RAPPORT 2017:12 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING LÄCKANDE AVLOPP I APOTEKAREGATAN RAÄ 153:1 KV ABBOTEN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN HELÉN ROMEDAHL
Läckande avlopp i Apotekaregatan Innehåll Sammanfattning......................................................... 2 Inledning................................................................ 4 Områdesbeskrivning...................................................... 4 Tidigare undersökningar i området......................................... 4 Syfte.................................................................... 5 Metod och dokumentation................................................ 5 Resultat................................................................. 5 Referenser............................................................... 8 Tekniska uppgifter....................................................... 9 Bilaga 1. Ritningar......................................................10 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Sammanfattning Östergötlands museum genomförde i mars år 2017 en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kv Abboten, Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av ett läckande avlopp i Apotekaregatan. Majoriteten av undersökningsytan var störd av ledningar för avlopp, dagvatten och markvärme. Genom schaktet, i nord-sydlig riktning, gick även en fjärrvärmekulvert. Endast ett litet avsnitt av den norra schaktväggen innehöll orörda kulturlager. Inga fynd hittades. Helén Romedahl antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2
Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 2. Utdrag ur digitala fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5 000. 3
Inledning Östergötlands museum utförde en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med utbyte och omkoppling av ett läckande avlopp i Apotekaregatan, Linköping stad. Schaktet mätte ca 4 x 4 m och schaktades ner till ett djup på ca 3 m. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Östergötland. För de arkeologiska kostnaderna svarade Tekniska verken. Fältarbetet utfördes i mars 2017. Ansvarig för fält- och rapportarbetet var undertecknad. Områdesbeskrivning Den arkeologiska undersökningen utfördes på ett litet avsnitt av Apotekaregatan, inom RAÄ 153:1, Linköpings medeltida och historiska stadslager. Gatan har namngivits efter apoteket Wasen som mellan åren 1735 och 1913 var beläget i hörnet av nuvarande Apotekaregatan - Storgatan. På 1757 års karta är gatan namngiven och sträcker sig då från Ågatan i norr till Nygatan i söder. 1861-1862 tillkommer delen från Nygatan fram till Drottninggatan (Hök 1968). Undersökningsområdet är, som nämndes här ovan, beläget centralt inom Linköpings medeltida stadsområde, Linköping 153:1. Linköping omnämns första gången i den s k Florenslistan som kan dateras till tidigt 1100-tal. Orten utvecklas under 1100-talet som ett kyrkligt centrum med två kyrkor (Domkyrkan och S:t Larskyrkan) och en biskopsgård. Fynd av gravar och tidigkristna gravmonument visar att det funnits en kristen begravningsplats och sannolikt en träkyrka i området vid S:t Larskyrkan redan under 1000-talet (Tagesson 2002:146ff; Modén 2010; Karlsson 2013). Fynd i anslutning till domkyrkan pekar på att det även här kan ha funnits en tidigkristen begravningsplats (Arcini & Tagesson 2005). Det finns ett fåtal belägg för bebyggelse inom stadsområdet under 1100-talet (Feldt 2004). Från 1200-talets första hälft ökar de arkeologiska spåren av en framväxande bebyggelse och på 1280-talet kan Linköping anses vara en stad. Vid denna tid, omkring år 1287, etableras stadens franciskanerkonvent i den södra delen av staden (Tagesson 2002:320ff). Enligt 1696 års stadskarta berördes den gamla, medel tida, Storgatan av aktuellt schaktningsarbete. Den medeltida Storgatan sträckte sig från den dåvarande biskopsgården (nuvarande Linköpings slott) ner till (Stora) torget med rådhuset. Än idag finns ett parti av denna medeltida gatusträckning bevarad genom kv Abboten. Tidigare undersökningar i området Under våren 2013 genomfördes en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning inom kv Abboten 4, inne på gården i anslutning till Johannes Kök (Bertheau 2013). Vid detta tillfälle påträffades ett utfyllnadslager som innehåll byggnads-, hushålls- och hantverksavfall. Lagertjockleken var minst 0,4 m och kunde genom fynden dateras till 1700-1800-talen. I den västra delen av undersökningsområdet framkom en fragmentariskt bevarad kullerstenläggning på ca 0,3 m djup. Även tidigare har ovan nämnda tomt berörts av arkeologiska undersökningar. Vid en grundgrävning år 1905 påträffades 106 mynt från 1500-talet (Klockhoff 1905). Vid samma tillfälle påträffades även en källare av kalksten, sannolikt placerad direkt norr om den gamla Storgatan. Vid undersökningar 1984 påträffades rester av träkonstruktioner, stenläggningar och mot undergrunden fanns stolphål. Kulturlagren framkom på 0,45 m djup och lagren hade en mäktighet på upp till 1 m. Enligt en slutredovisningsblankett (Eriksson 1985) utfördes en mindre undersökning i samband med att gatu husen utmed nuvarande Storgatan byggdes samman. Undersökningen visade bl a en stenläggning tolkad som den tvärgata som återfinns på den äldsta stadskartan från 1651. I området påträffades dessutom lämningar efter tre senmedeltida källare. Kv Abboten 1 (den s k Hemslöjdstomten) har varit föremål för ett flertal arkeologiska undersökningar. Våren 1984 utfördes en antikvarisk kontroll i samband med VA-arbeten varvid kulturlager med en mäktighet på upp till 0,5 m framkom på ca 0,3 m djup, under den kullerstensbelagda gården. Kulturlagren omfattade bl a ett kraftigt brandlager (Tagesson 1984). I samband med schaktningar för VA i Läroverksgatan, Storgatan och kv Abboten 1 undersöktes 73 löpmeter schakt (Persson 1998). I Läroverksgatan framkom kulturlager med en mäktighet på som mest 1,4 m. Lagren omfattade bl a brandlager och olika utfyllnadslager. Inne på gården till Abboten 3 var kulturlagertjockleken ca 0,95 m. Även där framkom olika brandlager samt stenläggningar och byggnadslämningar i form av två husgrunder. Väster om kv Abboten, i kv Agaten 1, har flera undersökningar utförts. Vid en förundersökning utförd 1992 (Feldt 1992) konstaterades att tomten var täckt av kraftiga utfyllnadslager som mäktigast ut mot Storgatan. Keramikfynden pekar på en datering av kulturlagren till 1400-1600-talen. 4
1998 utfördes en antikvarisk kontroll i Läroverksgatan, mellan kv Abboten och Agaten. Vid denna framträdde ett lager med fet kulturjord mot schaktets botten på ca 0,4 m djup (Feldt 1998). Arkeologiska undersökningar har även företagits i Apotekaregatan och inom kv Apoteket. Undersökningarna i Apotekaregatan har i huvudsak varit grunda schakt och endast berört sentida fyllnadslager (Hörfors 2010 och 2011). Undantaget är ett VA-schakt där ett par mindre partier med bevarade kulturlager dokumenterades direkt öster om Domkyrkoparken. Där framkom kulturlager med en mäktighet av 0,6-0,9 m under ca 0,6 m tjocka fyllnadsmassor (Hertz 1984). År 1970 undersöktes bl a delar av gamla Storgatan i samband med att kv Apoteket till stora delar schaktades ut. Där framkom bl a flera nivåer av den gamla Storgatans fortsättning åt öster, liksom en äldre något förskjuten föregångare. Där fanns även rester av bebyggelse och de undersökta lämningarna kunde delas upp i fem faser, från tidig medeltid till mitten av 1600-talet, Dessutom har det funnits flera medeltida stenhus och/ eller källare inom kvarteret (Tagesson 2002:383ff). Syfte Syftet med den arkeologiska undersökningen var främst att styra markingreppet så att fast fornlämning skadades så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fast fornlämning som berördes av schaktningen skulle undersökas avseende karaktär, omfattning och datering. Metod och dokumentation Arbetet genomfördes som en schaktningsövervakning. Lämningen som påträffades beskrevs och dokumenterades genom profilritning i skala 1:20 samt digital fotografering. Dokumentationsmaterialet i form av profilritning och foton förvaras på Östergötlands museum. Resultat På 1696 års karta framgår det att undersökningsytan berör tomt 19 (figur 5) som vid tiden för kartans upprättande ägdes av befallningsmannen Samuel Figur 3. Aktuellt undersökningsområde (rött) samt ungefärlig lokalisering av några av de tidigare arkeologiska undersökningar som nämns i texten (grönt). Mot bakgrund av Linköpings adresskarta, skala 1:1 000. 5
Melander. Dryga halvseklet senare (1757) benämns tomten som nr 10 (figur 6), en hörngård Storgatan/ Apotekaregatan. Den ägs då av prosten och lektorn Mag. Joh. Sparschuch. Undersökningsytan, som mätte ca 4 x 4 m, var i stort sett helt förstörd av recenta störningar i form av nedgrävda ledningar. På ca 3 m djup låg en avloppsledning och ovan denna utfyllnadslager med ren sand och därpå följde en dagvattenledning och ca 0,2 m under dagens marknivå, ledningar för markvärme. Genom schaktets centrala del gick även en fjärrvärmekulvert i nord-sydlig riktning. I ett litet avsnitt av den norra schaktväggen noterades orörda kulturlager ca 1,5 m under dagens marknivå och recenta utfyllnadsmassor med sand (figur 4). Orörd markhorisont framkom på ett djup om 2,6 m. Den sammanlagda kulturlagertjockleken uppgick till ca 1,3 m och skiktade sig enligt beskrivningen här nedanför. Ovan den orörda marken avtecknade sig ett brungrått, något varvigt lager med ett innehåll av lerig silt som innehöll enstaka träkol samt några knytnävsstora stenar. Lagertjockleken uppgick till 0,5 m. Lagret föreföll vara ostratifierat och sakna inslag av tegel och/ eller tegelkross. Nästföljande skikt var 0,05 m tjockt och utgjordes av kompakt grå lera i vilken det låg horisontellt orienterat trä. Sista stratigrafiska nivån innan recenta utfyllnadsmassor, var ett brunt luckert/humöst lager som innehöll enstaka tegel. Inga fynd tillvaratogs. Figur 4. Sektionen i Apotekaregatan, från söder. Foto av Helén Romedahl, ÖM. 6
Figur 5. Schaktet mot bakgrund av 1696 års karta. Skala 1: 1 000. Figur 6. Schaktet mot bakgrund av 1757 års karta. Skala 1:500. 7
Referenser Arcini C & Tagesson G. 2005. Kroppen som materiell kultur. Gravar och människor i Linköping genom 700 år. I: Kaliff A & Tagesson G (red). Liunga Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 60. Linköping. Bertheau M. 2013. Kvarteret Abboten bebyggelselämningar, kulturlager och hantverksavfall från 1700-1900-talen. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. RAÄ 153 (stadslager) inom kvarteret Abboten, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2 699. Feldt A-C. 1992. Kv Agaten 1, Linköping, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum. Rapport dnr 477/92. Feldt A-C. 1998. Läroverksgatan mellan kv Abboten och kv Agaten, Linköping, Östergötland. Arkeologisk förundersökning/antikvarisk kontroll. Östergötlands länsmuseum. Rapport dnr 338/98. Feldt A-C. 2004. Medeltid i domkyrkans skugga kvarteret Absalon. I: Mörkfors G, Löfgren Ek A, Feldt A-C & Ohlsén M (red). Kulten Makten Människan. Östergötland 2003. Linköping. Eriksson J. 1984. Fältritningar daterade september 1984. Topografiska arkivet, Östergötlands museum. Eriksson J. 1985. Slutredovisningsblankett över undersökning i kv Abboten utförd i oktober 1985. Topografiska arkivet, Östergötlands museum. Hertz A-C. 1974. Angående undersökning vid utbyte av vattenledning V, kv Ambrosia, Apotekaregatan, Linköping. Skrivelse daterad 18/6-1974. Topografiska arkivet, Östergötlands museum. Hök I. 1968. Gatunamn i Linköping. Skriftserie utgiven av Gamla Linköping, nr 11. Hörfors O. 2010. Apotekaregatan Återuppgrävda gamla elschakt. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 153, Apotekaregatan, Linköpings stad och kommun, Öster götlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:104. Hörfors O. 2011. Apotekaregatan Fjärrvärmeläcka. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 153, Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2011:28. Karlsson E. 2013. Gravar, gator och gårdar. Arkeologi runt S:t Larskyrkan. Arkeologiska förundersökningar. S:t Larsparken, S:t Larsgatan, Storgatan, Repslagaregatan och Ågatan. Linköpings stad och kommun, Östergötlands museum. Rapport 2013:16. Karlsson E. Arbetsmaterial. Storgatan och kv Agaten, Linköping, Östergötlands museum dnr 20/12. Klockhoff O (red). 1905. Myntfynd från Linköping. I: Meddelanden från Östergötlands Fornminnesförening 1905. Linköping. Modén Eva. 2010. Biskopens palats i Liunga kauping. 14 C- datering av Linköpings slotts äldsta delar. Linköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2010:103. Persson H. 1998. Läroverksgatan och kv Abboten 1, Fornlämning nr 153, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning, juliseptember 1993, Rapport. Östergötlands museum, dnr 297/93. Stadsarkeologiskt register (SR). Arkivhandling, Östergötlands museum. Tagesson G. 1984. Rapport. Arkeologisk kontroll och dokumentation. Kv Abboten 1, Linköping. 12-13 april 1984. Arkivhandling. Topografiska arkivet, Östergötlands museum, dnr 51/84. Tagesson G. 1991. Kv Abboten 3, Församlingshemmet, Fornlämning nr 153, Linköping, Östergötland. Antikvarisk kontroll och dokumentation, september 1991. Rapport. Östergötlands museum, dnr 354/91. Tagesson G. 2002. Biskop och stad. Aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Linköping. (diss) Kartmaterial Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt D64-1:22. 1757. Linköping stad, Östergötlands län. Linköpings stiftsbiblioteks samlingar Geometrisk grundritning. Linköpings stad. 1696. Anders Nilsson. Fotolitografiskt nytryck 8
Tekniska uppgifter Område Socken/stad Kommun Län och landskap Kv Abboten/Apotekaregatan Linköping Linköping Östergötland Fornlämningsnummer Linköping 153:1 Digitala fastighetskartans blad 64F7dSO Koordinatsystem Sweref 99 TM Höjdsystem RH 90 Mätteknik - Typ av undersökning Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Lst diarienr 431-2923-17 Lst handläggare Magnus Reuterdahl Lst beslut 2017-05-08 Öm diarienr 97/17 Öm projektnr 000676 Öm Instrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Länsstyrelsen Östergötlands län Tekniska Verken Linköping Projektledare Helén Romedahl Bitr projektledare - Personal - Rapportarbete Helén Romedahl Fältarbetstid 17 och 20 mars Totalt undersöktes 16 m 2 Fynd - Foto Digitalt Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Helén Romedahl Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2017:12 Östergötlands museum 9
Dnr 97/17:1 Bilaga 1. Ritningar 0m Profil mot NNV 1 1 Ljust brun, humös jord, innehållande en del tegelkross. 2 Horisontellt liggande trä. 3 Kompakt grå lera. 4 Brungrå, varvig lerig silt med enstaka träkol och sten. 1 3 2 4 0 1m 10
/ / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Urschaktat 3 m djupt för ledningar Fjärrvärmekulvert Profil Urschaktat 3 m djupt V N APOTEKAREGATAN 14 m till hörnet Storgatan 39 (Horse and Hound) 0 2m Apotekaregatan Linköpings stad och kommun, Ög RAÄ 153:1 Profil- och planritning Skala 1:20 resp 1:40 Dnr 97/17 Mars 2017 Helén Romedahl Renritning Lasse Norr 11
12
Östergötlands museum genomförde i mars år 2017 en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning i kv Abboten, Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes med anledning av ett läckande avlopp i Apotekaregatan. Majoriteten av undersökningsytan var störd av ledningar för avlopp, dagvatten och markvärme. Genom schaktet, i nordsydlig riktning, gick även en fjärrvärmekulvert. Endast ett litet avsnitt av den norra schaktväggen innehöll orörda kulturlager. Inga fynd hittades. ISSN 1403-9273 Rapport 2017:12