LARSBODA KARLSVIK KLOCKELUND Farsta 2:1, Stockholms stad Arkeologisk förstudie 2013 John Hedlund Stockholms stadsmuseum rapporterar 29
Omslagsbild: Detalj från häradsekonomiska kartan från 1901, Länna J112-75-25, Rikets allmänna kartverks arkiv. Stockholms stadsmuseum Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: John Hedlund ISBN 978-91-87287-06-0 Stockholms stadsmuseum 1
Figur 1. Översiktlig markering av undersökningsområdena på Stockholm stads registerkarta. Skala 1:8000. 1 Inledning Med anledning av att Exploateringskontoret planerar för ny bebyggelse i Larsboda har Stockholms stadsmuseum gjort en arkeologisk förstudie. Området berör delar av campingområdet på berget söder om Hökarängsbadet och naturområdet närmast Drevviken söder om Klockelundsvägen. Studien har gjorts på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholms stad. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Larsboda Fastighet: Farsta 2:1 Typ av undersökning: Arkeologisk förstudie Uppdragsgivare: Exploateringskontoret i Stockholms stad SSM dnr: 4.4/4606/2012 2
Figur 2. Detaljerad markering av undersökningsområdena med Campingstugeområdet på berget söder om Hökarängsbadet och lövskogspartiet utmed Drevviken sydöst om Klockelundsvägen. 3 Bakgrund Exploateringskontoret föreslår att nya bostäder byggs mellan Drevviken och Perstorpsvägen. Vid campingstugorna planeras ca 40 småhus och på fastigheten Klockelund (Plantagen) och odlingslotterna, på fastigheten Farsta 2:1, planeras ca 200 lägenheter (bostadsrätter och hyresrätter) och 80-90 småhus. Totalt planeras för ca 700 nya bostäder i Larsbodaområdet men också för idrottshall, hotell, småindustri, handel, nya förskolor samt gång- och cykelstråk, torg och garage. Planer finns också för äldre- och seniorboende. Perstorpsvägen förslås få trädrader, gångbanor och cykelbanor och en strandpromenad kan utvecklas längs Drevvikens strand. Undersökningsområdet (se fig 2) utgörs i nordväst av den skogsklädda bergshöjden med delvis brant terräng. I detta område ligger campingstugor som i allmänhet omges av röjda och gräsklippta ytor. Centralt uppe på berget finns ett antal gemensamma hus och en öppen plats med dansbana. Det östra området utgörs av äldre åkermark som övergår mot öster i lövskog med enstaka större träd. Närmast sjön är marken sank och bevuxen med buskar och sly. 3
I anslutning till undersökningsområdena ligger industrifastigheten Klockelund och öster om denna en handfull sommarstugor från 1900-talets första hälft. Här ligger också lägenheten/boningshuset Klockelund. 4 Utförande/Metod/Syfte Förstudien omfattar litteratur- arkiv- och kartografiska studier, rektifiering av äldre kartor samt fältbesiktningar. Syftet med förstudien är att sammanställa och öka kunskapen om äldre kulturmiljöer som berörs av det pågående detaljplanearbetet. Figur 3. Detalj från ekonomiska kartan från 1951 med undersökningsområdet söder om Drevvikens strand, Rikets allmänna kartverks arkiv. Södertörns villastad J133-1014g65. 4
Figur 4. Detalj från laga skifteskartan från 1874 över området söder om Hökarängens gård utmed Drevvikan, Karta öfver FARSTA Lantmäterimyndigheternas arkiv 01-BRÄ-107. 5
5 Undersökningsresultat Det äldre kartmaterialet över Larsbodaområdet omfattar laga skifteskartan från 1874, generalstabens karta från senare delen av 1800-talet, häradskartan från 1901 och den ekonomiska kartan från 1951. På häradskartan från 1901 finns två s.k. lägenheter eller boningshus från 1800-talet. De låg utmed Drevvikens strand och kallades Karlsvik och Ulrikslund. Ulrikslund återfinns även på laga skifteskartan från 1874, men Karlsvik dyker inte upp förrän på häradskartan från 1901. Ulrikslund byter namn under första hälften av 1900-talet till Klockelund. På 1940-talet har ett mindra antal sommarstugor byggts längs stranden öster om Klockelund och en väg har dragits fram från gamla landsvägen. Samtidigt har den gamla landsvägen mot Nynäshamn rätats ut och lagts i en båge norr om Larsboda torp. Trafikleden Nynäsvägen söder om landsvägen färdigställdes i mitten på 1970-talet. Lägenheten Karlsvik revs under senare delen av 1900-talet, men Klockelund och sommarstugorna finns fortfarande kvar. I fornlämningsregistret (FMIS) finns inom undersökningsområdet inga fornlämningar eller andra observationer registrerade. Vid fältbesiktningar utförda i november 2012 har heller inget påträffats som ger anledning till att tro att det finns några fornlämningar i området. Figur 5. Karta med häradskartan från 1901 lagd över dagens registerkarta. 6
6 Referenser Ekonomiska kartan från 1951, Rikets allmänna kartverks arkiv, Södertörns villastad J133-1014g65. Fornlämningsregistret (FMIS), Riksantikvarieämbetet. Häradsekonomiska kartan från 1901, Rikets allmänna kartverks arkiv, Länna J112-75-25. Laga skifteskartan från 1874. Karta öfver FARSTA, Lantmäterimyndigheternas arkiv, 01-BRÄ-107. 7