Brandsberga gård Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi; 2015-2017 HIR-konferens Kalmar 2018 10 01 Anita Gunnarsson Foto: Åsa Olsson, NBR Led 1 Okalkat Led 2 Kalkstensmjöl Foto: Åsa Olsson, NBR Led 3 Aktiv struktur
Var, vad och varför? Västraby Vadensjö Billeberga Heddingedrift Hönnedal Ekeberg Led 1 Okalkat Led 2 Kalkstensmjöl Led 3 Aktiv struktur Vad vi vill veta? Påverkan i växtföljden utom i sockerbetor: 1. Struktureffekter Linelund VallbyLindbyholmHammenhög Hörtegården -13 Hörtegården -15 Gislöv 2. Kalkeffekt på sjukdomar 3. Negativa kalkeffekter på näring Alla fält: ph > 7, lerhalt > 16
Försöksdesign: Enfaktoriell utom i vårkorn Vårkorn: två faktorer: kalkning x gödsling Storrutor, kalkning CaO Produkt ton/ha K1 Okalkat 0 0 K2 Kalkstensmjöl 4 8 ton/ha K3 Släckt kalk 4 5,6/7,8 Smårutor, gödsling, korn G1 Bladgödsel Vid sådd DC 12 DC 30-31 DC 37 Radmyllat 480 kg (130 N) NS 27-4 Axan - - - G2 Radmyllat 540 kg (130 N) NPK Yaras 24-4-5 - - - G3 Radmyllat 540 kg (130 N) NPK Yaras 24-4-5 Gramitrel Gramitrel Gramitrel 1 l/ha 1 l/ha 1 l/ha G4 Bredspritt 540 kg (130 N) NPK Yaras 24-4-5 - - - G5 Radmyllat 380 kg (130 N) N34 - - - Vad vi också ville veta? Samspel mellan Alla fält ph > 7, lerhalt > 16 kalkning och växtnäringsstrategi?
Sammanfattning så här långt Struktureffekter både av k-mjöl och Aktiv struktur mätt med turbiditet & såbäddsundersökningar Inga (eller få) signifikanta effekter av kalk på sjukdomar Skördepåverkan av kalk i potatis, h-raps och vårkorn Varierande Skördepåverkan av kalk i höstvete Ingen
forts. Sammanfattning så här långt Skördepåverkan av kalk i 10 maltkornfält ingen effekt av kalkning i sammanslagning inte samspel mellan kalk och gödsling (p> 0,9)! tendens (p 0,06) till samspel med plats Parametrar i vårkorn med kalkpåverkan Biomassa mm i DC 30; Mo, K, S och Zn och Mn/N Högst skörd där NPK + mikro och sign effekt av gödsling på gödslingsnetto: N27 & N34 bäst, radmyllad NPK näst bäst Fortsatta studier 2018: i h-raps (3 fält), h-vete (4 fält) och 2019
Struktureffekter Jens Blomquist, Kerstin Berglund samt exjobbare Hjalmar Trindberg
Turbiditesmätning = ler dispersion; Aggregat stabilitet Visar t ex risk för P-försluster SLU Ultuna
Lägre turbiditet i kalkat 1,5 år efter kalkning NTU 10 8 6 4 2 0 p 0,000 Turb 22, aggregat vår, 13 förs 2015 17, år e s- betor 100 okalkat 57 kalkst.mjöl 4 t CaO/ha 65 släckt kalk/nkas 4 t CaO/ha NTU p 0,001 350 300 250 200 150 100 50 0 och 2 4 år efter kalkning OBS! viss metodskillnad jft m föreg. bild Turb 12, aggregat höst 2017, 13 förs, 1-3 år e s- betor 100 91 86 okalkat kalkst.mjöl 4 t CaO/ha släckt kalk/nkas 4 t CaO/ha
Exjobb i 6 vårkornfält 2017
Resultat Färre stora aggregat (>5 mm) i kalkat p-värde = 0,016 Led K2 signifikant lägre innehåll av >5 mm aggregat än led K1 Aggregat 2-5 mm: ingen effekt av kalkning Aggregat <2 mm: tendens till mer finjord i båda kalkleden Foto: Tindberg (2017)
Slutsatser Strukturkalk och kalkstensmjöl hade positiv inverkan på aggregatstorleksfördelningen i såbädden = färre grova aggregat > 5 mm Skillnader mellan kalkat och okalkat i turbiditetsmätning visar att kalkprodukterna ökat aggregatstabiliteten i såbädden - =>minskad risk för partikulära fosforförluster Kalkstensmjöl hade bättre effekt än förväntat
Tio vårkornförsök 2015-2017 Foto: Anita Gunnarsson, 2017 07 11, Gislöv
Tio vårkornförsök Ingen kalkeffekt på skörd & intäkt P intäkt: NS Jord + Ca-AL + ph (+ 0,5 enh) - Bor Kalkning gav + reflektans (DC30-31); = biomassa + skott + biomassa (DC 30-31) - stråbrytning än okalkat. Oftast tydligare där strukturkalk. Foto: Åsa Olsson, NBR Inget samspel kalk x gödsling! VÄXTNÄRINGSHALTER (DC 30-31) - Mn + K + Mo - Zn Foto: Åsa Olsson, NBR -/+ S
Vårkornförsök kalkeffekt enskilda platser Fem försök utan sign skördeeffekt; Tre sign el tendens till skördeökning; Två med sign el tendens till skördesänkning Foto: Åsa Olsson, NBR Foto: Åsa Olsson, NBR
Tio vårkornförsök - gödslingseffekt Högst skörd: Radm + mikro; Lägst skörd: Bredspridning P nettointäkt: 0,000 LSD nettointäkt: 375 kr Foto: Åsa Olsson, NBR Inget samspel gödsling x kalkning; Tendens till samspel behandling plats Foto: Åsa Olsson, NBR
Gödslingseffekt: platsskillnader Västraby 2017: P-AL 6 mg/100 g jord. Kall men fuktig vår. Bredspridning OK för NPK P nettointäkt: NS LSD nettointäkt: 1340 kr Foto: Åsa Olsson, NBR Inget samspel gödsling x kalkning; Foto: Åsa Olsson, NBR
Växtskydd i vårkorn -fokus rötter Metod: - Biotester i växthus av jord - Fältgraderingar DC22 och DC80, - Foto: Lars P Foto: Anita G
Växtskydd i vårkorn-fokus rötter Resultat Inga signifikanta skillnader i angrepp i fält av kalken Tendens till minskning (ca 10 % av index) av rotangrepp i biotest (10 försök; p 0,17) Rotsjukeindex: ca 60 jft. med medel för 10 fält: ca 40. Hypotes: Pythium hämmad av kalk? Enda fält med rotdödare. Rotdödare gynnas av kalk. Hypotes: mer skada av rotdödare i kalkled?
Övriga grödor arbete pågår Två matpotatisfält: ett med tendens till ökad skörd Ett stärkelsepotatsifält: tendens till skördesänkning Tre - (fem) höstrapsfält: sammanslagna: ingen påverkan på skörd men ett (-tre) med tendens till skördesänkning (2017) Fyra höstvetefält: ingen skördepåverkan
Sammanfattning så här långt Struktureffekter både av k-mjöl och Aktiv struktur mätt med turbiditet & såbäddsundersökning Inga (eller få) signifikanta effekter av kalk på sjukdomar Skördepåverkan av kalk i potatis, h-raps och vårkorn Varierande Skördepåverkan av kalk i höstvete Ingen
forts. Sammanfattning så här långt Skördepåverkan av kalk i 10 maltkornfält ingen effekt av kalkning i sammanslagning inte samspel mellan kalk och gödsling (p> 0,9)! tendens (p 0,06) till samspel med plats Parametrar i vårkorn med kalkpåverkan Biomassa mm i DC 30; Mo, K, S och Zn och Mn/N Högst skörd där NPK + mikro och sign effekt av gödsling på gödslingsnetto: N27 & N34 bäst, radmyllad NPK näst bäst Fortsatta studier 2018: i h-raps (3 fält), h-vete (4 fält) och 2019
Brandsberga gård Tack för ordet! Nu nystar vi vidare.. Tack till finansiärer: SLF, Yara, SSO, Nordkalk, Findus