Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden

Transkript

1 Rektor Lars Nilsson Magnus Petersson BUDGETUNDERLAG 1 / dnr E 2013/554 Regeringen Utbildningsdepartementet Budgetunderlag för Göteborgs universitet för perioden Göteborgs universitet ska enligt beslutade direktiv upprätta ett budgetunderlag för perioden Budgetunderlaget ska senast 22 februari 2014 lämnas till regeringen (utbildningsdepartementet). Budgetunderlaget är disponerat enligt följande: 1. Sammanfattande bedömning av verksamheten 2. Utbildning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser b) Nationell skolutveckling tre förslag c) Behov av fortsatt utbyggnad av specialistutbildningar för sjuksköterskor d) Kulturarv, kulturvård, design och konsthantverk som medel för näringslivs- och samhällsutveckling 3. Forskning a) Forskningsinfrastruktur, nationellt ansvar b) Herbarieverksamhet c) Behov av en transparent fördelning av medel till konstnärlig forskning d) Fortsatt utveckling av Havsmiljöinstitutet e) NORDICOM 4. Ekonomisk utveckling 5. Investeringar i anläggningstillgångar 6. Lokalförsörjning 7. Räntekonto och kredit i Riksgälden 8. Avgiftsbelagd verksamhet 9. Förslag till beslut 10. Tabellbilagor 1-6 Rektor Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 2 / 11 1 Sammanfattande bedömning av verksamheten Verksamheten vid Göteborgs universitet har under 2013 tagit steg mot förverkligandet av Vision det strategidokument som beslutades om under Universitetets forskare har varit framgångsrika på flera områden, exempelvis vårdforskning, vaccinforskning, demokratiforskning och forskning om lärande samt havsmiljö. En kartläggning och analys av det samlade utbildningsutbudet har legat till grund för riktade utvecklingsinsatser mot bland annat fakultetsgemensamma och ämnesöverskridande utbildningsprogram, utbildningar med tydlig profil mot hållbar utveckling och utbildningar med engelska som undervisningsspråk som kan attrahera fler internationella studenter. Den organisationsöversyn som gjordes under 2012 har fortsatt under året med ett konkret omställningsarbete vars syfte är att skapa en modern och effektiv administration med tydliga beslutsvägar genom hela organisationen. Antalet helårsstudenter har minskat med 443 helårsstudenter eller 1,7 procent i förhållande till Antalet helårsstudenter uppgår 2013 till och kommer, med nuvarande planeringsförutsättningar, att ytterligare minska något under de kommande åren. Universitetet har samtidigt ett högt söktryck och inom flera områden efterfrågas framför allt ett utökat utbud av flexibla utbildningslösningar för yrkesverksamma. Universitetet har en hög beredskap för att ta emot ett utökat utbildningsuppdrag. Inom forskningen har utfallet av externa forskningsbidrag varit positivt för 2013 och forskningsbidragen har ökat med 90 miljoner kronor eller 6,5 procent jämfört med Forskningen förväntas ytterligare stärkas under de kommande åren och besluten i enlighet med Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation kommer att stärka basfinansieringen ytterligare från och med Avslutningsvis vill universitetet framhålla det önskvärda med ett samlat anslag från regering och riksdag till universiteten och högskolorna. En låsning till separata anslag för utbildningsverksamheten respektive forskningen gynnar inte autonomi eller möjligheten till snabba omställningar och en flexibel organisation. 2 Utbildning a) Bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser Det finns två dominerande utvecklingstendenser som har påverkat hur universitetets utbildningsutbud har förändrats de senaste åren. Den första tendensen är att andelen helårsstudenter i utbildningsprogram har ökat och uppgick 2013 till 66 procent av universitetets utbildningsutbud. Den andra tendensen är att andelen helårsstudenter på den avancerade nivån har ökat och denna andel uppgick 2013 till 23 procent av universitetets samlade utbildningsvolym. Orsakerna till denna, sett över tid, tämligen stora förändring i utbildningsutbudet är i första hand relaterad till efterfrågan. Det ökade antalet sökande direkt från gymnasieskolan söker företrädesvis utbildningsprogram bland annat beroende på att den studieformen upplevs ha större arbetsmarknadsrelevans. Därtill har också antalet utbildningsprogram på den avancerade nivån ökat, bland annat som en konsekvens av införandet av masterexamen Förväntan om och tilltron till ökad anställningsbarhet har också spelat roll för utökningen av utbildningsutbudet på avancerad nivå. En annan drivkraft har varit universitetets strävan mot att stärka sin internationella profil rekryteringen av internationella studenter sker huvudsakligen till avancerad nivå samt att borga för en god rekryteringsbas till utbildning på forskarnivå.

3 3 / 11 Utökningen av utbildning på avancerad nivå har i det närmaste uteslutande ägt rum genom omfördelning av utbildningsvolym från grundnivå. Bedömningen är att utbildningsvolymen i utbildningsprogram kommer att öka ytterligare under perioden och andelen helårsstudenter på program kommer sannolikt 2017 att uppgå till 70 procent. Det är också bedömningen att utbildningsvolymen på avancerad nivå kommer att öka under perioden för att 2017 uppgå till minst 25 procent av universitetets samlade utbildningsutbud. Detta ligger i linje med universitetets ambitioner att stärka de utbildningsmiljöer som systematiskt arbetar med internationalisering. Utbudet av utbildningar på engelska förväntas således att öka och härigenom stärks också universitetets globala attraktionskraft. Andelen av universitetets utbildningsutbud som ges på distans uppgick 2009 till ca 10 procent och har legat tämligen konstant på den nivån under de gångna åren. Universitetet ser dock ett behov av att dels öka andelen, dels ytterligare utveckla inslaget av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i utbildningarna. Anledningarna är flera; dels för att borga för att förbättra möjligheterna till livslångt lärande, dels för att nationellt och internationellt bättre tydliggöra universitetets kompetens. Bedömningen är att utbildningsvolymen avseende utbildning på distans uppgår till 12 procent 2017 och att antalet kurser med betydande inslag av IKT har ökat avsevärt. En strategisk utmaning avseende utbildningsutbudet vid universitetet är att balansera behovet av utbildning för sökande direkt från gymnasieskolan mot behovet att möta efterfrågan från yrkesverksamma som ska bredda eller fördjupa sin kompetens, utan att utbildningsvolymen totalt sett ökar. Detta är en alltmer svårhanterbar problematik och universitetet menar att en eventuell utökning av takbeloppet primärt skulle utnyttjas för primärt kunna erbjuda flexibla utbildningsplatser till yrkesverksamma. Andra strategiska utmaningar är att öka utbildningarnas särskilt gäller det den avancerade nivån attraktionskraft på en konkurrensutsatt global utbildningsmarknad samt, vilket gäller alla nivåer, utbildningarnas flexibilitet i relation till olika målgruppers skilda och skiftande behov. Göteborgs universitet annonserar härmed om en mycket god beredskap att utöka takbeloppet för att kunna utöka antalet utbildningsplatser inom de områden som anges ovan. b) Nationell skolutveckling tre förslag Göteborgs universitet har en väl sammanhållen och en av landets mest omfattande lärarutbildningsverksamheter. Verksamheten är understödd av en bred och, i många avseenden, nationellt ledande forskning inom pedagogik och skolfrågor. Lärarutbildningen sker i mycket nära samverkan med stad och region vilket skapar förutsättningar för att snabbt kunna tillämpa teorier och nya forskningsrön. Sammantaget innebär detta att det i Göteborg finns goda förutsättningar för att på olika sätt utveckla nya verksamheter till stöd för en nationell utveckling av olika undervisnings- och skolfrågor. Universitetet har i flera sammanhang också visat sitt intresse att stödja och utveckla verksamhet som ligger i linje med regeringens politik. Göteborgs universitet vill i detta sammanhang lämna förslag inom tre områden där universitetet menar att det kan bidra till utvecklingen av den svenska skolan.

4 4 / 11 Pilotprojektet Brobyggaren för fler ämneskompetenta lärare i matematik och naturvetenskap genom samverkan mellan akademi och skola Som ett led i arbetet med att öka rekryteringen av lärare i matematik och naturvetenskap och för att bidra till en långsiktig skolutveckling och utveckling av lärarutbildningen har Göteborgs universitet och Göteborgs Stad startat pilotprojektet Brobyggaren. Det primära syftet är att inrätta en särskild utbildningsväg för studenter med grundexamen inom matematik och naturvetenskap som leder till en ämneslärarexamen och, för studenter som så önskar, till en masterexamen. Utbildningen håller genomgående hög studietakt och ger studenterna möjlighet att snabbt komma i kontakt med verksamheten i skolan. Utbildningen startar vårterminen 2015, och målsättningen är att anta studenter per antagningsomgång. Särskilt utvalda skolor (partnerskolor) hos vilka studenterna gör sin verksamhetsförlagda del av utbildningen medverkar i projektet. På skolorna bildas skolutvecklingsteam där såväl lärare från skolverksamheten som lärare från universitetet deltar i ett systematiskt skolutvecklingsarbete. Mervärden av projektet är dels kompetensutveckling bland verksamma lärare i skolan och fördjupad samverkan mellan akademi och skola, dels kompetensutveckling bland universitetets lärarutbildare. Särskilda utvärderings- och forskningsresurser kommer att knytas till projektet för att möjliggöra ett systematiskt erfarenhetsutbyte nationellt och internationellt. Göteborgs universitet anhåller härmed om utvecklingsmedel omfattande 3 miljoner kronor under fem år i enlighet med tidigare inlämnad skrivelse till utbildningsdepartementet. Ett centralt stöd skulle innebära att projektet kan utvecklas till en nationell modell för hur lärarkompetensen inom matematik och naturvetenskap kan stärkas. Nationella centra för språkutveckling Under en rad år har det gjorts satsningar på vissa undervisningscentra, t.ex. inom matematik, naturvetenskap och teknik. Göteborgs universitet menar att en motsvarande satsning på språkliga basfärdigheter behöver göras. För bara ett par decennier sedan rankades Sverige som ett land med en av de högsta utbildningsnivåerna i världen. En rad undersökningar visar att Sverige tappar i internationella jämförelser. Ett område där det finns en tydlig tendens är att skriv- och läsfärdigheter försämras bland stora samhälls- och elevgrupper. Detta är djupt oroande, inte minst då språket är en förutsättning för all annan inlärning. Ett fungerande språk är också en nödvändighet för att vi som medborgare ska förstå sammanhang och delta i och påverka ett demokratiskt samhälle. Utan ett välutvecklat språk ökar risken för marginalisering och utanförskap. Göteborgs universitet menar att insatserna för att stödja språkutveckling på alla nivåer måste vara långsiktiga och bygga på den omfattande forskning som finns inom området. Med anledning av detta föreslår Göteborgs universitet att regeringen, med Norge som förebild, tar initiativ till nationella centra som bedriver forskning om läs- och skrivutveckling och med uppgift att förmedla kunskapen till skolan. Genom sin erfarenhet och lyckade verksamhet inom exempelvis Nationellt centrum för matematikundervisning är Göteborgs universitet berett att på kort varsel delta i uppbygganden av ett sådant centra. Ett framtida skolforskningsinstitut Göteborgs universitet vill, tillsammans med Göteborgs stad, uttrycka sitt intresse att stödja utvecklingen av ett framtida nationellt skolforskningsinstitut. Med utgångspunkt i ovan nämnda faktorer menar universitet att Göteborg skulle vara en utmärkt plats för den geografiska placeringen av forskningsinstitutet. Institutet ska självfallet ha ett nationellt ansvar men universitetet menar samtidigt att en nära geografisk placering till en av landets mest omfattande lärarutbildningar och till ledande forskning inom området kan ge goda förutsättningar för skolforskningsinstitutets framtida verksamhet och utveckling.

5 5 / 11 c) Behov av fortsatt utbyggnad av specialistutbildningar för sjuksköterskor Regeringen bedömde i budgetpropositionen inför budgetåret 2013 att en ökning av sjuksköterskeutbildningar behövs för att möta framtida efterfrågan. Med start under budgetåret 2013 utökades därför antalet nybörjarplatser vid Göteborgs universitet med 50 platser. Finansieringen av denna utbyggnad sker under 2013 och 2014 med särskilda medel och från och med 2015 genom interna omprioriteringar inom lärosätet. Utbyggnaden planerades i samverkan med företrädare för sjukvården inom Västra Götalandregionen och företrädare för den kommunala sjukvården inom Göteborgsregionens kommunalförbund. Den beslutade utbyggnaden innebär en utökning av grundutbildningen av sjuksköterskor med 20 nybörjarplatser och en utökning av grundutbildningen för röntgensjuksköterskor med 3 nybörjarplatser. Vidare innebär den beslutade utbyggnaden en successiv utbyggnad av specialistutbildningar med 27 nybörjarplatser, då det råder en stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor både inom Västra Götalandsregionen och inom den kommunala sjukvården liksom på nationell basis. Den beslutade utbyggnaden av specialistutbildningarna räcker dock inte. Det råder en stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor inom Västra Götalandsregionen. En kartläggning som genomfördes under hösten 2012 visade att det saknas ungefär specialistutbildade sjuksköterskor inom regionen. Samtidigt sker en stark befolkningstillväxt i hela Västra Götalandsregionen. Befolkningen har ökat med närmare personer under de tre första kvartalen under 2013 och uppgick i oktober 2013 till invånare. Befolkningsökningen under 2013 kan bli den största på 40 år. I budgetpropositionen inför budgetåret 2012 (Prop. 2011/12:1) genomfördes en tillfällig satsning under perioden innebärande en utökning av antalet platser för specialistutbildningar av sjuksköterskor. Totalt innebar satsningen en tillfällig utökning om 100 platser i hela riket. Av dessa tilldelades Göteborgs universitet 19 platser. Eftersom det är en tillfällig satsning kommer dessa utbildningsplatser, med gällande planeringförutsättningar, att försvinna efter För att höja kompetensen för sjuksköterskor satsar Västra Götalandsregionen extra medel från och med De sjuksköterskor som utbildas till specialistsjuksköterskor inom definierade bristområden erbjuds möjlighet till utbildning med finansiering. Fullt utbyggd kommer denna satsning inom regionen att omfatta 60 miljoner kronor per år, vilket innebär att ungefär 150 sjuksköterskor per år kan få s.k. utbildningstjänster. Universitetet har haft ett högt söktryck till dessa utbildningar och samtliga utbildningsplatser har fyllts. Universitetet har tio olika inriktningar och hittills har fem av dessa omarbetats och vidareutvecklats för att matcha regionens satsning på utbildningstjänster. Mot bakgrund av den starka efterfrågan på specialistutbildningar för sjuksköterskor och den kraftiga befolkningstillväxten, framförallt i Göteborgsregionen samt för att svara upp mot regionens initiativ, föreslås att den tillfälliga satsningen permanentas från 2015 och att anslagsmedel om tkr ej dras in (från och med 2015).

6 6 / 11 d) Kulturarv, kulturvård, design och konsthantverk som medel för näringslivs- och samhällsutveckling Avancerad hantverkskompetens har en viktig roll i utvecklingen av ett modernt hållbart samhällsbyggande och svarar mot satsningar och framtidsbilder inom flera politikområden såsom näringslivsutveckling, kultur, turism och landsbygdsutveckling. Sedan början av 2000-talet bedriver Göteborgs universitet omfattande utbildning och forskning inom design, konsthantverk och kulturvård i Dals Långed och Mariestad. Det specifika för dessa verksamheter är att de, förutom att de utgör centrala delar i Göteborgs universitets kulturarvssatsning, har en speciell roll när det gäller att utveckla kreativa näringar i nära samverkan med omgivande samhälle. En stor del av studenterna vid dessa utbildningar startar också eget företag, ofta redan under utbildningstiden. Dessa omständigheter gör att verksamheterna sträcker sig utöver ordinarie utbildnings- och forskningsaktiviteter. Med anledning av detta avser Göteborgs universitet att återkomma till regeringen med ett utvecklat förslag om hur nuvarande framgångsrika verksamheter kan utvecklas i samarbete med lokala och regionala aktörer. Utbildningarnas framgång och betydelse för närregionen speglar sig dock inte i den tilldelning som ges för dess löpande drift. Det geografiska läget medför stora merkostnader vad gäller lokaler, resor och utökade servicefunktioner. För att kunna bevara och utveckla dessa miljöer äskar Göteborgs universitet om ett riktat årligt anslag för miljöerna om 8 miljoner kronor vid Steneby i Dals Långed och för DaCapo i Mariestad. 3 Forskning a) Forskningsinfrastruktur, nationellt ansvar Universiteten har fått ett större ansvar för anskaffande av forskningsinfrastruktur. Idag utgör modern och ofta mycket dyrbar infrastruktur ett krav och en förutsättning för att kunna bedriva högkvalitativ forskning inom flera områden. Samtidigt har externa forskningsfinansiärer tydligt markerat att man inte avser att fortsättningsvis lämna större bidrag till utrustning och infrastruktur. Detta leder sammantaget till behov av ökad låneram då flera och större investeringar i infrastrukturer framgent ska rymmas. I budgetunderlagen för och redovisade universitetet behov av satsning på ett nytt forskningsfartyg. Ett nytt fartyg kommer att innebära en kvalitetshöjning av både utbildning och forskning med en modern infrastruktur och utrustning. Avtal har tecknats under hösten 2013 och leverans är beräknad till försommaren Regeringen har utökat universitetets låneram med sammantaget 100 miljoner kronor för denna infrastruktursatsning. Inom universitetet har ett arbete startat för att ta fram ett underlag för planering och prioritering av universitetets befintliga och nödvändiga forskningsinfrastrukturer. Arbetet sker i samverkan med Chalmers för att samordna, utveckla och gemensamt prioritera satsningar på gemensamma infrastrukturer. Under perioden behöver universitetets låneram öka ytterligare med sammantaget 100 miljoner kronor både som en konsekvens av nämnda planerings- och

7 7 / 11 prioriteringsarbete och som en konsekvens av att externa forskningsfinansiärer ej längre ger större bidrag till infrastrukturer och utrustningsbehov. b) Herbarieverksamhet Herbariet har anor från slutet av 1700-talet då de första samlingarna ingick i ett "Naturalie Cabinett" som tillhörde Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället. År 1926 tog Botaniska trädgården över herbariet från Göteborgs museer. Genom avtal mellan staten och staden Göteborg överfördes den 1 juli 1962 herbariet och dess personal till dåvarande Botaniska institutionen vid Göteborgs universitet. Alltsedan Göteborgs universitet övertog ansvaret för samlingarna vid herbariet har det funnits oklarheter kring finansieringen. Medel till verksamheten vid Botaniska trädgården utgör en del av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, som tilldelas universitetet, medan överföringen av herbarieverksamheten aldrig har givits någon finansiering. Herbariet är en resurs och infrastruktur som är placerad vid Göteborgs universitet med nationella och internationella uppdrag och skyldigheter. Detta uppdrag ligger långt utanför universitetets egen verksamhet. Herbariet är anslutet till GBIF (Global Biodiversity Information Facility), vilken regeringen har förbundit sig att stödja. Herbariet är en central resurs för biodiversitetsforskningen och för förvaltningen av naturresurser samt för den biologiska mångfalden, inklusive ekosystemtjänster. Samlingarna fungerar också som miljöarkiv, kulturarv och utbildningsresurs samt som kompentensresurs för tull och polis. Herbariet omfattar ungefär 1,6 miljoner exemplar av kärlväxter, mossor, lavar, svampar och alger. En viss del av Herbariets verksamhet finansieras i dagsläget genom att universitetet avsätter medel inom anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Herbariet söker dessutom anslag vart tredje år från Svenska artprojektet genom Museistödet 1. Härtill kommer ytterligare extern finansiering i mindre omfattning. Sammantaget är dock den nuvarande finansieringen på en för låg nivå för att uppnå och bibehålla kvalitet i verksamheten. Med en fast och årlig basfinansiering till Göteborgs universitet kan den framtida verksamheten som nationell och internationell infrastruktur säkras. Med en basfinansiering om 4 miljoner kronor per år skulle Herbariet tillsammans med den nuvarande finansieringen genom Svenska artprojektet, kunna upprätthålla en kvalitetssäkrad nivå på verksamheten. c) Behov av transparent fördelning av konstnärliga forskningsmedel Regeringen har de senaste åren, i linje med forskningspropositionen Forskning och innovation gjort satsningar på konstnärlig forskning. Regeringen har betonat det konstnärliga områdets särart och särskilda behov, vilket har manifesterats bland annat i särskilda forskningsmedel samt start av en nationell konstnärlig forskarskola. Detta är positivt och innebär att den svenska konstnärliga forskningen har utvecklats kraftfullt och har bidragit till att svenska konstnärlig forskningen uppmärksammas internationellt. 1 Museistödet lanserades 2003 som en del av Svenska artprojektet och är avsett för svenska museer som har samlingar av nutida svenska flercelliga organismer och riktas huvudsakligen mot de delar som har betydelse för Svenska artprojektets uppdrag, dvs. det är ingen basfinansiering, utan en extra resurs för Svenska artprojektet.

8 8 / 11 Göteborgs universitet menar att detta är ett erkännande för den omfattande och till delar internationellt ledande forskning som bedrivs vid svenska lärosäten. Viktiga faktorer för utvecklingen har varit att konstnärlig forskning i allt större utsträckning utgör en integrerad del av den samlade akademiska forskningen och därigenom allt oftare spelar en roll i tvärdisciplinär forskning till stöd för lösningen av komplexa samhällsproblem. I likhet med vad som angavs i forskningspropositionen menar Göteborgs universitet att det är angeläget att det sker en fortsatt satsning på de konstnärliga forskningsmiljöer som har tillräckligt hög kvalitet. Det problem som Göteborgs universitet vill lyfta i detta sammanhang är att den positiva utvecklingen som skisserats ovan kan riskeras eftersom medelstilldelningen till konstnärlig forskning idag baseras på kriterier som inte är kvalitetsbaserade. I regeringens samlade politik för högre utbildning och forskning betonas kvalitet och excellens som verksamhetsutvecklande och som en viktig grund för medelstilldelning. Som enda forskningsområde saknas detta för konstnärlig forskning. I ett uppbyggnadsskede kan det vara berättigat med breda satsningar. Konstnärlig forskning har dock nationellt nått till en nivå som innebär att kvalitetskriterier bör utgöra ett viktigt kriterium. Göteborgs universitet önskar att regeringen tar initiativ till att ta fram ett förslag till hur kvalitetskriterier ska utgöra en faktor vid medelstilldelningen för konstnärlig forskning. d) Fortsatt utveckling av Havsmiljöinstitutet 2008 bildades Havsmiljöinstitutet genom ett regeringsbeslut ( , U2008/3167/UH). Syftet med institutet har varit att samordna och öka utnyttjandet av svensk havsmiljöforskning till stöd för myndigheter och beslutsfattare. Institutet bildades som ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet och Umeå universitet där institutets kansli förlades till Göteborgs universitet. Göteborgs universitet fick även i uppdrag att koordinera den löpande verksamheten mellan de ingående lärosätena. I regeringsbeslutet angavs att institutet ska utvärderas under hösten 2013 i syfte att få fram förslag till hur institutet ska utvecklas. Den beslutade utvärderingen genomfördes av Statskontoret som överlämnade sin rapport till regeringen i slutet av december (se Göteborgs universitet uppfattar att utvärderingen väl fångar Havsmiljöinstitutets verksamhet. Av utvärderingen framgår att institutets verksamhet har skapat ett mervärde för havsmiljöförvaltningen. Verksamheten är efterfrågad och institutet levererar underlag med god kvalitet. Även om stora insatser har gjorts så delar Göteborgs universitet också Statskontorets slutsats att institutets mervärde skulle öka ytterligare om man renodlade verksamheten till syntes och tvärvetenskaplighet. Göteborgs universitet menar att potentialen för ett samlat nationellt institut inom havsmiljöområdet är stor samt att det finns en stark efterfrågan och ett stort behov på tvärvetenskapliga analyser och synteser inom detta område från myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Samtidigt kan det konstateras att nuvarande konstruktion att fyra lärosäten ska samordna sina verksamheter inte har varit ändamålsenlig. Göteborgs universitet önskar i detta sammanhang framföra sin önskan att i samarbete med departement, myndigheter och lärosäten utveckla ett förslag hur ett nationellt havsmiljöinstitut kan formas som långsiktigt kan svara mot de stora behov som finns inom

9 9 / 11 området. Ett sådant förslag behöver fokusera på de behov som finns bland olika aktörer samt utgå från den samlade forskning som finns nationellt och internationellt. e) NORDICOMs verksamhet NORDICOM är ett kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet som arbetar på såväl nationell som nordisk nivå. Arbetet syftar till att utveckla mediekunskapen och bidra till att forskningens resultat synliggörs i behandlingen av mediefrågor på olika nivåer i både offentlig och privat verksamhet. NORDICOM riktar sig till brukare i såväl Europa som övriga världen. Endast Västsahara och Tadjikistan står utanför NORDICOMs spridningsområde. NORDICOM är en institution inom Nordiska Ministerrådet vars ledning och huvudsakliga verksamhet är förlagd till Göteborgs universitet. NORDICOM har också en omfattande nationell verksamhet. Verksamheten följer medieutvecklingen, utarbetar mediestatistik, kartlägger mediemarknaden samt analyserar aktuella trender. En stor del av kunskapsförmedlingen sker via NORDICOMs webbsida Medieutveckling och mediestatistik. Kostnaderna för senaste verksamhetsåret 2013 uppgick totalt till 13,8 miljoner kronor och finansierades av anslag från Kulturdepartementet (utgiftsområde 17) med 2,9 miljoner kronor, ett särskilt anslag till infrastruktur om 0,4 miljoner kronor samt försäljningsintäkter och övriga intäkter. Intäkter och kostnader för verksamheten ingår i bifogat tabellmaterial. 4 Ekonomisk utveckling Finansieringen av universitetets verksamhet beräknas bli förbättrad genom de föreslagna och beslutade utökade anslagsmedlen till forskning och utbildning på forskarnivå. I regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation aviseras en förstärkt basfinansiering för universitetet på sammanlagt 88 miljoner kronor till 2016, varav 58 miljoner kronor tilldelats för budgetåret Även pågående utbyggnad av bland annat läkar- och tandläkarutbildningarna stärker ekonomin. De sammantagna kostnaderna kommer att fortsätta att öka. Dels genom att nya resurser ger ökade verksamhetskostnader, dels genom att fortsatta strategiska satsningar och kvalitetshöjande åtgärder kommer att öka kostnadsförbrukningen. De ökade kostnaderna finansieras, utöver angivet beräknat finansieringsutrymme, genom en planerad disposition av balanserat kapital. Under det gångna räkenskapsåret hade universitetet ett budgetmål att förbruka balanserat kapital och redovisa ett underskott. Detta mål har inte uppfyllts utan universitetet redovisar istället ett överskott på 110 miljoner kronor. Huvudelen av överskottet (92 miljoner kronor) redovisas inom verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och beror till delar på att genomförd resursförstärkning genom höjda ersättningsbelopp inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena ännu inte avsatt sig i en ökad resursförbrukning. Universitetsledningen kommer att skärpa uppföljningen under 2014 och tydligt markera att de resursförstärkningar som tilldelats också ska ge önskade effekter. Vid utgången av 2013 hade universitetet ett balanserat myndighetskapital på 977 miljoner kronor. I myndighetskapitalet ingår statskapital, donationsfastigheter och resultatandelar i holdingbolaget samt verksamhetens balanserade kapital. Det sistnämnda beloppet uppgår till 954 miljoner kronor. Av detta belopp återfinns 366 miljoner kronor inom

10 10 / 11 verksamhetsgrenen utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 588 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Under 2011 påbörjades en analys som fortsatt under Analysen har gällt det balanserade kapitalet och syftet är att försöka klassificera kapitalet i bundet och fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbestämd användning. Det kan exempelvis gälla strategiska satsningar av olika slag, åtagande om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt mm. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och löpande förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen visar att ungefär 67 procent av det samlade balanserade är att betrakta som bundet kapital. En framtagen plan för perioden visar på planerad disposition av balanserat kapital om ungefär 150 miljoner kronor per år. Universitetet har också satt upp som tumregel att runt 5 procent av omsättningen (300 miljoner kronor) bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Under budgetåret 2014 beräknar universitetet att planerade insatser börjar verkställas. Budgeten bygger på en utökning av personalvolymen med ungefär 100 heltider. Trots detta beräknas ett budgeterat överskott även för 2014 på 30 miljoner kronor. Från och med budgetåret 2015 beräknas satsningarna inom utbildningsverksamheten och forskningsverksamheten ge full effekt och ett resultatmässigt underskott på 75 miljoner kronor beräknas för Underskottet täcks genom disposition av balanserat kapital. 5 Investeringar i anläggningstillgångar Universitetet disponerar för närvarande en låneram på 700 miljoner kronor. Upptagna lån i Riksgälden var 472 miljoner kronor vid utgången av Under 2014 och under perioden kommer universitetet att fortsätta med strategiska infrastrukturella satsningar i forskningsmiljöer och i studiemiljöer. Anskaffningen av ett nytt forskningsfartyg pågår med viss tidsmässig förskjutning. Fartygs-anskaffningen har därmed inte belastat låneramen under Anskaffningen beräknas att fortlöpa till och med 2015 mot tidigare planerat Under en period har universitetets investeringstakt minskat. Effekten av detta bedöms bli att ersättningsanskaffningarna kommer att öka under perioden Forskningsfinansiärerna kommer i fortsättningen inte att lämna bidrag till investeringar, utan istället finansiera sådana driftkostnader inom projekten. Av universitetets samlade anläggningstillgångar har ett värde motsvarande 100 miljoner kronor, under årens lopp, finansierats genom externa bidrag. Mot bakgrund av ovanstående har universitetet behov av en fortsatt utökning av låneramen med miljoner kronor årligen till totalt 800 miljoner kronor vid planeringsperiodens slut. 6 Lokalförsörjning Universitetet disponerar en lokalyta på kvm vid 2013 års början. Den totala lokalytan har inte förändrats under året. Lokalhyra och övriga lokalkostnader ökar med 2 miljoner kronor, en förändring på mindre än 1 procent jämfört med De totala lokalkostnadernas relativa andel av verksamhetens totala beräknade kostnader ligger oförändrat på 11 procent.

11 11 / 11 Grunden för den redovisade lokalförsörjningen utgörs av universitetets verksamhetsplanering för perioden och gällande hyresavtal under perioden. I universitetets lokalplan planeras inga betydande förhyrningar eller om- och tillbyggnader under perioden Den tidigare aviserade förändringen av lokalyta med anledning av det nya campusområdet vid Näckrosdammen väntas få effekt först efter För 2015 beräknas en engångskostnad som konsekvens av att ett hyresavtal beräknas bli avslutat i förtid, i övrigt förväntas lokalkostnaderna i princip ligga still under perioden. 7 Räntekonto och kredit i Riksgälden Universitetet bedömer att det inte föreligger något behov av en räntekontokredit under planperioden mot bakgrund av vår goda likviditet. 8 Avgiftsbelagd verksamhet Universitetet lämnar en redogörelse för efterfrågade uppgifter gällande avgiftsbelagd verksamhet. Det gäller uppdragsverksamheter (främst uppdragsutbildning och uppdragsforskning) och offentlig rättslig verksamhet (högskoleprovet). När det gäller uppdragsverksamheten lämnas en särredovisning av tjänsteexporten. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna upprättat budgetunderlag för perioden och insända underlaget till Regeringen, utbildningsdepartementet, samt att förklara denna paragraf för omedelbart justerad Pam Fredman Magnus Petersson Lars Nilsson 10 Tabellbilagor Tabell 1: Total budget Tabell 2: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Tabell 3: Forskning och utbildning på forskarnivå Tabell 4: Investeringar i anläggningstillgångar, låneram och räntekontokredit Tabell 5: Lokalförsörjning Tabell 6: Avgifter

12 Tabellbilaga till budgetunderlag för verksamhet vid Göteborgs universitet Tabell 1 Total budget Total budget (tkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Transfereringar, saldo Årets kapitalförändring/ Årets resultat Utgående myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) Utgående oförbrukade bidrag Intäkterna av anslag motsvarar summan av anslag i tabell 2 och 3. 2 Personalkostnaderna inkluderar förväntade avtalskonsekvenser fr o m 1 oktober 2013 t o m 30 september Inkluderar resultat från GU Holding AB med tkr. 4 Summan för Göteborgs universitet inkluderar statskapital, donationskapital, resultatandelar i hel- och delägda företag samt verksamhetens balanserade kapital.

13 Tabell 2 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Takbelopp Beräknad avräkning 2 (A) Särskilda åtaganden (B) ALF - TUA (C) Transferering Anslag (A+B+C) Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Takbelopp enligt budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. 2 Takbeloppet för 2013 = tkr, vilket inkluderar medel från Kammarkollegiet. Dessa redovisas som intäkter av bidrag i universitetets resultaträkning och är förklaringen till skillnaden mellan raderna takbelopp och avräkning Avräkningen omfattar utnyttjande av tidigare överproduktion med tkr och decemberprestationer med tkr. 3 Omfattar kvalitetsbaserad resursfördelning samt anslag till NCM Alla anslagsbelopp inkluderar den aviserade anslagsminskningen pga den förväntade effektiviseringseffekten efter införandet av e-förvaltning.

14 Tabell 3 Forskning och utbildning på forskarnivå ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Verksamhetens intäkter Anslag ALF - TUA Nordicom (Kulturdepartementet) Transferering Anslag, summa Avgifter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Personal Lokaler Drift/Övrigt Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Årets kapitalförändring/ Årets resultat Med anslag avses de medel som har anvisats universitetet i budgetpropositionen för 2014 i 2014 års prisnivå. Hänsyn har även tagits till Forsknings- och innovationspropositionen 2012/13:30. Anslagsbeloppen inkluderar den aviserade anslagsminskningen fr o m 2014 pga den förväntade effektiviseringseffekten efter införandet av e-förvaltning. Anslaget till Havsmiljöinstitutet på tkr inkluderas t o m 2014, eftersom någon fortsättning inte har aviserats i propositionerna fr o m Av anslagen har tkr använts för tranfereringar 2013 och tkr beräknas för planerade transfereringar. 2 Till årets resultat tillkommer resultatandelar från hel- och delägda företag med tkr för 2013.

15 Tabell 4 Investeringar i anläggningstillgångar och räntekontokredit Investeringar i ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År 3 anläggningstillgångar 1 (tkr) Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav investeringar i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldkontoret Maximalt utnyttjande av låneramen Föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 1,0 0,75 1,0 1,5 1,5 Summa räntor och amorteringar Maximalt utnyttjande av räntekontokrediten Enligt definition i 5 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. 2 Anskaffning av ett fartyg för att ersätta M/S Skagerack påbörjades 2013 och fortsätter under 2014 och Fartygsanskaffningen påverkar utnyttjandet av låneramen fr o m 2014, men avskrivningskostnaden först från halvårsskiftet 2015.

16 Tabell 5 Lokalförsörjning Redovisning av lokaler (mnkr) ÅR -1 År 0 År 1 År 2 År Utfall Prognos Ber. Ber. Ber. Area, kvm LOA, utifrån lokalförsörjningsplanen - föregående års utgång ökning under året minskning under året vid årets utgång (A) Förbättringsutgift på annans fastighet nyinvesteringar avskrivningar Total årshyra enligt hyresavtal, utifrån lokalförsörjningsplan (B) Genomsnittlig hyra (kr/m 2 LOA) Lokalkostnader (C) Genomsnittlig lokalkostnad (kr/kvm LOA) Lokalkostnadens andel av verksamhetens totala kostnader 11% 11% 11% 10% 10% 1 En redovisning lämnas av det totala utgående beloppet enligt balansräkningens balanspost. 2 Inklusive avtalade ersättningar vid avflyttning före viss tidpunkt, i fall då sådan beräknas ske, samt eventuella återställningskostnader vid avflyttning. Årshyra och lokalkostnader för 2015 innehåller en engångskostnad för slutbetalning av hyresavtal som avslutas i förtid. 3 Beräknas som B/A. Se not 1. 4 Beräknas som C/A. Se not 1.

17 Tabell 6 Avgifter (tkr) Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat varav tjänsteexport varav tjänsteexport varav tjänsteexport Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat I tjänsteexporten ingår intäkter och kostnader för studieavgiftsskyldiga studenter med tkr respektive tkr för 2013.