2018-11-08 Minnesanteckningar samråd HSVO, 8 november 2018 Plats: Kungsängen, plan 5, Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala Närvarande: Vivianne Macdisi (S) Anna-Karin Klomp (KD) Göran Nilsson (M) Monica Lindberg (M) Lisbeth Bolin (C) Håkan Collin (S) Eva Christiernin, (S) Solweig Sundblad, (S) Marie Larsson (S) Solweig Eklund (S) Jakob Stone, politisksekreterare (S) Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör Lotta Tronet, förvaltningschef Elisabeth Kantor, förvaltningschef Mikael Köhler, chefsläkare Helena Carlsson, vård- och omsorgschef Mikael Sjöberg, individ- och familjeomsorgschef Håkan Dahlqvist, socialchef Anna-Karin Karlsson, kommundirektör Lena Fransson, kommundirektör Susanne Söderberg, samverkanschef Åsa Dahlén, stabschef Jan Andersson, utvecklingsstrateg Inbjudna: Anna Nergådh Niklas Eklöf Ann-Marie Thordemann Robert Sarkadi Kristensen Louise Hamark Marie-Louise Rönnbäck Helen Unberg Askebro Lena Sjöberg Region Uppsala (ordf) Region Uppsala Knivsta Älvkarleby kommun Håbo kommun Region Uppsala Uppsala Enköping Älvkarleby Enköpings kommun Region Uppsala Region Uppsala Enköpings kommun Enköpings kommun Akademiska sjukhuset Tierps kommun Tierps kommun Östhammar Älvkarleby Knivsta Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Regeringskansliet Regeringskansliet Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Uppsala kommun Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se
2 (4) 1. God och nära vård En primärvårdsreform (bilder bifogas) Anna Nergårdh redovisade bakgrund till utredningen och arbetsläget. Hon betonade att utredningen har två övergripande uppgifter: Normering och reglering på statlig nivå Stödja de berörda aktörerna i omställningsarbetet Utredningens uppdrag innebär att det är viktigt att ha nära kontakter med utförarna och inte minst att komma ut och träffa regioner/kommuner. Synpunkter och erfarenheter inhämtas kontinuerligt. Information lämnas och frågor besvaras via följande kontaktuppgifter: Utredningens hemsida: http://www.sou.gov.se/godochnaravard/ Epost: louise.a.andersson@regeringskansliet.se Utredningens slutbetänkande planeras att lämnas den 31 mars 2020. Frågor och synpunkter Hur kan de påverka förflyttningen mot egenvård och att öka patientens självbestämmande? När det gäller konkreta verksamhetsfrågor är det viktigt att vara styrande på rätt sätt. Hälso- och sjukvården är kontextberoende. Det finns stora regionala skillnader som ska hanteras. Exempelvis är långt avstånd till vården inte samma sak i Skåne som i Norrbotten och kompetensbrist har olika orsaker i storstäder och i glesbygd. Behöver också verka genom att lyfta mer goda exempel. Då handlar det framförallt om att hitta och lyfta fram lärdomar i hur man ändrar arbetssätt och kulturer. Vad innebär inkluderingen av kommunernas verksamhet i begreppet primärvård rent konkret? Det går inte att bara flytta ut specialister till kommunerna. Mer praktik och verksamhetsförlagd utbildning behövs i kommunal verksamhet, det saknas idag. Här måste utbildningar ställas om. Vi har tidigare även underskattat hur mycket av den svåra hälso- och sjukvården som bedrivs i kommunerna. Mobila läkare/team har mycket viktig roll som stöd till kommunala verksamheter och hemsjukvård. De behövs för att understödja utvecklingen på lokal nivå och skapa trygghet hos patienter och personal. Uppsala län har kommit långt med samverkan, hur se ni på gränsdragning mellan HSL och SoL/LSS? Det finns en gemensam zon där lagstiftningarna möts och gränsdragningsproblematik uppstår. Lagarna går inte att slå ihop, HSL är skyldighetslagstiftning och SoL är rättighetslagstiftning. För att minimera gråzonerna krävs skarpare lagstiftning som kan sätta tydliga gränser och samtidigt ger öppningar för effektiv samverkan. Otydliga gränser ger inga bra förutsättningar, det ökar risken för konflikter.
3 (4) Finns det inte en risk med att förtydliga lagstiftningen om man sätter skarpare gränser? De är medvetna om detta och tror att de kan hålla den balansgången. Tydlighet i rollerna är viktig för en bra samverkan. Hur ska vi klara av att skapa reformutrymme och genomföra resursförstärkning av PV? Det är en brist att vi har för små resultatenheter och för korta uppföljningstider idag. Vi måste bli bättre på att visa vad det kostar att inte göra saker, dvs. vilka kvalitetsbristkostnader vi har om vi inte genomför saker. För att kunna resursförstärka långsiktigt krävs att vi tar fram bättre underlag. Det är också viktigt att koppla ekonomiska styrsystem till verksamhetsprocesserna. Det finns idag olika logik för ekonomi- och verksamhetsstyrning i de olika verksamheterna Tandvården som exempel på tidiga insatser och uppföljning. Utredningen tittar på tandvården för goda exempel, inte minst när det gäller förbyggande insatser, tillgänglighet och kontinuitet. Det är även intressant hur de har arbetet med kulturfrågor. Utredningen har dock inte i uppdrag att se över tandvårdens lagreglering. Målgrupper som nyttjar sjukvården mycket. Äldre multisjuka och socialt utslagna omfattar en stor del av sjukvårdens resurser. Kommer dessa grupper att särskilt analyseras och hur vi ska samverka där? Resursfördelningen till dessa målgrupper är en central fråga för att uppnå en mer jämlik vård. Idag gör vi det ofta lättare att nå sjukvården för de som redan har det lätt tillgängligt. En annan viktig koppling som måste uppmärksammas är den höga graden av somatisk sjukdom hos människor med psykisk ohälsa. Det är en viktig samhällsekonomisk fråga som utredningen arbetar med. 2. Information om överenskommelse för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård inkl resultatindikatorer i kvalitetsarbete (bilder och rapport bifogas) Robert Sarkadi Kristiansson och Anne-Marie Thordeman informerade. Kort bakgrund om projektets startuppdrag och framväxt. Summering av förslag/arbetsläge: Ekonomisk ersättningsmodell ska användas i enlighet lagstiftningen Ersättningsnivån är i linje med särskilt avtal mellan Region Uppsala och kommunerna. Uppföljning av ersättningsnivån ska ske inom två år. Länsövergripande analysgrupp ska bildas på uppdrag av HSVO. Löpande uppföljning och analys ska genomföras med fokus på vad som är bäst för den enskilde. Risk- och konsekvensanalys genomförs utifrån samverkansperspektiv. Långliggare och återinskrivningar är de huvudsakliga målgrupperna. Som ett mått på effektiviseringspotentialen är exempelvis ca 25 vårdplatser i snitt idag upptagna av utskrivningsklara på akademiska sjukhuset. I fortsättningen kommer regelbundna uppföljningar göras och återrapporteras i samrådet HSVO.
4 (4) 3. Lägesrapport Effektiv och nära vård vårdcentrumutveckling (bilder bifogas) Louise Hamark som är projektledare för vårdcentrumutvecklingen informerade om arbetsläget. Projektet genomförs i två steg: Ta fram grundförutsättningarna för utveckling av vårdcentrum i länet. Det ska vara klart i slutet av februari 2019. Utveckling av vårdcentrum på lokal nivå. Detta genomförs med start av dialog rörande vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping och minst ett vårdcentrum i Uppsala från och med 2019. Arbetet är uppdelat ett antal delprojekt: 1. Utökat områdesansvar, sistahandsansvar och utökat hälsouppdrag 2. Specialiserad vård utanför sjukhus 3. Basuppdrag i vårdcentrum 4. Primärvård som organisatoriskt bör flytta över från sjukhus till Nära vård och hälsa I projektens genomförandeorganisation är det bred representation med experter och alla berörda intressenter. Till projekten kopplas också referensgrupper som stöttar genomförandet. Samverkan med kommunerna är avgörande i genomförandet av projektet.
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Socialdepartementet 1
Uppdrag samordnad omstrukturering (1) En särskild utredare ska utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren ska bl. a. fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångspunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Socialdepartementet 2
Uppdrag samordnad omstrukturering (2) Tilläggsdirektiv den 21 september 2017 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få, och utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut Socialdepartementet 3
Uppdrag samordnad omstrukturering (3) Tilläggsdirektiv den 23 augusti 2018 Utredaren ska utöver vad som framgår av redan beslutade kommittédirektiv, -undersöka hur förutsättningarna för att samordna vårdinsatser för patienter och brukare i alla åldrar med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras -se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner och överväga en författningsreglering som ställer krav på patientkontakt i form av en övergripande vårdplan för patientens samtliga vårdinsatser oavsett aktör eller huvudman -klargöra hur patientkontraktet bör förhålla sig till samordnad individuell plan, så kallad SIP -utreda och förslå hur läkare och fysioterapeuter som får ersättning enligt lagen om läkarvårdsersättning resp lagen om ersättning för fysioterapi, ska kunna integreras i den ordinarie primärvården och dess vårdvalssystem samt i övrig öppenvård, i samklang med de övriga förändringar som sker inom hälso- och sjukvården -lämna nödvändiga författningsförslag Socialdepartementet 4
Bakgrund behov av förändring Goda resultat gällande medicinsk kvalitet Sämre gällande kontinuitet, tillgänglighet, delaktighet Möta demografisk utveckling samt förväntningar och behov idag Bibehålla och öka kvaliteten Kontroll på vårdens kostnader Svensk sjukvård historiskt fokuserad på akutsjukhus En stärkt primärvård bidrar till en jämlik hälsa Socialdepartementet 5
WHO Universal Health Coverage Alla människor har tillgång till de hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande, behandlande och rehabiliterande hälsotjänster de behöver, och att dessa tjänster är av en tillräcklig kvalitet för att vara effektiva. ett skifte från dagen hälsosystem, uppbyggda kring sjukdomar och institutioner till ett system som är designat för människor. en integrerad och personcentrerad ansats när hälsosystem utvecklas en sådan ansats avgörande för att säkerställa att även marginaliserade och sårbara grupper nås ingen lämnas utanför. Socialdepartementet 6
Strukturerad dialog Referensgrupper med företrädare för politiska partier, professioner, patienter/brukare, huvudmän (landsting och kommun) Expertgrupp Samverkan med många! Socialdepartementet 7
Utredningens tidsramar Regeringsbeslut 2 mars 2017 Första delbetänkande 7 juni 2017 Tilläggsdirektiv 21 september 2017 Andra delbetänkande 1 juni 2018 Tilläggsdirektiv 23 augusti 2018 Slutbetänkande 31 mars 2020 Socialdepartementet 8
Ett nationellt utformat pv-uppdrag - reglering Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdsförordningen Framgångsfaktorer Socialdepartementet 9
Förslag gällande innehåll i reglering på förordningsnivå Att de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som ingår i grunduppdraget tillhandahålls Att hantera brådskande hälso- och sjukvård inom uppdraget Information, rådgivning och stöd Bedriver forskning Samordnande roll Förebyggande insatser Rehabiliterande åtgärder Har en mycket god tillgänglighet Uppföljning rapportering till nationella väntetidsdatabasen samt möjlighet till reglering i föreskrift Fast läkarkontakt specialist i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin, geriatrik, ST allmänmedicin (under handledning) Patientansvar för fast läkarkontakt ( Socialstyrelsen får meddela de bestämmelser om patientansvar för fast läkarkontakt som behövs för att garantera en god och säker vård ) Socialdepartementet 10
Socialdepartementet 11
Socialdepartementet 12
Interprofessionella arbetssätt Betonas Utvecklingsmöjlighet Goda exempel Bilaga en kunskapsöversikt Socialdepartementet 13
Exempel på innehåll i slutbetänkandet Öppen och sluten vård ändamålsenliga definitioner? Samverkan mellan huvudmän Nationella taxan Specifika områden; prevention, rehab, habilitering, Mer om FoUU och innovation Bemanning, kompetensförsörjning, arbetsmiljö Socialdepartementet 14
Följ utredningen/kontakta oss via: Utredningens hemsida: http://www.sou.gov.se/godochnaravard/ Epost: louise.a.andersson@regeringskansliet.se Socialdepartementet 15
Rapport Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 Bakgrund 5 Projektdirektiv 2018 5 PROJEKTORGANISATION 5 Styrgrupp för projekt, ansvar 5 Projektledare, ansvar 6 Arbetsgrupp, ansvar 6 Region Uppsalas verksamhetsarbetsgrupp, RUVA, ansvar 6 Konsultstöd, ansvar 6 MÅL 6 Processmått och effektmål 6 RESULTAT 6 Uppföljning av upplevd trygghet och delaktighet lokalt och länsövergripande. 7 Indikatorer som följts upp i utskrivningsprocessen 7 Väntetider-dagar i genomsnitt från bedömning om utskrivningsklar till utskrivning 8 Uppföljning av återinskrivningar inom 30 dagar 9 Uppföljning av avvikelser utifrån utskrivnings processen 10 Modell för uppföljning utifrån fastställda processmått och effektmål. 11 Implementeringen av riktlinjen Samverkan vid utskrivning från slutenvård 12 inriktas uppföljning av samarbetet vid trygg och effektiv utskrivning i Uppsala län 13 ARBETSGRUPPENS DELTAGARE 13 RUVA GRUPPENS DELTAGARE 14 BILAGOR 14 2 (14)
3 (14)
Sammanfattning Från och med 1 januari 2018 trädde Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ikraft. Den ersatte tidigare betalningsansvarslag och syftet med lagen är en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg TML HSVOs styrgrupp för projekt tog i oktober 2017 beslut om att förlänga projektet: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård ytterligare sex månader för uppföljning och utvärdering av de processmått och effektmål som finns i projektplanen. Projektets länsövergripande arbetsgrupp gavs också i uppdrag att analysera resultat och arbeta fram en modell som möjliggör kontinuerlig uppföljning av processmått och effektmål över tid. Den analys som arbetsgruppen gjort visar att stora förbättringar skett när det gäller utskrivningsprocessen. Ledtiderna för utskrivning har minskat Detta hade dock inte varit möjligt utan att kommunerna tillsatt eller omfördelat resurser. Denna effekt har tillkommit utifrån mer administration i system samt kommunikation för att klara patientsäkerhet och logistiska delar. I snitt tar kommunerna hem många patienter långt före den gräns som satts genom betalningsansvaret. Om en snittmodell för kommunernas betalningsansvar skulle användas skulle ingen kommun bli betalningsansvarig för utskrivningsklara patienter idag. Dock finns det personer som blir kvar inom slutenvården efter att de blivit utskrivningsklara vilket visar på att där finns förbättringsmöjligheter. Det är därför viktigt att följa upp och analysera avvikelser från genomsnittet för att identifiera s.k. flaskhalsar. Den nya lagen kräver också ändrade arbetssätt. Identifierade områden att arbeta vidare med är hur informationsöverföring ska ske på bästa sätt. Frågor kring sekretess och samtycke är inte klarlagt och det är bara legitimerad personal som har tillgång till NPÖ (Nationell patientöversikt). Det råder begreppsförvirring när det gäller SIP (Samordnad individuell plan) och egenvård. För psykiatrin gäller övergångsbestämmelser under 2018 men de frågor som tar upp varför personer blir kvar inom psykiatrin efter att de är utskrivningsklara har lyfts fram i bl.a. workshops För ett fortsatt arbete, som möjliggör kontinuerlig uppföljning och analys av processmått och effektmål över tid, behövs en tydlig struktur för regional ledning i nära samarbete med de olika verksamheterna (närvårdssamverkan) En analysgrupp med tydligt mandat, representation från berörda aktörer och, inte minst, resurs (processledare) för att förvalta, stödja och utveckla processen långsiktigt ses som ett nödvändigt alternativ. 4 (14)
Inledning Bakgrund När förslag till ny lag kom 2015 beslutade Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting i Uppsala län, TKL, att genomföra ett projekt för att förbättra vårdprocessen i enlighet med det nya lagförslaget. Projektet planerades att pågå under två år. En projektledare anställdes på halvtid för det första året. Projektledaren fick ett samlat ledningsansvar för projektet. En arbetsgrupp bildades med representation från landstingets och kommunernas hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Arbetsgruppen arbetade utifrån givna direktiv och en skriftlig rapport lämnades i december 2016. Projektet återupptogs i april 2017 efter att Hälsa och habilitering fått klartecken från HSVO (hälsa, stöd, vård, omsorg) att återuppta arbetet. Tidigare styrgrupp för projekt, arbetsgrupp och projektledare fick förnyat uppdrag att gå in i fas 2. Under 2017 hade projektets arbetsgrupp fokus på att identifiera områden som behövde anpassas efter den nya lagstiftningen, identifiera och analysera indikatorer att följa upp samt stödja implementering av de länsgemensamma processerna för en trygg och effektiv utskrivning. Skriftlig rapport lämnades i december 2017 Beslut togs i oktober 2017 att förlänga projektet ytterligare sex månader för att följa processmått, fastställda effektmål och kostnadsfördelning avseende utskrivningsklara under första halvåret 2018. Projektdirektiv 2018 Projektets länsövergripande arbetsgrupp gavs i uppdrag att under första halvåret 2018 analysera resultat och att arbeta fram en modell som möjliggör kontinuerlig uppföljning av processmått och effektmål över tid. Målgrupp för projektet var patienter över 17 år som var inskrivna i slutenvården och som hade eller förväntas få behov av insatser från kommunal hemsjukvård och/eller socialtjänst samt primärvård/öppenvård efter utskrivning, oavsett boendeform. Utvärdering av kostnader skulle ske efter 6 månader för att analysera möjlighet om annan ersättningsmodell för betalningsansvar än vad lagen förespråkar. Kommentar: Barn under 17 år med behov av insatser efter utskrivning från slutenvården har inte omfattats av projektet. Denna målgrupp skulle gagnas av att utskrivningsprocessen och SIP hanterades i Prator. Projektorganisation Styrgrupp för projekt, ansvar Den regionala styrgruppen för projekt är utsedd av länets tjänstemannaledning hälsa, stöd, vård och omsorg (TML HSVO). Under 5 (14)
projektets gång har styrgruppen ansvarat för att följa, leda och ta beslut om fortsatt inriktning/aktivitet samt återrapporterat till HSVO. Projektledare, ansvar Driva projektet enligt fastställd plan tillsammans med länets arbetsgrupp Samordna aktiviteter inom projektet Revidera projektplanen om så är nödvändigt Rapportera resultat och avvikelser till styrgruppen Skriva slutrapport vid avslut av projekt Arbetsgrupp, ansvar Delta aktivt i arbetsgruppen Inhämta synpunkter från sin organisation/arbetsplats inför varje möte Samtliga projektmedlemmar ansvarar för att bidra aktivt i arbetet så att tidplan hålls och kvaliteten på leverans blir optimal. Region Uppsalas verksamhetsarbetsgrupp, RUVA, ansvar Delprojekt med representation från primärvård, slutenvård och kommun för att följa upp Region Uppsalas lokala processer som anknyter till det länsgemensamma arbetet. Konsultstöd, ansvar Uppdrag att visa hur en uppföljning av samverkan vid utskrivning från sluten vård kan se ut för framförallt ledtider. Syftet har varit att ringa in de utvecklingsområden som finns för huvudmän och utförare av vård och omsorg genom att identifiera flaskhalsar och kvalitetsbrister. Mål Det övergripande målet är att personer ska känna sig trygga när de skrivs ut från slutenvården samt att processen följer direktiven i den nya lagen om samverkan. Processmått och effektmål Processmått Vårdförloppet ska följa den fastställda utskrivningsprocessen Vård och behandling ska ges på rätt nivå Effektmål Patienten ska känna sig trygg och delaktig i utskrivningsprocessen Återinskrivningar i slutenvård minskas Inga kostnader för utskrivningsklara för länets kommuner Resultat För att följa följsamhet och effekter av den nya lagen och de nya arbetssätt i den dagliga vården och omsorgen som lagen förutsätter har projektets arbetsgrupp identifierat ett antal indikatorer. En del indikatorer kan användas för att direkt följa upp mål medan andra indikatorer kan användas för att ge en ökad förståelse för orsakssamband och det som driver utvecklingen. 6 (14)
Uppföljning av upplevd trygghet och delaktighet lokalt och länsövergripande. Webbkollen är en metod för kvalitetsförbättring i vården som utvecklats av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i samarbete med bl.a. Blekinge Tekniska Högskola (Webbkollen 2018). Patienter telefonintervjuas med ett antal strukturerade frågor för att synliggöra tänkbara orsaker till otrygghet, problem med läkemedelsbehandling och till återinskrivningar på sjukhus. Webbkollen finns i fem versioner, där Webbkollen -Ring upp riktar sig till personer som nyligen skrivits ut från slutenvård. Webbkollen Ring upp omfattar 25 frågor och omfattar fler aspekter av hemgång än vad som avsågs följas upp i detta delprojekt. Därför har de frågor som bäst överensstämmer med syftet i föreliggande projekt identifierats och ytterligare en fråga har lagts till. Intervjufrågorna och frågor för sammanställning av bakgrundsinformation har lagts in i ett webbformulär för att underlätta registrering och hantering av utdata Bilaga 1 Syftet var att pröva relevans och nytta med några frågor som identifierats i Webbkollen-Ring upp (2018) samt en tillagd studiespecifik fråga, med avsikt att undersöka om man med detta förenklade instrument kan belysa den enskildes delaktighet i utskrivningsprocessen och upplevelse av trygghet i hemsituationen efter utskrivning. Resultat Urval: Alla som skrevs ut den 25 juni och var inskrivna i Prator skulle intervjuas. Tyvärr kom endast tre svar in. Kommentar från Enköping: Vi i Enköpings kommun tycker detta är ett bra och intressant sätt att följa upp utskrivningsprocessen. Tyvärr så var datumet som valts ut inte så passande. Planeringsteamet hade ingen utskrivning, måndagen efter en storhelg blir det sällan utskrivningar. Materialet tror jag ger utdelning Vi hoppas att det kan ordnas fler datum för detta, gärna ett datum i slutet av en vecka, torsdag eller fredag, då flest utskrivningar sker dessa dagar. Indikatorer som följts upp i utskrivningsprocessen Utifrån data som kan hämtas ur Prator har statistik av Ledtider, Fast vårdkontakt och SIP (Samordnad individuell plan) följts upp månadsvis. 7 (14)
Väntetider-dagar i genomsnitt från bedömning om utskrivningsklar till utskrivning Dagar i genomsnitt från bedömning om utskrivningsklar till utskrivning fördelat per kommun. Det är viktigt att följa hur statistiken förhåller sig i relation till kommunernas betalningsansvar. 14 12 10 8 6 4 2 0 jan feb mars april maj juni Kommentar: Håbo, januari. Gällen en patient som ej är slutenvårdspatient Tabellen inkluderar psykiatri. Fast vårdkontakt 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Antal vårdperioder Fast vk ifylld 8 (14)
SIP (Samordnad individuell plan) Makulerade inom parentes jan feb mars apr maj juni SIP info.medd 36 (1) 68 (5) 80 (3) 115 (5) 95 (6) 57 (0) SIP initiativ 77 (12) 64 (7) 43 (3) 48 (3) 47 (2) 33 (5) SIP kallelse 52 (18) 50 (6) 41 (9) 37 (4) 49 (12) 29 (8) SIP kallelse utvärdering 0 0 0 0 2 (0) 3 (0) Antal inskrivningar per enhet Jan Feb Mars Apr Maj Juni Akademiska 635 541 605 469 571 524 Hälsa och hab 48 38 48 52 39 41 Lasarettet i Enköping 137 117 120 120 115 92 Psykiatridiv 71 97 104 100 118 77 TOTALT 891 793 877 741 843 734 Uppföljning av återinskrivningar inom 30 dagar Data för återinskrivningar har hämtats från Kvalitetsportalen, SKLs rapporter som baserade på nationella indikatorer som berör slutenvård, förebyggande insatser mm. Denna statistik har tagit upp alla återinskrivningar inom 30 dagar och inte enbart den målgrupp som avses i projektet. Kvalitetsportalen stängde i maj. inrikta har dock kunnat göra en analys av återinskrivningar genom att de fått kodade data ur Prator som möjliggjort att se om någon blivit återinskriven. Kvalitetsportalens övergripande statistik under januari tom april och inriktas mera specifika analys visar båda på en relativt oförändrad variation av andelen återinskrivningar. Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar för patienter> 65 år kan återfinnas i den s.k. SAS rapporten. Data som nu efterfrågas behöver utvecklas och det behövs rapporter med detaljdata. Alla återinskrivningar kan dock inte ses som onödiga. Arbetet med att använda rapporterna är det svåra. Det är viktigt att säkerställa att resultat regelbundet efterfrågas. Relation till forskning har betonats. Möjligheten att arbeta mer systematiskt med att följa återinskrivningar över förvaltningsgränser har diskuterats av Robert S Kristiansson, chefsläkare Nära vård och hälsa och Mikael Köhler chefsläkare Akademiska sjukhuset RUVA gruppens förslag är att följa återinskrivningar inom kortare tid än SKLs anvisning som ger en mer generell bild. Via SAS-verktyget kan man göra uppföljning inom 24h eller7dgr osv inklusive akutbesök. Identifierade återinläggningar bör ligga till grund för förenklad orsaksanalys som utgår från båda huvudmännens perspektiv och kan genomföras inom ramen för närvårdssamverkan. Akutpatienter behöver separeras från inlagda. 9 (14)
Uppföljning av avvikelser utifrån utskrivnings processen Avvikelsestatistik har varit svårt att få fram. Detta bland annat för att den sammanhållande statistiken som funnits i Medcontroll försvann ur systemet vid uppgradering. Avvikelseanalys har därför skett genom att varje kommun lämnat exempel på avvikelser. Avvikelsestatistik rörande vårdkedjan har lämnats in manuellt från kommunerna. En lämnad kommentar: Vill samtidigt säga att de finns ett stort mörkertal (som tidigare.) - Att faktiskt få tag på det läkemedel som saknas prioriteras framför att skriva avvikelser, tyvärr ur mitt perspektiv, men samtidigt helt förståeligt! Exempel på vad avvikelserna handlat om Patienten uppges utskrivningsklar innan beräknat utskrivningsklardatum angetts. Bristande informationsöverföring. Avdelningen hade uppfattat att i och med att patienten var utskrivningsklar var det ok att skicka hem patienten Patient skrivs ut utan informationsöverföring och bedömning av insatser Hjälpbehov är större än vad som angetts Oklart vem som ska göra vad Dålig förståelse för varandras bedömning och ansvarsområde Förflyttningssituationen glöms bort. Rutin glöms bort Bristande information om vad som gjorts gällande rehab Rutinerna för läkemedelshantering har inte följts. Patient blir utskriven utan läkemedel Det är oklart vilka som ska läggas in i Prator Avvikelser gällande vårdkedjan jan - mars 2018 från kommunerna. Totalt inlämnade avvikelser från kommunerna var 62. Från kommun PV Akademiska Enköping Folktandvården Summa Uppsala (egen regi) 3 19 1 23 Håbo 0 3 1 4 Enköping 8 Tierp 5 Heby 8 2 10 Knivsta (MAR) 2 2 Östhammar 5 6 11 Älvkarleby 1 1 2 En standard för händelseanalys kommer att finnas i ViS riktlinjen: Avvikelsehantering avseende vård i samverkan. RUVA gruppen påpekar att avvikelser skrivs i för lite omfattning. En annan form av uppföljning som exempelvis Webropol, behövs som komplement för att kunna följa trender. Lista utifrån vilken kategori/område för att lättare identifiera problemområden som behöver prioriteras. 10 (14)
Modell för uppföljning utifrån fastställda processmått och effektmål. Konsekvenser av olika ersättningsmodeller för betalningsansvar har tagits fram av arbetsgruppen utifrån fyra olika alternativ: 1. Följa lagen 2. Följa lagen men fastslå annan ersättningsnivå 3. Ekonomisk ersättning utifrån en snittmodell 4. Slopa betalningsansvaret Bilaga 2 Oavsett modell behöver analysgrupper inrättas inom ramen för närvårdssamverkan med en länsgemensam beredningsgrupp/processgrupp (programråd) för ökad tydlighet. RUVA gruppen har identifierat fyra fokusområden för uppföljning kvalitet processer/flöde verksamhet ekonomi Bilaga 3 Synpunkter som framförts till projektet är att det saknas ett forum för samverkansfrågor och att det är viktigt att varje berörd organisation (slutenvård, primärvård, kommunerna) är representerade och att de har ett uppdrag (och struktur) för att hålla samverkansfrågorna och allt som hör därtill vid liv inom sin egen organisation. Ny lag och nya processer måste följas upp och anpassas fortlöpande Som förslag nämns inrättande av programråd för samverkansfrågor kring nya lagen. Frågan har också lyfts i Patientsäkerhetsgruppen. Det är i dagsläget IT/Objektspecialist Prator EPJ som sitter och bevakar/följer upp hur samverkan i Prator fungerar för primärvårdens del. Idag saknar IT/Objektspecialisten Prator andra kontaktytor mot primärvården än PV-IT så det är via dem IT/Objektspecialist Prator återkopplar eventuella brister och förbättringsområden. PV-IT upplever att det blir lite fel att den verksamhetsnära uppföljningen av riktlinjestyrda samverkansprocesser ligger på en IT-avdelning, men i dag finns ingen bättre funktion i primärvårdens organisation. En analysgrupp med tydligt mandat, representation från berörda aktörer och, inte minst, resurs (processledare) för att förvalta, stödja och utveckla processen långsiktigt ses som ett nödvändigt alternativ. 11 (14)
För psykiatri gäller särskilda övergångsbestämmelser under 2018. En särskild arbetsgrupp för specifika frågor som rör vuxenpsykiatrin har initieras av projektet men behöver fortsätta att drivas efter projektets slut. Arbetsgruppen ska lämna förslag på regional uppföljningsmodell till styrgrupp för projekt. Implementeringen av riktlinjen Samverkan vid utskrivning från slutenvård Implementering tar tid. Ibland kan det ta flera år innan en ny metod har integrerats och blivit en del av det ordinarie arbetet. Forskare brukar tala om två till fyra år. Det krävs också ett systematiskt arbete för att lyckas med implementering. Två stenhuggare stod och högg sten. På frågan vad de sysslade med svarade den ena att han högg sten. Den andra svarade att han var med och byggde landets vackraste katedral Vilken målbild har vi? Olika strategier för spridning, införande och användning har tillämpats då en ny riktlinje kräver att också lokala rutiner revideras. Formerna för 12 (14)
kommunikation har varit nätverksträffar, dialog forum, e-post, inkomna rapporter från verksamhetsföreträdare, workshops, webbsida mm. Arbetsgruppens deltagare har i olika sammanhang arbetat med detta, tex vid Pratorutbildningar och i olika forum där lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård har tagits upp Riktlinjen är framtagen i redaktionsråd och beslutad av HSVO. Utifrån riktlinjen skapas lokala rutiner När nya lagen trädde i kraft första januari, och lyfte fram att SIP (samordnad individuell plan). skulle erbjudas patienten om behov fanns, uppdagades att det fanns många oklarheter kring SIP. Under 2018 har redaktionsrådet (där fler av arbetsgruppens medlemmar ingår) arbetat med att ta fram en broschyr kring SIP. Det är viktigt att förstå för vems skull en SIP upprättas och skapa incitament för detta inriktas uppföljning av samarbetet vid trygg och effektiv utskrivning i Uppsala län Uppdraget till inrikta har varit att ringa in de utvecklingsområden som finns för huvudmän och utförare av vård och omsorg som underlag för att identifiera flaskhalsar och kvalitetsbrister effektivt. inriktas arbete finns redovisat i separat rapport Bilaga 4 Med rapporten vill inrikta förmedla 1. Hur betydelsefullt flödet mellan kommun och region är för helheten och hur viktigt det är att ha koll på detta! 2. Att stora framsteg gjorts i länet när det gäller förbättringsarbetet 3. Att det finns mycket mer att göra för att nå best practice utifrån nuläget nyttan av fortsatt förbättringsarbete! Arbetsgruppens deltagare Agneta Resin, biståndschef Enköpings kommun Eva Smith, bitr. verksamhetschef, samordning, Psykiatri Akademiska sjukhuset Helene Klockare, områdeschef Äldreomsorg, Tierps kommun Kerstin Suber, verksamhetsutvecklare, produktionsavdelningen Akademiska sjukhuset Lena Sjöberg, närvårdskoordinator Uppsala kommun/region Uppsala Monica Brundin, samordningsstrateg Nära vård och hälsa Monika Hansson, MAS Uppsala kommun Pia Lagerström, Handläggare IT/Objektspecialist Prator Robert Sakari Kristiansson, chefsläkare Nära vård och hälsa Ulrika Brugård, områdeschef myndighet, VO Knivsta kommun Ann-Marie Thordeman, projektledare, Nära vård och hälsa 13 (14)
RUVA gruppens deltagare Elize Leto utvecklingsledare, SVINT Hälsa och habilitering Mattias Taflin, verksamhetschef Mobilt närvårdsteam Hälsa och habilitering Mikael Köhler chefsläkare Akademiska sjukhuset, tidigare verksamhetschef Geriatriken Akademiska sjukhuset Eva-Lena Sjöö, chefsläkare Nära vård och hälsa Carin Thunman, MAS Tierps kommun Monica B Pettersson, verksamhetschef Tierps vårdcentral Louise Hamark, verksamhetschef Eriksbergs vårdcentral Staffan Anderberg, verksamhetschef Capio vårdcentral, Sävja Helena Stenholm, utskrivningssjuksköterska medicinskt centrum lasarettet i Enköping Pia Leierdahl, vårdsystemsamordnare PV-IT (vid behov adjungeras andra deltagare) Samordnare och representanter i länsarbetsgrupp: Robert Sarkadi-Kristiansson chefsläkare Nära vård och hälsa Lena Sjöberg, närvårdskoordinator Uppsala kommun/region Uppsala Monika Brundin samordningsstrateg Nära vård och hälsa Bilagor 1. Webbkollen 2. Konsekvenser av olika ersättningsmodeller 3. Fyra fokusområden för uppföljning 4. inriktas uppföljning av samarbetet vid trygg och effektiv utskrivning i Uppsala län 14 (14)
Överenskommelsen avseende Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Nära vård och hälsa Ann-Marie Thordeman 2018
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård 4 kap. Samverkan mellan landsting och kommun Riktlinjer och överenskommelser 4 Landsting och kommun ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer till vårdgivare och till dem som bedriver socialtjänst avseende samverkan enligt denna lag. 5 Landsting och kommun får träffa en överenskommelse om att kommunens betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt än den som anges i 5 kap. 4 eller med ett annat belopp än det som bestäms enligt 5 kap. 6. Nära vård och hälsa
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård 5 kap. Kommunens betalningsansvar 4 Om det inte finns någon överenskommelse om tidpunkten enligt 4 kap. 5, ska kommunens betalningsansvar inträda tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 har skickats. Om en sådan underrättelse skickas efter klockan 12.00, ska kommunens betalningsansvar emellertid inträda fyra dagar efter det att underrättelsen har skickats Nära vård och hälsa
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Uppsala län Målbild är att ingen ska vara kvar inom sluten hälso- och sjukvård efter att personen är utskrivningsklar. 1. Ekonomisk ersättningsmodell Enligt lagens kapitel 5, 4 2. Ersättningsnivå Enligt avtal för perioden 1 maj 2018 med uppföljning två år efter beslut 3. Länsövergripande analysgrupp Uppdrag av HSVO. Processmått och effektmått över tid. Samverkan med lokal uppföljning kopplad till närvårdssamverkan 4 Utvärdering Vad är bäst för den enskilde? 5. Risk och konsekvensanalys utifrån ett samverkansperspektiv vid omorganisation Nära vård och hälsa
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Uppsala län Ekonomisk ersättningsmodell Alternativ 2 Ekonomisk genomsnittsmodell Kolumn1 Ej angivet Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Östhammar Älvkarleby jan 1 1,2 1,9 7,7 1,4 2,7 2 1,3 0 feb 0,8 1,3 1 0,6 0,9 1,9 1,4 1,1 0 mars 1,4 2,9 1,6 1,4 1,1 0,7 1,5 2,5 0 april 1,3 1,6 1,1 0,3 1,2 2,1 2,7 2,1 1,9 maj 0,9 1 1 1 1,8 2,1 2,6 2,1 1,5 juni 12,6 1 1,3 0,9 1,3 1,1 1,6 1,1 2,1 juli 0,4 1,1 0,7 0,4 1,2 1,9 1,5 1,7 1,6 aug 1,3 1,2 1,2 0,8 1 1,6 1,6 1,8 1 sep 0,5 1,2 0,9 1,3 1 1,3 1 0,8 1,5 okt 1,3 1 0,8 1,4 0,5 1,2 1,2 0,8 1 nov dec Väntetider dagar i genomsnitt från bedömning om utskrivningsklar till utskrivning fördelat per kommun Nära vård och hälsa
Vårdcentrum inom Effektiv och nära vård 2030 För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Syfte Att få till stånd en nära vård som är likvärdig och jämlik över länet och tillgänglig hela dygnet på primärvårdsnivå Att öka tillgängligheten och kontinuiteten för befolkningen och särskilt för dem med komplexa behov Att öka samarbetet med vårdgrannar för att få till en bättre samverkan över organisatoriska gränser
Två steg för genomförande av projektet Del 1: Ta fram grundförutsättningar för utveckling av vårdcentrum i länet- klart slutet av februari 2019 Del 2: Utveckling av vårdcentrum på lokal nivå. Denna del kan i sin tur delas upp i flera steg med start av dialog rörande vårdcentrum i Tierp, Östhammar, Enköping och minst ett i Uppsala from början av 2019 Uppdraget att utveckla vårdcentrum är komplext med många inblandade aktörer och har stark koppling till fastighetsplanering. Ett genomförande fullt ut förutsätter också politiska ställningstaganden inom länets kommuner. Det finns dessutom kopplingar till förslag om nationell reglering av primärvårdsuppdraget som behöver bevakas
Övergripande risker Ett ekonomiskt ansträngt läge i regionen medför risk för fokus på kortsiktiga lösningar och ekonomiska åtstramningar med åtföljande svårighet att prioritera det långsiktiga behovet av strukturförändringar i vården och satsning på den nära vården Kompetensförsörjningsproblematiken i regionen
Projektmål del 1 av projektet Att baskravet på vad som ska vara uppfyllt för att få kalla sig ett vårdcentrum är definierat: Närvårdsavdelning- vilka patienter ska vårdas där? Mobila team- vilket uppdrag har de och hur är de uppbyggda? Utlokaliserad sjukhusvård- vilka specialiteter ska organisatoriskt finnas representerade i vårdcentrum och hur ser formerna för detta ut? Röntgen och laboratorium- vilka öppettider och vilken utrustning ska finnas? Öppettider och akutverksamhet- ska allt vara öppet 24/7 redan från start? Utökat områdesansvar och hälsouppdrag samt sistahandsansvar- vad innebär det och hur ska det organiseras? Samverkan med kommunerna och andra aktörer- hur samverkar kommun och region kring punkterna ovan?
Projektorganisation del 1 Arbetsgång och överlämnande: Minst två möten med alla referensgrupper och projektmedlemmar i delprojekt 2 och 3 för att ta in olika aspekter för att kunna definiera baskravet. Slutrapport skrivs och presenteras muntligt och skriftligt för styrgrupp och projektägare slutet av feb-19. Projektägaren ansvarar sedan för vidare redovisning till politiken. Projektledare: Louise Hamark Referensgrupper: AU till PV forum Led.gr NVH Kommunrepresentanter Delprojekt 1: utökat områdesansvar, sistahandsansvar och utökat hälsouppdrag Projektmedlemmar Delprojektledare: person från HSA Regionkontoret NVH representant Andra representanter Projektägare/Åsa Himmelsköld Styrgrupp/VLG Delprojekt 2: specialiserad vård utanför sjukhus Projektmedlemmar Psykiatri Barn Geriatrik NVH Chefsläkare AS Chefläkare NVH Delprojekt 3: basuppdrag i vårdcentrum Projektmedlemmar Kommun Habilitering NÄVA MNT/LAH NVH Chefsläkare NVH Akutmedicin Tandvården
2018-11-08 Agenda samråd hälsa, stöd, vård, och omsorg, 8 november 2018 Plats: Kungsängen, plan 5, Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala 08.30-09.00 Fika 09.00-09.05 Inledning Vivianne Macdisi, Region Uppsala 09.05-10.30 God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39), regeringens utredare Anna Nergårdh och Louise Andersson 10.30-10.40 Bensträckare 10.40-11.20 Information om överenskommelse för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inkl resultatindikatorer i kvalitetsarbete (Robert Sarkadi Kristiansson, Anne-Marie Thordeman) 11.20-11.50 Lägesrapport Effektiv och nära vård (Åsa Himmelsköld, Louise Hamark, Susanne Söderberg) 11.50-12.00 Avslutning Regionkontoret Storgatan 27 Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.regionuppsala.se