Insatser för unga arbetslösa i Sverige - Vad vet vi om effekterna? Caroline Hall Unga utanför, 11-12 oktober 2012
Översikt a) Allmänt om den svenska ungdomsarbetslösheten - Är den verkligen hög? Är den ett problem? b) Arbetsmarknadspolitiska insatser för unga c) Skolan och övergången till arbetslivet
a) Är ungdomsarbetslösheten hög? 1. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år): 21 procent i augusti 2012 (SCB) 2. Ungdomsarbetslösheten har ökat i relation till arbetslösheten bland äldre (25-54 år) - trendmässigt med start omkring år 2000 3. Kvoten arbetslöshet för unga relativt gruppen 25-54 år är högre i Sverige än i de flesta andra länder
Är ungdomsarbetslösheten ett problem? SCB 2009: Nästan hälften av de unga arbetslösa var heltidsstuderande De allra flesta av dessa såg sig inte som arbetslösa utan som studenter
Är ungdomsarbetslösheten ett problem? SCB 2009: Nästan hälften av de unga arbetslösa var heltidsstuderande De allra flesta av dessa såg sig inte som arbetslösa utan som studenter Många unga arbetslösa har korta arbetslöshetsperioder (enligt både SCB och AF) Mer korta perioder än för unga i andra länder (OECD 2008)
Är ungdomsarbetslösheten ett problem? Invandring (framför allt sent) samt kort utbildning och dåliga grundskolebetyg är riskfaktorer för långtidsarbetslöshet (OECD 2008; AF-data)
b) Effekter av arbetsmarknadspolitiska insatser Forslund och Vikström (2011:7): I allmänhet fungerar insatser bättre om närmare arbetsgivare Sysselsättningssubventioner effektiva Förmedling med arbetsgivarkontakter bra Utbildningsinsatser bättre om de har arbetsgivarinnehåll Inga betydande skillnader i vad som är bra för vem
Specifikt för ungdomsinsatser Många unga hittar arbeten relativt snart stor risk för inlåsning, dvs. att programmen gör att det tar längre tid att hitta jobb. Detta är också resultatet i Larsson (2000:3) som dock har vissa metodproblem: Praktik och (framför allt) arbetsmarknadsutbildning för unga verkar dra ut på arbetslöshetstiderna.
Tidigare ungdomsprogram Ungdomsgarantin (1998 2007): 20-24-åringar Kommunala ungdomsprogram (1995 2007): 18-20-åringar Insatser anordnade av kommunerna. Kunde välja att teckna avtal om att överta ansvaret för den aktuella gruppen. 20-24-åringar: Efter 90 dagars arbetslöshet Syfte: Genom aktiverande och utvecklande insatser på heltid förbättra ungas möjligheter till arbete eller utbildning. Främst utbildning och praktik.
Studier av tidigare ungdomsinsatser Studier av de samlade ungdomsinsatsernas effekter: Jämför personer strax över och under åldersgränsen (25 år)
Studier av tidigare ungdomsinsatser Studier av de samlade ungdomsinsatsernas effekter: Jämför personer strax över och under åldersgränsen (25 år) Carling & Larsson (2002:10): Ingen effekt av Ungdomsgarantin på övergången till jobb.
Studier av tidigare ungdomsinsatser Studier av de samlade ungdomsinsatsernas effekter: Jämför personer strax över och under åldersgränsen (25 år) Carling & Larsson (2002:10): Ingen effekt av Ungdomsgarantin på övergången till jobb. Forslund & Nordström Skans (2006:5): Arbetsmarknadspolitiken för unga förkortar arbetslöshetsperioderna. Men inga långsiktiga effekter. Annonseringseffekt eller förmedling?
Studier av tidigare ungdomsinsatser Studier av de samlade ungdomsinsatsernas effekter: Jämför personer strax över och under åldersgränsen (25 år) Carling & Larsson (2002:10): Ingen effekt av Ungdomsgarantin på övergången till jobb. Forslund & Nordström Skans (2006:5): Arbetsmarknadspolitiken för unga förkortar arbetslöshetsperioderna. Men inga långsiktiga effekter. Annonseringseffekt eller förmedling? Arbetsförmedlingen verkar tillhandahålla bättre program än kommunerna
Nuvarande ungdomsprogram Jobbgarantin för ungdomar (2007 ): 16-24-åringar Alla som varit (öppet) arbetslösa i tre månader ska anvisas. Inledningsvis jobbsökaraktiviteter och coachning. Senare även praktik eller utbildning. Jämfört med tidigare: Tydligare fokus på jobbsökande Arbetslöshetsersättningen trappas ner snabbare Arbetsförmedlingen är huvudman
Studier av nuvarande ungdomsinsatser Hall och Liljeberg (2011:1): Jmf personer strax över och under åldersgränsen (25 år) Ungdomsinsatserna ledde till snabbare övergång till jobb under 2008. Annonsering, förmedling eller ekonomiska incitament? Ingen effekt efter tre månaders arbetslöshet under 2009. Dock snabbare övergång till jobb före programstart. Inga långsiktiga effekter.
Praktik på kort sikt, utbildning på lång sikt? Forslund och Skans (2006:5) finner att arbetspraktik verkar leda till jobb i större utsträckning än arbetsmarknadsutbildning på kort sikt, men att de som deltar i utbildning har bättre långtidsutfall
Blandade resultat för ungdomsinsatserna Arbetsmarknadspolitiken verkar i stora drag verkar gynna unga på kort sikt Annonseringseffekt eller förmedling? Frågetecken kring kommunerna Fokus på unga som är inskrivna vid AF. Inkluderas de med allra sämst förutsättningar? Praktik ger kontakter och snabbare övergång till jobb, AMU troligen bättre långsiktsutfall
c) Skolan och övergången till arbetslivet Risken för långtidsarbetslöshet är stor om det går dåligt i skolan (sämre betyg, ofullständig gymnasieutbildning). - 2011: Endast 69 % hade fullföljt gymnasiet inom tre år Reformer med effekter på studieresultat har ofta också effekter på arbetsmarknadsutfall.
Utbildningsreformer: gymnasieskolan Införandet av målrelaterade betyg gjorde att färre fick slutbetyg från gymnasiet. Framförallt bland de med sämre grundskolebetyg som läste en yrkesutbildning. Dessutom blev inkomsterna som ung vuxen lägre för samma grupper (IFAU:s utbildningsöversikt 2010:13). Förlängningen av yrkeslinjerna (tidigt 90-tal) gav fler avhopp men inte fler övergångar till vidare studier (Hall 2009:7).
Resurser i grundskolan Mindre klasser i skolan bättre utfall på arbetsmarknaden Öckert m fl (2012:5) Använder klasstorleksregler (mellanstadiet) som gör att vissa upptagningsområden hade mycket mindre klasser än andra. Finner positiva effekter på både skolresultat och arbetsmarknadsutfall i vuxen ålder av att ha gått i en mindre klass.
Sammanfattning Den svenska ungdomsarbetslösheten är hög, men de flesta unga har korta arbetslöshetsperioder. Att lyckas dåligt i skolan, ex. ofullständiga gymnasiebetyg, är en riskfaktor för långtidsarbetslöshet. Blandade resultat för arbetsmarknadspolitiken för unga. Hur hjälps de med sämst förutsättningar på arbetsmarknaden? Skolan viktig för att förebygga problem på arbetsmarknaden: Reformer av skolan som har effekter på studieresultat har ofta också effekter på arbetsmarknadsutfall.