Rektor Peter Tellberg Magnus Petersson Utbildningsdepartementet Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden 2019-2021 Göteborgs universitet ska enligt beslutade direktiv upprätta ett budgetunderlag för perioden 2019-2021. Budgetunderlaget ska lämnas till Utbildningsdepartementet senast 22 februari 2018. Budgetunderlaget är disponerat enligt följande: 1 Sammanfattande bedömning av verksamheten...2 Strategiska utmaningar och möjligheter i sammanfattning...2 Internationalisering...3 Ökad jämställdhet...4 2 Utbildning...4 Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser...4 Sommarkurser 2018-2020...5 Hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar-och förskollärarutbildningar...5 Kompletteringsutbildningar och validering samt andra integrationssatsningar inom utbildningsområdet...6 3 Forskning...7 Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser...7 Kvalitetssäkring av forskning RED19...7 Samverkan och samhällspåverkan...8 Forskningens finansiering infrastruktur...9 Nordicoms verksamhet...9 Segerstedtinstitutets framtid...9 4 Ekonomisk utveckling...10 Utbildningsverksamhet...10 Forskningsverksamhet...10 Universitetsledningens stab 1 (13) Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
5 Investeringar i anläggningstillgångar...11 6 Räntekonto och kredit i Riksgälden...11 7 Lokalförsörjning...11 8 Avgiftsbelagd verksamhet...12 Förslag till beslut...13 Tabellbilagor...134 1 Sammanfattande bedömning av verksamheten Universiteten som garant för vetenskap och fakta blir allt viktigare i samhället. Rollen som opartisk och kritisk kunskapsförmedlare och forskningsutförare är för lärosäten viktigare än någonsin och en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Hög kvalitet i utbildning och forskning är grundstenarna i universitetets uppdrag. Lärosätenas uppdrag är att garantera denna kvalitet som en förutsättning för konstruktiv samverkan inom det egna lärosätet och tillsammans med det omgivande samhället. Verksamheten vid Göteborgs universitet har under 2017 tagit ytterligare steg mot förverkligandet av Vision 2020 1 det strategidokument som sedan 2012 vägleder universitetets verksamhet. I enlighet med visionen strävar universitetet efter att erbjuda utbildning och forskning som kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet; ett brett utbildningsutbud för att kunna erbjuda många utbildningar på alla nivåer; vetenskaper och discipliner i samverkan sinsemellan och med det omgivande samhället för att möta globala samhällsutmaningar. Utredningen om styrningen för starka och ansvarsfulla lärosäten, STRUT, har fram till i början av december 2018 ett uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolors styrning och resurstilldelning. Redan i januari 2018 presenterade utredningen en övergripande modell för styrningen, som ett diskussionsunderlag. Modellens förslag bygger på långsiktiga överenskommelser mellan regeringen och högskolorna, där uppdrag och ekonomisk ersättning föreslås fastställas för en fyraårsperiod. Lärosätenas verksamheter ska även fortsättningsvis regleras inom ramen för en generell styrning, med en uppmuntran till olika profilering. Modellen förutsätter en tätare, närmare och tillitsbaserad dialog mellan regering och respektive lärosäte om uppdragens förutsättningar och genomförande under avtalsperioden. Göteborgs universitet välkomnar förslaget och kommer fortsatt att engagera sig i arbetet och diskussionen för att bidra till en utvecklad och förbättrad styrnings- och resurstilldelningsmodell för landets lärosäten. Strategiska utmaningar och möjligheter i sammanfattning Göteborgs universitet står inför fortsatta utmaningar inom såväl forsknings- som inom utbildningsverksamheten. Inom forskningen har universitetet identifierat samordning och finansiering av infrastruktur och andra verksamheter av nationellt intresse som en pågående och framtida utmaning. Kopplingen mellan utbildning och forskning är både en utmaning och en möjlighet, som universitetet behöver hantera för att möta generationsväxlingen inom olika discipliner och för att säkerställa att det breda universitetet har optimala förutsättningar att möta de krav som det omgivande samhället ställer på högre utbildning. Universitetet, tillsammans med övriga universitets- och högskolesektorn, behöver hitta möjligheter att underlätta och stödja samarbeten mellan lärosäten och mellan lärosäten och andra aktörer. 1 www.vision2020.gu.se 2 (13)
Långa ledtider vid förlängning av uppehållstillstånd eller statusbyte för internationell personal och studenter har fortsatt varit ett problem under året. Det har bland annat medfört begränsade möjligheter för många internationella forskare att resa, delta i konferenser eller göra andra utbyten. Mot slutet av året har en förbättring skett så att ledtiderna minskat, men det är fortfarande en fråga som både oroar och försvårar vid rekrytering av internationell personal och gästforskare. Att skapa strukturer som främjar jämställdhet och likabehandling i övrigt är också en utmaning som även regeringen har uppmärksammat. På utbildningssidan utgör den stora och nationellt samtidiga utbyggnaden av lärar- och vårdutbildningarna den största utmaningen med konkurrens om exempelvis lärarkompetens och praktikmöjligheter. För lärarutbildningen riskerar bristen på disputerade lärare och en forskningsverksamhet av mycket liten omfattning att medföra både bristande forskningsanknytning i utbildningen och en svag förmåga att bygga kompletta miljöer, det vill säga utbildning, forskning och samverkan i ett sammanhang. Även integrationsfrågan med breddad rekrytering och breddat deltagande är en utmaning som universitetet står inför. Internationalisering Under 2017 har ett arbete har inletts med att genomlysa befintliga utomeuropeiska samarbetsavtal och universitetsgemensamma nätverk för att ta fram en universitetsgemensam internationaliseringsstrategi. Fler element i en sådan strategi ska undersökas under 2018. Vidare har universitetet tillsammans med en rad andra svenska lärosäten engagerat sig i internationella samarbetsprojekt, exempelvis projektet Inclusive Internationalisation fast track for university teachers and researchers som startade 2017 med finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och som leds av Göteborgs universitet samt Gothenburg Chair Programme for Advanced Studies (GoCAS) som är en gemensam satsning mellan Göteborgs universitet och Chalmers som ska stimulera samverkan mellan forskare från olika fält med ett intresse för grundläggande frågeställningar. Internationaliseringsarbetet har också förstärkts via ett tydligare engagemang i ett antal internationella nätverk. Sammantaget visar detta på en delvis ny inriktning för universitet där exempelvis samarbetet med andra svenska lärosäten i ett globalt sammanhang ses som en viktig framgångsfaktor för att stärka kvaliteten i utbildning och forskning. Institutionerna vid Göteborgs universitet arbetar systematiskt med att öka möjligheterna för internationalisering, ofta genom någon typ av gästforskarprogram och utbytesprojekt av studenter och lärare eller genom engelskspråkiga utbildningsprogram. Universitetet strävar mot att rekrytera internationella studenter till universitets utbildningar med syfte att stärka utbildningsmiljöerna. Som ett led i universitetets internationaliseringsarbete har utbudet av kurser i svenska för internationellt rekryterad personal och studenter utvärderats. Verksamheten vid Göteborgs universitet ska bygga på ett globalt engagemang som ständigt påminner oss om vår roll i världen. Denna ambition utgör exempelvis hörnstenar i den strategiska forskningssatsningen UGOT Challenges och det nystartade Centrum för global migration. Det globala engagemanget utgör även en viktig drivkraft för många medarbetare och studenter som på olika sätt genomför såväl större som mindre projekt. Antalet avgiftsskyldiga studenter har ökat kontinuerligt sedan avgifterna infördes 2011, störst ökning uppvisas mellan 2016 och 2017 28 procent. En bidragande orsak kan vara att Adlebertska stiftelsen och Svenska institutet tillsammans beviljat fler stipendiater än tidigare. 3 (13)
Ökad jämställdhet Göteborgs universitet har, liksom andra lärosäten, arbetat med en handlingsplan för jämställdhetsintegrering JiGU 2. Efter probleminventeringar, kartläggningar och genomgångar av styrdokument med mera. Vid åtta pilotinstitutioner har en gemensam plan för universitetet konkretiserats. Framöver kommer arbetet att fokusera på att särskilt se över kärnverksamhetens villkor, styrsystem och stödprocesser i syfte att skapa strukturella förutsättningar för jämställdhet. Exempel på planerade aktiviteter är att säkerställa transparenta beslutsprocesser på samtliga nivåer och se över budget- och rekryteringsprocesser. Ett förändringsarbete enligt JiGU tar lång tid att genomföra och måste ständigt underhållas. JiGU pågår som ett riktat regeringsuppdrag 2016-2019 men skapar samtidigt förutsättningar för att arbetet ska kunna pågå inom ordinarie verksamhet efter 2019. 2 Utbildning Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Göteborgs universitet strävar efter att skapa ett brett och dynamiskt utbildningsutbud som ger studenterna valfrihet i sin studiesituation. Universitetets breda utbud gav 2017 studenterna möjlighet att välja mellan drygt 200 utbildningsprogram och nästan 2 200 fristående kurser. Lärosätet är populärt och har ett högt söktryck inom många områden. Det övergripande söktrycket till Göteborgs universitets utbildningsprogram är fortsatt högt, men påverkas för andra året i rad av minskade årskullar i åldersgruppen 19 25 år. Även det goda arbetsmarknadsläget bidrar till att färre unga söker högre utbildning. Universitetet har med den strategiska lokalförsörjningsplanen påbörjat en mångårig resa i att förnya sina lokaler och arbetar aktivt med utveckling av goda lärandemiljöer för att skapa en ökad attraktivitet till Göteborgs universitet. Göteborgs universitet arbetar inom ramen för samverkansuppdraget för ökad samsyn mellan universitetet, offentlig verksamhet och näringslivet, vad gäller att utveckla långsiktiga och hållbara strategier för att möta framtida behov av bildning och kompetens i samhället. Arbetet med att utveckla utbildningsutbudet pågår kontinuerligt vid samtliga fakulteter med stort fokus på gränsöverskridande samarbeten, såsom det nya masterprogrammet Utbildning i hållbar utveckling där flera fakulteter bidrar med olika kunskap inom samma område. Antalet registrerade helårsstudenter uppgick till 26 153 under 2017, vilket innebär en ökning med 157 jämfört med 2016. Ökningen beror framför allt på den pågående och planerade utbyggnaden av lärarutbildningen samt vårdutbildningarna. Göteborgs universitet har som strategiskt mål att kontinuerligt verka för en ökad dynamik vad gäller utbildningsutbudet. Ett regelverk har fastställts för att möjliggöra en intern omfördelning av outnyttjade utbildningsplatser till andra fakulteter. Universitetet har under det gångna året implementerat en policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutvecklingen av utbildningen. Av policyn framgår bland annat förutsättningar och kriterier för det löpande kvalitetsarbetet samt att all utbildning vart sjätte år ska genomgå utvärdering med externa bedömare. Statens höjda prislapp för ökad kvalitet inom lärarutbildning och humaniora/ samhällsvetenskap har vid samtliga berörda fakultetsområden lett till en tydlig kvalitetsförstärkning av flera utbildningar och bidragit till ökade resurser inom undervisning, handledning, examination och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Vidare har specifika satsningar på seminarier, gruppövningar, workshopar och metodkurser kunnat genomföras. Pedagogiska medel med inriktning mot blended learning och progressionsstärkande arbete har kunnat utlysas och lärare 2 Jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet 4 (13)
har fått större möjlighet att delta i pedagogiska konferenser. Förstärkningen har också använts för att, i enlighet med det pedagogiska idéprogrammet, utveckla en mer studentorienterad pedagogik. Arbetet med kvalitetsutvecklingen fortsätter under de kommande åren. Planeringen för det ökade anslag som universitetet tilldelats från och med 2018, kommer initialt att satsa merparten på kvalitetsstärkande åtgärder som efterhand minskas till förmån för fler utbildningsplatser. Under planeringsperioden införs också en särskild språkkurs i svenska inom ramen för lärosätets kompletterande utbildningar. Det senare är en prioriterad åtgärd för att stärka studenternas förutsättningar att klara universitetets kompletteringsutbildningar. Utökat utbildningsuppdrag (tkr) 2018 2019 2020 6 300 11 500 14 000 Språkutbildning inom kompletterande utbildningar 3 000 3 000 3 000 Kvalitetsstärkande åtgärder 7 700 2 500 0 Summa 17 000 17 000 17 000 Tabell 1 Fördelning av utökat anslag 2018-2020 Sommarkurser 2018-2020 Göteborgs universitets uppdrag att anordna sommarkurser omfattar 45 helårsstudenter. Kurserna ska i första hand möjliggöra för studenter att snabbare nå lärarexamen samt för kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. En beredningsprocess för ändamålet är igångsatt med avsikten att utveckla sommarkurser inom de av regeringen prioriterade områdena: den utbildningsvetenskapliga kärnan, svenska som andraspråk samt idrott och hälsa. På grund av rådande planeringsförutsättningar förväntas utvecklingen av sommarkurser ske successivt under hela perioden fram till 2020. Hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar-och förskollärarutbildningar Ökningen av antalet utbildningsplatser inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom lärar-och förskollärarutbildningarna fortsätter enligt plan. Eftersom samma utbildningar byggs ut på flera orter i landet utgör konkurrensen om kvalificerade lärare en begränsande faktor för en fortsatt expansion. Konkurrens råder även om handledare eftersom det också pågår andra initiativ för att öka tillgången till utbildade sjuksköterskor, till exempel olika former av introduktionsutbildningar och snabbspår hos sjukvårdshuvudmännen. Bristen på VFU-platser innebär en påtaglig risk för att den planerade utbildningsutbyggnaden inte kan ske i önskad takt. Frågan är av nationell dignitet och universitetet framhåller vikten av regeringens stöd inom området. Universitetet anser att mer färdighetsträning behöver kunna ske i simulerad miljö och vid olika typer av färdighetscentrum. På så sätt kan vårdens VFU-placeringar användas till den typ av träning som inte kan simuleras. Här krävs dock en samsyn inom utbildningsväsendet så att inte examinationsrätten riskeras. Generellt har Göteborgs universitet välkomnat utökningen inom lärarutbildningarna som svarar mot ett tydligt samhällsbehov. De genomförda utökningarna har dock utgjort en stor utmaning vad gäller kapacitet, främst med avseende på kvalificerade lärare. Detta är ett nationellt problem som i hög grad överensstämmer med ovan beskrivna situation inom vårdområdet. 5 (13)
Kompletteringsutbildningar och validering samt andra integrationssatsningar inom utbildningsområdet En av de grundprinciper som är vägledande för universitetets arbete är ett uttalat samhällsansvar. I en tid som präglas av flykt och oro kan universitetet axla detta ansvar på olika sätt. Ett är att erbjuda olika former av utbildning och vidareutbildning för att på så sätt underlätta nyanländas integration i samhället och steget in på arbetsmarknaden. Högre utbildning är en möjlig väg till arbete, men utgör i sig också en väg till integration och etablering i samhället. Göteborgs universitet har tillsammans med sju andra lärosäten i Västsverige, representanter för Validering Väst och Västra Götalandsregionen bildat Valideringsnätverk Väst. Nätverket leds av Göteborgs universitet. Medel har beviljats från Universitets- och högskolerådet (UHR) för att arbeta inom ramen för de pågående projekt som ska bygga upp varaktiga strukturer för bedömning av reell kompetens, specifikt kring två delprojekt avseende dels riktlinjer, organisation och roller och dels validering av utländsk slutförd akademisk utbildning utan dokument. Under 2017 har Göteborgs universitet ansvarat för det nationella Nätverket för validering inom högre utbildning tillsammans med Högskolan i Gävle. Universitetet är representerat i Valideringsdelegationens expertgrupp 2017-2018. Även internt pågår arbete med att ta fram metoder, modeller och riktlinjer för bedömning av reell kompetens och validering. Göteborgs universitet bedriver sedan flera år tillbaka kompletteringsutbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning. Sedan tidigare anordnas kompletterande utbildningar för lärare, läkare, sjuksköterskor och tandläkare. 2017 startade nya utbildningar för apotekare samt biomedicinska analytiker och 2018 erbjuds kompletterande utbildning även för socionomer. Utvecklingen av dessa utbildningar pågår kontinuerligt. Efter en kartläggning som visade på ojämna språkkunskaper hos studentgruppen införs därför exempelvis särskild språkutbildning. Ett nätverk för erfarenhetsutbyte har inrättats för att underlätta kvalitetsutveckling och dynamik. Universitet och högskolor kan underlätta för nyanlända människor med intresse av och kvalifikationer för högre utbildning att komma i gång med högre studier. Genom att korta vägarna och tiden det tar att bli behörig för högskolestudier eller komplettera tidigare högre utbildning kan nyanlända enklare komma ut i arbete. Det är angeläget att åtgärderna även riktar sig till asylsökande vilka i dagens system inte är behöriga att ansöka till universitet och högskolor utan att erlägga avgift (5 i förordningen om anmälningsavgift och studieavgift (2010: 543)). Det är viktigt att notera att det ökade antalet presumtiva studenter med flyktingbakgrund och nyanlända med avbrutna universitetsstudier och i universitetsstudieålder på såväl kort som lång sikt kan öka efterfrågan på ordinarie utbildningsplatser. Volymen på högre utbildning kan därför behöva öka under en period. Göteborgs universitet vill uppmana regeringen att möjliggöra och förenkla för lärosätena att bedriva behörighetsgivande och förberedande utbildningar i svenska och engelska, men också andra studieförberedande moment såsom exempelvis metod, studieteknik och källhantering. 6 (13)
3 Forskning Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Under 2017 har Göteborgs universitets arbete kännetecknats av kvalitetssäkring av forskning, ökad jämställdhet samt samverkan och samhällspåverkan. Universitetet fortsätter att delta i nationella diskussioner kring infrastrukturer och arbetar aktivt med extern och internationell rekrytering. I den unika satsningen UGOT Challenges 3 avsätter Göteborgs universitet 300 miljoner kronor under sex år för att förverkliga visionen om att bidra till lösningar för globala samhällsutmaningar. Satsningen utnyttjar universitetets hela vetenskapliga bredd som grogrund för tvärvetenskapliga angreppssätt. UGOT Challenges, som startade 2016, består av sex centra inom antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marin vattenbruksforskning, åldrande & hälsa, kritiska kulturarvsstudier och kemiska riskanalyser och styrning. Forskningsinfrastruktur har varit en nationellt prioriterad fråga de senaste åren. Göteborgs universitet har samverkat med övriga svenska lärosäten och Vetenskapsrådet för att gemensamt prioritera nationell forskningsinfrastruktur i en tid präglad av stora behov av samordning. Göteborgs universitet arbetar med planläggningen för användningen av det förstärkta basanslaget, som tillfördes 2018. I beredningen beaktas såväl samverkan, jämställdhet och likabehandling som de interna behoven inom både forskning och utbildning. Som konkret exempel kan nämnas förslag p att stärka forskning och utbildning på forskarnivå inom lärarutbildningsområdet. Kvalitetssäkring av forskning RED19 4 Göteborgs universitet har tidigare genomfört en utvärdering av forskning med resultat i rapporten RED10 5. Rapporten blev vägledande för strategidokumentet Vision 2020 och universitetsstyrelsen har beslutat genomföra en ny utvärdering RED19. Utvärderingen är en del i ett sexårigt kvalitetssäkringssystem där rekommendationer från externa paneler kommer att översättas till uppföljningsbara handlingsplaner på varje utvärderingsenhet (institutioner, fakulteter och universitetsövergripande nivå). Kompletta akademiska miljöer är av stor vikt, därför kommer forskningen i relation till både utbildning och samverkan att beaktas. Dialog förs med andra lärosäten, nationellt och internationellt, både de som har utvärderat forskning, och de som har aviserat att utvärderingar planeras. En utvärderingsprocess som är kvalitetsdrivande och inte enbart fokuserar på resultat, utan även inbegriper styrning och ledning av forskningsmiljöer är vägledande i RED19. Utvärderingens mål är därför att identifiera förutsättningar och strategier som möjliggör och skapar goda forskningsmiljöer och därmed bidrar till kvalitetsutveckling av universitetets forskning. Jämställdhetsfrågor är också integrerade i utvärderingen av forskningen. Göteborg universitet välkomnar Universitetskanslersämbetet s nya uppdrag att ansvara för kvalitetssäkring av forskning och menar att RED19 kan bidra. Det är positivt att samma enhet granskar kvalitetsprocesserna av samtliga uppdrag utbildning, forskning och samverkan och diskussioner har förts med både Vetenskapsrådet och Universitetskanslersämbetet om vikten av att lärosäten tar ansvar för sina kvalitetssäkringssystem för bättre forskning och förstärkt kvalitetskultur. 3 the University of Gothenburg Centers for Global Societal Challenges, www.gu.se/ugotchallenges 4 Research evaluation for development 2019 5 www.gu.se/red10 7 (13)
Samverkan och samhällspåverkan Universitetens och högskolornas ställning är ifrågasatt i många delar av världen. För att inte riskera att hamna i en situation där legitimiteten ytterligare försvagas behöver lärosätena bli bättre på att utveckla och visa forskningens och utbildningens påverkan i samhället. En grundförutsättning för att kunna nyttiggöra kunskap och utveckla förmågan att möta samhällets utmaningar är samverkan. Genom samverkan transformeras kunskap och värden som det omgivande samhället såväl som lärosätena kan ta del av och omsätta. Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till olika lärosätens och forskningsområdens förutsättningar och tillvägagångssätt för att nå nyttiggörande. All forskning följer inte samma bana, alla resultat leder inte till omedelbar påverkan i samhället och därför behöver både det korta och det långa perspektivet belysas, såväl som olika redskap för att fånga bredden i lärosätenas samverkan. Samverkan och samarbeten inom forskning sker i olika former. Det kan ske genom professionella spontana initiativ eller i mer strukturerade former inom samverkansorganisationer. Viss samverkansorganisationer förutsätter medlemskap som i sin tur kräver särskilt bemyndigande från riksdagen. Göteborgs universitet har idag inga sådana samarbeten som avses, men universitetets internationaliseringssträvanden kommer att medföra fler och större samverkansmöjligheter. Universitet ifrågasätter det ändamålsenliga i att behöva särskilt bemyndigande för forskningssamarbeten, och frågan om möjligheten till ett generellt bemyndigande bör utredas av regeringen. Göteborgs universitet har engagerat sig i Vinnovas utlysning Utveckling av lärosätenas samverkanskapacitet. Att samarbeta med flera andra lärosäten i olika typer av samverkansprojekt bidrar till att tydliggöra lärosätens samverkan och samhällspåverkan. Genom ökat deltagande i samverkansprojekt ökar universitetet samarbetet med såväl andra lärosäten som samverkan med aktörer utanför akademin. För att skapa incitament beslutade rektor att samfinansiera med motsvarande 25 procent av det totala belopp som är ämnat för Göteborgs universitet. Av forskningspropositionen framgår det tydligt att samverkan och nyttiggörande av forskning är i fokus. Däremot uttrycks inga planer på att öka anslaget för innovationskontoren och holdingbolagen, vilka idag har viktiga uppgifter för att bidra till nyttiggörandet av den kunskap som genereras vid lärosätena. Göteborgs universitets holdingbolag, GU Ventures, har under 2017 bedrivit omfattande verksamhet i form av ett 60-tal nya projekt och bolag och har under året avyttrat innehav med vinst, vilken har återinvesterats i nya objekt. Holdingbolaget genomför även satsningar för att nå uppsatta mål inom hållbarhet och internationalisering. Efterfrågan på holdingbolagets stöd från universitetets studenter och forskare ökar kontinuerligt. För att möta efterfrågan och säkerställa resurser för uppdraget behöver kapitalbasen förstärkas. För det krävs att universitetet ges tillstånd att årligen lämna kapitaltillskott till holdingbolaget efter behov. Därutöver är idébanksmedlen, genom kapitaltillskott om en miljon kronor per år till holdingbolaget, av stort värde. 8 (13)
Forskningens finansiering infrastruktur Lärosätena behöver ta gemensamt ansvar och tillsammans komma överens i frågor som rör nationell forskningsinfrastruktur. Ett lyckat exempel är den så kallade URFI-gruppen (Universitetens Referensgrupp för Forskningsinfrastruktur) där universitet och högskolor har etablerat ett konstruktivt samarbete. Gruppen för en värdefull dialog med Vetenskapsrådet på uppdrag av rektorerna i huvudmannarådet, vilket ger förankring och beslutsförmåga för berörda lärosäten. Den framtida utvecklingen behöver innefatta engagemang av andra statliga finansiärer samt utökade kontakter med forskningsinstitut och det omgivande samhället. Trots konstruktiva diskussioner och överenskommelser mellan universiteten i vissa frågor, kvarstår dock problematiken kring långsiktigt ansvarstagande och finansiering av forskningsinfrastrukturer, exempelvis för MAX IV. Göteborgs universitet har arbetat intensivt med investeringar inom det marina området, inte minst anskaffning av ett nytt forskningsfartyg, men ser stora svårigheter att finansiera dessa investeringar på lång sikt. En ökad samordning av de marina forskningsinfrastrukturerna nationellt, inte minst vad gäller forskningsfartyg skulle vara av stort värde för svensk forskning men också för andra aktörer med intressen för denna infrastruktur. Universitetet är berett att föra sådana diskussioner på nationell nivå. Nordicoms verksamhet Nordicom är ett kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen arbetar Nordicom med att samla in och förmedla kunskap, forskning och fakta som rör medier och kommunikation till olika målgrupper i Norden, Europa och övriga världen. Kostnaderna för insamlingsarbetet av Mediebarometern uppgick till 1,5 miljoner kronor och försäljningsintäkterna var 0,5 miljoner kronor. Den totala verksamhetskostnaden, vilket inkluderar kostnader för Mediebarometern och svensk medieutveckling, var 3,7 miljoner kronor. I universitetets årsredovisning finns mer utförlig information om Nordicoms verksamhet. Göteborgs universitet önskar därför att rapporteringen i budgetunderlaget stryks och att rapporteringen verkställs i årsredovisningen. Segerstedtinstitutets framtid Segerstedtinstitutet inrättades den 1 juli 2015 med uppdraget att utveckla och sprida kunskap och metoder för att minska rekryteringen av människor till våldsbejakande ideologier och rörelser och till rasistiska organisationer. Enligt regleringsbrevet ska universitetet rapportera verksamhetens utveckling och hur medlen har använts vid utgången av 2018. Göteborgs universitet är angeläget om att föra en diskussion med regeringen om institutets framtid efter 2018. 9 (13)
4 Ekonomisk utveckling För verksamhetsåret 2017 hade universitetet ett beslutat budgeterat nollresultat. Universitetet redovisar en positiv budgetavvikelse genom ett överskott på 58 miljoner kronor 6. Överskottet finns i sin helhet inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå, samtidigt som verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå redovisar ett underskott på 23 miljoner kronor. Underskottet är en effekt av att stora ansträngningar har gjorts för att förstärka kvaliteten i verksamheten och att öka antalet anställda. Ytterligare rekryteringar är planerade under de kommande verksamhetsåren. Vid utgången av 2017 hade universitetet ett myndighetskapital på 1 260 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital, donationsfastigheter och resultatandelar i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 1 217 miljoner kronor. Av detta belopp återfinns 392 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 825 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Under 2017 har institutioner och fakulteter inom universitetet fortsatt att analysera det balanserade kapitalet. Syftet är att försöka klassificera kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning, som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Av analysen framgår att av det balanserade kapitalet på 1 217 miljoner kronor är ungefär 45 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 55 procent som fritt kapital. Det innebär att det finns drygt 600 miljoner kronor till universitetets förfogande utöver de årliga intäkterna. Merparten av det balanserade kapitalet finns ute i forsknings- och utbildningsverksamheterna. Det bör dock noteras att omständigheterna varierar stort mellan och inom universitetets fakultetsområden. I budgeten för 2018 beräknas ett överskott på 87 miljoner kronor. Under tidigare år har de åtgärder och insatser som planerats inte verkställts i rätt tid, oftast beroende på utsträckta rekryteringsprocesser och konkurrens om efterfrågad kompetens. Budgetarbetet har nu präglats av bedömningar om vilka åtgärder och insatser som faktiskt kommer att kunna verkställas under året. Universitetets mål är dock fortfarande att minska det balanserade kapitalet inom framför allt forskningsverksamheten. Under perioden 2019-2021 kommer budgetarbetet fortsatt att utmärkas av denna strävan. Utbildningsverksamhet Det ekonomiska utfallet visar att utbildningsverksamheten är på god väg att nå avsedd storlek och kvalitet och de planerade satsningarna fortsätter. Kostnaderna för detta ryms inom såväl det balanserade kapitalet som inom den särskilda satsningen på kvalitetsförstärkning inom lärarutbildning och humaniora/samhällsvetenskap. Inför 2018 budgeteras ett mindre underskott än tidigare år beroende på att de nya resurser som tillkommande anslag och uppdrag kräver inte är tillgängliga i tid. Framöver räknar dock universitetet med att verksamhetens omfattning ska vara i paritet med anslagens och uppdragens storlek. Forskningsverksamhet Bokslutssiffrorna för 2017 visar att forskningsverksamheten har vuxit med mer än 200 miljoner kronor under året som gått. Även om det balanserade kapitalet har fortsatt att öka, har 6 Inklusive ett positivt utfall för GU Ventures om 6,6 miljoner kronor. 10 (13)
forskningsverksamheten därmed gjort av med mer medel än vad som kommit in. Budgeten för 2018 visar på ett överskott inom forskningen som är större än utfallet för 2017. Orsaken är att tillkommande anslag planläggs under året, vilket gör att åtgärder och insatser försenas. Universitetet förväntar sig dock med att forskningsverksamhetens omfattning kommer att synkroniseras med medelstilldelningen över tid. Det tar dock längre tid än inom utbildningsområdet beroende på att forskarna lägger mycket av sin tid på forskningsansökningar och administration kopplat till det. Vidare är rekryteringsprocesserna utsträckta, vilket kan leda till förseningar i relation till verksamhetsplaneringen. 5 Investeringar i anläggningstillgångar Göteborgs universitet disponerar en låneram på 725 miljoner kronor för 2018. Upptagna lån i Riksgälden var 590 miljoner kronor vid utgången av 2017. Under 2018 och under perioden 2019-2021 kommer universitetet att fortsätta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och i studiemiljöer. Anskaffningen av ett nytt forskningsfartyg avslutas under 2018 och slutlikviden betalas. Fartyget är beräknat att levereras under 2018. Mot bakgrund av ovanstående har universitetet behov av en bibehållen låneram under planeringsperioden. 6 Räntekonto och kredit i Riksgälden Universitetet bedömer att det inte föreligger något behov av en räntekontokredit under planperioden mot bakgrund av vår goda likviditet. 7 Lokalförsörjning Under 2016 fastställdes Strategisk lokalförsörjningsplan 2016-2040, universitetets styrdokument för lokalförsörjning. Den innehåller långsiktiga strategier och riktlinjer för lokalförsörjningen och utgör ett stöd för stora lokalförsörjningsprojekt. Målet med en universitetsövergripande strategi är att universitetet ska kunna effektivisera och utveckla lokaler utifrån verksamhetens varierande behov. Den strategiska lokalförsörjningsplanen ska gälla fram till 2040 med revidering var tionde år. Som komplement till den strategiska lokalförsörjningsplanen finns utvecklingsplanerna. De ska bland annat visa kapacitet, resurser, behov, möjligheter och begränsningar samt beskriva scenarier för en framtida utveckling. Universitetet står inför den största lokalutvecklingen på 25 år, vilken kommer att beröra sju av universitetets åtta fakulteter inom en tioårsperiod. Det finns redan konkreta planer på att uppföra en ny byggnad för den naturvetenskapliga fakulteten som en del i att samlokalisera universitetets verksamhet inom life science. Byggnaden bedöms stå klar 2022/2023. Ytterligare nybyggnadsprojekt planeras längre fram med syfte att skapa moderna och mer effektiva lokaler för att möta morgondagens behov inom utbildnings- och forskningsverksamheterna. Universitetet disponerar en lokalyta på 377 582 kvadratmeter vid 2018 års början, varav 5 885 kvadratmeter utgörs av bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. I redogörelsen i tabell 5 är denna yta exkluderad. Under 2017 har endast smärre förändringar skett avseende lokalyta relaterade till ett antal villkorsändringar av hyresavtal. Om- och tillbyggnaden av Humanisten vid Näckrosdammen färdigställs runt årsskiftet 2019/2020 med en bedömd tillkommande yta på 2 367 kvadratmeter. Göteborgs universitet avser att till regeringen inkomma med begäran att få teckna ett 20-årigt avtal avseende den ovan nämnda nybyggnaden för den naturvetenskapliga fakulteten under 11 (13)
planeringsperioden. Universitetet återkommer sannolikt med liknande ansökningar avseende ett eller flera av övriga nämnda projekt efter innevarande planeringsperiod. De totala lokalkostnadernas relativa andel av verksamhetens totala beräknade kostnader uppgår till nio procent. 8 Avgiftsbelagd verksamhet Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdragsforskning) och offentligrättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdragsverksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten som även inkluderar kostnader och intäkter för utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter. 12 (13)
Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna upprättat budgetunderlag för perioden 2019-2021 och insända underlaget till regeringen, utbildningsdepartementet, samt att förklara denna paragraf för omedelbart justerad. Eva Wiberg Magnus Petersson Peter Tellberg Tabellbilagor Tabell 1: Total budget Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar, låneram och räntekontokredit Tabell 5: Lokalförsörjning Tabell 6: Avgifter 13 (13)
Tabellbilaga till budgetunderlag för verksamhet vid Göteborgs universitet Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2017 2018 2019 2020 2021 (tkr) Utfall Budget Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Anslag 1 4 099 512 4 250 981 4 245 450 4 249 610 4 249 610 Avgår transfereringar 2-12 704-9 000-9 000-9 000-9 000 Avgifter 471 330 470 300 470 000 470 000 470 000 Bidrag 1 858 454 1 955 000 1 965 000 2 065 000 2 165 000 Finansiella intäkter 18 773 20 000 20 000 20 000 20 000 Summa intäkter 6 435 366 6 687 281 6 691 450 6 786 610 6 886 610 Verksamhetens kostnader Personal 3-4 034 130-4 200 200-4 225 000-4 250 400-4 281 400 Lokaler -599 513-609 700-610 000-610 000-610 000 Drift/Övrigt -1 532 964-1 550 400-1 552 000-1 635 800-1 710 000 Avskrivningar -188 383-210 000-230 000-230 000-235 000 Finansiella kostnader -28 754-30 000-30 000-30 000-35 000 Summa kostnader -6 383 744-6 600 300-6 647 000-6 756 200-6 871 400 Verksamhetsutfall 51 622 86 981 44 450 30 410 15 210 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 4 58 236 86 981 44 450 30 410 15 210 Transfereringar 5-258 127-230 000-230 000-230 000-230 000 Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 4 1 259 748 1 346 729 1 391 179 1 421 589 1 436 799 Utgående oförbrukade bidrag 2 004 497 1 966 997 1 867 797 1 757 597 1 757 597 1 Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 Avser transfereringar från statsanslaget 3 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2017 t o m 30 september 2018. 4 Inkluderar resultat från GU Venture AB med 6 614 tkr för 2017. 5 Avser totala transfereringar inkl. från statsanslagen 6 Summan för Göteborgs universitet inkluderar statskapital, donationskapital, resultatandelar i hel- och delägda företag samt verksamhetens balanserade kapital.
Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2017 2018 2019 2020 2021 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Budget Plan Plan Plan Verksamhetens intäkter Takbelopp 1 (A) 2 039 526 2 123 478 2 132 304 2 136 462 2 136 462 Beräknad avräkning 2 (A) 2 039 526 2 123 478 2 132 304 2 136 462 2 136 462 Särskilda åtaganden 3 (B) 8 977 9 142 9 142 9 142 9 142 ALF - TUA (C) 160 681 166 644 166 644 166 644 166 644 Transferering -11 259-9 000-9 000-9 000-9 000 Anslag (A+B+C) 2 197 925 2 290 264 2 299 090 2 303 248 2 303 248 Avgifter 209 506 210 050 210 000 210 000 210 000 Bidrag 73 424 70 000 70 000 70 000 70 000 Finansiella intäkter 30 0 0 0 0 Summa intäkter 2 480 885 2 570 314 2 570 090 2 574 248 2 574 248 Verksamhetens kostnader Personal -1 613 660-1 670 400-1 680 000-1 690 000-1 695 000 Lokaler -294 693-300 000-300 000-300 000-300 000 Drift/Övrigt -545 664-550 400-550 000-550 000-550 000 Avskrivningar -45 537-50 000-50 000-50 000-50 000 Finansiella kostnader -4 738-5 000-5 000-5 000-5 000 Summa kostnader -2 504 292-2 575 800-2 585 000-2 595 000-2 600 000 Årets kapitalförändring/ Årets resultat -23 407-5 486-14 910-20 752-25 752 1 Takbelopp 2018-2020 enligt budgetpropositionen 2018 i 2018 års priser, takbelopp 2021 = 2020 enligt BP 2018. 2 Avräkningen omfattar utnyttjande av tidigare överproduktion med 26 806 tkr och decemberprestationer med 5 988 tkr. 3 Omfattar anslag till NCM (ap.7) och spetsutbildning i entreprenörskap (ap.50).
Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Verksamhetens intäkter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2017 2018 2019 2020 2021 Utfall Budget Plan Plan Plan Anslag 1 (basresurs) 1 504 493 1 564 270 1 549 913 1 549 915 1 549 915 Anslag 2 (särskilda medel) 10 150 5 189 5 189 5 189 5 189 ALF - TUA 372 433 378 441 378 441 378 441 378 441 Nordicom (Kulturdepartementet) 3 252 3 817 3 817 3 817 3 817 Transferering -1 445 0 0 0 0 Anslag, summa 1 888 883 1 951 717 1 937 360 1 937 362 1 937 362 Avgifter 261 824 260 250 260 000 260 000 260 000 Bidrag 1 785 033 1 885 000 1 895 000 1 995 000 2 095 000 Finansiella intäkter 18 743 20 000 20 000 20 000 20 000 Summa intäkter 3 954 483 4 116 967 4 112 360 4 212 362 4 312 362 Verksamhetens kostnader Personal -2 420 470-2 529 800-2 545 000-2 560 400-2 586 400 Lokaler -304 820-309 700-310 000-310 000-310 000 Drift/Övrigt -987 299-1 000 000-1 002 000-1 085 800-1 160 000 Avskrivningar -142 846-160 000-180 000-180 000-185 000 Finansiella kostnader -24 016-25 000-25 000-25 000-30 000 Summa kostnader -3 879 451-4 024 500-4 062 000-4 161 200-4 271 400 Årets kapitalförändring/ Årets resultat 3 75 032 92 467 50 360 51 162 40 962 1 Med anslag avses de medel som har anvisats universitetet i budgetpropositionen för 2018 i 2018 års priser. Anslag 2021 = anslag 2020 enligt BP 2018. Av anslagen har 1 445 tkr använts för transfereringar 2017 och 2 500 tkr beräknas för planerade transfereringar. 2 Anslag till Uppdrag att utveckla och sprida... (ap. 5) och Jämställdhetsintegrering (ap. 102). 3 Till årets resultat tillkommer resultatandelar från hel- och delägda företag med 6 614 tkr för 2017.
Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År 4 anläggningstillgångar 1 (tkr) 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Budget Plan Plan Plan Ber. IB lån i Riksgäldskontoret 563 914 589 713 617 513 618 913 615 313 607 613 Beräknad nyupplåning 180 254 200 000 190 000 185 000 185 000 185 000 varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar 10 838 11 000 12 000 12 000 12 000 12 000 Beräknad amortering -154 455-172 200-188 600-188 600-192 700-192 700 UB lån i Riksgäldkontoret 589 713 617 513 618 913 615 313 607 613 599 913 Maximalt utnyttjande av låneramen 589 713 617 513 618 913 615 313 607 613 599 913 Föreslagen låneram 725 000 725 000 725 000 725 000 725 000 725 000 Beräknad ränteutgift -15 786-16 564-15 000-15 000-15 000-15 000 Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2 0,50 0,40 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa räntor och amorteringar -170 241-188 764-205 164-205 164-209 264-207 700 Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten 0 0 0 0 0 0 Föreslagen räntekontokredit 0 0 0 0 0 0 1 Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Bedömningen bygger på Riksbankens prognos i den penningpolitiska rapporten från december 2017.
Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 2017 2018 2019 2020 2021 Utfall Budget Plan Plan Plan - föregående års utgång 375 735 371 697 371 697 371 697 371 697 - ökning under året 0 0 2 367 0 0 - minskning under året -4 038 0 0 0 0 - vid årets utgång (A) 371 697 371 697 371 697 371 697 371 697 Förbättringsutgift på annans fastighet 1 (mnkr) - nyinvesteringar 25 25 25 25 25 - avskrivningar 23 23 23 23 23 Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) 2 (mnkr) 545 545 548 548 548 Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) 3 1 466 1 466 1 474 1 474 1 474 Sammanställning av lokalkostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) (C) 2 (mnkr) 587 587 590 590 590 1 578 1 579 1 587 1 587 1 587 Lärosätets totala kostnader (D) (mnkr) 6 384 6 600 6 647 6 756 6 871 Totala externa hyresintäkter (mnkr) 30 30 30 30 30 Justerade totala kostnader (D2) (mnkr) 6 353 6 570 6 617 6 726 6 841 Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6 9% 9% 9% 9% 9% Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala kostnader 7 9% 9% 9% 9% 9% 1 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, 2015-10-26, dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A 6 Beräknas som C/D 7 Beräknas som C/D2
Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat 2017 262 791-261 154 1 637 varav tjänsteexport 12 644-12 644 0 2018 262 000-262 000 0 varav tjänsteexport 13 000-13 000 0 2019 262 000-262 000 0 varav tjänsteexport 13 000-13 000 0 Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat 2017 0 4 005-5 314-1 309 2018 0 5 000-5 000 0 2019 0 5 000-5 000 0 1 I tjänsteexporten ingår även intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med 23 055 tkr respektive -23 055 tkr för 2017.