Trädplan. Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats

Relevanta dokument
RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Trädplan AKTIVITETSDEL

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion-

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Trädplan SÖDERMALM. för Stockholm. augusti 2002

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

, uppdaterad KS/KF 2012:

Trädplan ÖSTERMALM. för Stockholm. januari 2000

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Movium Fakta KOMMUNALA FÖRVALTARES BILD AV SKÖTSELN AV GRÖNOMRÅDEN OCH TRÄD

Trädplan VASASTADEN. för Stockholm. november 2001

Översiktlig trädinventering längs med. Lidingöbanan

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Tylömarks. lilla gröna om... Trädvård

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING NYA GATAN ETAPP 3 - SYDÖSTRA KVARTERET. Bilaga

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING SVINDERSBERG

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

ALLEINVENTERING SÖDERVÄG JÄRNVÄGEN 3

Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Pilotprojekt för ytlig dagvattenhantering. Genomförandebeslut

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

Grönstrategi för Visborg

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

VÄLKOMMEN TILL WEBBINARIUM OM GENERELLT BIOTOPSKYDD

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

G E S T A L T N I N G S P R O G R A M

Godkänt dokument - Martin Styring, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Trädvårdsplan Brf Skuggviolen. Upprättad av Berg & Landskap AB

Bedömning av naturvärden inför detaljplan: Distansgatan, Marconigatan samt Nymilsgatan

Gröna ytor på ett annorlunda sätt

Introduktion TRÄDENS BEHOV, HÄLSA OCH SKÖTSEL TRÄDLIV AB

Trädinventering och värdering Årby, Eskilstuna.

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

b e h o v s b e d ö m n i n g

Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING I ÄLTA CENTRUM

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KF : s 16(27) KOMMUNSTYRELSEN H A N DL I N G. Sammanträdesdatum ' l

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

VIÖS AB. Träd som en resurs i staden gällande dagvattenhantering? Örjan Stål. - En konferens i Göteborg november 2014

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

BiodiverCity Dagvattenhantering

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Sveriges miljömål.

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA Telefon

Bevara barnens skogar

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Trädinventering vid Gredbyvägen/Rinmansparken, Eskilstuna december 2016 & mars 2017

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Framtidens urbana trädbestånd

Skyddsvärda träd på kyrkogårdar

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Inventering och okulär besiktning av träden inom grönt område Klockstapeln vid Örsvängen/Ursviksvägen i Hallonbergen april 2015

Trädplan KUNGSHOLMEN. för Stockholm. maj 2002

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

MOVIUM FAKTA STADSTRÄD I TIO NORDISKA STÄDER

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

TILLSAMMANS FÖR TRYGGHET I STRÄNGNÄS KOMMUN S T R Ä N G N Ä S

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

Question today imagine tomorrow create for the future

GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning

Hur kan din tomt bidra till ett grönare Stockholm?

Augusti Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen. Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur

Förslag till planering för Linnégatans träd

Bullersituationen i Göteborg

Underlag till investeringsprojekt

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Behovsbedömning av detaljplan Kullegårdens förskola, Partille kommun

ÖLAND EN KOMMUN? Delaktighet, kommunikation information och förankring

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Transkript:

Trädplan Stöd för utveckling och nyplantering på allmän plats 0

Innehåll Inledning... 1 Mål... 1 Stöd för planering och projektering... 2 Träd i gatumiljö och bebyggd miljö... 2 Träd i parkmiljö... 2 Ta hänsyn till befintligt trädbestånd... 3 Principritningar... 3 Kvalité... 3 Kommunikation... 3 Handlingsplan... 4 Utveckling av specifika trädanläggningar... 4 Övergripande utveckling... 4 2017. Handlingen är framtagen av ledning och utveckling, offentlig miljö. Texten är skriven av Patrik Cederleuf, landskapsingenjör och Anna Melin, landskapsarkitekt.

Mål Stadsträd som främjar en hälsosam, trivsam och trygg miljö Inledning Halmstad ska ha ett stadsträdsbestånd som främjar en god livsmiljö, som är långsiktigt hållbart och ger ett mervärde till invånare och besökare. Stadsträden spelar en viktig roll i att göra Halmstad till en kommun där människor och företag vill bo och verka. Välmående och uppvuxna träd bidrar både till en frisk kropp och till en sund själ. De förbättrar luftkvalitén och har positiva effekter på handel och attraktivitet. Många av de ekosystemtjänster och mervärden som träd kan ge förutsätter uppvuxna och välmående träd. Därför är en avgörande del av arbetet att skapa förutsättningar för nya träd att må bra och bli gamla. Halmstad behöver arbeta proaktivt med framtidens utmaningar för träden vi planterar idag. Då kan även kommande generationer ha tillgång till fullvuxna träd. Stadsträd som skapar upplevelser för invånare och besökare. En utveckling med fokus på upplevelse kan öka nyttjandet av och intresset för platser med träd i den offentliga miljön. Kanske behövs fler körsbärslundar, fruktträdgårdar, spektakulära alléer eller magnifika solitärträd. Användarens intressen på platsen ska ligga till grund för utvecklingen. 1

Stöd för planering och projektering Träd i gatumiljö och bebyggd miljö Trädens funktioner och önskvärda attribut i bebyggda miljöer kan variera. Oavsett om syftet är att skapa en känsla av likformighet eller variation är det här särskilt viktigt att välja träd med omsorg. Gatuträd är särskilt utsatta för den hårdgjorda stadens tuffa livsvillkor och ofta finns det betydande begränsningar i det tillgängliga växtutrymmet. Detta ställer extra höga krav på projektören. Ståndortskrav och habitus bör vara de främsta kriterierna vid val av art och sort. Skuggning och andra positiva effekter på klimatet i staden blir också allt viktigare attribut när städerna växer och klimatet förändras. En stor del av gatuträden är del av alléer. Alléer är skyddade genom miljöbalken, vilket kräver ett långsiktigt perspektiv och stor hänsyn. Nya alléer behöver inte vara likformiga, utan blandalléer bör ses som ett alternativ. Där likformighet är önskvärt kan olika arter med liknande karaktär uppnå samma effekt. Nya ensortsalléer är genetiskt sårbara och bör användas med försiktighet. I dessa fall är det extra viktigt att välja friska och väl beprövade sorter. 50+ Träd ska ha förutsättningar att växa, må bra och bli gamla I bebyggd miljö är det extra viktigt att fundera på näringstillgången och gasutbytet i växtbädden. Öppna bäddar är i det avseendet bättre än lösningar med skelettjord och kassetter. Vegetation som marktäckning är att föredra framför grus och sand, när trädet är etablerat. Hårdgjord marktäckning bör bara väljas där alla andra alternativ är uteslutna. Träd i parkmiljö I miljöer med större gröna ytor och en variation av träd skapas förutsättning både för biologisk mångfald och positiva effekter på rekreation och hälsa. Parkträd har generellt en bättre ståndort och ett större tillgängligt växtutrymme, jämfört med gatuträd. Detta ger projektören en större frihet att välja träd utifrån estetiska uttryck och andra värden. Med en mångfald av trädsorter blir trädbeståndet mer hållbart. Flera olika arter med olika höjder, strukturer, blomningsmönster ger mer komplexa habitat och kan stödja en större biologisk mångfald. Effekten om någon art skulle drabbas av sjukdom blir dessutom inte lika allvarlig om variationen är hög. Parker och grönområden med hög variation kan utnyttjas för att testa nya arter och sorter för att bättre möta framtidens utmaningar. Vissa speciella prydnadsvärden och även bruksvärde och fruktsättning lämpar sig bättre i en parkmiljö än in gatumiljö. Trygghetsaspekten är också en viktig faktor som bör beaktas. Miljöer som är ljusa och överskådliga upplevs tryggare. Planera för att ge nya stadsträd goda förutsättningar för att kunna trivas och utvecklas på platsen i minst 50 år. Många av de ekosystemtjänster och mervärden som träd kan leverera förutsätter uppvuxna och välmående träd. Växtutrymmet är vanligtvis den mest kritiska faktorn i en bebyggd miljö, där infrastruktur och konstruktioner både under och ovan markytan begränsar. Planera gärna fler träd i en större sammanhängande yta, eller minska antalet träd för att ge färre träd bättre förutsättningar. 2

Ta hänsyn till befintligt trädbestånd Vid planering av nya träd ska hänsyn tas till befintliga träd och deras bevarandevärde. Lämpligen görs en inventering av en person med grön kompetens. Bevarandevärda träd ska skyddas. Läs mer i Standard för skyddande av träd vid byggnation 1 samt Grävningsbestämmelser för allmän platsmark i Halmstad kommun. Principritningar Riktlinjer och principritningar för trädplanteringar i gatumiljöer finns i dokumentet Teknisk standard, underlag för planarbete, VA, Gata samt Park/Natur för Halmstad kommun. Kvalité Allt växtmaterial rekommenderas uppfylla GRO:s kvalitetsregler för plantskoleväxter samt besiktigas av utbildad personal i samband leverans och plantering. Kvalitetsvarumärket E-planta med växter utvalda för svenskt klimat är att föredra där tillgång finns. Kommunikation Närområdet har ofta ett starkt emotionellt värde för boende och besökare och därför är det viktigt att informera om större förändringar. Finns det risk för starka reaktioner inför en eventuella trädfällningar är det extra viktigt att det föregås av tydlig kommunikation. Genom sociala medier kan man nå en stor målgrupp med ett kort och koncist meddelande och ett pressmeddelande eller nyhetsinlägg på hemsidan kan vara lämpligt för en längre beskrivning. Glöm inte att också skapa ett inlägg i driftsinformationen på hemsidan om eventuella störningar. Information kan också vara relevant för den permanenta anläggningen för att skapa intresse hos dem som besöker platsen. Det kan handla om skyltar vid särskilda träd, högstubbar eller andra parkmiljöer som kan skapa intresse. All världens träd och Curio är andra utmärkta exempel på hur man kan använda även andra medier för att skapa intresse för träd. Vid val av träd ska allvarligt sjukdomsdrabbade arter undvikas. Arter som är lokalt överrepresenterade bör undvikas. Detta avser arter med förekomst över 10 % eller släkten med förekomst över 20 %. Ett enkelt sätt att undersöka den lokala artfördelningen är att söka fram platsen på www.curio.xyz. Små trädkvalitéer kan i många fall vara lättetablerade men vara känsliga för vandalism, kräva uppbyggnadsbeskärning och ta tid innan de ger önskade värden. Större trädkvalitéer kan i vissa fall ge säkrare etablering och tidigt högre värden men kräver intensivare etableringsskötsel. Överväg för- och nackdelar i det enskilda fallet inför beställning av nya träd. 1 Östberg & Stål (2015). Tillgänglig online. ISBN-nr: 978-91-576-8905-4 3

Handlingsplan Utveckling av specifika trädanläggningar Merparten av Halmstads stadsträd har grupperats i ett hundratal trädanläggningar. En trädanläggning är en grupp av träd som står i anslutning till varandra inom ett geografiskt avgränsat område och som tillsammans bildar en helhet på platsen. Träden inom samma anläggning kan också i stora drag förväntas mötas av liknande utmaningar i framtiden. Exempel på två trädanläggningar är Norre katts park och den dubbelsidiga allén på Karl XI:s väg. Syftet med indelningen är skapa fokus på de sammanvägda värdena. Utvecklingen ska vara långsiktig och inte fokusera för starkt på enskilda trädindivider. för sjukdomar och skadegörare. Därför kommer en viktig återkommande åtgärd vara att skapa nya eller komplettera befintliga anläggningar med mindre vanliga arter och sorter. I många områden är träden dessutom ungefär lika gamla. Detta utgör det ett ytterligare problem. Idealiskt ska det finnas både unga, mogna och gamla träd inom samma område. Då är det lättare att bibehålla uttryck och ekosystemtjänster när träd behöver bytas ut och beståndet föryngras. Skräddarsydda lösningar Förutsättningarna för nyplanterade träd har förändrats i den hårdgjorda moderna staden. Idag är kraftiga begränsningar i tillgängligt livsutrymme och konflikter med infrastruktur mycket vanliga. Detta har lett till ett ökat behov av skräddarsydda lösningar för att skapa goda livsbetingelser för nya träd. Många nya anläggningar kommer bli dyrare per träd och mer tekniskt komplexa. Mer resurser kommer gå till förstudier och många gånger kommer resultatet bli färre träd på platsen. Emellertid kommer nya tekniska lösningar och större möjligheter att välja träd med utpräglade egenskaper ge nya träd goda förutsättningar att växa, må bra och bli gamla. Det finns också stor potential att skapa anläggningar med ett bredare mervärde. Exempelvis hjälpa till att avlasta dagvattensystemet eller främja den biologiska mångfalden. Fig. 1. Trädanläggningar i centrum och östra förstaden Planerade utvecklingsåtgärder knyts till varje enskild trädanläggning och behovet tidsätts enligt Standard för trädinventering i urban miljö (inom 2 år, inom 3-10 år och >10 år). Övergripande utveckling Vissa problem är så stora eller så frekvent återkommande att de berör större delen av stadsträdsbeståndet. Utöver de specifika åtgärderna för varje trädanläggning tillkommer därför ett antal utvecklingslinjer. Framförallt många platser med 20-50 år gamla träd kommer beröras av denna utveckling. Fler exotiska träd Klimatförändringar och den högre temperaturen i staden kommer ställa nya krav på stadsträden. Träd som är anpassade till ett varmare klimat än vi naturligt har i Sverige behöver inkorporeras i större grad i stadens trädbestånd. I ett internationellt perspektiv är Sverige ett land som är fattigt på inhemska trädarter. Det ökade utbudet av träd från exempelvis Nordamerika och Centralasien kommer stärka variationen och stabiliteten i Halmstads stadsträdsbestånd. Ökad variation På många platser är variationen väldigt liten. De flesta områden är starkt dominerade av en eller ett fåtal trädarter. Detta gör beståndet lokalt sårbart 4