Hur är det ställt med vinsten och lönsamheten i jordbruket? Alnarp den 14 december 2015
Hur beräknar Jordbruksverket lönsamheten i sektorn? Våra källor Jordbrukets sektorskalkyl (EAA-kalkylen) Jordbruksekonomiska undersökningen (FADN) Jordbrukarhushållens inkomster
Jordbrukets sektorskalkyl (EAA-kalkylen) Kalkyl för jordbrukssektorn Tas fram av Jordbruksverket efter gemensam mall för hela EU Intäkter för jordbruksprodukter, tjänster och sidoverksamheter Kostnader för insatsvaror, kapitalförslitning, löner, arrende, kapital Produktionssubventioner Resultatmått i form av förädlingsvärde, faktorinkomst, företagsinkomst m.fl. Fasta (2010 års prisnivå) och löpande priser Svårt att göra jämförelser över tiden eftersom subventionerna gått från att vara kopplade till frikopplade
Summa produktionsvärde i jordbrukssektorn 2005-2015, löpande och fasta priser, milj kr 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015, prog Jordbruksprodukter, fasta Tjänster, fasta Sidoverksamheter, fasta Summa löpande priser
Industriproduktionsindex för olika näringsgrenar 2000-2014, index, 2010=100 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Summa tillverkningsindustri Livsmedelsindustri Trävaruindustri Pappers/massaindustri Verkstadsindustri Fordonsindustri
Fördelning av jordbrukets kostnader för insatsvaror 2014, procent Utsäde Energi Gödning Växtskydd Veterinär Foder Underhåll invent Underhåll byggnader Tjänster Annat
Summa kostnader för insatsmedel i jordbrukssektorn, fasta och löpande priser, 2005-2015, milj kr 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015, prog Energi Gödning Foder Underhåll Tjänster Övrigt Summa löpande
Jordbrukssektorns förädlingsvärde 2005-2015, fasta och löpande priser, milj kr 25000 20000 15000 10000 5000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015, prog Förädlingsvärde brutto, löpande Förädlingsvärde brutto, fast
Arbetskraftsanvändning i jordbrukssektorn 2005-2015, index, 2005=100 120 100 80 60 40 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Jordbrukets företagsinkomst (ersättning till eget arbete och eget kapital) 2005-2015 inkl/exkl subventioner, löpande priser, milj kr 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015, prog -4000-6000 Företagsinkomst, löpande Företagsinkomst löpande, exkl sbventioner
Jordbruksekonomisk undersökning Bokföringsunderlag från ca 1 000 gårdar Uppdelning på driftsinriktning, storlek och geografisk lokalisering
Ersättning till eget arbete och eget kapital, kr 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-200000 Jordbruksväxter, 1600-3199 standardtimmar riket, svin, 1600-5599 standardtimmar riket, mjölk, 5600- standardtimmar riket, köttdjur, 800-3199 standardtimmar
Ersättning till eget arbete (ersättning till eget kapital = 0), kr/tim 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 50,00 0,00 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013-50,00 Jordbruksväxter, 1600-3199 standardtimmar riket, svin, 1600-5599 standardtimmar riket, mjölk, 5600- standardtimmar riket, köttdjur, 800-3199 standardtimmar
Jordbrukarhushållens inkomster Bearbetning av Lantbruksregistret och inkomststatistik från SCB Baseras på uppgifter från Skatteverket Inkomster från jordbruket ingår som en del i inkomst från näringsverksamhet Uppgifter redovisas med resp. utan resultatutjämningar
Taxerade inkomst och justerad inkomst av näringsverksamhet för mjölkföretag 2006-2013 samt utfall i FADN med resp. utan inkomstförsäkring, kronor 700000 600000 500000 400000 300000 200000 Taxerad inkomst av näringsverksamhet Justerad inkomst av näringsverksamhet FADN FADN med inkomstförsäkring 100000 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Är jordbrukets lönsamhet tillräcklig? På kort sikt är det en sammanvägning av pris- och kostnadsförhållanden samt produktiviteten som är avgörande för konkurrenskraften. På längre sikt spelar investeringarnas storlek en avgörande roll
Indikatorer som kan ge svar på frågan Investeringsutveckling Värdetillväxt Skuldutveckling
Brutto- och nettoinvesteringar i jordbrukssektorn 1990-2014, fasta priser, milj kr 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-4000 Bruttoinvesteringar Nettoinvesteringar
Investeringar i mjölkkoplatser 2001-2014, samt investeringsbehov, antal platser 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förprövade platser Behov av nya platser
Investeringar i suggplatser 2001-2014, samt investeringsbehov, antal platser 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Förprövade platser Behov av nya platser
Eget kapital i förhållande till totalt värde för resp företagstyp 2005-2013, procent 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 riksområde 1, jordbruksväxter, 1600-3199 standardtimmar riket, mjölk, 3200-5599 standardtimmar riket, mjölk, 5600- standardtimmar riket, köttdjur, 800-3199 standardtimmar riket, svin, 1600-5599 standardtimmar
Jordbrukssektorns skuldsättning 2000-2014, samt trendmässig utveckling, milj kr 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Skuldsättning i jordbruket samt värdeutveckling för fastigheter samt KPI för 2001-2014, procent 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Värdeutveckling lantbruk Värdeutveckling småhus Skuldsättning i jordbruket KPI
Slutsatser De vinstmått som finns visar ersättning till eget arbete och kapital Vinstmått där ersättning till eget arbete och kapital relateras till något saknas, liksom jämförelser med andra branscher Sårbara för förändringar i stödsystemet Skattesystemet ger möjlighet till utjämning Indikatorer tyder på att lönsamheten inte varit tillräcklig eftersom: - Investeringarna har minskat under de senaste åren - Skuldsättningen har ökat i snabbare takt än värdetillväxten