Vision rapport 2011 Uppföljning av arbetet

Uppföljning av arbetet 2011-09-05 Johanna Wahlqvist, Miljöcontroller

Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Bakgrund...5 1.2 Metod...5 2 Sammanfattning 6 2.1.1 Livsstil & konsumtion...6 2.1.2 Hållbart näringsliv...6 2.1.3 Hållbar planering och närmiljö...6 2.1.4 Natur...7 2.1.5 Inflytande & dialog...7 3 Livsstil & konsumtion 8 3.1 Avfall...8 3.1.1 Hushållsavfall...8 3.1.2 Grovavfall...9 3.2 Hållbar konsumtion...9 3.2.1 Ekologisk mat, kommunal sektor...9 3.3 Biltransporter...10 3.4 Cykeltransporter...10 3.5 Kollektivtransporter...11 3.5.1 Lokala busslinjer...11 3.5.2 Regionala busslinjer...11 3.5.3 Alingsåspendeln...11 3.6 Bränsleförbrukning transportfordon, fossila bränslen...11 3.7 Energianvändning el & värme...12 3.8 Klimatutsläpp...13 4 Hållbara jobb 14 4.1 Grönt näringsliv...14 4.2 Företag med miljöledningssystem...15 4.3 Självförsörjningsgrad...16 5 Hållbar planering & närmiljö 17 5.1 Buller...17 5.2 Närhet...17 5.2.1 Närhet till livsmedelsaffär...17 5.2.2 Närhet till återvinningsstation...18 5.2.3 Närhet till kollektivtrafik...18 5.3 Hållbart transportnätverk...18 5.4 Grönblå gestaltning...18 6 Natur 19 6.1 Vatten...19 6.1.1 Övergödning...19 6.1.2 Försurning...20 6.1.3 Mekanisk påverkan...21 6.1.4 Förorenande ämnen...22 6.2 Hållbart skogsbruk...23 3

Trend och analys...23 6.3 Ekologiskt jordbruk...24 6.4 Ansvarsarter...24 6.4.1 Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen...24 6.4.2 Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter...24 7 Inflytande & dialog 25 7.1 Delaktighet...25 7.1.1 Uppfattning om visionen...25 7.1.2 Delaktighet i visionen...25 7.2 Rankningar...25 7.2.1 Sveriges miljöbästa kommun 18...25 7.2.2 Klimatindex 19...26 7.3 Lerums varumärke...26 7.4 Profilprojekt...26 8 Källor 27 4

1 Inledning 1.1 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att Lerums kommun skall arbeta för att bli Sveriges ledande miljökommun till år 2025; Vision 2025. Kommunstyrelsen har i verksamhetsplanen för 2010 gett förvaltningen i uppdrag att starta arbetet för att förverkliga visionen. Denna rapport är den första uppföljningen till Kommunstyrelsen av resultatet av det arbetet. 1.2 Metod Det finns ingen allmän definition på vad 'ledande miljökommun' innebär, och i synnerhet inte någon definition på vad det innebär för Lerum. För att kunna göra en uppföljning har det varit nödvändigt att sätta ramar för vad som skall ingå. Grunderna som har använts finns i Kommunstyrelsens beslut från den 8 juni 2011, 198. Sammanfattningsvis kan följande nämnas: - Uppföljningen har invånaren som utgångspunkt - Uppföljningen har ett brett fokus som rör många sidor av visionsarbetet och är inte begränsad till traditionella miljömål. - Uppföljningen är resultatbaserad och berör endast i undantagsfall enskilda åtgärder. Rapporten är uppdelad i fem huvudområden: - Livsstil & konsumtion - Hållbart näringsliv - Hållbar planering & närmiljö - Natur - Inflytande & dialog Tillsammans speglar de olika vinklingar av arbetet med Vision 2025. Varje huvudområde innehåller en uppsättning delområden med nyckeltal. Som exempel kan nämnas huvudområdet Hållbart näringsliv som innehåller delområdena Miljöcertifierade företag, Sysselsättning inom miljösektorn samt Självförsörjningsgrad. 5

2 Sammanfattning För ett så brett och mångfacetterat arbete som Vision 2025 ger upphov till är det inte möjligt att komma fram till en enda slutsats, eller ett enda svar på frågan "Hur långt har Lerum kommit mot målet att bli Sveriges ledande miljökommun?". Svaren måste bli fler och olika beroende på vilket delområde man väljer att titta på. Det här är alltså inte en sammanfattning där en, ensam slutsats presenteras; inget samlande betyg ges till Lerum som miljökommun. Sammanfattningen ska ses som en kortare överblick och introduktion till de olika visionsområdena. 2.1.1 Livsstil & konsumtion Lerum har en del utmaningar främst inom fossil bränsleförbrukning och grovavfall. Samtidigt är det tydligt att satsningen på ekologisk mat varit framgångsrik, där Lerum befinner sig bland de 25 procent bästa kommunerna. Mängden kärl- och säckavfall är också fördelaktigt låg jämfört med alla svenska kommuner, vilket kan bero på att Lerum tidigt infört viktbaserad avfallstaxa. Klart är att materialåtervinningen är större i Lerum än i landet i genomsnitt. Koldioxidutsläpp är en fråga som diskuteras flitigt. Hur detta ska följas upp på bästa sätt är fortfarande under diskussion, både på nationell nivå och bland kommunerna. Än så länge redovisas utsläpp av koldioxid för Lerums kommun för el&värme och transporter samt för växthusgaserna N2O (lustgas) och CH4 (metan). Utsläppen från de två första områdena ser ut att minska för Lerum, men det är ytterst viktigt att vara medveten om att en stor del av de totala växthusgasutsläppen är utelämnade. Det går alltså inte automatiskt att jämföra Lerums utsläpp, så som de är redovisade i klimatrapporten och i denna rapport, med officiell statistik på nationell och kommunal nivå. 2.1.2 Hållbart näringsliv Lerums satsning på att inspirera företag till Miljödiplomering ser ut att ha gett effekt. Lerum har ett större antal miljödiplomerade företag än liknande kommuner i närheten. Arbetet med att skapa ett näringsliv med profil mot affärsdriven miljöutveckling har precis startat, och har en stor utmaningen i att höja andelen sysselsatta inom miljösektorn. Andelen idag är lägre än genomsnittet för både Sverige och VGR och en bra bit från de 25 procent bästa kommunerna. 2.1.3 Hållbar planering och närmiljö Det här huvudområdet saknar uppgift för några delområden, statistik som det tar tid att bygga en struktur för och som kommer att tas fram under 2012. När allt finns på plats speglar området hållbarheten i den byggda miljön, det man som invånare möter när man kliver ut genom dörren. Strategin för grönblå gestaltning kan bland annat redovisas med hjälp av metoden grönytefaktor som förvaltningen utreder under hösten 2011. Arbetet med att förtäta samhället följs upp genom en uppsättning nyckeltal baserade på närhet. 6

2.1.4 Natur Lerums ekosystem har en självklar plats i visionsarbetet. Vattenkvaliteten är god med avseende på försurning, medan andra nyckeltal för vatten kan förbättras ytterligare. Lerums kommun ser ut att ha en låg, och sjunkande, andel ekologiskt jordbruk; en negativ trend som kopplar starkt till miljömål om övergödning och kemiska ämnen. Positivt är att andelen FSC-märkt skog ökar. Utbredningen av Lerums ansvarsarter, det kanske mest konkreta kvittot på hur Lerums ekosystem mår, är ännu inte kartlagda men kommer att redovisas i nästa visionsrapport. 2.1.5 Inflytande & dialog Lerum ser ut att ha lyckats väl med att formulera en vision som är förankrad hos medborgarna. Däremot krävs det fler insatser för att öka känslan av delaktighet i miljöarbetet. Omvärldens syn på Lerum skymtar fram i rankningar och i publicitet. I rankningarna klarar sig Lerum ganska bra, men har en bit kvar till medaljplats. Medierapportering om Lerum som miljökommun redovisas i nästa visionsrapport. För att på ett trovärdigt sätt sträva efter att bli Sveriges ledande miljökommun krävs projekt som i någon mening är unika. Vad som är unikt och inte är en subjektiv bedömning, i visionsrapporten lyfts projekt som är väldefinierade och där Lerum är bland de tre första kommunerna i Sverige att införa tekniken eller metoden. För närvarande finns två projekt som kvalificerar, Solbuller och Miljödiplomering av hela kommunförvaltningen. 7

3 Livsstil & konsumtion Visionsområde Livsstil & konsumtion handlar om hur Lerums invånare lever och konsumerar. Här presenteras siffror för miljöeffekter som uppstår på grund av dagliga vanor, som val av varor och transporter, återvinning och elförbrukning. 3.1 Avfall 3.1.1 Hushållsavfall Mängd insamlad kärl- och säckavfall per invånare 250 200 Kg/invånare 150 100 50 Tak Golv Lerum 0 2010 2009 2008 2007 År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för kärloch säckavfall. 1 Trend och Analys Lerum befinner sig precis bland de bästa 25 procent av kommunerna, och lyckas alltså i större utsträckning än de flesta att minimera antalet kilo osorterat kärl- och säckavfall som varje invånare ger upphov till. Kärl- och säckavfall innebär det avfall som hämtas från hushåll, exklusive det som sorteras för materialåtervinning. En minskning i kärloch säckavfall kan ses som en indikation på ökad sopsortering och materialåtervinning eller minskad eller förändrad konsumtion. 8

3.1.2 Grovavfall Grovavfall 300 250 Kilo per invånare 200 150 100 Tak Golv Lerum 50 0 2009 2010 År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för grovavfall per invånare. 1 Trend och analys: Grovavfall är det avfall som är tungt eller skrymmande och som inte passar att samlas in i kärl eller säck. I statistiken ingår både det som samlas in vid fastighet (t.ex. budning eller kampanjhämtning) eller vid ÅVC. Lerum har markant högre mängd avfall än genomsnittet. Avfall Sverige har märkt ut "Grovavfall" som det område där Lerum har lägst hållbarhet. 3.2 Hållbar konsumtion 3.2.1 Ekologisk mat, kommunal sektor Inköp av ekologisk mat 40 Procent av totala matinköp (SEK) 35 30 25 20 15 10 5 Tak Golv Lerum 0 År 2008 År 2009 År 2010 År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst siffror för kommunala inköp av ekologiska livsmedel. 2 9

Hur stor andel ekologisk mat som köps in till den kommunala sektorn är ett vanligt jämförelsemått för kommuner. Av den anledningen redovisas det här i visionsrapporten, trots att statistiken inte omfattar hela den geografiska kommunen. I framtiden kan fler nyckeltal som handlar om vilka varor som väljs, i kommunal sektor eller hela kommunen, läggas till under delområdet hållbar konsumtion. Trend och analys Lerum ökar andelen ekologisk mat, men ökningen går långsammare än genomsnittet 2. Lerums placering 2010: 20 Lerums bästa placering: 9 3.3 Biltransporter Körsträcka i bil per invånare och år 1700 1500 Mil / invånare 1300 1100 Tak Golv Lerum VGR 900 700 2006 2007 2008 2009 År Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har lägst siffror för körsträcka i bil per invånare. 3 Siffrorna avser den sammanlagda körsträckan för alla bilar som använts någon gång under året. De hämtas från bilbesiktningens avläsningar och publiceras av SCB. Trend och analys Grafen visar intervall för översta kvartilen, snitt för Västra Götalandsregionen och för Lerum. Lerums invånare tillhör de som kör mest bil i Sverige, men precis som i landet i övrigt har trenden varit svagt neråtgående de senaste åren. Om Lerum lyckas bygga ett tätare samhälle där det är enklare att transportera sig kollektivt och med cykel kommer det att synas i denna graf. 3.4 Cykeltransporter För att veta i vilken mån arbetet med att öka resandet med cykel lyckas, är det nödvändigt att mäta antalet cykelpassager. Statistik för detta område saknas. 10

3.5 Kollektivtransporter 3.5.1 Lokala busslinjer Antalet resor på lokala busslinjer minskade med en procent under första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid 4 att redovisas. 3.5.2 Regionala busslinjer Antalet resor på busslinjer som passerar genom Lerum ökade med 3,5 procent under 4 första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas. 3.5.3 Alingsåspendeln Antalet resor på Alingsåspendeln ökade med nio procent under första halvåret 2011, jämfört med samma halvår året innan 4. I kommande rapporter kommer trenden över tid att redovisas. 3.6 Bränsleförbrukning transportfordon, fossila bränslen Bränsleförbrukning per invånare - fossila bränslen 650 Liter bensin+diesel/invånare 600 550 500 450 400 350 300 250 200 2006 2007 2008 2009 År Tak Golv Lerum VGR Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna förbrukning av fossila bränslen. 3 som har lägst siffror för Grafen visar antalet liter fossila bränslen som varje invånare förbrukar i snitt för att transportera sig. Graferna tak och golv visar den övre kvartilen, alltså den fjärdedel av kommunerna som har lägst förbrukning av fossila bränslen per invånare. Trend och analys Lerum har en högre förbrukning av fossila bränslen än genomsnittet för regionen, men ligger inte långt ifrån de 25 procent av kommunerna som har lägst förbrukning. Trenden är neråtgående. Fossilbränsleförbrukningen har en direkt effekt på kommunens koldioxidbelastning. Om åtgärderna för att till exempel minska utpendlingen, att öka 11

antalet kollektivtransporter, att öka andelen transporter med cykel och att öka andelen miljöbilar har effekt så förväntas det synas i den här grafen. 3.7 Energianvändning el & värme Energianvändning el & värme 16000 14000 kwh/invånare 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 År 1990 1995 2000 2001 2002 2003 År 2004 2005 2006 2007 2008 Lerum Trend och analys Grafen visar energiförbrukning per invånare för Lerums kommun 5. På grund av stora olikheter i hur och vad som redovisas är det idag inte möjligt att jämföra den här siffran nationellt. Jämfört med 1990 har energianvändningen minskat. Målet för år 2020 är 9000 kwh, ett mål som ser ut att uppnås med nuvarande takt. Åtgärder som ger effekt i denna graf är olika typer av energieffektiviseringar, energisnål nybyggnation och beteendeförändringar. 12

3.8 Klimatutsläpp Utsläpp av växthusgaser Lerum kg CO2-ekv. per invånare 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 N2O CH4 CO2 värme+el CO2 transporter MÅL 2020 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 År Sammanlagda utsläpp från direkta källor för Lerums kommun 6. Svart streck visar målet för år 2020. Trend och analys Vid alla redovisningar av koldioxidutsläpp är det ytterst viktigt att vara medveten om att en stor del av koldioxidutsläppet uppstår genom konsumtion, både privat och offentlig. Idag finns ingen enkel och allmän metod för att med godtagbar noggrannhet redovisa konsumtionsbaserade utsläpp på kommunnivå. I genomsnitt i Sverige brukar man räkna med att varje invånare ger upphov till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per år om konsumtionen räknas in 7. Eftersom denna del av växthusgasutsläppen ännu inte är möjlig att redovisa för varje enskild kommun lämnas den tills vidare. Lerums klimatmål för år 2020 är satta utifrån utsläppen från transporter och el och värme. I diagrammet ovan framgår hur de här två utsläppen har förändrats sedan 1990. Svart streck visar målet för år 2020. Fortfarande krävs nästan en halvering av koldioxidutsläppen för att nå målnivån för 2020. Utsläppen för lustgas (N2O) och metan (CH4), visas för att ge en rättvisare bild åt det totala utsläppet av växthusgaser. 13

4 Hållbara jobb Inom visionsområdet Hållbara jobb redovisas i vilken mån kommunen lyckas i arbetet med att skapa ett grönt näringsliv, ett näringsliv som bidrar till det hållbara samhället. 4.1 Grönt näringsliv Andel sysselsatta inom miljösektorn Procent 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Tak Golv Lerum VGR Gråmarkerat område representerar de 25 procent av kommunerna som har högst andel anställda inom miljösektorn 8, enligt Eurostat och SCB:s definition. Trend och analys Grafen visar andelen sysselsatta inom miljösektorn* som procent av den totala sysselsättningen per kommun. Emmaboda kommun är inte redovisad eftersom deras värde är tre gånger högre än någon annans och därför svårt att representera i samma diagram. Lerum ligger, med ett värde på 0,9 procent, under genomsnittet för VGR och cirka en procentenhet under översta kvartilen. Om Lerum lyckas med ambitionen att satsa på affärsdriven miljöutveckling kommer det att synas i denna graf. 14

*Miljösektorn definieras enligt OECD/Eurostats manual The Environmental Goods and Service Industry - Manual for Data Collection and Analysis. Definitionen lyder: "Industrin för miljövaror och tjänster består av aktiviteter som producerar varor och tjänster som mäter, förebygger, begränsar, minimerar eller återställer miljöförstöring till vatten, luft och jord samt även problem som är relaterade till avfall, buller och ekosystem. Detta innefattar även renare teknologier samt varor och tjänster som minskar miljörisker eller minimerar utsläpp och resursanvändning." Som exempel nämns ekoturism, ekologiskt jordbruk, miljökonsulter m.m. Datainsamlingen sker både via SNI-koder och manuellt. 4.2 Företag med miljöledningssystem Miljöcertifierade företag 2011 70 Antal företag med miljöcertifiering 60 50 40 30 20 10 0 Lerum Partille Härryda Kommun Miljöcertifierade ISO Trend och analys Diagrammet visar antalet företag som är antingen ISO-certifierade (med ISO 14001) eller Miljödiplomerade 9. I framtiden är förhoppningen att det skall vara möjligt att göra jämförelser med alla svenska kommuner, och då uttryckt som andel procent av det totala näringslivet inom kommun. För tillfället är det inte möjligt, eftersom siffrorna tas fram manuellt från olika ställen. I diagrammet redovisas Lerum, Partille och Härryda. Lerums satsning på att inspirera företag till Miljödiplomering ser ut att ha gett effekt. Lerum har ett större antal miljödiplomerade företag än liknande kommuner i närheten. Det kan eventuellt också förklaras med att Lerum har en större andel småföretag. Att den mer krävande certifieringen ISO 14001 finns i ett mindre antal i kommunen kan delvis förklaras med att ISO-certifieringen lämpar sig bäst för större företag. Lerums företagsstruktur innehåller bara en liten del stora företag. 15

4.3 Självförsörjningsgrad Självförsörjningsgrad 250 Självförsörjningsgrad, procent 200 150 100 50 Tak Golv Lerum 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Diagrammet visar självförsörjningsgraden vilket innebär hur många arbetstillfällen en kommun har i relation till antalet yrkesarbetande. Gråmarkerat område utgör de 25 procent kommuner som har högst självförsörjningsgrad. Trend och analys Självförsörjningsgraden är ett mått på i vilken utsträckning en kommun förmår sysselsätta sin egen befolkning. Med ett arbete på hemmaplan blir mängden nödvändiga transporter mindre och antalet människor som rör sig på gatorna ökar under dagtid; närmiljön befolkas. Lerum var under 2009 bland de fem kommuner i Sverige med lägst självförsörjningsgrad 10. 16

5 Hållbar planering & närmiljö Området samlar och redovisar hållbarheten inom stadsplanering. Området innehåller både delområden med allmänt accepterade nyckeltal, som buller, och nya vinklingar på begreppet hållbarhet för vilka nyckeltalen kommer att definieras i kommande uppföljningar. 5.1 Buller Antalet invånare som störs av buller är i dagsläget 3730 personer 11. Trend och analys Uppgifter saknas längre tillbaka i tiden. Med genomförda åtgärder förväntas trenden bli positiv framöver. 5.2 Närhet En klimatsmart livsstil förutsätter bland annat att det finns möjligheter att inom ett bekvämt avstånd handla livsmedel, återvinna och nå kollektivtrafik. Detta delområde är ett mått på i vilken mån arbetet med att förtäta bebyggelsen lyckas. 5.2.1 Närhet till livsmedelsaffär Närhet till livsmedelsaffär, andel av befolkning (%) 2001 2006 Inom 300 meter 16,6 16 Inom 600 meter 42,8 43,8 Inom 1500 meter 78,9 77,8 Trend och analys För det här området är det inte meningsfullt att jämföra nationellt. Tabellen kommer på sikt att visa om boendestrukturen förändrar sig i kommunen. Om arbetet med att förtäta de olika centrumen, en målsättning som finns utpekade i både handels- och klimatstrategin, lyckas kommer det att kunna följas här. Andelen personer 12 som har mycket nära till livsmedelsaffär är i princip oförändrad mellan 2006 och 2009. 17

5.2.2 Närhet till återvinningsstation Statistik kommer att tas fram under 2012 Trend och analys För att leva en hållbar livsstil krävs att invånarna ges möjlighet att källsortera sitt avfall. 5.2.3 Närhet till kollektivtrafik Statistik kommer att tas fram under 2012 Trend och analys För att leva en klimatsmart livsstil krävs att invånarna har möjlighet att transportera sig med kollektivtrafik. 5.3 Hållbart transportnätverk Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att reda ut vad hållbarhet innebär inom samhällsplanering och transportplanering. I nästa uppföljning presenteras nyckeltal för hållbarheten i Lerums transportnätverk under det här delområdet. 5.4 Grönblå gestaltning Det pågår ett arbete att reda ut vad uppdraget Grönblå gestaltning innebär. Exempel på vad som kan komma att redovisas under det här delområdet är till exempel Grönytefaktor, en metod som beskriver i vilken mån naturligt vattenflöde och biologisk mångfald bevaras vid nybyggnation. Man kan också tänka sig nyckeltal som handlar om energieffektivitet hos byggnader. 18

6 Natur Området Natur redovisar hur naturen och ekosystemen i Lerums kommun mår. Tillsammans ger delområdena en spegling av statusen hos den nära naturen i Lerums kommun och om naturen brukas på ett hållbart sätt. 6.1 Vatten Vattenkvalitén i Lerums kommun bestäms av fyra parametrar: Övergödning, Försurning, Mekanisk påverkan och Förorenande ämnen 13. Nedanstående kartor ger en överblick över situationen och är tänkta att ligga till grund för beslut om fördjupade studier och underlag. 6.1.1 Övergödning Bilden visar läget för år 2010. I de kommande uppdateringarna kommer bilderna för efterföljande år att läggas bredvid varandra så att man tydligt kan se förändringar. 19

6.1.2 Försurning Bilden visar läget för 2010. Stora delar av kommunens vatten har ingen påverkan från försurning vilket till stor del beror på kalkning. Statusen är god, men kontinuerliga åtgärder krävs för att hålla statusen på den här nivån. 20

6.1.3 Mekanisk påverkan Bilden visar läget för 2010. Mekanisk påverkan i form av vandringshinder, dammar och diken stör normala vattenflöden och därmed arternas möjlighet till utbredning. 21

6.1.4 Förorenande ämnen De föroreningar som mätts är metaller i vatten, metaller i vattenmossa, kvicksilver i gädda. 22

6.2 Hållbart skogsbruk Andel areal FSC-märkt skogsbruk 60 Andel i procent av total areal skog 50 40 30 20 10 Lerum Sveriges Ekokommuner, median 0 2006 2009 År Areal av skogsbruket som sköts enligt FSC (Forest Stewardship Council) 14 Trend och analys Grafen visar andelen areal av den totala ytan skogsbruk som brukas enligt FSC 14, den vanligaste certifieringen för ekologiskt skogsbruk. Lerum jämförs med medianen för Sveriges Ekokommuner. Anledningen till att den nationella medianen inte redovisas är att denna statistik inte finns på nationell nivå. Medlemmarna i Ekokommunerna däremot (cirka 80 kommuner), redovisar årligen denna uppgift på Ekokommunernas hemsida. 23

6.3 Ekologiskt jordbruk Ekologiskt odlad mark 90 Andel av total jordbruksmark (%) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 Tak Golv Lerum År Trend och analys Siffrorna för ekologiskt jordbruk är starkt beroende av den gällande definitionen från Jordbruksverket. Definitionen ändrades 2008 och därför skall ovanstående graf endast användas för att se trenden. Siffrorna är inte helt jämförbara bakåt i tid, men tillräckligt jämförbara för att ge en bild av läget. Som grafen visar har Lerum en mindre andel ekologiskt odlad mark än de 25 procent bästa kommunerna och trenden är nedåtgående 15. Ett ekologiskt jordbruk ger en mindre belastning på ekosystemen genom en minskad kemikalieanvändning och större utrymme för biologisk mångfald. 6.4 Ansvarsarter Lerums kommun hyser värdefulla miljöer för många hotade arter, en del av dem sällsynta i riket som helhet men typiska för Lerum. För dessa arter har Lerums kommun ett särskilt ansvar. Visionsrapporten kommer att redovisa följande två nyckeltal inom detta delområde: 6.4.1 Areal av lek- och uppväxtområden för Säveålaxen Detta delområde redovisar statusen för en av Lerums allra tydligaste ansvarsarter, Säveålaxen. 6.4.2 Eventuella avvikelser för övriga ansvarsarter Detta delområde kommer att redovisa om någon av Lerums övriga ansvarsarter, förutom Säveålaxen, minskar eller ökar i utbredning eller antal. Siffror för hela detta delområde kommer att tas fram under 2012 16. 24

7 Inflytande & dialog Det här området handlar om kommunikation och marknadsföring kring Vision 2025, till exempel redovisas hur visionen uppfattas av invånare och omvärld. 7.1 Delaktighet SCB genomför årligen en medborgarundersökning bland Sveriges kommuner, Lerum deltar vanligtvis vartannat år. Från och med år 2011 har vi lagt till frågor som handlar om kommuninvånarnas uppfattning om Vision 2025. Eftersom det här är första året redovisas endast indexet. I framtiden kommer även trenden att visas. 7.1.1 Uppfattning om visionen När invånarna svarar på frågan om de tycker att "Sveriges ledande miljökommun" är en bra vision att arbeta mot blir betyget 8,4 av 10 möjliga 17. Det får ses som ett mycket gott betyg. 7.1.2 Delaktighet i visionen När invånarna svarar på frågan om de känner sig delaktiga i Lerums miljöarbete blir betyget 5,8 av 10 möjliga 17. Det är i jämförelse med de flesta andra frågor i undersökningen ett lågt betyg. Siffran kommer att bli mer intressant och lättare att bedöma när vi har några år att jämföra med. 7.2 Rankningar 7.2.1 Sveriges miljöbästa kommun 18 Organisation: Tidningen Miljöaktuellt Fokus: Övergripande miljöarbete Lerums placering 2011: 13 Lerums bästa placering: 13 Antal deltagande kommuner: 290 25

7.2.2 Klimatindex 19 Organisation: Naturskyddsföreningen Fokus: Klimatarbetet Lerums placering 2010: 15 Lerums bästa placering: 15 Antal deltagande kommuner: 223 7.3 Lerums varumärke Från och med hösten 2011 kommer vi att bevaka antalet artiklar i regional och rikstäckande media som rör Lerums vision och miljöarbete. 7.4 Profilprojekt Här listas de projekt som drivs inom Vision 2025 och där Lerum är en av de tre första kommunerna i Sverige att använda tekniken eller metoden. - Solbuller - Miljödiplomering av hela den kommunala förvaltningen 26

8 Källor LIVSSTIL & KONSUMTION 1. Avfall Sverige: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/rapporter/sah2010_web.pdf och www.avfallweb.se och http://www.avfallweb.se/sections/reports/valuationreport.aspx (inloggning krävs) 2. www.ekomatcentrum.se, Ekomatcentrum, "Nyckeltal ekomat 2001-2009.xls" Eva Fröman 3. SCB, Körsträckor och bränsleförbrukning, http://www.scb.se/pages/standard 132382.aspx 4. Västtrafik, delårsrapport Resandestatistik, dokument "resandestatistikmiljorev.xls" 5. Diarienummer KS10.279-11, Uppföljning verksamhetsmålen 2010 - klimatmålen, bilaga 1, sid 10. 6. Diarienummer KS10.279-11, Uppföljning verksamhetsmålen 2010 - klimatmålen, bilaga 1, sid 9. 7. HÅLLBARA JOBB 8. UC Webselect företagsregister: HYPERLINK "https://www.uc.se/ucselect/" https://www.uc.se/ucselect/ (inloggning krävs) och HYPERLINK "http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_sb8k8xllm9msszpy8xbz9c P0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4G BhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter" http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_sb8k8xllm9msszpy8xbz9 CP0os3gj42AT12AXYwMLVyNzA09HtxBzZ09nQy8jQ6B8pFm8s7ujh4m5j4 GBhYm7gYGniZO_n4dzoKGBpzEB3X4e-bmpgW5EeUAWaAvRw!!/dl3/d3/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?WCM_GLOBAL_C ONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/Foretagare/Miljoanpassa +foretaget/miljodiplomering/lnkrubr_n800_for_drivaforetag_miljoanpassa_ Miljodiplomering/art_N800_FOR_Miljodiplomering_ListaDiplomeradeVerksa mheter 9. SCB, HYPERLINK "http://www.scb.se/pages/tableandchart 274078.aspx" 27

http://www.scb.se/pages/tableandchart 274078.aspx och HYPERLINK "http://www.scb.se/statistik/_publikationer/mi1301_2007a01_br_x102br090 5.pdf" http://www.scb.se/statistik/_publikationer/mi1301_2007a01_br_x102br09 05.pdf 10. SCB, Sveriges kommuners årsbok, tabell 24, sid 93 och dokument från SCB, "Självförsörjningsgrad för Sveriges kommuner 2004-2009.xls". HÅLLBAR PLANERING & NÄRMILJÖ 11. Lerums översiktsplan 2008 - tematiskt tillägg Buller, sid 45, kompletterande beräkningar av sektor Samhällsbyggnad. 12. SCB, http://www.scb.se/pages/tableandchart 275916.aspx NATUR 13. Diarienummer KS09.494-2, Rapport upprättad om vattenöversikt, sid 8-11. 14. http://www.fsc-sweden.org/statistik-och-fakta 15. http://www.skl.se/vi_arbetar_med/tillvaxt_och_samhallsbyggnad/miljo/miljodat a_och_miljoindikatorer (länk längst ner på sidan) samt statistik framtagen av Ulf Svensson på Jordbruksverket, dokument "Andel eko per kommun.xls" från 2011-08-31 16. Diarienummer KS08.268-17, Lerums naturvårdsprogram, sid 47. INFLYTANDE & DIALOG 17. KS11-687-3, Tilläggsfrågor medborgarundersökningen 2011. 18. Tidningen miljöaktuellt, http://miljoaktuellt.miljobarometern.se/sub.asp?mo=1&dm=1&tb=6 19. Naturskyddsföreningen, http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/kix/poang_och_svar_klimatindex2 010.xls 28