Minnesanteckningar Samverkansråd nr 5 LS och Handikapporganisationerna

1 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Personalstrategiska avdelningen Mats Sternhag Minnesanteckningar 5 2012-05-28 Minnesanteckningar Samverkansråd nr 5 LS och Handikapporganisationerna Justeras: Stig Nyman Lena Ringstedt Datum 2012-05-28 Tid 10.00-12.00 Plats Mälarsalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45 Närvarande Ej närvarande Stig Nyman (KD) ordförande Håkan Jörnehed (V) Hans Åberg (FP) Marie Ljungberg Schött (M) Hans Lindqvist (C) Erika Ullberg (S) Lena Ringstedt HSO Lars Åstrand HSO (ers) Inge-Britt Lundin HSO Olle Johansson DHR Margareta Åsén-Johansson SRF (ers) Gunder Wåhlberg DHR (ers) Lars Ettarp, HSO Tina Normi SRF Kaj Nordquist SRF Gun Lingberth HSO Lennart Håwestam HSO Marian Bergroth HSO kansli Bengt Adamsson HSO (ers ) Elisabeth Levander avd chef LSF Kansli Agneta Marmestrand Ruud LSF Kansli Mats Sternhag SLL Personal Helene Öberg (MP) David Winks (sekr KD) Jaan Kaur ombudsman DHR Anders Nordholm HSO kansli Karin Pettersson LSF Kansli Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 Stockholm Telefon: 08-123 140 93 E-post: mats.sternhag@sll.se Besök oss: Hantverkargatan 26. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se

2 (14) Minnesanteckningar 1. Inledning och presentationsrunda 2. Justeringsmän Till justeringsmän valdes Håkan Jörnehed och Lena Ringstedt 3. Godkännande av föregående mötes minnesanteckningar Föregående mötes minnesanteckningar läggs ad acta. 4. Godkännande av dagordning samt övriga frågor Övriga ärenden: 1. Bemötandepriset 2. Mats Sternhag tackar för sig 5. Information om kommunaliseringen av hemsjukvården Elisabeth Höglund Avtalshandläggare/Samordnare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Närsjukvård/enheten för allmänmedicin Elisabeth presenterar arbetet med Hemsjukvården 2015 till dags dato. Projektet är ett samarbete mellan Kommunförbundet Stockholms Län och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Nedan följer Elisabeths powerpiontpresentation. Bild 1. Bakgrund Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har startat projektet Hemsjukvård 2015. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium och KSL:s Sociala välfärdsberedning är uppdragsgivare. Intentionen är att överföra ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna genom skatteväxling. Bild 2. God, trygg och säker vård Målet för Hemsjukvård 2015 är en god, trygg och säker vård för enskilde och att landstingets och kommunernas resurser används effektivt. Bedömningen är att kunna genomföra en kommunalisering våren 2015.

3 (14) Bild 3. Arbetsgång Förslag på innehåll och omfattning av hemsjukvård presenteras för Presidiegruppen den 8 juni 2012. Därefter kan nivå på skatteväxling utredas, hösten 2012 Inriktningsbeslut tas av i landstinget och Kommunförbundet. Därefter rekommenderas kommunerna att fatta samma beslut senast den 31 december 2012. Slutförslag och skatteväxlingsnivå fattas av kommunerna och landstinget, senast den 31 december 2013. Bild 4. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade I samband med huvudmannaskapsförändringen kommer Stockholms läns särskilda överenskommelse om hälso- och sjukvård till personer som bor i bostad med särskild service och/eller har daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade att förändras. Bild 5. Definition av HEMSJUKVÅRD Socialstyrelsens Termbank, 2012: hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Kommentar: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. Bild 6. Hemsjukvård Hemsjukvård Delat ansvar/huvudmannaskap. Kommunen ansvarar för allt utom läkarinsatser. Specialiserad hemsjukvård Alla insatser i hemmet som inte ingår i hemsjukvård. Landstinget är huvudman.

4 (14) Bild 7. Hemsjukvård 2015 förslag Hemsjukvård i Stockholms län är ett gemensamt ansvar för landstinget och kommunerna och kännetecknas av att individen erhåller en god, trygg och patientsäker vård samt att vården tillhandahålls och utförs så att de gemensamma resurserna används effektivt. Hemsjukvård är all den hälso- och sjukvård som ges i individens bostad eller motsvarande till personer 18 år och äldre och som är sammanhängande över tiden. Behov av hemsjukvård ska bedömas och överenskommas i en vårdplanering. Hemsjukvård kan erhållas alla dagar, dygnet runt och består av både planerade och oplanerade besök hos registrerade hemsjukvårdspatienter. Hemsjukvård är avsedd för de personer som på grund av sjukdom, hälsotillstånd, social situation eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till öppenvårdsmottagning för att erhålla hälso- och sjukvårdsinsats eller om individen av synnerliga skäl bäst tillgodogör sig insatsen i hemmet. Landstinget är huvudman för läkarinsatser och kommunen för övriga insatser och som utförs av distriktssköterska, sjuksköterska eller av annan vårdpersonal med delegering enligt Patientsäkerhetslagen. Landstinget har ansvar för den typ av insatser som räknas till specialiserad nivå och som därmed inte ingår i hemsjukvården. Bild 8. Enstaka hembesök Insatser av tillfällig karaktär som hälso- och sjukvårdspersonal utför i hemmet räknas inte som hemsjukvård utan som öppen hälso- och sjukvård (SOU 2011:55 kap 2.1). Enstaka hembesök besök av distriktssköterska, sjuksköterska eller undersköterska, såväl planerade som oplanerade besök till personer, 18 år och äldre, inte är registrerade i hemsjukvården. Hembesök bedöms oftast från landstingsfinansierade verksamheter men planeras gemensamt. En gemensam planering ska ske inför hembesök. Enstaka hembesök föreslås också ingå i den så kallade kommunaliseringen och därmed skatteväxlas. Däremot ska dessa hembesök inte ses som hemsjukvårdsbesök. Bild 9. Rehabilitering Frågan om rehabilitering utreds i särskild ordning och berörs inte i detta beslut. En arbetsgrupp är tillsatt för att kartlägga landstingets och kommunernas rehabiliteringsansvar och föreslå hur rehabilitering inom hemsjukvården bäst kan lösas efter en kommunalisering.

5 (14) Bild 10. En konsekvens Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser (dock inte hälso- och sjukvård som meddelas av läkare) i särskilda boenden för äldre och funktionshindrade samt dagverksamheter. Enligt 11 i en principöverenskommelse från 1994 mellan KSL och SLL utför landstinget utan kostnad för kommunerna hälso- och sjukvården i Bostäder med särskild service och daglig verksamhet för LSS personkrets. Landstinget utför hälso- och sjukvården enligt normaliseringsprincipen, vilket innebär att huvudregeln är att individerna besöker sin öppenvårdsmottagning för hälso- och sjukvårdsinsatser. Den som inte kan ta sig till mottagning erhåller hemsjukvård. Bild 11. Vid den kommunalisering av hemsjukvården förändras 11 i principöverenskommelsen och kommunerna får själva organisera hälso- och sjukvårdsinsatserna som inkluderar rehabiliteringsinsatser. Specialiserad hemsjukvård 2015? Specialiserad palliativ vård i öppenvård Avancerad sjukvård i hemmet Insatser i hemmet av primärvårdsrehabilitering och specialiserad rehabilitering Specialiserad psykiatrisk vård i hemmet Alla insatser till personer under 18 år Habilitering i hemmet Övriga insatser i hemmet som utförs av vårdgivare på landstingets uppdrag Bild 12. Vad skulle gå över? Det som idag utförs som basal hemsjukvård och hembesök av dsk/ssk/usk från husläkarverksamhet (vårdcentral) till personer över 18 år 200 avtal dagtid Basal hemsjukvård (inkl hembesök) på kvällar och nätter 8 avtal Rehabilitering i hemmet behöver utredas/tydliggöras - arbetsgrupp

6 (14) Bild 13. Besök från landstinget 2011 Hemsjukvårdsbesök dagtid dsk/ssk/usk 1 474 300 Hembesök dagtid dsk/ssk/usk 72 200 Besök kvällar och nätter 375 800 (6 000 individer) - varav 13% dsk/ssk och 87% usk besök - varav 12% är besök till icke hemsjukvårdspatient Totalt ca 1 922 300 besök Bild 14. Vad skulle förändras? Insatser i hemmet till 0-18 år Läkarinsatser? Nya rutiner och överenskommelser för gemensam vårdplanering som kan ske från sjukhus, husläkarverksamhet o övrig verksamhet Kontaktvägar mellan läkare och ansvarig distriktssköterska i hemsjukvård Bild 15. Arbetsgång Förslag på innehåll och omfattning av hemsjukvård presenteras för Presidiegruppen den 8 juni 2012. Därefter kan nivå på skatteväxling utredas, hösten 2012 Inriktningsbeslut tas av i landstinget och Kommunförbundet. Därefter rekommenderas kommunerna att fatta samma beslut senast den 31 december 2012. Slutförslag och skatteväxlingsnivå fattas av kommunerna och landstinget, senast den 31 december 2013. Bild 16. Mer information om Hemsjukvård 2015 www.ksl.se www.sll.se/hemsjukvard2015 Diskussion: Efter Ädelreformen började en debatt om att kommunalisera Hemsjukvården. Några län har gått före och genomfört kommunaliseringen. Socialstyrelsen gjorde en utredning 2008. Eva Samuelsson höll i denna. Uppdraget var att hjälpa län som inte hade kommunaliserat Hemsjukvården. Men observera att det var på frivilligbasis! Alltså ingen lag. Läkarna motsätter sig att ha någon annan huvudman/arbetsgivare än Landstinget och utan läkarna inkluderade så blir det ingen enhetlig kommunalisering.

7 (14) Viktigt att tydligt identifiera vad som ska flyttas över från landsting till kommun för att kunna ta fram en ekonomisk beräkning. Presidiet HSF + KSL har planer på att ge ett uppdrag i projektform men inget beslut är taget. Gränsdragning av Basal respektive Avancerad Hemsjukvård är viktig. Den avancerade Hemsjukvården är starkt läkarberoende men är även beroende av annan landstingspersonal. Tekniskt avancerad. Var kvar som landstingsuppdrag. Andra län som genomfört kommunaliseringen av Hemsjukvården har få privata aktörer vilket innebär att det blir en enklare verksamhetsövergång från landsting till kommun. Stockholm har en helt annan situation som kräver helt andra lösningar för säkerställa kvalitet och kontinuitet. En centralt viktig fråga är att man tydligt definierar gränssnittet mellan landstingets uppdrag och var kommunens ansvar tar vid! Hur överlämningen ska ske i detta gränssnitt måste var tydligt preciserat. Lika viktigt är det att landsting och kommun samverkar och att det tydligt framgår vem som tar ansvaret för den gemensamma planeringen. Få bort gråzonen! TYDLIGHET! Vård ska kunna ges i hemmet om patienten/medborgaren av olika skäl inte kan ta sig till vårdinrättningen. Finns dock en risk här att vårdcentraler i stället för att tillgänglighetsanpassa verksamheten väljer att i stället ge vården i hemmet. Ansvar för rehabiliteringen måste tas särskild hänsyn till och kommer att utredas för sig. Kommunen har idag ett ansvar för rehabiliteringen vilket är en effekt av Ädelreformen. Viktigt att arbetet med kommunalisering av Hemsjukvården sker i nära samverkan med Handikapporganisationerna. 6. Information om budget 2013 och plan för åren 2014-2015 Gunnel Forsberg Ekonomidirektör SLL Ekonomi och finans Landsstyrelsens förvaltning Gunnel öppnar med att säga att Stockholms läns landsting har en budget i balans men marginalen, överskottet, är bara cirka 8% av hela budgeten. Kan låta mycket men det behövs inte mycket oro på finansmarknaden för att detta utrymme är uppätit. Landsting i Sverige som helhet ligger på en belåning på 35-50%. Stockholms läns landsting har 80% belåning.

8 (14) Gunnel fortsätter redovisningen med nedanstående powerpointpresentation. Från Ekonomi deltar även Johanna Munter. Bild 1. Bild 2. Alliansens förslag till Mål och budget 2013 och plan för åren 2014-2015 En framtidsbudget för ett växande Stockholms län Stockholms läns landsting 28 maj 2012 Kort om budget 2013 Budgeten omsluter 79 miljarder kronor. Sjukvården får 49 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder mer än för 2012. Kollektivtrafiken får 7,9 miljarder kronor vilket är 431 miljoner mer än för 2012. Investeringarna uppgår till 65 miljarder för de kommande fem åren, varav 14,5 miljarder 2013. Landstingsskatten är oförändrad, 12,10 kronor. Taxorna inom hälso- och sjukvården är i stort sett oförändrade. Folktandvården föreslås genomföra en prisjustering med +2,8 procent. Taxorna inom kollektivtrafiken är oförändrade. De långsiktiga finansiella målen för resultat, finansiering, skuldsättning samt in- och utbetalningsströmmar uppfylls för samtliga år i budgetperioden. Budgeten är i balans samtliga år med ett överskott på 525 miljoner kronor 2013. En särskild satsning föreslås avseende Rikssjukvården med 60 miljoner kronor för vart och ett av åren i budgetperioden. Landstinget satsar 2013 direkt drygt 1,4 miljarder kronor på forskning, utveckling och utbildning, en ökning jämfört med 2012 med drygt 96 miljoner kronor. Därutöver satsar landstinget ytterligare 1,4 miljarder på forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset. Landstinget står inför stora investeringar både inom sjukvård och kollektivtrafik. Vården förstärks: Nya Karolinska Sjukhuset, samtliga övriga akutsjukhus men också i flera andra sjukhus. Kollektivtrafiken förstärks: Tvärbana Norr mot Solna, Roslagsbanans upprustning, fortsatt upprustning av tunnelbanans gröna linje samt nytt signalsystem och fordon till röda linjen.

9 (14) Bild 3. Framtidsplan för hälso- och sjukvården Tre specialistcentra prövas (Sollentuna, Sabbatsberg, Dalen) Ett akademiskt specialistcentra Vårdkarta med volymer för respektive akutsjukhus, NKS och övrig vård Thorax används för vård och ALB behålls NKS akutmottagning med särskilt uppdrag Geriatriken vid Danderyd till Sollentuna Fortsatt analys av lokalisering av psykiatrin Beskrivning av de ekonomiska effekterna avseende köpt vård, NKS, inriktning 10 årig investeringsplan samt omstruktureringskostnader Förslag på inriktning avseende investeringar i en tioårig investeringsplan

10 (14) Bild 4. De långsiktiga målen kvarstår Långsiktiga mål Huvudstrategier Kortsiktiga mål Indikatorer Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälsooch sjukvården Förbättrad tillgänglighet i kollektivtrafiken En ekonomi i balans Stryning Effektivitet Utveckling Dialog 1. Nöjda medborgare 2. Nöjda patienter 3. Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården 4. Likvärdig behandling av alla medborgare 5. Nöjda medborgare 6. Nöjda resenärer 7. En ledande tillväxtregion 8. God ekonomisk hushållning 9. Stolta medarbetare 10. Hållbar miljö - Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka (1) - Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagningen, skulle rekommendera till andra ska öka (2) - Andelen vårdvalsområden med fri etablering för vårdgivare ska öka (3) - Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv. Nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas (4) - Alla belägg för ojämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder och uppföljning (4) - Andelen av befolkningen som är nöjd med kollektivtrafiken ska förbättras (5) - Kollektivtrafiken ska levereras med hög kvalitet tillförlitligheten ska förbättras med bättre punktlighet och mäts genom Kunder i tid (6) - Skatteunderlagets årstaktsutveckling i länet ska vara lika hög eller högre än riket/övriga riket (7) - Resultat, finansiering, skuldsättning, in- och utbetalningsströmmar (8) Medarbetarindex, som är det samlade värdet för koncernen, ska öka (9) - Samtliga nämnder och styrelser ska arbeta för att uppfylla målen i landstingets miljöprogram (10) Bild 5. Budget 2013 2015 Resultat Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 177 Mkr 525 Mkr 484 Mkr 290 Mkr

11 (14) Bild 6. Budget 2013 och plan för åren 2014-2015 Kostnader inkl. kapitalkostnader + intäkter = resultat (Mkr) 2013: -78 293+78 818= 525 2014: -81 147+81 632= 484 2015: -84 705+84 996= 290 Bild 7. SLL:s ekonomiska situation Resultaträkning Mkr Utfall 2011 Budget 2012 Prognos 2012 Budget 2013 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter 15 838 57 965 16 578 59 696 16 927 59 722 16 956 61 861 SUMMA INTÄKTER 73 803 76 274 76 648 78 818 Personalkostnader Köpt hälso- och sjukvård, tandvård Köpt trafik Övriga kostnader -23 663-14 183-11 209-18 999-24 885-14 809-11 832-19 241-25 304-14 971-11 805-19 320-25 842-14 459-12 573-20 609 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER -68 054-70 766-71 398-73 383 Resultat före avskrivningar 5 749 5 507 5 250 5 434 Avskrivningar -3 096-3 233-3 293-3 396 RÖRELSERESULTAT 2 653 2 274 1 957 2 038 Finansnetto -2 141-2 097-1 595-1 514 RESULTAT 512 177 363 525 Bild 8. Vad består våra intäkter av Skatteintäkter 79% Resenärsintäkter 8% Uthyrning av lokaler och fordon 3% Patientavgifter och utomlänsintäkter 3% Statsbidrag 3% Övriga intäkter: 3% Bild 9. Vad består våra kostnader av Personalkostnader 32% Köpt hälso- och sjukvård 20% Köpt trafik 16% Läkemedel 9% Kapitalkostnader 7% Övriga kostnader 17%

12 (14) Bild 9. Landstingsbidrag Bidrag på 60,0 miljarder kronor 2013 Rev 2,0% TioHN 3,0% KuN 3,1% HSF 3,1% Totalt 3,6% TN 5,8% PaN 5,8% LS-LSF 7,4% Bild 10. Så fördelas landstingsbidragen inom landstinget Hälso- och sjukvården (inkl TioHN) 81,6% Trafiken 13,2% Landstingsstyrelsen 4,5% Övrigt (KuN, PaN samt Rev) 0,7% Bild 11. SLL:s ekonomiska situation Balansräkning Mkr Bokslut Budget Prognos Budget 2011 2012 2012 2013 Tillgångar: Anläggningstillgångar 59 455 70 476 68 40 79 518 Omsättningstillgångar 9 149 7 872 9 361 10 064 Varav Kassa och bank 1 821 SUMMA TILLGÅNGAR 68 604 78 348 77 765 89 582 Eget kapital Avsättning Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 3 944 17 493 47 167 32 796 14 371 4 342 18 488 55 518 4 361 18 856 54 548 40 930 13 619 4 886 20 168 64 528 49 267 15 261 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 68 604 78 348 77 765 89 582 Ansvarsförbindelser Pensioner Övrigt 24 389 863 22 484 24 628 24 416

13 (14) Bild 12 Investeringar 2013-2017 65 miljarder kronor Dessa data presenteras i ett stapeldiagram där varje års investeringar presenteras i en stapel som innehåller: Trafik Fastigheter Inventarier mm NKS Citybanan Här syns att trafikinvesteringarna är omfattande dessa över dessa år liksom NKS men även fastighetsinvesteringar över huvud taget. Investringarna når sin kulmen under 2013-2015 för att sedan gå ner 2016-2017. / Undertecknads tolkning MS. Bild 13 Utveckling av investeringsvolymer 1994-2017 Miljoner kronor Investeringar inom SLL 1994-2017 Utfall 1994-2011; budget 2012 samt förslag 2013-2017 Utryckt i mkr, nominella tal Dessa data presenteras i ett linjediagram där varje års investeringar presenteras i en egen linje som innehåller: Totalt Trafik Fastigheter Inventarier mm NKS Citybanan I linjediagrammet syns de stora investeringar vi gjort och kommer att göra inom trafiken som har sitt kulmen 2011-2014 och därefter avta. Man ser även den stora investering NKS medför under åren 2019-2015. Med det följer även ökade investeringar i övriga fastigheter under samma tid. / Undertecknads tolkning MS. 7. Info från andra samverkansråd LSF: Man har kommit överens om att genomföra 4 möten/år. HSF: Viktiga frågor: Kommunaliseringen av Hemsjukvården LM-strategin Trafik: Sjöfrågor; Nya tillgänglighetsanpassade Grindabryggan invigd! Tillgänglighetsproblem uppstår när SL lägger ut trafik på privata aktörer. Nu senast på sträckan Stockholm-Norrtälje där NOVINA sköter trafiken och trafikerar sträckan med dubbeldäckare som är helt otillgängliga. Går ej att malla över tillgänglighetskrav på privata aktörer.

14 (14) Kultur: Möte onsdag 30 maj. Locum: Nästa möte 14 juni. 8. Övriga frågor 1. Bidragsenkäten: Bör arbetas om, en del frågor är omöjliga att svara på för föreningarna. En del frågor känns inte relevanta för att söka eller bedöma behov av bidrag. Hur följer man upp enkäten? Det är okay att arbeta om enkäten så att den är kopplad till dagens verklighet. Bör ske tillsammans med bidragsgruppen. 2. Mats Sternhag tackar för sin tid som sekreterare i Samverksamrådet LS och Handikapporganisationerna. En mycket lärorik tid med många ämnen och ny kontaktnät. Återgår till sin grundtjänst på HSF när projektet Din kompetens vår möjlighet avslutas den 31 augusti i år. Elisabeth Levander återkommer om vem som tar över sekreteraruppgiften innan höstens möte börjar. 9. Höstens möten och agendor - Samverkansrådet behöver fördjupa sig i patientsäkerhetsarbetet inom SLL - 27 augusti besöka Norrtälje och TioHundraFörvaltningen - 24 septenber. Framtidens hälso- och sjukvård o Fortsatt information om hur arbetet fortskrider med det politiska uppdraget att SLL ska bli bättre än idag på att anställa personer med funktionsnedsättning. Din kompetens vår möjlighet i reguljär verksamhet - Fritt vårdval - - Uppföljning av Mer än bara trösklar Vid pennan: Mats Sternhag