Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden

Transkript

1 Rektor Lars Nilsson Magnus Petersson Regeringen Utbildningsdepartementet Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden Göteborgs universitet ska enligt beslutade direktiv upprätta ett budgetunderlag för perioden Budgetunderlaget ska senast 22 februari 2016 lämnas till regeringen (utbildningsdepartementet). Budgetunderlaget är disponerat enligt följande: 1. Sammanfattande bedömning av verksamheten 2. Utbildning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser b) Hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar-och förskollärarutbildningar c) Kompletterande utbildningar och validering och andra integrationsåtgärder inom utbildningsområdet d) Nationellt centrum för språkutveckling e) Kreativa näringar film och media 3. Forskning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser b) Ökad basfinansiering c) Karriärvägar d) Nationellt skolforskningsavtal e) Dialog och samordning av svensk forskning och forskningsinfrastruktur f) Utveckling av innovation och nyttiggörande g) Framtiden för Havsmiljöinstitutet h) Segerstedtinstitutet i) Nordicom 4. Ekonomisk utveckling 5. Investeringar i anläggningstillgångar 6. Lokalförsörjning 7. Räntekonto och kredit i Riksgälden 8. Avgiftsbelagd verksamhet 9. Förslag till beslut 10. Tabellbilagor 1-7 Universitetsledningens stab 1 (14) Universitetsplatsen 1, Box 100, Göteborg

2 1 Sammanfattande bedömning av verksamheten Verksamheten vid Göteborgs universitet har under 2015 tagit ytterligare steg mot förverkligandet av Vision 2020 det strategidokument som universitetsstyrelsen beslutade om under I enlighet med visionen strävar universitetet efter att erbjuda utbildning som kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet och universitetet värnar ett brett utbud för att kunna erbjuda många utbildningsingångar på alla nivåer. Antalet helårsstudenter har ökat med 396 helårsstudenter eller 1,6 procent i förhållande till Antalet helårsstudenter uppgår 2015 till Antalet helårsstudenter kommer med nuvarande planeringsförutsättningar att återigen öka under de kommande åren, genom utbyggnad av nya utbildningsplatser inom främst lärarutbildningar och vårdutbildningar. Universitetet har ett högt söktryck och inom flera områden efterfrågas ett ökat utbildningsutbud. Det gäller inte minst ett utökat utbud av lärar- och förskollärarutbildningar samt ett utökat utbud för flexibla utbildningslösningar för yrkesverksamma. Göteborgs universitet kännetecknas av en vetenskaplig spännvidd som omfattar fler ämnesområden än något annat svenskt lärosäte. Universitetet kännetecknas inte bara av bredd inom utbildning och forskning, utan även av internationellt profilerade utbildningar och av spetsforskning. För att leva upp till det samhällsansvar som definieras i Vision 2020 har universitetsstyrelsen beslutat om en total satsning på över 300 miljoner kronor under en sexårsperiod för etablering av ett antal multidisciplinära forskningscentra kring globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges). En avancerad och funktionell infrastruktur är en nödvändig förutsättning för att utveckla forskningen. Universitetet arbetar därför målmedvetet för att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskningen. Inom forskningen har utfallet av externa forskningsbidrag varit positivt under 2015 och forskningsbidragen har ökat med 161 miljoner kronor eller 11 procent jämfört med Forskningen förväntas stärkas ytterligare i samband med att den kommande forskningspolitiska propositionen presenteras. Som universitetet har angivet i inspelet till kommande forskningsproposition vill universitetet framhålla det önskvärda med ett samlat anslag från regering och riksdag till universiteten och högskolorna. En låsning till separata anslag för utbildningsverksamheten respektive forskningen gynnar varken autonomi eller möjligheten till snabba omställningar och en flexibel organisation. Universitetet uppfattar också ett samlat anslag som en helt central faktor för kvalitetsutveckling av utbildning och forskning samt för att ha bättre möjligheter att erbjuda lärare attraktiva karriärvägar. 2 (14)

3 2 Utbildning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser En årlig analys av universitetets utbildningsutbud visar att lärosätet har ett brett utbud av såväl kurser som program. Vid samtliga fakulteter pågår en ständig utveckling och förnyelse av det befintliga utbudet i syfte att svara upp mot såväl nationella som internationella studenters behov och önskemål. Denna utveckling sker i nära samverkan med arbetslivet. Antalet förstahandssökande fortsätter att öka. Jämfört med 2014 är ökningen av förstahandssökande 1 på grundnivå (ca ) sex procent och på avancerad nivå (ca 6 800) två procent. Det är främst sökande till programutbildningar som ökar. Förstahandssökande till masterprogram för internationella sökande (ca 1 800) ökade med 35 procent jämfört med föregående år. Sett till det totala antalet studenter ökar andelen studenter som studerar på programutbildningar medan andelen studenter på fristående kurs fortsätter att minska. Av utbudet under 2015 utgjorde programutbildningar 69 procent (en ökning med två procentenheter) medan fristående kurser utgjorde 29 procent (en minskning med drygt en procentenhet). Andelen studenter som läser kurser på distans och som studerar inom nätbaserade utbildningar fortsätter att öka. Flera insatser har genomförts för att stimulera utvecklingen av det befintliga utbudet. Styrelsen har exempelvis under tre års tid avsatt fem miljoner kronor årligen av det balanserade kapitalet för utlysning av utvecklingsmedel. Utlysningen för 2015 prioriterade dels kurser, såväl fristående som kurser inom program, med inslag av blended learning 2 och dels utbildningsprogram på avancerad nivå alternativt utbildning på forskarnivå som hålls på engelska och som kan attrahera sökande från andra länder. Styrelsens avsättning för 2016 används till utveckling av kurser eller program som är särskilt viktiga för fort- och vidareutbildning samt för utveckling av moment i utbildningen som ska stärka studenternas arbetslivsanknytning. En problematik som flera fakulteter sedan tidigare brottats med är att nya utbildningar enbart kan starta under förutsättning att stora omprioriteringar av det befintliga utbudet görs. Detta innebär att nyskapade program riskerar att inte kunna starta på grund av brist på helårsstudieplatser samtidigt som behovet av att utveckla fortbildnings- och kompetensutvecklingskurser är mycket stort. Göteborgs universitet ser därmed ett behov av ytterligare fria helårsstudieplatser för att kunna utveckla utbudet i önskvärd riktning och för att kunna bibehålla en god balans mellan program och fristående kurser. Under hösten 2015 har universitetet arbetat fram en beredningsprocess för hur lärosätet ska fördela en eventuell framtida tilldelning av fria helårsstudieplatser. Ordningen inkluderar även möjlighet till omfördelning av helårsstudieplatser från fakulteteter som haft en underproduktion. Givet Vision 2020 är syftet att på universitetsgemensam nivå skapa förutsättningar för ökad dynamik i universitetets utbildningsutbud. Göteborgs universitet aviserar härmed sin mycket goda beredskap att utöka takbeloppet för att kunna öka antalet utbildningsplatser. 1 Antalet förstahandsökande på grundnivå, avancerad nivå och för internationella sökande för 2015 anges inom parenteserna. 2 Blended learning - eller "blandade lärmiljöer" - avser just en blandning av olika lärmiljöer. Blended learning kombinerar traditionella klassrumsmetoder med mer moderna datormedierade aktiviteter. 3 (14)

4 b) Hälso- och sjukvårdsområdet samt lärar- och förskollärarutbildningar Göteborgs universitet har en relativt omfattande utbildningsvolym inom såväl hälso- och sjukvårdsområdet som inom lärar- och förskollärarutbildningar. Inom hälso- och sjukvårdsområdet hade universitetet (2015): Inom läkarutbildningen helårsstudenter. Inom tandläkarutbildningar 419 helårsstudenter. Inom sjuksköterskeutbildningar 572 helårsstudenter. Inom specialistsjuksköterskeutbildningar 190 helårsstudenter. Under perioden pågår utbyggnad av läkar- och tandläkarutbildningar enligt tidigare riksdagsbeslut och utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar, barnmorskeutbildningar och specialistsjuksköterskeutbildningar i enlighet med riksdagens beslut till senaste budgetproposition. När det gäller sjuksköterskeutbildningarna kommer universitetet att klara av det utökade uppdraget. För barnmorskeutbildningarna så har det funnits svårigheter med utbyggnadstakten, vilket berott på brist på platser för verksamhetsförlagd utbildning i vården. Diskussioner med Västra Götalandsregionen innebär att frågan är löst. Universitetet utreder dessutom möjligheten till att anta studenter även till vårterminen. När det gäller specialistsjuksköterskeutbildningar kommer universitetet att klara uppdraget, förutsatt att tillräckligt många söker. Inom lärar- och förskollärarutbildningar hade universitetet totalt helårsstudenter (2015): Inom förskollärarutbildningar helårsstudenter. Inom grundlärarutbildningar helårsstudenter. Inom ämneslärarutbildningar 858 helårsstudenter. Inom kompetterande pedagogisk utbildning 98 helårsstudenter. Inom yrkeslärarutbildningar 92 helårsstudenter. Inom specialpedagogik/speciallärarutbildningar 239 helårsstudenter. Inom äldre lärarprogram (LP01) 122 helårsstudenter. Inom fristående kurser 256 helårsstudenter. Under perioden pågår utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningar i enlighet med riksdagens beslut till senaste budgetproposition. Utöver detta beslut satsar universitetet också på en utbyggnad av ämneslärarutbildningar. Genomförda rekryteringskampanjer, förbättrad utbildningskvalitet och den allmänna samhällsdebatten om lärarnas villkor har inneburit att söktrycket till de olika lärarutbildningarna är mycket gott. Detta medför att universitetet prognosticerar att fylla alla utbildningsplatser mer än väl och har behov av ytterligare tilldelning av utbildningsplatser. Mot ovan nämnda bakgrund önskar Göteborgs universitet en dialog med utbildningsdepartementet om en utökad tilldelning av antalet helårsstudieplatser inom lärarutbildningsområdet. c) Kompletteringsutbildningar och validering samt andra integrationsåtgärder inom utbildningsområdet En av de grundprinciper som är vägledande i universitetets arbete är ett uttalat samhällsansvar. I en tid som präglas av flykt och oro kan universitetet axla ansvaret på flera olika sätt. Ett är att erbjuda olika former av utbildning och vidareutbildning för att på så sätt underlätta 4 (14)

5 integrationen i samhället och steget in på arbetsmarknaden. De särskilt utformade kompletteringsutbildningarna är ett sätt att underlätta för dem som redan är utbildade lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Göteborgs universitet bedriver sedan flera år kompletteringsutbildningar för nämnda utbildningar och är beredda att ytterligare bygga ut flertalet av dessa samt även att satsa på nya inriktningar. Det ökade antalet människor med flyktingbakgrund kan också såväl på kort som på lång sikt öka efterfrågan på ordinarie utbildningsplatser. Integrations- och segregationsfrågorna påverkar studentgrupperingar och det finns behov av att förstärka inslag i utbildningar om demokrati, mänskliga rättigheter, öppenhet och respekt samt normkritiskt förhållningssätt. Vid universitetet pågår redan en rad aktiviteter i syfte att möta situationen på bästa sätt och andra planeras. Som exempel kan nämnas: Bättre och snabbare validering av utländska examina och bedömning av behörigheter. Bedöma behörighet och kompetens hos personer som befinner sig inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram. Utökning av existerande och utveckling av ytterligare kompletteringsutbildningar 3. Snabbspår för lärare och andra personer med anknytning till verksamhet inom skolan. Ett större och samlat ansvar inom språkområdet. Behörighetsgivande utbildning i svenska. Undersöka möjligheter att erbjuda utbildningsalternativ för syrianska flyktingar som är kvar i Mellanösternregionen. Utveckla en modermålslärarutbildning för att underlätta lärandet och integrering av barn med annat modersmål än svenska. Förslag att inrätta ett stipendieprogram Student at risk för studenter på flykt, men också för studenter utsatta för risk eller hot på andra sätt. Praktikplatser för människor med akademisk examen och med flyktingbakgrund. Fortsatta insatser för forskare inom ramen för Scholars at risk. Samordna, synliggöra och nyttiggöra forskning om migration, flyktingskap och integration/segregation. Juridisk rådgivning till nyanlända. Bistå Göteborgsregionen med att efterhöra intresse hos studenter inom vårdutbildningar, lärar-, socionom- och psykologprogrammen att vara volontärer i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Sammantaget innebär ovan nämnda aktiviteter att universitetet har beredskap att, genom olika typer av utbildnings- och forskningsinsatser, ta ett aktivt och utökat ansvar för olika integrationsinsatser. Speciellt vill universitetet lyfta modersmålsutbildningarnas betydelse. Med anledning av detta önskar Göteborgs universitet inleda en diskussion med utbildningsdepartementet om hur nuvarande modersmålsutbildning på olika sätt kan utvecklas och hur behovet av behörighetsgivande utbildning i svenska språket kan tillgodoses. 3 Redovisas den 22 februari 2016 i separat underlag till regeringskansliet i enlighet med förfrågan (14)

6 d) Nationellt centrum för läs- och skrivutveckling Göteborgs universitet har en väl sammanhållen och en av landets mest omfattande lärarutbildningsverksamheter. Verksamheten är understödd av en bred och, i många avseenden, nationellt ledande forskning inom pedagogik och skolfrågor. Lärarutbildningen sker i mycket nära samverkan med stad och region vilket skapar förutsättningar för att snabbt kunna tillämpa teorier och nya forskningsrön. Sammantaget innebär detta att det finns goda förutsättningar för att på olika sätt utveckla nya verksamheter till stöd för en nationell utveckling av olika undervisnings- och skolfrågor. Universitetet har i flera sammanhang också visat sitt intresse att stödja och utveckla verksamhet som ligger i linje med regeringens politik. Under en rad år har det gjorts satsningar på vissa undervisningsområden, exempelvis inom matematik, naturvetenskap och teknik. Göteborgs universitet menar att en motsvarande satsning på språkliga basfärdigheter behöver göras. För bara ett par decennier sedan rankades Sverige som ett land med en av de högsta utbildningsnivåerna i världen. En rad undersökningar visar att Sverige tappar i internationella jämförelser. Ett område där det finns en tydlig tendens är att läs- och skrivfärdigheter försämras bland stora samhälls- och elevgrupper. Detta är djupt oroande, inte minst då språkliga färdigheter är en förutsättning för all annan inlärning. Ett fungerande språk är också en nödvändighet för att vi som medborgare ska förstå sammanhang och delta i och påverka ett demokratiskt samhälle. Utan ett väl utvecklat språk ökar risken för marginalisering och utanförskap. Denna fråga får dessutom en ökad betydelse genom de demografiska förändringarna. En betydande andel av nyanlända till Sverige är i skolåldern och de behöver snabbt utveckla sina läs- och skrivfärdigheter för att kunna följa ordinarie undervisning i alla ämnen. Universitetet menar att insatserna för att stödja läs- och skrivutveckling på alla nivåer måste vara långsiktiga och bygga på den omfattande forskning som finns inom området. Med anledning av detta föreslår Göteborgs universitet att regeringen, med Norge som förebild, tar initiativ till nationella centra som bedriver forskning om läs- och skrivutveckling och med uppgift att förmedla kunskapen till skolan. Genom sin erfarenhet och lyckade verksamhet inom exempelvis Nationellt centrum för matematikundervisning är Göteborgs universitet berett att med kort varsel delta i uppbygganden av ett sådant centrum. e) Kreativa näringar film och media Film är idag ett starkt diversifierat medium som använder många olika tekniker och format. Filmens utveckling ställer i sin tur krav på den högre utbildningen. Verksamheten behöver minst två inriktningar, dels den befintliga för berättande och bildtänkande filmskapare, dels en ny utbildning för filmskapare inriktad på forskning, innovation och utveckling av nya bildoch filmtekniker, i samarbete med näringsliv och industri, och med bevarad insikt om filmens samhälleliga betydelse. Biograffilmen får idag hård konkurrens av persondatorer och smartphones. Kollektiv konsumtion ersätts av individuell och filmbranschen präglas av allt färre aktörer inom allt större företagskonglomerat. Den nuvarande forskningen kring filmindustrin har identifierat ett antal viktiga investeringsområden, framför allt i olika tekniker som bidrar till tittarens/ lyssnarens känsla av att befinna sig i verkligheten, med hjälp av utvecklad 3D, så kallad immersed viewing och enhanced audio som innehåller haptiska effekter med mera. Medan forskning i anslutning till filmindustrin har fokuserat på tekniska och datavetenskapliga problem har filmskapare försökt hitta småskaliga lösningar på finansieringsproblemen. Det är billigare att göra film i dag, men det stora problemet förblir distributionen, 6 (14)

7 internet har inte erbjudit kvalitetsfilmen de möjligheter som man hade hoppats på. Samtidigt har filmskaparna och därmed filmutbildningen i sin jakt på småskaliga lösningar fjärmat sig från den tekniska forskningen och deltar inte i de innovationsprojekt som de borde kunna bidra till. Den konstnärliga verksamheten behöver strategiska investeringar i en ny typ av kapacitetsuppbyggnad genom en filmutbildning som utgör ett komplement till den befintliga utbildningen till auteur/regissör och som utbildar studenterna till ett arbete med och inom de nya diversifierade filmformat och bildteknologier som utvecklas i filmbranschens storskaliga forsknings- och innovationsprojekt. Så utbildas en ny slags filmskapare som kan arbeta i forskningsmiljöer utan att förlora känslan för filmen som socialt fenomen. Mot ovan nämnda bakgrund önskar Göteborgs universitet en utökad tilldelning av antalet helårsstudieplatser inom film/mediaområdet. 3 Forskning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Göteborgs universitet präglas av omvärldsengagemang och samhällsansvar. Ett starkt samhällsengagemang ger energi att möta förändringar i verkligheten och söka gränsöverskridande lösningar. Den strategiska satsningen UGOT Challenges kombinerar samhällsansvar med universitetets tvärvetenskapliga bredd och har under 2015 mynnat ut i sex initiativ riktade mot specifika globala samhällsutmaningar. De centrum som inrättas kommer att utgöra breda tvärvetenskapliga kraftsamlingar kring antibiotikaresistens, kollektivt handlande, marint vattenbruk, åldrande och hälsa, kulturarv samt kemiska riskanalyser och styrning. Universitetet har inrättat sju gemensamma forskningsinfrastrukturer under Detta är ett led i arbetet med att säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning. Investeringar i och drift av avancerad forskningsinfrastruktur kräver både tid och mer resurser. Universitetet noterar att bidraget från Vetenskapsrådets infrastruktursatsningar reducerats kraftig och ser allvarligt på dessa förändrade förutsättningar. Inom ramen för Scholars at risk har universitetet tagit emot två forskare. Att vara fristad åt forskare på flykt är ett konkret sätt att värna om akademisk frihet och att aktivt spela en global roll. Ett nationellt resurscentrum har skapats mot våldsbejakande ideologier och rörelser, Segerstedtinstitutet, genom ett uppdrag från regeringen. Arbetet för att minska rekryteringen till våldsbejakande organisationer är en global samhällsutmaning som kräver ny kunskap och nya infallsvinklar som universitetet vill bidra till. 62 procent av universitetets verksamhet (mätt som omsättning) är forskning och utbildning på forskarnivå. Verksamheten är till 50 procent finansierad av anslag och till 50 procent finansierad av externa medel (främst forskningsbidrag). Ungefär 15 procent av verksamhetsgrenen utgörs av kostnader för utbildning på forskarnivå. 7 (14)

8 b) Ökad basfinansiering Basfinansieringen av forskning och utbildning på forskarnivå måste påtagligt förstärkas. En ökad andel basanslag skulle möjliggöra för universitetet att ta ett ökat ansvar för karriärtjänster, forskningsanknuten utbildning, jämställdhet, forskningens infrastruktur och det breda perspektivet på forskningen. Basanslagen är en garanti för långsiktig forskning som tillåter risktagande. Utan ett tillräckligt utrymme i basanslaget riskerar forskningen att bli starkt beroende av externa finansiärer och mera kortsiktiga prioriteringar. I takt med att nya utbildningsplatser fördelas måste även anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå öka. Detta gäller i synnerhet för yrkesutbildningar inom lärarutbildningsområdet och vårdområdet, utbildningar som traditionellt inte haft stora basanslag. Inom Göteborgs universitet har under årens lopp relativt stora omfördelningar genomförts till nämnda områden, liksom till det konstnärliga området, men det motsvarar inte behovet av resurser för att få en tydlig forskningsanknytning av dessa utbildningar. Inom dessa områden är också behovet stort av en utbyggd forskarutbildning och av kompetensförsörjning för att klara efterfrågade och politiskt prioriterade utbyggnader. Göteborgs universitet föreslår därför att forskningsmedel riktas direkt till lärosätena för att förstärka medel till områdena vård och omsorg, skol- och lärarutbildningsområdet samt till det konstnärliga området. En generell utveckling är att andelen externa och konkurrensutsatta forskningsmedel ökar i förhållande till basanslaget. Göteborgs universitet ser positivt på att forskningsmedel erhålls utifrån kvalitetskriterier. Den hittillsvarande utvecklingen innebär dock en alltför kort planeringshorisont, vilket inte gagnar Sverige som forskningsnation. Erfarenheten från forskningsländer i vår närhet visar ofta på att de har en större andel basfinansiering. En ökad basfinansiering är nödvändig för att öka antalet tillsvidareanställningar och för att säkra en tillräckligt stor forskningskapacitet för att klara givna åtaganden inom forskningsområdet. Osäkra anställningsförhållanden innebär risk att universitet och högskolor inte kan konkurrera om den bästa kompetensen och därigenom förlorar i den internationella konkurrensen. Nuvarande fördelningsmodell ger också stora snedfördelningar mellan olika forskningsområden eftersom de större externa forskningsfinansiärerna har en tendens att satsa medel på samma forskningsfält, vilket de stora oförbrukade forskningsbidragen är ett tecken på. c) Karriärvägar Det finns i dagsläget en flora av anställningsformer. Detta otydliga landskap är förvirrande, särskilt för internationella sökande. Dessutom försämras förmodligen den nationella mobiliteten. De osäkra framtidsutsikterna innebär också att många, inte minst kvinnor, väljer andra vägar för sin yrkeskarriär. För att öka tydligheten och attraktionskraften i en forskarkarriär bör ett nationellt tenure track -system införas. Göteborgs universitet ser, utifrån denna bakgrund, fram emot förslagen som förväntas lämnas i Forskarkarriärutredningen. d) Nationellt skolforskningsavtal Tillsammans med universiteten i Uppsala och Karlstad har Göteborgs universitet lämnat in förslag till utbildningsministern om att utreda möjligheten att inrätta ett nationellt skolforskningsavtal, motsvarande det som finns inom hälso-och sjukvårdsområdet (ALF-avtalet). Genom att skapa ett nationellt skolforskningsavtal skulle regeringen ge möjligheter för disputerade lärare och förskollärare att bedriva praktiknära forskning, oavsett om de har anställning inom högskole- eller skolsektorn. Effekterna av en ökad samverkan mellan skolan 8 (14)

9 och den högre utbildningen skulle ha mycket positiva och efterlängtade effekter på kvaliteten i hela det svenska utbildningssystemet. Göteborgs universitet är tillsammans med övriga deltagande lärosäten berett att inleda en försöksverksamhet inom området. e) Dialog och samordning av svensk forskning och forskningsinfrastruktur De investeringsbehov i forskningsinfrastruktur som forskarsamhället bedömt som högt prioriterade överstiger vida de medel som finns till förfogande. Förutom stigande kostnader i internationella åtaganden, kräver redan gjorda investeringar ytterligare ökat utrymme. Det finns en påtaglig risk att infrastrukturer för angelägen forskning inom andra områden än de som brukar dessa anläggningar trängs ut. Göteborgs universitet har i likhet med andra lärosäten avsatt särskilda resurser för infrastruktur, men det är av största vikt att ökade resurser för detta ändamål kanaliseras via ökade basanslag och särskilda resurser till Vetenskapsrådet. Nuvarande nationella utvecklingen är dock oroande. Vetenskapsrådets råd för infrastruktur har gjort en analys som visar att tillgängliga medel för investeringar i nationell infrastruktur kommer att vara halverade En ökning av låneram till investeringar och ökat basanslag riktad mot investeringar och drift är ett sätt att lösa resursproblemet. Göteborgs universitet efterlyser en fördjupad diskussion om den nationella infrastrukturens roll, samordning och finansiering. f) Utveckling av innovation och nyttiggörande Lärosätenas innovationskontor och holdingbolag har idag viktiga uppgifter för att bidra till nyttiggörandet av den kunskap som genereras vid lärosätena. Regeringens satsning på universitetets innovationskontor är i dagsläget fem miljoner kronor per år. Anslaget täcker inte det behov som Göteborgs universitet har för att arbeta med ett proaktivt stöd till nyttiggörande och samverkan. Anslaget borde ligga på det dubbla. Holdingbolaget (GU Ventures AB) har under 2015 bedrivit en omfattande verksamhet med utveckling av 63 engagemang i form av nya projekt och bolag. Holdingbolaget har under året avyttrat flera innehav med vinst och noterat flera bolag för handel på börs. Efterfrågan på insatser från GU Ventures kommer att öka under de kommande åren inte minst i förhållande till strategiska forskningssatsningar inom UGOT Challenges, livsvetenskaper och inom sociala innovationer. För att rusta holdingbolaget för att möta denna efterfrågan behöver kapitalbasen förstärkas med 10 miljoner kronor under de kommande åren, tillsammans med att universitetet ges tillstånd att årligen lämna kapitaltillskott till holdingbolaget efter behov. Ambitionen är att fortsätta satsa på kommersialisering av idéer inom livsvetenskaper inklusive läkemedelsutveckling, bioteknik, medicinteknik och vårdtjänster, inom klimat-, energi- och miljöområdet, inom marina näringar, inom digitalisering och inom sociala innovationer. Därutöver vill universitetet att holdingbolaget ska kunna åta sig ett utökat ansvar för universitetets behov att äga immateriella tillgångar, som juridisk hemvist för externa verksamheter samt dess arbete med att ta sig an de för samhället viktiga utmaningarna. För att i högre grad täcka in lärosätenas behov i detta arbete behöver holdingstrukturen utvecklas. 9 (14)

10 Härvidlag vill universitetet att holdingbolag får ett särskilt samhällsuppdrag 4, bland annat innefattande uppgiften att hantera och förvalta tillgångar för lärosätets räkning. Universitetet önskar en dialog med regeringskansliet i frågor som rör utvecklingsbehov inom innovation och nyttiggörande. g) Framtiden för Havsmiljöinstitutet Efter en längre tids beredning fattade regeringen beslut i november 2015 att uppdra åt Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet att fortsatt driva Havsmiljöinstitutet. Vidare gavs Göteborgs universitet i uppgift att koordinera verksamheten och vara värd för Havsmiljöinstitutets kansli. Uppdraget för Havsmiljöinstitutet överensstämmer till stora delar med det uppdrag som fanns för institutet fram till Dock beslutades om en halvering av det tidigare anslaget om tio miljoner kronor. De globala utvecklingsmål som nyligen fastställts av FN har skapat en viktig grund för miljöarbetet på både global och nationell nivå. I kontrast till de tidigare utvecklingsmålen berör de nya målen i hög grad Sverige och andra ekonomiskt utvecklade länder. Genom att ett särskilt mål för hållbar konsumtion och produktion formulerats har det även blivit tydligare att lösningen till flera miljöproblem behöver sökas i samhället. Havsmiljöinstitutet har genom att initiera tvärvetenskapliga studier satt fokus på sambanden mellan havsmiljön och drivkrafter och beteenden i samhället. Därmed har institutet också banat väg för att arbetet med utvecklingsmålet för havsmiljön (Life below water) ska få en konkret koppling till avgörande frågor om hållbar konsumtion och produktion. För att kunna utgöra ett fullgott analysstöd till myndigheter, organisationer och allmänhet bör de tvärvetenskapliga studier som Havsmiljöinstitutet representerar ges möjlighet att utvecklas. På det sättet kan det skapas fördjupad kunskap om hur olika omställningar i samhället kan gynna havsmiljön och ett hållbart nyttjande av havets resurser. För att kunna utveckla Havsmiljöinstitutets roll som stöd till olika aktörer inom havsmiljöområdet önskar Göteborgs universitet att regeringen överväger att institutet tilldelas ett anslag som ligger i paritet med tidigare nivå (tio miljoner kronor). h) Segerstedtinstitutet Det har skett en mycket snabb utveckling inom Segerstedtinstitutets uppdragsområde i takt med ett ökat medvetande bland myndigheter, utbildningsväsende och civilsamhället kring behovet av att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för att förebygga våldsbejakande extremism. Detta har lett till en växande efterfrågan av samverkan med Segerstedtinstitutet, ett intresse och gensvar som vida överstiger ställda förväntningar för ett år sedan. Institutet samverkar idag med närmare 40 kommuner och bistår dem i kompetensutveckling, handledning och i utarbetande av preventionsprogram. Därutöver samverkar institutet med ett 20- tal andra myndigheter, fackförbund och civilsamhälle i professionsutveckling för centrala grupper. Vidare arbetar institutet med kunskapsöversikter och sammanställningar av aktuell och relevant forskning, vilket är en förutsättning för att samverkan ska kunna bygga på hållbar kunskap och beprövad erfarenhet. I ökande utsträckning ingår institutet också i europeiska 4 Dvs. uppdrag att bedriva verksamhet som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren och som i övrigt bidrar positivt till samhället. 10 (14)

11 nätverk där frågor av detta slag bearbetas. Ett inte alltför utmanande antagande är att Segerstedtinstitutet genom denna samverkan, om utvecklingstakten består, inom två år kommer ha en ledande position i norra Europa i frågor som rör prevention av våldsbejakande extremism. Givet den samhälleliga utvecklingen ser institutet ingen avmattning av intresset för dessa samverkansformer. Tvärtom är en realistisk prognos att efterfrågan kommer att fördubblas under En viktig anledning till denna ökning är att det är först nu som många myndigheter och kommuner på allvar kommit igång med förebyggande arbete och därför efterfrågar utbildning och metodstöd. En expansion i denna omfattning förutsätter en resursförstärkning om ytterligare fem miljoner kronor per år eller ett totalt riktat anslag på tio miljoner kronor per år. i) Nordicoms verksamhet Nordicom är ett kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet. Med utgångspunkt i den akademiska forskningen insamlar, bearbetar och förmedlar Nordicom kunskap till olika brukargrupper i Norden, Europa och övriga världen. Under 2015 har flera datainsamlingar och analyser genomförts. Kostnaderna för det senaste verksamhetsåret 2015 uppgick totalt till 12,8 miljoner kronor och finansierades av anslag från Kulturdepartementet (utgiftsområde 17) med 2,6 miljoner kronor samt med försäljningsintäkter och övriga intäkter så som bidrag från Nordiska ministerrådet på 3,7 miljoner kronor. Intäkter och kostnader för verksamheten ingår i bifogat tabellmaterial. 4 Ekonomisk utveckling Sedan nuvarande resurssystem infördes 1993/94 har de årliga anslagen till utbildningsverksamheten och till forskningen omräknats med hänsyn till pris- och löneförändringar. I omräkningen av anslagen ingår ett produktivitetsavdrag som enkelt uttryckt innebär att faktiska kostnadsförändringar inte kompenseras fullt ut. Nya principer behövs för den årliga pris- och löneomräkningen av anslagen. Det så kallade produktivitetskravet som kopplas till löneomräkningen och som innebär att alla lärosäten ska bli effektivare varje år genom en produktivitetsförbättring, är vare sig lämpligt eller möjligt att tillämpa för den undervisande och forskande verksamhet som bedrivs vid lärosätena. För vuxenutbildningen används ett så kallat skolindex som inte har detta produktivitetsavdrag. Detta avdrag bör snarast tas bort även för universitet och högskolor. Finansieringen av universitetets verksamhet beräknas bli förbättrad genom de beslutade utökade anslagsmedlen till nya utbildningsplatser. Dessutom förväntas, genom kommande forskningspolitiska proposition, ökade basanslag till universitetet. De sammantagna kostnaderna kommer dock att fortsätta att öka. Dels genom att nya resurser ger ökade verksamhetskostnader, dels genom att fortsatta strategiska satsningar och kvalitetshöjande åtgärder kommer att öka kostnadsförbrukningen. Under det gångna räkenskapsåret hade universitetet som budgetmål att hamna på ett underskott på 50 miljoner kronor. Detta mål har inte uppfyllts fullt ut utan universitetet 11 (14)

12 redovisar istället ett överskott på 40 miljoner kronor 5. Huvudelen av överskottet (31 miljoner kronor) redovisas inom verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och nio miljoner kronor redovisas inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Stora ansträngningar har gjorts under räkenskapsåret på att förstärka kvaliteten i verksamheten och att öka antalet anställda. Under 2015 ökade antalet heltider med 270, varav undervisande och forskande personal med drygt 120 och forskarstuderande 90. Ytterligare rekryteringar är planerade under de kommande verksamhetsåren. Vid utgången av 2015 hade universitetet ett balanserat myndighetskapital på miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital, donationsfastigheter och resultatandelar i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till miljoner kronor. Av detta belopp återfinns 477 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 613 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Under 2011 påbörjades en analys som fortsatt under Analysen har gällt det balanserade kapitalet och syftet är att försöka klassificera kapitalet i bundet och fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbestämd användning. Det kan exempelvis gälla strategiska satsningar av olika slag, åtagande om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt m.m. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen visar att ungefär 68 procent av det samlade balanserade är att betrakta som bundet kapital. En framtagen plan för perioden visar på planerad disposition av balanserat kapital om ungefär 50 miljoner kronor per år. Universitetet har också satt upp som tumregel att runt fem procent av omsättningen (300 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Under budgetåret 2016 och under perioden beräknar universitetet att planerade insatser verkställs. Budgeten bygger på en utökning av personalvolymen med drygt 100 heltider. I budgeten för 2016 beräknas ett noll resultat. Under perioden planeras med fortsatta satsningar inom utbildningsverksamheten och forskningsverksamheten. Underskotten täcks genom disposition av balanserat kapital. 5 Investeringar i anläggningstillgångar Göteborgs universitet disponerar en låneram på 725 miljoner kronor för Upptagna lån i Riksgälden var 535 miljoner kronor vid utgången av Under 2016 och under perioden kommer universitetet att fortsätta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och i studiemiljöer. Anskaffningen av ett nytt forskningsfartyg avslutas under första delen av 2016 och slutlikviden betalas. Fartyget är beräknat att levereras under första kvartalet Flera stora forskningsfinansiärer rapporterar att de inte kommer att lämna bidrag till investeringar i fortsättningen, utan istället finansiera sådana driftkostnader inom projekten. Av universitetets samlade anläggningstillgångar har ett värde motsvarande 100 miljoner kronor, under årens lopp, finansierats genom externa bidrag. Mot bakgrund av ovanstående har universitetet behov av en fortsatt utökning av låneramen med miljoner kronor årligen till totalt 825 miljoner kronor vid planeringsperiodens slut. 5 Exklusive ett positivt utfall för GU Ventures AB om 19 miljoner kronor (till stora delar en effekt av koncernmässiga justeringar kopplade till K3-regelverket). 12 (14)

13 6 Lokalförsörjning Universitetet disponerar en lokalyta på kvadratmeter vid 2016 års början, varav kvadratmeter utgörs av bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. I redogörelsen i tabell 6 är denna yta exkluderad. Totalt beräknas drygt 100 kvadratmeter avgå under året. Under 2015 har delar av universitetets gemensamma förvaltning att samlats på kvadratmeter. Det innebär att universitetet kommer att lämna kvadratmeter under Den tidigare aviserade förändringen av lokalyta med anledning av det nya campusområdet vid Näckrosdammen väntas få effekt först efter Längre fram, runt 2021, planerar universitetet i samarbete med Göteborgs stad för ytterligare ytor inom ramen för Campus Medicinareberget. Grunden för den redovisade lokalförsörjningen utgörs av universitetets verksamhetsplanering för perioden och gällande hyresavtal under perioden samt universitetets lokalplanering. De totala lokalkostnadernas relativa andel av verksamhetens totala beräknade kostnader ökar till nära 12 procent framför allt på grund av att mer kostnader har räknats i lokalkostnaderna i årets budgetunderlag. Universitetet har bland annat lagt till kostnader för egna fastigheter och egen lokalvård som i tidigare budgetunderlag redovisats endast som personal- och driftkostnader. Utöver detta har universitetet en större andel tomställda lokaler än tidigare för att uppnå större flexibilitet i lokalförsörjningen. 7 Räntekonto och kredit i Riksgälden Universitetet bedömer att det inte föreligger något behov av en räntekontokredit under planperioden mot bakgrund av vår goda likviditet. 8 Avgiftsbelagd verksamhet Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdragsforskning) och offentligrättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdragsverksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten som även inkluderar kostnader och intäkter för utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter. 13 (14)

14 Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna upprättat budgetunderlag för perioden och insända underlaget till regeringen, utbildningsdepartementet, samt att förklara denna paragraf för omedelbart justerad. Pam Fredman Magnus Petersson Lars Nilsson 9 Tabellbilagor Tabell 1: Total budget Tabell 2: Tabell 3: Tabell 4: Tabell 5: Tabell 6: Tabell 7: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Investeringar i anläggningstillgångar, låneram och räntekontokredit Verksamhetsinvesteringar Lokalförsörjning Avgifter 14 (14)

15 Tabellbilaga till budgetunderlag för verksamhet vid Göteborgs universitet Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, saldo Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2016 t o m 30 september Inkluderar resultat från GU Venture AB (fd GU Holding AB) med tkr. 4 Summan för Göteborgs universitet inkluderar statskapital, donationskapital, resultatandelar i hel- och delägda företag samt verksamhetens balanserade kapital.

16 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) ALF - TUA (C) Transferering Anslag (A+B+C) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen 2016 i 2016 års priser. Hänsyn har även tagits till vårproposition och vårändringsbudget. 2 Avräkningen omfattar utnyttjande av tidigare överproduktion med tkr och decemberprestationer med tkr. 3 Omfattar anslag till NCM och entreprenörsutbildning samt kvalitetsmedel 2015 (resursfördelning och förstärkning).

17 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Verksamhetens intäkter ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Anslag 1 (basresurs) Anslag 2 (särskilda medel) ALF - TUA Nordicom (Kulturdepartementet) Transferering Anslag, summa Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats universitetet i budgetpropositionen för 2016 i 2016 års priser. Hänsyn har även tagits till vårproposition och vårändringsbudget. Av anslagen har tkr använts för transfereringar 2015 och tkr beräknas för planerade transfereringar. 2 Anslag till Uppdrag att utveckla och sprida... (ap. 5) och Jämställdhetsintegrering (ap. 102). 3 Till årets resultat tillkommer resultatandelar från hel- och delägda företag med tkr för 2015.

18 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 3-0,20-0,35-0,35-0,30-0,25 Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten Föreslagen räntekontokredit Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Leveransen av forskningsfartyget som ska ersätta M/S Skagerack beräknas till första kvartalet Fartygsanskaffningen påbörjades 2013 och har påverkat utnyttjandet av låneramen fr o m 2014, men avskrivningskostnaden först från första kvartalet Räntan 2016 bedöms till -0,35 %. För 2017 är bedömningen -0,35 %, ,3 % och för ,25 %. Bedömningen grundar sig på Riksbankens prognos för reporäntan.

19 Tabell 5 Verksamhetsinvesteringar ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 År (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Ber. Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap 1 kapitalförsörjningsförordningen) Bidrag (2 kap 3 kapitalförsörjningsförordningen) Finansiell leasing (2 kap 5 kapitalförsörjningsförordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering

20 Tabell 6 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) Area, kvm LOA (exkl. student- och gästforskarbostäder) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Lokalhyra (exkl. student- och gästforskarbostäder) (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Sammanställning av lokal-kostnader (exkl. student- och gästforskarbostäder) (C) 2 Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lärosätets totala kostnader (D) Totala externa hyresintäkter Justerade totala kostnader (D2) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 6-12% -11% -11% -11% -11% Lokalkostnadens andel av verksamhetens justerade totala kostnader 7-12% -11% -11% -11% -11% 1 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. Vidare efterfrågas två specifika särredovisningar, nyinvesteringar och avskrivningar. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. 3 Beräknas som B/A. 4 Redovisas i enlighet med SUHF:s rekommendationer (REK 2014:1, , dnr 14/069) om lokalkostnader vid universitet och högskolor i den del som avser sammanställning av lokalkostnader, se bilaga 2 till rekommendationerna. 5 Beräknas som C/A 6 Beräknas som C/D 7 Beräknas som C/D2

21 Tabell 7 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat I tjänsteexporten ingår även intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med tkr respektive tkr för 2015.