna rådet och på så sätt informerar om vilka regler och principer som ÅR bygger på. 71 OREGLERAD FRÅGA Om en fråga inte är reglerad i det allmänna rådet skall vägledning sökas i; i det allmänna rådet som behandlar liknade frågor eller i ÅRL:s grundläggande redovisningsprinciper och det allmänna rådets grundläggande principer. 72 Detta ställningstagande, att en användare inte ska söka vägledning i andra normer är en viktig komponent för att uppnå målet med förenklingen genom att samla reglerna i ett enda dokument. Det är alltså inte god redovisningssed att söka vägledningen i en redovisningsfråga i exempelvis IFRS som inte är reglerad i BFNAR 2008:1. 69 Ibid, sid 16 70 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, sid 26 71 Bokföringsnämndens vägledning, s 100 72 Ibid, sid. 101 29

ÖVERGÅNGEN TILL K2 NORMGIVNINGSPROJEKT Det allmänna rådet har detaljerad information om hur övergången till K2 redovisning skall se ut. Övergången kommer troligtvis inte vara helt utan problem. Ett specifikt problem är att vissa tillgångar skall redovisas på ett annat sätt enligt K2. BFN har samlat tre övergripande övergångsfrågor på ett och samma ställe som behandlar hur tillgångarna skall omvärderas: 73 Genom korrigering mot ingående eget kapital. Mot balanserat resultat avseende bland annat egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Genom att inte redovisa några korrigeringar Genom att låta omvärderingen få effekt fullt ut och skillnaderna får genomslag direkt mot resultaträkningen och balansräkningen som exempelvis vald värderingsprincip för lager. 4.5 NUVARANDE NORMER OCH SKILLNADER MOT K2 Nuvarande normer för mindre företag är diffusa, då BFN:s normer är uppdelade på olika ämnesområden. Inom ett område kan det finnas rekommendationer både från redovisningsrådets rekommendationer (RR) och BFN där bolagen själva får välja vilket alternativ de vill. Inom ett område är det dock bara tillåtet att bruka ett av normgivarnas uttalanden. Om det saknas uttalanden från BFN är inte företagen skyldiga att söka vägledning hos RR även om detta organ har en vägledning i det specifika området. Mindre företag får även söka vägledning i IFRS om inga andra vägledningar finns. Det finns inte heller några regler om hur FAR SRS uttalanden är bindande eller ej. 74 Detta kan kort sammanfattas som att mindre företag har en stor valfrihet i redovisningspraxis och efterföljelse av olika normgivare inom extern redovisning samt att ingen konsekvent linje måste efterföljas. 75 Vilka är då skillnaderna mot dagens normer gällande redovisning i mindre företag? Många av de skillnader som uppstår ofta av mindre betydelse för företagen i praktiken. Det är ytterst få fall då K2 är helt annorlunda än det nuvarande regelverket är i olika redovisningsfrågor. 76 73 LRF konsult 74 Öhrlings PricewaterhouseCoopers III, sid. 12 75 Ibid, sid. 13 76 Ibid, sid. 30 30

NORMGIVNINGSPROJEKT Några av de sorters skillnader som anses som mer väsentliga är: 77 Skillnader där K2 anger att redovisningen ska ske på ett sätt som inte är förenligt med nuvarande regler. Situationer där nuvarande regler tillåter olika alternativ men K2 begränsar valmöjligheterna mellan dessa alternativ. o Exempelvis förbud mot funktionsindelad resultaträkning K2 medger alternativ eller lättnader som inte är tillåtna enligt nuvarande regler. o Exempelvis periodiseringar av utgifter och kostnader samt möjligheten till schablon värdering av vissa balansposter 4.6 PARALLELLA UTREDNINGAR SOM PÅVERKAR K2 4.6.1 ENKLARE REDOVISNING 2008:67 Utredningen enklare redovisning tillsattes 2007 för att ytterligare harmonisera svensk lagstiftning i linje med EG:s direktiv. I betänkandet föreslår utredningen om enklare redovisning ett flertal förenklingar och andra lättnader i redovisningsreglerna. Arbetets tyngdpunkt har främst varit inriktat på mindre företag. Utredningens uppdrag är att skapa regelförenklingar för att minska företagens administrativa bördor. Detta är en fråga som står högt upp på EU:s dagordning. Den svenska regeringen har som mål att minska de administrativa kostnaderna för företagen med 25 procent till år 2010. En del av företagens administrativa kostnader uppstår utav antalet redovisningsregler som företagen måste följa. 78 Utredningen skall dock ej ompröva redovisningslagstiftningens struktur eller dess karaktär av ramlagstiftning eller annan lagstiftning som kan ha betydelse för beskattningsunderlaget. 79 En av utredningens föreslagna förändringar som berör K2 redovisningen är att gränsvärdet i 1 kap. 3 ÅRL för större företag skall ändras. Detta medför självklart direkt att då att även gruppen mindre företag kommer att ändras. Förändringen är en jämkning då revisionsplikten kommer att ändras bland vissa företag. I dagsläget överensstämmer ÅRL:s gränsvärden med i stort med vilka företag som 77 Ibid. sid. 29 78 SOU 2008:67, Enklare redovisning, Delbetänkande: Stockholm 2008, sid. 93 79 Ibid, sid 95 31

NORMGIVNINGSPROJEKT skall revideras, vilket enligt Statens offentliga utredningar (SOU) även bör vara så i framtiden då revisionspliktens gränsvärden förändras. Den förslagna nivån är följande: 80 Fler än 50 stycken anställda Balansomslutning på mer än 41,5 miljoner kronor Nettoomsättning på mer än 83 miljoner kronor Denna förändring medför att K2 gruppen kommer att öka i storlek till cirka 97 % av samtliga aktiebolag. Andra förenklingar som påverkar K2 kategorin: 81 vissa upplysningskrav slopas mindre företag behöver inte upprätta förvaltningsberättelse mindre företag ges möjlighet att upprätta förkortad balansräkning Utredningen förslår att ändringarna träder i kraft den 1 juli 2009. Höjningen av gränsvärdet för mindre företag föreslås gälla från och med den 1 juli 2010. 82 4.6.2 SAMROB 2008:80 SLUTBETÄNKANDE I oktober 2004 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att förutsättningslöst pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut och även föreslå de skatteregler som är motiverade utifrån analysen. 83 Utredningen föreslår i sitt slutbetänkande att det ska finnas lagregler som talar om när företag ska ta upp inkomster och dra av utgifter i deklarationen. System som brukas för beskattning av företag i dagsläget innebär att det är god redovisningssed som styr beskattningstidpunkten. Om det finns regler i IL som anger något annat skall dessa brukas. 84 Utredningens huvudsyfte är att utreda hur sambandet mellan redovisning och beskattning ska se ut. I dagsläget kan man säga att det finns två stycken olika samband mellan redovisning och beskattning. Det materiella sambandet och det formella sambandet. Det materiella sambandet är att tidpunkten 80 Ibid, sid. 111 81 www.regeringen.se/sb/d/108/a/107685, 2008 12 02 82 Ibid. 83 Ibid. 84 Ibid. 32

NORMGIVNINGSPROJEKT för beskattningen styrs av god redovisningssed. Det formella sambandet bygger på att avdrag i inkomstdeklarationen skall vara samma som kostnadsförs i företagets redovisning. 85 Enligt utredningens förslag skall det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning avskaffas. Detta brukar kallas för att man frikopplar beskattningen från redovisningen. Istället kommer det i IL utökas med regler gällande beskattningstidpunkten. 86 Utredningen framhåller att ett beskattningssystem som bygger på olika regler för olika företagskategorier skulle bli avancerat och svårt att bruka, vilket förtydligar svårigheter med ett materiellt samband och införandet av BFN:s K projekt. 87 K2 företagen kommer att i praktiken ha ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Beskattningstidpunkten kommer dock efter införandet av de nya bestämmelserna regleras i IL istället för dagens regler inom redovisning. 88 Utredningens förändringar föreslås börja gälla från och med årsskiftet 2010 2011. 85 Ibid. 86 SOU 2008:67, sid. 100 87 http://www.regeringen.se/sb/d/10044/a/111260, 2008 12 02 88 SOU 2008:67, sid. 27 33

EMPIRI 5. EMPIRI I detta avsnitt redogörs en sammanställning av svar från respondenterna i enkätundersökningen samt en presentation av svaren från informanterna i intervjuer med branschfolk. 5.1 SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTUNDERSÖKNINGEN Materialet från enkätundersökningen innehåller svar från 33 respondenter. Redovisning av genomsnitt för total omsättning (MSEK), total balansomslutning (MSEK) och totalt antal anställda (st.) för hela urvalet Genomsnitt totalt Omsättning 78 Balansomslutning 93 Anställda 24 Tabell 1: Genomsnitt för total omsättning, total balansomslutning och totalt antal anställda Figur 6: Genomsnitt för total omsättning, total balansomslutning och totalt antal anställda Redovisning av genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet för omsättning. Vidare presenteras ett genomsnitt för balansomslutning och antal anställda för dessa företag. Genomsnitt omsättning Omsättning 129 Balansomslutning 17 Anställda 23 Tabell 2: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet omsättning Figur 7: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet omsättning 34

EMPIRI Redovisning av genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet för balansomslutning. Vidare presenteras ett genomsnitt för omsättning och antal anställda för dessa företag. Genomsnitt balansomslutning Omsättning 35 Balansomslutning 174 Anställda 16 Tabell 3: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet balansomslutning Figur 8: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet balansomslutning Redovisning av genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet för antal anställda. Vidare presenteras ett genomsnitt för omsättning och balansomslutning för dessa företag. Genomsnitt anställda Omsättning 41 Balansomslutning 10 Anställda 98 Tabell 4: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet antal anställda Figur 9: Genomsnitt för de företag som överskrider gränsvärdet antal anställda Fråga 4: Hur är Er inställning till dagens normer/regler gällande redovisning? Mycket negativ 1 5 17 Mycket positiv 10 Tabell 5: Inställning till dagens normer/regler gällande redovisning Figur 10: Inställning till dagens normer/regler gällande redovisning 35

Fråga 5: Upplever Ni ett behov av förenklade redovisningsregler? EMPIRI Ja 5 Nej 28 Tabell 6: Behov av förenklade redovisningsregler Figur 11: Behov av förenklade redovisningsregler Fråga 6: Känner Ni till Bokföringsnämndens K2 projekt, förenklad redovisning för mindre aktiebolag? Ingen kunskap 12 16 5 Stor kunskap 0 Tabell 7: Kunskap om BFN:s K2 projekt Figur 12: Kunskap om BFN:s K2 projekt Fråga 7: Hur är Er inställning till att Bokföringsnämnden försöker att förenkla redovisning för aktiebolag i Er storlek? Negativt inställd 0 7 13 Positivt inställd 13 Tabell 8: Inställning till BFN:s försök till att förenkla redovisningen Figur 13: Inställning till BFN:s försök till att förenkla redovisningen 36

Fråga 8: K2 redovisning kommer att vara mer regelbaserad än den som tillämpas idag som är principbaserad. Det vill säga att det kommer att vara tydliga regler om redovisningens utformning och innehåll. Hur ser Ert behov ut av en mer tydlig och regelbaserad redovisning? Inget behov 5 20 6 Stort behov 2 EMPIRI Tabell 9: Behov av mer tydlig och regelbaserad redovisning Figur 14: Behov av mer tydlig och regelbaserad redovisning Fråga 9: Hur ser Ert behov ut av ett regelverk där all information om redovisning är samlat i ett dokument för företag i Er storlek? Inget behov 2 9 15 Stort behov 7 Tabell 10: Behov av ett samlat regelverk Figur 15: Behov av ett samlat regelverk Fråga 10: Årsredovisning enligt K2 kommer inte att kräva lika mycket tilläggsupplysningar och noter som i dagsläget. Hur är Ert behov av denna förändring? Inget behov 7 13 12 Stort behov 1 Tabell 11: Behov av mindre tilläggsupplysningar och noter Figur 16: Behov av mindre tilläggsupplysningar och noter 37

EMPIRI Fråga 11: En av förenklingarna behandlar periodisering av inkomster och utgifter. Belopp under 5000 kr behöver inte periodiseras enligt det allmänna rådet. Hur är Ert behov av en sådan förenkling? Inget behov 2 12 8 Stort behov 11 Tabell 12: Behov av förenkling av periodiseringsposter som understiger 5000 kr Figur 17: Behov av förenkling av periodiseringsposter som understiger 5000 kr 5.2 SAMMANSTÄLLNING AV INTERVJUSVAR 5.2.1 INTERVJU JOHAN MÅNSSON ÖHRLINGS PRICEWATERHOUSECOOPERS BAKGRUND Johan Månsson är auktoriserad revisor samt delägare, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB och jobbar för närvarande främst med redovisningsfrågor och benämns som redovisningsspecialist. Området som Månsson behandlar berör främst svensk redovisning som exempelvis att skapa förståelse och se problem med projekt likt BFN:s K projekt. Intervjun genomfördes den 24/11 2008. GRÄNSVÄRDENA OCH KLASSIFICERINGEN I K PROJEKTET Månsson anser att indelning av alla företagen i fyra grupper är tillfredställande. Varken fler eller färre grupper skulle bli bättre utan BFN:s indelning av alla företag i fyra olika grupper känns som en rimlig ansats. När K indelningen började diskuteras var de nuvarande K2 företagen indelade enligt tidigare uppdelning i ÅRL. Denna var 10/24 bolag. Detta kan ytterligare förklara varför K2 segmentet i dagsläget kan kännas ganska stort. Vid första utkastet som BFN gjorde gällande K2 projektet hade redan förändringar skett i ÅRL gällande uppdelning av företagen likt nuvarande mindre och större företag. K2 är enligt Månsson ett helt hemsnickrat regelverk endast anpassat för svenska företag och har exempelvis ett eget sätt för kostnadsredovisning. 38

EMPIRI På frågan om hur Månsson ser på att företag faktiskt får överstiga två av gränsvärdena under en period som sträcker sig över två år utan att klassas som större företag ser Månsson som en bra redovisningslösning. Situationen kan vara så att företaget inte vet till 100 % om klassificering större eller mindre företag är känd förrän bokslut har upprättats. En risk kan då vara att användningen av förenklade eller svårare redovisning gjorts i onödan. TILLÄMPNING Hur många företag som kommer att använda sig av BFNAR 2008:1 har Månsson inte någon uppfattning om i dagsläget. De företag som kommer att använda sig av K2 redovisning i framtiden är enligt Månsson främst de mindre bolagen inom K2 segmentet. I grunden anser Månsson att det är ett bra regelverk, men ser det dock i första hand lämpat för mindre bolag vars antal anställda inte överstiger 10 personer. FÖRENKLINGEN FÖRDELAR OCH NACKDELAR Månsson anser likt BFN:s kanslichef Gunvor Pautsch att en samling av alla redovisningsregler i ett och samma dokument är den största förenklingen/förändringen för företagen inom K2 segmentet. En ytterligare fördel för företagen kan vara att valmöjligheter för olika redovisningsmetoder minskar. Månsson påpekar att även denna valmöjlighet å andra sidan kan visa sig vara en nackdel för vissa företag. På kort sikt anser Månsson att det inte kommer att bli några större praktiska skillnader gentemot hur redovisningen behandlas med dagens normer. Månsson påvisar dock att när K2 samt K3 redovisning blir obligatorisk/norm kommer även större bolag inom K2 kategorin att se över om det behöver redovisa enligt K2 regelverket. I dagsläget finns det ett nuvarande regelsystem att använda vilket gör att färre företag behöver fatta ett beslut om att tillämpa K2 redovisning. Månsson anser att principbaserad redovisning är bäst för samtliga svenska företag, även för de små företagen. Många företagare vill ha tydligare regler men Månsson ställer sig frågan om de verkligen vill att allting ska vara tydligt och bestämt. Det kan då leda till en större risk för företagarna att göra fel. 39

ANVÄNDARNA EMPIRI Månsson ser en skillnad mellan ytterligheterna inom K2 segmentet. Han tror att många av de stora företagen har en egen ekonomifunktion och därmed förståelse för redovisning och upprättandet av en ÅR. Det är dock många företag som helt lämnat ut sin redovisningsfunktion på extern part. Detta tror Månsson är vanligare bland de mindre bolagen inom K2 segmentet och rådet för dessa bolag är att se förenklingen på lång sikt. Månsson anser att de större företagen inom K2 segmentet som idag sköter sin egen redovisning inte kommer att ha några större bekymmer att klara övergången till K2 på egen hand. Arbetssättet blir att företaget ser över vilka förändringar som kan påverka företaget och sedan sker en genomgång på vilka fördelar mot nackdelar som härrör till respektive förändring. Månsson anser att det är främst i de mindre bolagen som redovisningsbyråerna fattar beslut i redovisningsfrågor. Enligt Månsson kan detta betyda att K2 redovisningen inte påtrycks av redovisningsbyråerna som anses vara något konservativa gällande bland annat inställning till nya regler. Det kan vara svårt att få företagen till att byta till en förenkling som eventuellt leder till mer jobb för redovisningsbyråerna. Detta kan leda till högre kostnader och kan bli svårt att motivera för kunden. Revisorns roll i en övergång till K2 redovisning anses som marginell enligt Månsson. Det går inte att jämföra med övergången till IFRS redovisning i K4 företagen. FRAMTIDA UTREDNINGAR/LAGFÖRÄNDRINGAR Månsson understryker att K2 kommer att bli ett större segment och att alla företag inte kommer att kunna redovisa enligt en rättvisande bild enligt K2 regelverket. Företag nära toppen av gränsvärdena kommer i framtiden använda sig av K3 regelverket, vilket poängteras av Månsson. K3 regelverket kommer med största sannolikhet att vara huvudregelverket för svenska aktiebolag men först när regelverket blir obligatoriskt. Månsson är inte helt säker på hur lång tid K3 regelverket kommer att vara frivilligt när det väl presenterats. 40

REDOVISNING OCH BESKATTNING EMPIRI BFN skall enligt Månsson övervägt att invänta på att SAMROB utredningens förslag träder i kraft år 2011. Då K2 i dagsläget är frivilligt är det inget större problem att det har presenterats redan nu som ett frivilligt alternativ till dagens redovisning. Månsson tror att K2 och IL kommer att bli relativt lika i och med att inte båda utredningarna beslutats att träda i kraft samtidigt tror Månsson att det kommer att bli en successiv jämkning, det vill säga en anpassning av förslagen. Skatt bygger mer på regler än vad svensk redovisning gör vilket gör att man kan göra tolkningar på redovisningsdelen. Månsson anser att man som företagare hellre gör tolkningar på redovisningsregler än på skatteregler vilka inte ger något utrymme för tolkningar. REVISION OCH REDOVISNINGSBRANSCHENS ROLL Månsson menar att det inte hänt så mycket nytt inom redovisningsområdet i Sverige sedan 2004. Det finns många skillnader mellan IFRS och svensk redovisningsnormgivning i dagsläget. Dessa skillnader beror främst på att det inte har gjorts mycket mer än K2 projektet sedan dess och inte att det inte går att harmonisera och anpassa svensk normgivning till internationell praxis på ett bra sätt. I dagsläget är inte många revisorer kunniga i vad som gäller för företagen som kan tillämpa den förenklade redovisningen för mindre aktiebolag. Detta gör att revisorerna inte tar upp detta alternativ för sina klienter. Många i professionen har i dagsläget bara en övergripande bild av vad det innebär för mindre företag. Förståelse saknas hur detta kommer att påverka det enskilda företaget gällande exempelvis hur balansposterna påverkas gällande egna upparbetade immateriell tillgångar samt hur övergången till K2 redovisning skall ske praktiskt. Det sker många interna utbildningar på området för att tackla en eventuell övergång från dagens redovisning till K2 redovisning. BFN är en tidspressad enhet enligt Månsson. Det är bra att de är klara med K2 projektet så att de kan börja med nästa projekt anser Månsson. 41

5.2.2 INTERVJU BOKFÖRINGSNÄMNDEN EMPIRI Bokföringsnämnden får många förfrågningar från studenter och måste i flertalet fall avböja att svara om frågorna inte berör rena sakfrågor på grund av att det är en liten myndighet med begränsade resurser. Uppsatsens frågor till BFN angående nämndens egna reflektioner avböjde BFN att svara på med hänvisning till knappa resurser. Gränsvärdena följer ÅRL indelning i mindre och större företag (1 kap. 3 ÅRL). Vad gäller frågan om när K2 blir ett måste för företagen gäller att K2 alltid är ett frivilligt val. När K projekten är genomförda kommer K3 att vara huvudalternativet när en ÅR ska upprättas. K2 regelverket är ett frivilligt regelverk som får väljas av mindre företag. Idag finns endast K2 för aktiebolag men nämnden kommer att ta fram K2 regler även för andra associationsformer. 5.2.3 INTERVJU FAR SRS Caisa Drefeldt, chef för FAR SRS Redovisningssektion, tror att få företag ens har hört talas om K2 eftersom externredovisning i normalfallet inte är företagarens högsta prioritet. Revisorerna och redovisningskonsulterna håller nu på att utbilda sig i K2 för att kunna hjälpa sina kunder anser Drefeldt. 42

ANALYS 6. ANALYS I detta avsnitt analyseras resultatet från den kvantitativa studien. Här används vissa statistiska mått för att få resultatet mer lättförståeligt. Vidare ställs några frågor mot varandra för att undersöka samband. Uppsatsens undersökningsansats är att analysera erhållen data från enkätundersökningen, intervjuer med branschfolk samt de lagar, normer och normgivningsprojekt inom området för att på bästa sätt ge underlag till uppsatsens syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet hos företag i det övre segmentet inom kategorin K2 samt att se hur kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1. Syftet är även att presentera vilka lagar, normgivare och normgivningsprojekt som berör K2. Analysen sker med hjälp av erhållen data från enkätundersökningen. Presentation av respondenternas svar samt att ställa olika svar från enkätfrågorna mot varandra har utförts för att se om det föreligger några samband mellan respondenternas ställningstaganden. Målet är att på bästa sätt göra materialet så generaliserbart som möjligt. För att kunna göra statistiska beräkningar på erhållen data är alla frågor i enkätundersökningen kodade. Genom en konkretisering av hur behovet, kunskapen och attityden är till BFNAR 2008:1 presenteras först några lägesmått: (1= Inget behov, kunskap och negativ inställning. 4= Stort behov, kunskap och positiv inställning) Fråga 7: Hur är Er inställning till att Bokföringsnämnden försöker att förenkla redovisning för aktiebolag i Er storlek? Medelvärde 3,18 Typvärde 3&4 Median 3,5 Konfidensintervall (en variabel) T test: 95 % av observationerna hamnar i detta intervall: 2,90 3,45 Tabell 13: Lägesmått & Konfidensintervall på inställningen till förenklad redovisning 43

ANALYS Fråga 6: Känner Ni till Bokföringsnämndens K2 projekt, förenklad redovisning för mindre aktiebolag? Medelvärde 1,79 Typvärde 2 Median 2 Konfidensintervall (en variabel) T test: 95 % av observationerna hamnar i detta intervall: 1,54 2,03 Tabell 14: Lägesmått & Konfidensintervall av kunskapen om BFN:s K2 projekt Fråga 11: En av förenklingarna behandlar periodisering av inkomster och utgifter. Belopp under 5000 kr behöver inte periodiseras enligt det allmänna rådet. Hur är Ert behov av en sådan förenkling? Medelvärde 2,85 Typvärde 2 Median 3 Konfidensintervall (en variabel) T test: 95 % av observationerna hamnar i detta intervall: 2,50 3,19 Tabell 15: Lägesmått & Konfidensintervall på behovet av periodiseringsförenklingar Lägesmåtten och t testen visar att det råder en viss skillnad i hur företagen ser till behovet, kunskapen och attityden till BFN:s förenklingsprojekt. 44

ANALYS För att mäta behovet av BFN:s förenklingar har fråga 5 ställts mot fråga 9. Av de respondenter som har svarat på att det inte föreligger något behov av förenklade redovisningsregler (85 %) upplevs ändå ett behov av specifika förenklingar i BFNAR 2008:1. Av de 85 % som inte har behov av förenklade redovisningsregler ses ändå ett relativt stort behov av specifika förenklingen i och med att ett samlat regelverk finns. Figur 18: Samband ej behov av förenklingsregler och behov av samlat regelverk Trots att behovet av förenklade redovisningsregler är lågt finns ändå ett relativt stort behov av att i detta fall ha ett samlat regelverk. Vidare presenteras hur stor kunskap som företagen har gällande BFN:s förenklingar. På frågan om företagen känner till BFN:s K2 projekt, förenklad redovisning för mindre aktiebolag är kunskapen låg. För att mäta kunskapen ytterligare har fråga 5 och fråga 6 ställts mot varandra. De respondenter som har svarat Ja på fråga 5, det vill säga de företag som har ett behov av förenklingar (15 %) är kunskapen om BFN:s K2 projekt lågt. Figur 19: Samband behov av förenklingsregler och kunskap om BFN:s K2 projekt 45