Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Relevanta dokument
Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Resultat från Krondroppsnätet

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Försurning. Johan Ahlström

Nytt från Naturvårdsverket

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Regional uppföljning av Bara naturlig försurning, (58)

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Motion 1983/84:677. Ä ven skogs- och jordbrukets andel i försurningsproblematiken

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Bild 1. Syfte med bilden: Rubriken för materialet om försurning och kalkning.

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Regional årlig uppföljning av Bara naturlig försurning, november 2018

1(55) Regional uppföljning av Bara naturlig försurning,

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING

BARA NATURLIG FÖRSURNING

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

3. Bara naturlig försurning

2.1 Miljöproblem Försurning

Vi kalkar för en levande miljö

Åtgärdsplan

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Markförsurning utveckling och status

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

GROT är ett biobränsle

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Sammanställning för åtgärdsområde 16. Kungsbackaån

Sammanställning för åtgärdsområde 5. Dalbergså och Holmsån

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Lyckat naturvårdsprojekt - eller slöseri med skattemedel?

Sammanställning för åtgärdsområde 35. Törlan, Uttran och Ramsjö kanal (TUR)

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

3 Bara naturlig försurning

Underlag askåterföring

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

BARA NATURLIG FÖRSURNING. Sammanfattning

Vad hur påverkas ekosystemen när man slutar kalka?

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Sammanställning för åtgärdsområde 31. Strömsån

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Sammanställning för åtgärdsområde 2. Borgviksälven

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Åtgärdsområde 010 Bolån

t r e n d e r miljö Försurning Halverad försurning i skogsmark Många sjöar kan sluta kalkas Fortsatta problem i sydvästra Sverige Tema: innehåll

Nedfall av kväve och svavel år 2001

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Planering av våtmarkskalkning

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 9. Genevadsa n

Bara naturlig försurning. underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

Bara naturlig försurning

Kalkspridningsplan för Anråse å

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr )

Bara naturlig försurning

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Nykalkningsbehovet i Sverige

Transkript:

Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson

Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida utvecklingen 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 2

Vad orsakar försurning Förbränning av fossila bränslen och skogsbruksuttag Utsläpp av svaveldioxid Bortförsel av baskatjoner från marken 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 3

SO 2 (miljoner ton) Utsläppen i Europa har minskat kraftigt Utsläppen av svaveldioxid var som störst 1970-1980. Sedan dess har de reducerats med 90 %. 88 % av det sura nedfallet över Sverige importeras. De största bidragen kommer från Polen, Tyskland och den internationella sjöfarten. 60 50 Utsläpp av svaveldioxid i Europa Internationella överenskommelser som minskat svavelutsläppen 40 30 20 10 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar 1979 Första svavelprotokollet 1985 Göteborgsprotokollet 1999 EU:s utsläppstakdirektiv 2001 EU:s svaveldirektiv 2015 2016-02-27 Kalkning och försurning 4

Svavelnedfallet har minskat kraftigt Framför allt i sydvästra Sverige Data från Krondroppsnätet, IVL. 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 5

Långsam återhämtning i ytvatten Återhämtningen startade ca 1990 då ca 16 000 sjöar var försurade. Nu beräknas drygt 9 000 sjöar vara försurade (>0,4 ph-enheter). Det innebär att mer än 9 % av Sveriges sjöar fortfarande är tydligt försurade. 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 ph i Bråtängsbäcken 4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Täfteträsket 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Lill-Fämtan 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 ph i Örsjön 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 6

Kalkningen har anpassats Kalkanvändningen har halverats under de senaste 15 åren. 250 000 200 000 Kalkspridning (ton) Den nuvarande kalkförbrukningen uppgår till ca 100 000 ton per år. 150 000 100 000 50 000 0 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 7

Antal sjöar Kalkningen har anpassats Kalkning har upphört i nära 2 000 sjöar sedan början av 2000-talet. 1200 Antal sjöar med regelbunden kalkspridning 2002-2005: 6 300 sjöar 2014-2016: 4 400 sjöar 1000 800 600 400 200 2002-2005 2005-2008 2008-2011 2011-2014 2014-2016 0 AB D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Län 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 8

Var sprids kalken? Kalkförbrukningen uppgår till drygt 100 000 ton 75 % sprids i södra och sydvästra Sverige 40 000 Kalkförbrukning 2016 (ton) Kalken sprids: i 4 400 sjöar på 95 km 2 våtmark från 196 doserare 30 000 20 000 10 000 0 Södra Mellan, syd Mellan, norr Norra 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 9

Vilka är motiven för kalkning? Syftet med kalkningen är att skydda de naturoch nyttjandevärden som hotas av försurningen. De vanligaste motiven för kalkning är skydd av öring (vattendrag) eller mört (sjöar). 560 vatten kalkas för förekomst av flodkräfta. 120 vattendrag kalkas för förekomst av lax. 250 vattendrag kalkas för flodpärlmussla. Ungefär 40 % av landets kända bestånd av flodpärlmussla finns i kalkade vattendrag. 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 10

Den framtida utvecklingen Ytvattnets kemiska återhämtning kan förväntas långsamt avstanna. 70% Andel försurade sjöar regionalt 60% Andel försurade 1990 2010 2030 2100 N (60 000) 11.3% 1% 0.3% 0.1% NK (9 000) 16.7% 8% 3.9% 2.9% ÖM (13 000) 19.0% 7% 3.4% 5.0% SV (15 000) 66.6% 48% 39.0% 36.9% hela landet 21% 10% 7.0% 6.6% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 2010 2030 2050 2070 2090 Beräkningar från IVL: Resultat från Magic-biblioteket 2016, viktade för Sveriges samtliga sjöar. 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 11

SO4-S ex (kg/ha,år) Hektar Den framtida utvecklingen Tillväxt och avverkning i svensk skogsmark Den avstannande återhämtningen beror på liten potentialen för ytterligare minskad försurande deposition. ökad skogstillväxt och ökad avverkning. ökat uttag av GROT i skogsbruket. Skogsmarksareal GROT-uttag och askåterföring 2000-2015 35 Svavelnedfall 1880-2010 Hässleholm Örebro Piteå Sveg 120 000 100 000 80 000 Grotuttag slutavverkning Grotuttag gallring Askåterföring 30 25 60 000 20 15 40 000 10 20 000 5 0 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020 0 År 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 12

Det framtida kalkbehovet Den årliga kalkanvändningen kan förväntas långsamt sjunka fram till 2025. Sedan 2010 har förbrukningen minskat med 3 000 ton årligen. 250 000 Kalkspridning (ton) 200 000 150 000 100 000 50 000 80 000 ton år 2025? 0 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 13

Hur länge måste vi kalka? I sydvästra Sverige beräknas en tredjedel av sjöarna att vara försurade i slutet av detta århundradet 70% Andel försurade sjöar regionalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1990 2010 2030 2050 2070 2090 2017-11-23 Kalkning och försurning - hur länge behöver vi kalka 14

Tack för uppmärksamheten