Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård

KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård i Karleby och Kronoby Arbetsgrupp: Lena Aho-Rintamäki, Iiris Jurvansuu, Kaija Keski-Rahkonen, Eija Korkia-Aho och Hanna Saarinen 1.6.2015 Grunder för beviljandet av stöd för närståendevård inom social- och hälsovårdsväsendet i Karleby och Kronoby. Godkänd av social- och hälsovårdsnämnden 5.5.2015

GRUNDER FÖR BEVILJANDET AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD I KARLEBY OCH KRONOBY 1 STÖDETS SYFTE OCH INNEHÅLL Med närståendevård avses att vård av och omsorg om en äldre, handikappad eller sjuk person ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Med stöd för närståendevården avses en helhet som omfattar behövliga social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls den vårdbehövande samt vårdarvode till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården. Den vårdbehövande är mottagare av stödet för närståendevården och stödet för närståendevården betalas till vårdaren i enlighet med ett uppdragsavtal om ordnande av närståendevård vilket ingåtts mellan vårdaren och den kommun som svarar för ordnandet av vården. Enligt lagen om stöd för närståendevård ska för stöd för närståendevård tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren göras upp en vård- och serviceplan. Stödet för närståendevård är socialservice som kommunen ansvarar för. Det är ett ekonomiskt stöd som hör till de tjänster som kommunen har allmänna skyldigheter att tillhandahålla och kommunen tillhandahåller det i den mån som den reserverat anslag för ändamålet. Kommunen har rätt att genom allmänna anvisningar på ett noggrannare sätt fastställa på vilka villkor och till vilket belopp stödet för närståendevård tillhandahålls i kommunen. Kommunen kan prioritera vem som beviljas stödet för närståendevård om anslagen inte räcker för att bevilja alla sökandena stödet. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT BEVILJA STÖDET Syftet med stödet för närståendevård är att möjliggöra vård av och omsorg om en person i hemmet eller på annat sätt i hemförhållanden. Förutsättningar för beviljande av stödet är att 1) någon på grund av nedsatt funktionsförmåga, sjukdom, handikapp eller någon annan motsvarande orsak behöver vård eller annan omsorg i hemförhållanden 2) en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära är beredd att ansvara för vården och omsorgen med hjälp av behövlig service. Stödet för närståendevård kan ges också med avsaknad av stödtjänster om det med tanke på den vårdbehövande betraktas vara tillräckligt 3) vårdarens hälsa och funktionsförmåga svarar mot de krav som närståendevården ställer. Vårdare kan vara en fullvuxen person som på grund av sin kondition och hälsa kan tillmötesgå den vårdbehövandes behov i enlighet med det som parterna har kommit överens om i vård- och serviceplanen. I samband med att kommunen fattar beslut om stödet för närståendevård bör den göra en bedömning av om 2

närståendevårdaren klarar av de uppgifter som hör till vården. Vid bedömningen beaktas a. närståendevårdarens fysiska och psykiska hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och den behandling som de kräver b. närståendevårdarens funktionsförmåga och resurser, såsom förmåga att klara av de dagliga funktionerna och och sysslorna i hemmet och utanför hemmet. 4) närståendevården tillsammans med andra behövliga social- och hälsovårdstjänster är tillräcklig med tanke på den vårdbehövandes välbefinnande, hälsa och säkerhet 5) den vårdbehövandes hem till sina sanitära förhållanden och övriga förhållanden är lämpligt för den vård som ska tillhandahållas där 6) beviljande av stöd bedöms vara förenligt med den vårdbehövandes bästa. 3 VÅRDARVODE Kommunen faststår på vilka grunder och till vilket belopp ett vårdarvode för stödet för närståendevård utbetalas vid en given tidpunkt och beaktar då de anslag som har reserverats för ändamålet och de villkor som ställs i lagen. Enligt lagen bestäms vårdarvodet enligt hur bindande och krävande vården är och i lagen finns också en bestämmelse om minimibeloppet av vårdarvodet (5 i lagen om stöd för närståendevård 937/2005). Om närståendevårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning, är arvodet minst 600 euro i månaden, förutsatt att vårdaren under denna tid inte har arbetsinkomster som inte är ringa, rätt till specialvårdspenning enligt 10 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller rätt till alterneringsersättning enligt 13 i lagen om alterneringsledighet (1305/2002). Vårdarvodet kan enligt avtal fastställas till ett lägre belopp än vad som föreskrivs, om vården binder vårdaren i mindre utsträckning än vad som förutsätts i 4 1 mom. i lagen om stöd för närståendevård. Vårdaren är då inte oavbrutet eller med få avbrott bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag, och behovet av vård och omsorg är ringa eller vårdaren anför särskilda skäl till det. Vårdarvodet betalas till närståendevårdaren och är skattepliktig inkomst. Vårdarvodet justeras varje kalenderår med den lönekoefficient som avses i 96 i lagen om pension för arbetstagare (395/2006). Vårdarvodet bestäms enligt hur bindande och krävande vården är. Om klienten beviljas övriga tjänster utöver vårdarvodet eller om han eller hon under en del av dygnet är någon annanstans än i hemmet och om vården blir påtagligt mindre bindande och krävande på grund av övriga beviljade stöd, tjänster och ordnade ledigheter så minskar vårdarvodet på så vis att vårdarvodet betalas i enlighet med den vårdarvodesklass som svarar mot hur bindande och krävande vården är. Om det under den tid som ett avtal är i kraft sker förändringar i omständigheter som gäller den vårdbehövande och vårdaren, ska rätten till stöd och vårdarvode för närståendevård bedömas på nytt. 3

4 VÅRDARVODESKLASSER FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH GRUNDER FÖR BEVILJANDET AV STÖDET DEN VÅRDBEHÖVANDES HUR BINDANDE VÅRDEN ÄR FUNKTIONSFÖRMÅGA Vårdarvodesklass A Personer som i riklig utsträckning behöver daglig vård, omsorg och tillsyn Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: mätinstrumentet RAIscreener kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service mätinstrumentet RAIscreener kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Den vårdbehövande är i riklig utsträckning i behov av hjälp och tillsyn för att sköta ett flertal av sina olika personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande kan bo ensam och vara ensam en kortare tid dagligen och behöver inte hjälp regelbundet på natten. Den vårdbehövande behöver emellertid vårdarens hjälp ett flertal gånger om dagen. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativ till stödet för närståendevård är enheter som erbjuder serviceboende för äldre eller handikappade. Om den vårdbehövande inte får närståendevård så behöver han eller hon i riklig utsträckning tjänster i hemmet och stödtjänster för att kunna bo själv. Vårdarvodesklass B Personer som i mycket riklig utsträckning behöver daglig vård, omsorg och tillsyn Den vårdbehövande behöver hjälp, tillsyn och omsorg för att sköta ett flertal av sina personliga Den vårdbehövandes funktioner och dagliga sysslor. Den funktionsförmåga bedöms med vårdbehövande klarar inte av ett självständigt tillgängliga bedömningsmetoder: boende. Den vårdbehövande behöver vårdarens hjälp vid olika tidpunkter på dygnet, regelbundet också nattetid. Närståendevårdaren bär huvudansvaret för vården. Alternativ till stödet för närståendevård är intensifierat serviceboende i ett servicehus för äldre, i ett grupphem eller på en enhet för serviceboende för handikappade. Vårdarvodesklass C Personer som fortlöpande i mycket riklig utsträckning behöver vård, omsorg och tillsyn på grund av ett gravt handikapp eller en svår sjukdom Den vårdbehövande behöver tillsyn, hjälp och omsorg för att sköta alla sina personliga funktioner Den vårdbehövandes och dagliga sysslor. Den vårdbehövande bor hos funktionsförmåga bedöms med vårdaren och kan inte lämnas utan tillsyn. tillgängliga bedömningsmetoder: Vårdarbetet förutsätter att vårdaren arbetar heltid och ansvarar för vården dygnet runt. mätinstrumentet RAI- 4

screener kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service Alternativ till stöd för närståendevård är långvarig institutionsvård, sjukhusvård eller vård på krävande specialnivå vilken ges på en boendeenhet avsedd för gravt handikappade eller på en boendeenhet för intensifierat serviceboende. Alternativ om närvårdaren under en tung behandlingsfas kortvarigt är förhindrad att arbeta för egen eller någon annans räkning. Specialavgiftsklass D Specialarvodesgrupp för barn under 16 år. En vårdnadshavare vårdar ett gravt handikappat/svårt sjukt barn i hemmet (t.ex. palliativ vård) och kan inte förvärvsarbeta. Familjen vårdar barnet med ringa stödtjänster. Den vårdbehövandes funktionsförmåga bedöms med tillgängliga bedömningsmetoder: kartläggning av funktionsförmågan kartläggning av behovet av service serviceplan Vårdarvodesbeloppet prövas alltid från fall till fall. Det maximala arvodet uppgår till den månatliga ersättningen för personliga assistenter vilken bestäms enligt AKTA. Beslut fattas alltid för viss tid, max. 6 mån. åt gången. Den vårdbehövande behöver tillsyn, hjälp och omsorg för att sköta alla sina personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande bor hos vårdaren och kan inte lämnas utan tillsyn. Vårdarbetet förutsätter att vårdaren arbetar heltid och ansvarar för vården dygnet runt. Alternativ till stödet för närståendevård är institutionsvård. 5 VÅRD- OCH SERVICEPLAN Enligt lagen om stöd för närståendevård ska för stödet för närståendevård tillsammans med den vårdbehövande och närståendevårdaren göras upp en vård- och serviceplan. Vårdaren är skyldig att informera kontaktpersonen för stödet för närståendevård om förändringar i den vårdbehövandes funktionsförmåga och vård. Om vårdaren försummar informationsskyldigheten så driver staden in det stöd för närståendevård vilket eventuellt har utbetalts till ett för högt belopp. 6 AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. Det ska innehålla uppgifter om vårdarvode och betalningssätt, rätt till lediga dagar och ordnande av ledighet för närståendevårdaren. 5

Eftersom det är fråga om ett uppdragsavtal står närståendevårdaren inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Enligt 8 i lagen om stöd för närståendevård gäller ett avtal om närståendevård tills vidare. Av särskilda skäl kan avtalet ingås för viss tid. Avtalet kan ses över på grund av förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller vid behov. Ett avtal om stöd för närståendevård ska ingås mellan närståendevårdaren och kommunen. En vård- och serviceplan ska bifogas avtalet. Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen och närståendevårdaren så att det upphör att gälla tidigast en månad efter uppsägningen. Oavsett uppsägningstiden upphör avtalet att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. 7 BETALNING AV STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Arvodet för närståendevård kan inte betalas förrän närståendevårdaren har undertecknat och returnerat uppdragsavtalet. Vårdarvodet betalas ut den 15 dagen i den månad som följer på vårdmånaden. Stödet är skattepliktig inkomst och därför ska närståendevårdaren lämna ett nytt skattekort årligen. Om stödet för närståendevård beviljas så betalas det ut i efterskott från början av den månad som ansökan inkommit. 8 LAGSTADGAD LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE En närståendevårdare har rätt till minst tre dygn ledig tid per sådan kalendermånad under vilken han eller hon oavbrutet eller med få avbrott varit bunden vid vården dygnet runt eller fortgående varje dag. Vårdaren anses vara bunden vid vården dygnet runt oberoende av om den vårdbehövande regelbundet en liten del av dygnet anlitar social- och hälsovårdstjänster som ordnas utanför hemmet eller får rehabilitering eller undervisning (950/2006). Kommunen bestämmer själv vad den anser med få avbrott. Karleby stad avser med få avbrott att rätten till lagstadgad ledighet upphör om vården avbryts för en tid som varar längre än sju dygn per månad. I lagen finns inte bestämmelser om när de lagstadgade ledigheter som närståendevårdaren har samlat bör hållas under ett kalenderår vilket innebär att kommunen kan slå fast detta. Huvudregeln för Karleby och Kronoby är att närståendevårdaren har rätt att vara ledig en gång i månaden eller samla de lediga dagarna från tre månader till en längre ledighet. I regel bör de lediga dagarna tas ut under den tid som de införtjänas. Utgångspunkten är att avsikten med närståendevårdarens ledighet är att stödja närståendevårdarens möjligheter att orka och därför är det ytterst viktigt att de lediga dagarna tas ut regelbundet och på ett överenskommet sätt. 6

Om den som får stöd för närståendevård på ett planenligt sätt får familjevård, institutionsvård eller motsvarande vård 3 dygn/månad, ersätter vården i fråga den vård som ordnas under de dagar som närståendevårdaren tar ut sina lagstadgade lediga dagar. Närståendevårdaren är skyldig att meddela om avbrott till kontaktpersonen för stödet för närståendevård. 9 AVBROTT I UTBETALNING AV VÅRDARVODE OCH NEDSATT VÅRDARVODE Enligt lagen om stöd för närståendevård minskar lediga dagar och rekreationsledighet som är kortare än ett dygn inte vårdarvodets storlek. Om närståendevården avbryts tillfälligt av skäl som beror på den vårdbehövandes sjukhusvård/hälsotillstånd, avbryts utbetalningen av vårdarvodet efter en karensperiod på en månad. Kommunen bestämmer själv på vilket sätt den betalar ut vårdarvode för övriga avbrottstider. I Karleby och Kronoby minskar vårdarvodet för de dagars del vilka överskrider de lagstadgade ledigheterna med en trettiondedel (1/30) av vårdarvodet per dygn för den tid som överskrider närståendevårdarens lagstadgade lediga dagar. Övriga avbrott orsakade av vårdaren eller den vårdbehövande minskar vårdarvodet enligt följande: För vårdavbrott orsakad av vårdarens hälsotillstånd eller rehabilitering uppgår karenstiden till sju dygn. Det finns ingen karenstid om vården avbryts på grund av att den vårdbehövande får tillfällig vård. Om vården avbryts av annan orsak som beror på den vårdbehövande, finns ingen karenstid. 10 ORDNANDE AV VÅRDEN AV DEN VÅRDBEHÖVANDE UNDER VÅRDARENS LAGSTADGADE LEDIGHET Kommunen ska sörja för att vården av den vårdbehövande ordnas på ett ändamålsenligt sätt under vårdarens ledighet. Varken den vårdbehövande eller närståendevårdaren har absolut rätt att välja vårdform under ledigheten. Kommunen beslutar om formen för och sättet att ordna servicen. Vården av den vårdbehövande under vårdarens ledighet kan ordnas på följande sätt: 1) Kommunen hänvisar den vårdbehövande till en vårdenhet under närståendevårdarens lagstadgade ledighet. I Karleby och Kronoby hänvisas den vårdbehövande i första hand till en av stadens egna enheter för tillfällig vård. Staden kan också hänvisa den vårdbehövande till en vårdenhet som drivs av ett företag som staden har ingått ett avtal med om köpta tjänster. De företag som staden har ingått avtal med om köpta tjänster anlitas i enlighet med beslutet som staden har fattat avseende företaget i fråga. 7

2) Kommunen kan också för att ordna vården använda familjevård om det är så att en familj som kan ge familjevård står till buds. 3) Av särskilda skäl kan vården av den vårdbehövande under närståendevårdarens lagstadgade ledighet ordnas med hjälp av stödtjänster som ordnas i den vårdbehövandes hem. 4) Av särskilt vägande skäl kan en kommun ordna den avlösarservice som behövs under närståendevårdarens ledighet eller annan tillfällig frånvaro genom att med en person som uppfyller kraven i 3 3 punkten i lagen om stöd för närståendevård ingå ett uppdragsavtal där personen förbinder sig att ge vården. Avlösningen kan ordnas, om närståendevårdaren samtycker till det. Vidare förutsätts det att arrangemanget genomförs med beaktande av den vårdbehövandes åsikt och att arrangemanget kan anses förenligt med den vårdbehövandes bästa. Inom socialoch hälsovårdsväsendet i Karleby kan man ingå ett avtal med en avlösare om det av särskilda skäl är svårt att ordna vården av den vårdbehövande på ett annat sätt. 5) Kriterier för ingåendet av ett avlösaravtal är att den vårdbehövande behöver tillsyn, hjälp och omsorg för att sköta alla sina personliga funktioner och dagliga sysslor. Den vårdbehövande bor hos vårdaren och kan inte lämnas utan tillsyn. Vårdarbetet förutsätter att vårdaren arbetar heltid och ansvarar för vården dygnet runt. Alternativ till stödet för närståendevård är långvarig institutionsvård, sjukhusvård eller vård på krävande specialnivå vilken ges på en boendeenhet avsedd för gravt handikappade eller på en boendeenhet för intensifierat serviceboende. I det uppdragsavtal som ingås med avlösaren ska parterna komma överens om beloppet och sättet för betalning av vårdarvodet till avlösaren vid behov komma överens om ersättning för de kostnader som avlösaren orsakas komma överens om uppdragsavtalets giltighetstid vid behov komma överens om andra frågor som gäller den vård som avlösaren ger. I fråga om avlösarens arbetsrättsliga ställning samt pensions- och olycksfallsförsäkringsskydd gäller vad som i 10 i lagen om stöd för närståendevård bestäms i fråga om närståendevårdare. Det vårdarvode som betalas till avlösaren innehåller alla kostnaderna för produktionen av tjänsterna, såsom t.ex. reseersättningar. Det vårdarvode som betalas till avlösaren fastställs årligen. Lämpligheten att vara avlösare bedöms på samma sätt som lämpligheten hos den ordinarie närståendevårdaren. 11 KLIENTAVGIFTER FÖR STÖDET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD Enligt 6 b i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården har kommunen rätt att för tjänster som kommunen tillhandahåller en vårdbehövande under närståendevårdarens 8

lediga dagar ta ut avgifter. I Karleby och Kronoby tar staden ut en klientavgift i enlighet med lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Om kommunen ordnar övriga social- och hälsovårdstjänster i anslutning till närståendevården så tar den ut avgifter för hemvård enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården vilka bestäms enligt en persons betalningsförmåga. Det här gäller exempelvis de lediga dagar som ordnas utöver närståendevårdarens lagstadgade ledigheter och de avgifter som tas ut för dem. Den avgift som bestämts kan efterskänkas eller nedsättas med stöd av 11 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. 12 ANVISNINGAR SOM GÄLLER VÅRDAREN En person betraktas som lämplig som närståendevårdare om den vårdbehövande skriftligt har godkänt honom eller henne som sin vårdare. Närståendevårdaren ska också med tanke på ålder, funktionsförmåga och livssituation vara lämpad för uppgiften. En anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära kan vara närståendevårdare. Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande till Karleby stad eller Kronoby kommun eller till den vårdbehövande. Närståendevårdaren ska vara minst 18 år och med tanke på sin hälsa och funktionsförmåga klara av de uppgifter som hör till närståendevården (se s. 3 punkt 2.3.). Vid behov ska ett läkarintyg begäras över att vårdaren är lämpad att vara närståendevårdare. 13 PENSIONS- OCH OLYCKSFALLSFÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRDARE Närståendevårdaren står inte i ett anställningsförhållande enligt arbetsavtalslagen (55/2001) till den kommun som har ingått avtalet eller till den vårdbehövande eller den vårdbehövandes vårdnadshavare. Bestämmelser om pensionsskydd för närståendevårdare finns i lagen om kommunala pensioner (549/2003). En kommun som har ingått ett avtal om stöd för närståendevård med en vårdare ska för vårdaren teckna en sådan försäkring som avses i 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948). 14 ÖVERSYN OCH HÄVNING AV ETT AVTAL OM NÄRSTÅENDEVÅRD Ett avtal kan ses över på grund av förändringar som gäller vårdens varaktighet eller innehåll eller vid behov. 9

Avtalet upphör att gälla vid utgången av den månad då vården blivit obehövlig till följd av förändringar i den vårdbehövandes hälsotillstånd eller om han eller hon överförs till långvarig vård. Båda parterna kan säga upp ett avtal om närståendevård. Närståendevårdaren har en månads uppsägningstid. Kommunen kan säga upp ett avtal om närståendevård så att det upphör att gälla tidigast två månader efter uppsägningen. Innan staden säger upp ett avtal ska den höra klienten och vårdaren. Om brister har uppdagats i vården kan det ställas en tidsfrist inom vilken bristerna ska rättas till. För den vårdbehövande fattas ett eget beslut om att stödet för närståendevård upphör. Ett avtal kan också ingås för viss tid och upphör då att gälla utan ett särskilt beslut efter det att tiden har gått ut. Om den vårdbehövandes eller närståendevårdarens hälsa eller säkerhet äventyras av att avtalet fortsätter att gälla, kan parterna häva avtalet med omedelbar verkan. Innan ett avtal hävs ska vårdaren och den vårdbehövande höras. Om det är uppenbart att en brist inte kan rättas till kan ett avtal hävas omedelbart efter ett hörande. För den vårdbehövande fattas ett beslut om att stödet för närståendevård upphör. 15 INDIVIDUELL PRÖVNING Stödet för närståendevård beviljas enligt lagen om stöd för närståendevård och denna anvisning. Beslutsfattandet omfattar individuell prövning och beaktande av klientens behov av vård och omsorg. 10