Mindre företag och K3

Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Företagsekonomi 3 - Redovisning Vårterminen 2018 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--18/01885--SE Mindre företag och K3 Vilka anledningar har mindre företag att välja K3? Karam Maqdasi Marcus Nord Handledare: Sven Arne Nilsson Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Förord Vi vill rikta ett stort tack till alla redovisningskonsulter och mindre företag runt om i landet som tog sig tid att besvara våra enkäter. Vi vill även tacka Sven Arne Nilsson som under arbetets gång gett värdefull handledning. Linköping 2018-06-15 Karam Maqdasi & Marcus Nord

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Linköpings universitet, vårterminen 2018. Datum: 2018-06-15 Författare: Karam Maqdasi och Marcus Nord Handledare: Sven Arne Nilsson Titel: Mindre företag och K3 Vilka anledningar har mindre företag att välja K3? Bakgrund och problem: Det är obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa K-regelverk. Ett mindre företag kan välja mellan det principbaserade regelverket K3 och det regelbaserade K2. Det finns skillnader mellan redovisnings- och värderingsreglerna i K2 och K3. Några som endast kan utnyttjas i K3 är exempelvis komponentindelning, aktivering av utvecklingsutgifter och redovisning av uppskjuten skatt. Tidigare studier fann att bl.a. företagsstorlek, värderingsmetoder, aktiveringsmöjlighet och den bransch som företagen verkar i är anledningar till valet av K3. Syfte: Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ metod med induktiv ansats då denna studie är baserad på respondenternas syn på anledningarna till val av K3. Vi frågade nio redovisningskonsulter om vilka anledningar mindre företag har att välja K3. Vi frågade även tre mindre företag om just deras anledningar att välja K3. Analysen av empirin gjorde vi med dels institutionell teori för att den bäst förklarar att företag med liknande strukturer efterliknar varandra, och dels beslutsteori för att den ger en inblick i hur individer och organisationer beslutar. Slutsatser: Vi kom fram till att företagstillväxt, planerad eller oplanerad är en anledning för mindre företag att välja K3. De värderingsregler som anses vara en anledning att välja K3 är möjligheten att aktivera utvecklingsutgifter, och denna möjlighet är en tydlig anledning för utvecklingsföretag att välja K3. Komponentindelning har av många respondenter beskrivits som krävande, och det är endast fastighetsföretag med renoveringsbehov som ser fördelar med komponentindelning. Uppskrivning av tillgångar, uppskjuten skatt samt externa intressenter kan inte ses som tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3. Nyckelord: mindre företag, val av regelverk, k2, k3, fördelar med k3.

Abstract Bachelor thesis in business administration, Linkoping University, spring term 2018. Date: 2018-06-15 Authors: Karam Maqdasi and Marcus Nord Supervisor: Sven Arne Nilsson Title: Smaller companies and K3 What are the reasons for smaller companies to choose K3? Background and problem: It is compulsory for all Swedish companies that prepare the annual report to apply K-regulations. A smaller company can choose between the principlebased K3 and the rule-based K2. There are differences between the accounting and valuation rules in K2 and K3. Some that can only be used in K3 are, for example, component depreciation, capitalization of development costs and accounting for deferred tax. Previous studies found that company size, valuation methods, capitalization opportunities and the industry in which companies operate are reasons for choosing K3. Purpose: The purpose is to find out why smaller companies choose K3, and if there is a relationship between sectors and the choice to apply K3. Method: We used a qualitative method with inductive approach because this study is focused on respondents' views on the reasons for choosing K3. We asked nine accounting consultants for what reasons smaller companies have to choose K3. We also asked three smaller companies for just their reasons to choose K3. We analyzed the empirical findings with institutional theory because it best explains that companies with similar structures mimic each other, and decision theory because it provides an insight into how individuals and organizations decide. Conclusions: We found that business growth, planned or unplanned is a reason for smaller companies to choose K3. The valuation rules that are considered as a reason for choosing K3 are the ability to capitalize development costs, and this opportunity is a clear reason for development companies to choose K3. Component depreciation has been described by many respondents as demanding, and only real estate companies with major renovation needs see advantages of component depreciation. Asset revaluation, deferred tax and external stakeholders are not seen as clear reasons for choosing K3. Keywords: small business, choice of regulations, k2, k3, benefits of k3.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problematisering... 2 1.3 Syfte... 3 1.4 Frågeställningar... 3 2. Metod... 4 2.1 Metodval... 4 2.2 Datainsamling... 4 2.2.1 Primärdata... 4 2.2.2 Sekundärdata... 5 2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter... 5 2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata... 5 2.2.5 Litteraturinsamling... 6 2.3 Tillvägagångssätt... 6 2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod... 8 2.5 Etik... 8 2.5.1 Individskyddet... 9 2.6 Studiens trovärdighet... 10 2.6.1 Tillförlitlighet... 10 2.6.2 Överförbarhet... 11 2.6.3 Pålitlighet... 11 2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse... 12 3. Referensram... 13 3.1 Teori... 13 3.1.2 Institutionell teori... 14 3.1.3 Kritik mot teorival... 16 3.2 K-regelverk... 16 3.2.3 Skillnader i regelverken... 17 3.3 Tidigare studier... 19 3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag... 19 3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk... 20 3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre företags val mellan regelverken K2 och K3... 20 3.3.4 Studie: Mindre företags val av K-regelverk - Hur valde företag mellan K2 och K3?... 21

4. Empiri... 22 4.1 Respondenter i redovisningsbyråer... 22 4.1.1 Respondent 1... 22 4.1.2 Respondent 2... 23 4.1.3 Respondent 3... 23 4.1.4 Respondent 4... 25 4.1.5 Respondent 5... 25 4.1.6 Respondent 6... 26 4.1.7 Respondent 7... 27 4.1.8 Respondent 8... 28 4.1.9 Respondent 9... 29 4.2 Respondenter i mindre företag... 30 4.2.1. Respondent 1... 30 4.2.2 Respondent 2... 31 4.2.3 Respondent 3... 32 5. Analys... 33 5.1 Företagstillväxt... 33 5.2 Aktivering av utvecklingsutgifter... 33 5.3 Komponentindelning... 34 5.4 Uppskrivning... 34 5.5 En rättvisande bild... 35 5.6 Uppskjuten skatt... 35 5.7 Externa intressenter... 36 5.8 Branschtillhörighet... 36 6. Diskussion, slutsatser, reflektion och vidare forskning... 38 6.1 Diskussion... 38 6.2 Slutsatser... 39 6.3 Reflektion... 40 6.4 Förslag till vidare forskning... 41 Källförteckning... 42 Bilagor... 45 Introduktionsbrev... 45 Enkätfrågor... 47

1. Inledning I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till ämnet och senare även problematiseringen och syftet med studien. 1.1 Bakgrund Redovisningen kan tolkas på olika sätt. En del ser på redovisning som en mängd av anteckningar som beskriver händelser i företaget, andra betraktar redovisning som en metod för att få fram ett resultat för en viss period. I samhället finns det olika intressenter som kommer, direkt eller indirekt, i kontakt med företagen och vill ha användbar information om företagens ekonomiska ställning. Med detta sagt har redovisningen blivit central för alla verksamheter oavsett storlek och företagsform (Grönlund, Tagesson & Öhman 2010). Historiskt sett har redovisningen utvecklats i takt med samhällsutvecklingen då nya tekniska förbättringar och metoder inom redovisningen skapades för att avspegla företagets ekonomiska ställning och finansiell information (Grandell 1972). Idag är svensk redovisning baserad på årsredovisningslagen (ÅRL), SFS 1995:1554, vilket innebär att svenska företag ska följa regler och bestämmelser där. Årsredovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed och på ett överskådligt sätt samt ska ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. ÅRL grundar sig på direktiv från EU, Europaparlamentets och Rådets direktiv, vilket innebär att Sverige ska följa de olika bestämmelser som ingår i direktivet så att finansiell information redovisas på ett likartat sätt inom EU. Direktivet sätter tydliga gränser på vad som anses vara små, medelstora och stora företag och innehåller bland annat bestämmelser om resultat- och balansräkningar, och bestämmelser om offentliggörande (SOU 2014:22). Svensk redovisning innan 2004 var mer anpassat efter Redovisningsrådets rekommendationer och BFN:s normeringar då de gav ut allmänna råd som inte var heltäckande för företagen utan de enbart täckte ett specifikt område. Utöver det var dessa rekommendationer och normeringar mest avsedda för svenska noterade företag (Drefeldt & Törning 2013). Vad det gäller upprättande av årsredovisning för icke noterade företag i Sverige rådde oklarhet om hur redovisningen skulle upprättas. Valen var stora och ett särskilt regelverk som samlar alla regler och normer fanns inte förrän tillkomsten av ett regelsystem som delade upp svenska företag i olika kategorier (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013). Det nya regelsystemet döptes 1

till K-projektet (BFN, 2017) och syftet med projektet var att förenkla redovisningen för olika typer av företag och särskilt för mindre företag genom att samla samtliga regler i ett regelverk för varje kategori (Broberg 2010). Varje K-regelverk inkluderar särskilda regler om hur en årsredovisning ska upprättas samt beskriver hur värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader ska ske (BFN, 2017). K2 är ett regelbaserat regelverk som bygger på förenklingar och innehåller detaljerade regler med begränsade val. K3 är huvudregelverket och är ett principbaserat regelverk som ger utrymme för egna bedömningar (Broberg 2010). Vilket K-regelverk företagen ska rätta sig efter bestäms av företagsstorlek och juridisk form där gränsen mellan större och mindre företag anges i 1 kap 3 ÅRL. Ett företag som uppfyller mer än ett av följande gränsvillkor, två år i rad klassas som ett större företag: Företaget har mer än 50 anställda i genomsnitt. Företaget har mer än 40 miljoner kronor i balansomslutning. Företaget har mer än 80 miljoner kronor i nettoomsättning. (Sundgren, Nilsson & Nilsson 2013) 1.2 Problematisering Från och med 2014 är det obligatoriskt för alla svenska företag som upprättar årsredovisning att tillämpa de nya K-regelverken (KPMG, 2014). K-regelverken ger företagen möjlighet att välja ett högre K-regelverk i sin redovisning vilket innebär att mindre företag kan upprätta sin redovisning enligt K2 eller K3 (Broberg 2010). Valet av regelverk är viktigt eftersom både K2 och K3 har sina fördelar respektive nackdelar. Vilket regelverk ett mindre företag väljer beror på företagens behov men även deras intressenters behov av insyn i form av redovisningen. I ett antal studier konstateras att behovet av att t.ex. enklare redovisa verksamhetens komplexitet, aktivering av utvecklingsutgifter, komponentindelning eller branschtillhörighet har varit anledningar för mindre företag att välja K3. Andersson och Backeström (2015) kunde med hjälp av en kvantitativ studie fastställa ett samband mellan bransch och val av K-regelverk. De fann att de flesta företag inom fastighetsbranschen och industribranschen tillämpade K2, och för IT-branschen var det jämnt fördelat mellan K2 och K3. Denna studie riktar sig mot mindre företag som har möjlighet att tillämpa båda regelverken men som valt K3. Att välja K3 istället för K2 innebär att företagen tillämpar det mer 2

avancerade regelverket före det enklare regelstyrda regelverket, vilket kan återkopplas till vilka behov företagen och deras intressenter har. Ett mindre företag kan exempelvis vilja aktivera utvecklingsutgifter, värdera vissa tillgångar till verkligt värde eller komponentindela företagets anläggningstillgångar. Intressenternas intresse för hur årsredovisningen upprättas grundar sig i att de kräver en rättvisande bild av verksamheten (Broberg 2010). I denna studie har vi intresse av att se anledningarna till att mindre företag väljer K3, och sedan jämföra vårt resultat med vad tidigare studier kunnat konstatera. Vi vill även se om det finns mindre företag i några branscher som föredrar tillämpning av K3. 1.3 Syfte Syftet är att ta reda på varför mindre företag väljer K3, och om det föreligger ett samband mellan branscher och valet att tillämpa K3. 1.4 Frågeställningar För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: Av vilka anledningar väljer mindre företag K3? Finns det något samband mellan branschtillhörighet och val av K3 för mindre företag? 3

2. Metod I metodkapitlet beskriver vi studiens metodval och datainsamling. Utöver det presenterar vi vårt tillvägagångssätt och urval. I slutet av detta kapitel tar vi upp studiens trovärdighet och de etiska aspekterna. 2.1 Metodval Det finns två olika metoder man kan använda sig av för att samla in information, den kvalitativa eller kvantitativa metoden. En kvalitativ metod är mest lämplig för studier som vill skapa mer klarhet i ett oklart ämne då metoden bygger på individens tolkning och förståelse av ett visst fenomen. Jacobsen (2017) beskriver också att den kvalitativa metoden lämpar sig bäst t.ex. när forskaren inte har mycket tidigare kunskap om det valda ämnet eller när forskaren har intresse av att utveckla nya hypoteser. Induktiv eller deduktiv är två ansatser som används för att få fram en lämplig slutsats. En induktiv ansats går från verklighet till teori, och med det menas att forskaren formar teorin utifrån insamlade data. I en deduktiv ansats går forskaren från teori till empiri vilket innebär att teorier väljs innan insamling av data (Jacobsen 2017). Den induktiva ansatsen är vanligare i en kvalitativ studie då den bygger på observationer och utifrån dessa dras generaliserbara slutsatser (Bryman & Bell 2017). Vid genomförande av denna studie använde vi oss den kvalitativa metoden eftersom vi anser att denna metod uppfyller studiens syfte då vi inte har intresse av att undersöka frekvenser utan vi vill få en ökad kunskap om varför vissa mindre företag väljer K3. Vi utgick från induktiv ansats då vår studie är baserad på respondenternas erfarenheter och syn på anledningarna till val av det principbaserade regelverket. 2.2 Datainsamling 2.2.1 Primärdata Med primärdata menas att forskaren själv samlar in information för första gången genom t.ex. intervjuer, observationer eller frågeformulär (Jacobsen 2017). De data som presenteras i empirikapitlet samlades in som primärdata genom enkäter till redovisningsbyråer och mindre företag som tillämpar K3. 4

För att besvara våra frågeställningar behövde vi kontakta respondenterna själva, även om vi hade funnit sekundärdata i form av tidigare intervjuer då vår studie fokuserar med utgångspunkt på respondenternas synsätt för att ta reda på vilka anledningar mindre har att välja K3. 2.2.2 Sekundärdata De sekundärdata som vi samlat in var i form av tidigare studier, och i syfte att relatera vårt resultat med vad de tidigare studierna har kommit fram till. Deras resultat gav oss en grund för hur vi skulle utforma våra enkäter samt att vi fick en inblick i av vilka anledningar mindre företag väljer K3. 2.2.3 Fördelar och nackdelar med enkäter Vi hade som förhoppning att utgå från olika kanaler vid insamling av primärdata. Vi ville ha en blandning av personliga intervjuer, telefonintervjuer och enkäter, men eftersom respondenterna ville besvara våra enkäter via mail blev intervjuvalet begränsat till endast en kanal. Fördelen med enkäter är att de varken är kostsamma eller särskilt tidskrävande eftersom enkäter inte kräver någon betydande bearbetning emedan respondenterna svarar i skriftlig form. Denna kanal är även anpassad till personer som är geografiskt eller socialt isolerade och har svårt att avsätta tid att genomföra en muntlig intervju. En nackdel med enkäter är att det kan dröja mellan tidpunkten man ställer frågan och tidpunkten man får tillbaka svar. Ytterligare en nackdel är att på grund av den skriftliga framställningen kan intervjuaren få tillbaka relativt kortfattad information (Jacobsen 2017). Enkäter hjälpte oss att komma i kontakt med respondenter från olika städer och även med de som inte hade tid att ta emot oss. Vi märkte vid enstaka tillfälle att vi fått tillbaka ganska kort svar, men detta skapade inget problem för oss eftersom vi kunde återvända oss till respondenterna om något var oförståeligt. 2.2.4 Fördelar och nackdelar med sekundärdata Vi såg fördelar med att använda oss av sekundärdata när vi presenterade tidigare studier trots att det finns en hel del kritik mot sekundärdata. Ejvegård (2009) anser att vinklad information oftast föreligger hos sekundärdata, och Jacobsen (2017) menar att information i sekundärdata 5

oftast skrivs i syfte att besvara ett annat ändamål än studiens syfte eller informationen skrivs för att ge ett annat specifikt intryck. Den främsta fördelen med sekundärdata är att forskaren får tillgång till vad andra personer har sagt, gjort och kommit fram till (Jacobsen 2017). Insamling av sekundärdata är varken tidskrävande eller kostsam med tanke på att stora mängder av sekundärkällor går att nå via internet eller bibliotek och är oftast gratis (MDH, 2016). Jacobsen (2017) skriver även att informationen i en sekundärkälla kan vara mer genomtänkt och bearbetad än i en primärkälla. Vi anser inte att de studenter som skrivit sitt examensarbete har haft tillräckligt starka incitament för att förfalska eller vinkla information då det kan medföra större konsekvenser än fördelar som förfalskningen skulle ge. Men som alltid när det gäller att uppnå ett resultat finns det incitament att framställa material för att få ett visst utfall. Men vi anser att de tidigare studierna har genomförts och redogjorts på ett trovärdigt och detaljerat sätt vilket vi också anser att det gav dem genuinitet. 2.2.5 Litteraturinsamling Vi hämtade vår information från akademisk litteratur, artiklar, facktidningar och även slutsatser från tidigare uppsatser som är relevanta för våra frågeställningar. De kataloger vi tagit hjälp av Google search, Google Scholar, Diva och databaser som nås via Linköpings Universitetsbibliotek. Vi sökte på t.ex. mindre företags val av regelverk, valet mellan K2 och K3, varför K3 och Varför väljer företag K3 men även enstaka fraser som Beslutsprocesser och Elektronisk redovisning. För att begränsa träffarna hade vi med hjälp av filtreringsverktygen enbart sökt de dokument med fulltext och som ingått i ämnesträdet företagsekonomi. 2.3 Tillvägagångssätt I vår primärdatainsamling vände vi oss till redovisningsbyråer och mindre företag som tillämpar K3. Vi formulerade två olika enkäter riktade till redovisningsbyråer respektive mindre företag. De två enkäterna återfinns som bilagor. För att hitta företag använde vi databasen Retriever Business och där filtrerat efter hur hög balansomslutning, nettoomslutning samt antalet anställda företagen har. Vi begränsade sökandet så att två värden alltid understiger gränsen medan ett har fått vara obegränsat och på 6

så sätt lyckades vi att fånga så många mindre företag som möjligt. Efter insamling av företag gick vi igenom företagens notupplysningar i deras senaste årsredovisning för att ta reda på om de redovisar enligt K3 eller ej. Vi vet inte exakt antal mindre företag som tillämpar K3 och som visas i Retriever Business, men vi kunde finna och komma i kontakt med ett femtiotal mindre företag som redovisar enligt K3 varav endast fem företag ville medverka. Dock valde två av dessa företag att dra sig ur utan att ge någon närmare förklaring och dessa utgör vårt bortfall. Utöver det önskade en respondent från ett fastighetsföretag att förbli anonym. I vårt första mail och förutom vår färdiga introduktion bifogade vi de enkätfrågorna så att de vi kontaktade lättare kunde ta ställning till om de hade möjlighet att vara till hjälp och medverka i vår studie, och samtidigt få de en bild av vad vi ville få ut av intervjun. Förutom mailkontakt ringde vi även de företag där mailadress saknades som kontaktalternativ. Vi blev oftast kopplade till deras ekonomiansvarig, där vi berättade kortfattat om vilka vi är, vad vi studerar och vad vår uppsats handlar om. De som var villiga att medverka önskade att svara på enkäten via mail istället för fysiskt möte eller telefonintervju. Anledningen till att de tackade nej till personlig träff eller att besvara frågorna över telefon var att de ville besvara frågorna i lugn och ro när det passar dem eller att de inte hade tillräckligt med tid att ta emot oss. De som tackade nej till att medverka hänvisade till tidsbrist eller att de saknar den kunskap som vi efterfrågar. När vi kontaktade redovisningskonsulter började vi inledningsvis med att googla oss fram till byråer i Östergötland i hopp om att få en personlig intervju. Vi hade samma arbetssätt som med företagen, det vill säga att vi mailade och ringde till de som hade kontaktuppgifter för att nå konsulterna direkt. Vi bifogade även här vår enkät till konsulter i samband med den första mailkontakten. Bland de vi kontaktade hade de flesta inte återkopplat alls men av de fåtal som svarade hade vi fått till svar att de inte kunde medverka eftersom deras klienter inte tillämpar K3 eller att de inte hade tid att medverka på grund av hög arbetsbelastning. Av de som inte hörde av sig försökte vi efter några dagar av tystnad att ringa under förklaringen att se om de fått vårt mail och haft tid att läsa igenom frågorna. Även där förklarade de allra flesta att de inte kan medverka på grund av att de inte är rätt person att besvara frågorna, deras klienter inte tillämpar K3 eller att de helt enkelt inte har tid att medverka. Vi insåg snabbt att vi behövde utvidga oss från Östergötland och valde därför att kontakta redovisningsbyråer utanför Östergötland. Vi kontaktade redovisningsbyråer i ett tiotal städer men svarsfrekvensen fortsatte vara låg. De som vi mailat men inte hörde av sig kontaktade vi 7

via telefon efter några dagar för att be om deras medverkan, men vi fick till svar av de flesta att de inte kunde medverka. Av de vi tillfrågade hade nio respondenter från redovisningsbyråer besvarat vår enkät varav två önskade att förbli anonyma. Vi hade ytterligare tre respondenter som inledningsvis ville medverka men på grund av oväntad arbetsbörda kunde de inte längre medverka, dessa tre utgör vårt bortfall. Trots att respondenterna fick välja mellan de olika intervjuformerna ville även här alla medverkande besvara enkäterna över mail. 2.4 Urvalsstorlek och urvalsmetod Bryman och Bell (2017) skriver att urvalsstorleken i kvalitativa studier varken ska vara för stor eller för liten. Följden av ett för stort urval är att forskaren inte klarar att analysera en stor mängd data och därmed blir det svårt att genomföra en djupgående analys. Ett för litet urval leder till att forskaren inte får en datamättnad eller tillräcklig information. Vi hoppades att få en högre svarsfrekvens med ett tjugotal respondenter från mindre företag och redovisningsbyråer vardera, men utfallet blev nio konsultrespondenter och tre företagsanställda. Det är svårt att med säkerhet uttala sig om generella anledningar när man endast får ett fåtals perspektiv. Den låga svarsfrekvensen och det låga antalet respondenter från mindre företag sänker studiens reliabilitet och begränsar vår analys av anledningar till valet. Vi valde inte ut respondenterna slumpmässigt utan vi vände oss till företag samt redovisningsbyråer. Vi frågade efter personer som hade goda kunskaper om vårt ämne och kunde ge oss ändamålsenlig information. Ett sådant tillvägagångsätt kallar Bryman och Bell (2017) för målstyrt urval som är en form av icke-sannolikhetsbaserat urval. Fokuset i denna form av urval ligger på att respondenterna väljs ut på ett strategiskt sätt för att svara på frågorna som ställs. 2.5 Etik Etiska aspekter är viktiga i alla sammanhang men mer centralt i kvalitativa undersökningar eftersom man oftast har ett fåtal respondenter som delar med sig av sina personliga tankar och kunskaper. Den personliga integriteten måste skyddas och det är därför viktigt att respondenterna inte kan identifieras eller lida skada av studien. På grund av detta är det viktigt 8

med samtycke och en tydlig kommunikation med respondenter om vad man får använda sig av samt hur informationen kommer att användas. Vid introduktionen bör man erbjuda respondenter att ta del av resultatet samt fråga om man får kontakta denne i efterhand ifall det är något man glömt att fråga eller om det är något obegripligt (Hedin, 2011). Vi informerade respondenterna när vi introducerade oss att anonymitet alltid är ett val. Vår studie är inte av etiskt känslig karaktär men för att upprätthålla goda relationer mellan uppgiftslämnaren och Linköpings universitet behandlade vi uppgifter som vi samlat in i linje med de fyra krav som individsskyddet kräver. 2.5.1 Individskyddet Individskyddkravet kan sammanfattas i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). 2.5.1.1 Informationskravet Respondenterna ska informeras om deras roll i studien och villkoren för deras deltagande. Bland annat ska de upplysas om att det är frivilligt att delta och de kan när som helst välja att avbryta sitt deltagande. Graden av villkor beror på studiens karaktär (Vetenskapsrådet 2002). I vår studie har vi enbart samlat in primärdata genom enkäter så respondenterna har en ytterst kortvarig roll och inga som helst villkor för sitt deltagande. 2.5.1.2 Samtyckeskravet Som ovan beror även samtyckeskravet på studiens karaktär, men man behöver inhämta samtycke från vårdnadshavare eller liknande om studien är av etiskt känslig karaktär. De som medverkar ska ha rätt att självständigt bestämma om hur länge och på vilka villkor de deltar på. Vid ett avbrytande får inga negativa påföljder ske. Det är även förbjudet att utsätta respondenterna för opassande påtryckningar, och inga beroendeförhållande får föreligga mellan forskaren och respondenterna (Vetenskapsrådet 2002). Vid enkätstudier anses samtycke ha getts när enkäten returneras. Behovet av ett formellt samtycke ansågs vara lågt eftersom vår studie som tidigare nämnts inte är av etiskt känslig karaktär och de uppgifter som vi behandlat inte heller är av känslig karaktär. 9

2.5.1.3 Konfidentialitetskravet Alla inom forskningsgruppen bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt om studien omfattar användningen av etiskt känsliga uppgifter. Alla uppgifter om identifierbara personer ska även antecknas, lagras och avrapporteras på ett sådant sätt att utomstående inte kan ta del av enskilda individer (Vetenskapsrådet 2002). De personuppgifter som behandlats i studien är allmänt tillgänglig information och våra respondenter är mestadels konsulter av något slag. Det innebär att informationen vi fick inte är av särskilt känslig karaktär. De uppgifter vi har från våra företagsrespondenter behandlade vi en aning försiktigare då en konsult alltid är ett ansikte utåt medan en företagsanställd eventuellt ogärna vill marknadsföra sig såsom konsulter vill. Inga avtal om tystnadsplikt skrevs på men vi har i åtanke att uppgifterna inte ska spridas till obehöriga. 2.5.1.4 Nyttjandekravet Insamlade uppgifter får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller ickevetenskapliga ändamål. Insamlade personuppgifter får inte användas så att de påverkar direkt individen t.ex. tvångsintagning utom efter särskilt medgivande av den berörda (Vetenskapsrådet 2002). Vi kunde inte se några kommersiella vinningar i de uppgifter vi tagit del av och vi antar att respondenten inte lämnat känsliga uppgifter utan ren kunskapsdelning. 2.6 Studiens trovärdighet Vi kommer att kritiskt granska studiens trovärdighet utifrån fyra kriterier som är relevanta för bedömning av kvalitativa studier med syfte att säkerställa studiens kvalitet. 2.6.1 Tillförlitlighet För att uppfylla kravet på tillförlitlighet är det viktigt att komma fram till ett resultat som andra kan acceptera eftersom resultatet avgör hur tillförlitlig studien är. För att skapa tillförlitlighet i resultatet ska forskaren följa de regler som studien kräver. Utöver det ska resultatet skickas till deltagare i studien för att de ska kunna godkänna att forskaren har uppfattat och tolkat verkligheten på ett korrekt sätt (Bryman & Bell 2017). 10

Utifrån hur vi utförde denna studie anser vi att tillförlitligheten är hög, och vi kan med säkerhet säga att vi uppfyller de krav som Bryman och Bell (2017) nämner om tillförlitlighet. Vi följde de instruktioner för kandidatuppsatser som finns tillgängliga på kurshemsidan. Utöver det tog vi även del av de rekommendationer och vägledningar som vår handledare bidragit med genom mail och vid handledningstillfälle. Vad det gäller bekräftelse från våra respondenter var vi uppmärksamma med att behålla och återger ett identiskt innehåll mellan vår sammanställning av enkätfrågorna och de faktiska svaren. För att säkerställa att vi inte missuppfattade respondenternas svar skickade vi därför vår färdiga sammanställning till respektive respondent. Respondenten kunde kontrollera vår sammanställning och därigenom bekräfta att vi tolkat svaren korrekt. 2.6.2 Överförbarhet Överförbarhet i en kvalitativ studie handlar om att resultatet i studien ska kunna tillämpas på andra sammanhang eller i en annan situation vid ett senare tillfälle (Bryman& Bell 2017). Guba och Lincoln (refererad i Bryman & Bell 2017) menar att det resultat som forskaren kommer fram till ska ses som en databas som andra personer kan använda sig av och utifrån det görs bedömningar av hur relevant och överförbart resultatet är i förhållande till andra miljöer. Resultatet i vår studie är baserat på respondenternas uppfattning om anledningar för mindre företag att välja K3. Vår förhoppning är att se tydliga anledningar till att mindre företag väljer K3. Detta innebär att redovisningsbyråer eller mindre företag som har möjlighet att tillämpa K3 kan se vad vi kommit fram till och dra nytta av studien. Studenter som har intresse av att forska vidare på val av regelverken kan använda vår studie som sekundärkälla eller underlag för uppsatser. De har även möjlighet att överföra vårt resultat till deras egna uppsatser för att senare jämföra vårt resultat med det resultat de kommer att få fram. 2.6.3 Pålitlighet Inom ramen för kvalitativa undersökningar kan man säga att reliabiliteten handlar om pålitlighet, att man på ett intressant, pålitligt och begripligt sätt beskriver hur man som forskare har gått tillväga för att samla in och bearbeta data Även datainsamlingen är en faktor för studiens pålitlighet då man behöver säkerställa att den som intervjuas har den kompetens som krävs för att på ett tillförlitligt sätt besvara frågorna (Bryman & Bell 2017). 11

För att säkerställa studiens pålitlighet måste man som forskare vara noggrann med att redogöra för alla moment i forskningsprocessen och även göra en bedömning om hur korrekt slutsats man dragit utifrån tidigare forskning (Bryman & Bell 2017). Forskaren ska även beskriva den förförståelse man har för problemställningen (Bryman & Bell 2017). I vår studie är pålitligheten hög då vi redogjorde för alla moment i vår forskningsprocess samt visade studiens styrkor och svagheter. Dessutom kan våra slutsatser tydligt kopplas till tidigare studier som gjorts. 2.6.4 Konfirmering eller bekräftelse Det ska finnas en möjlighet att styrka huruvida forskaren har handlat i god tro, det vill säga att man ska säkerställa att forskaren inte har blivit påverkad av sina egna personliga värderingar och åsikter eller av den teoretiska inriktningen (Bryman & Bell 2017). Vi anser att vi agerade i god tro under hela forskningsprocessen. Vi anser inte att vi hade förutfattade meningar eller vi var påverkade av personliga värderingar. Vår frågeformulering gav inte heller möjlighet till personligt utrymme, och vår teoretiska inriktning låg till grund för vår analys av resultatet men påverkade inte resultatet i stort. 12

3. Referensram I detta kapitel introduceras de teorier och redovisningsregler som ligger till grund för vår analys. Först presenterar vi våra valda teorier, beslutsteori och institutionell teori. I senare del av kapitalet tar vi upp K-regelverk med de allmänna skillnaderna mellan K2 och K3. Dessa används när vi analyserar våra empiriska data. Slutligen kommer vi att presentera fyra tidigare studier som används i vår diskussion. 3.1 Teori I denna studie har vi använt oss av den begränsade rationalitetsteorin som är en utveckling av den klassiska beslutsteorin och institutionell teori för att analysera vår empiri i syfte att få en mer fördjupad förståelse för varför mindre företag väljer K3 framför K2. Anledningen till att vi valt beslutsteori är att företagen anses vara nyttomaximerande och väljer ett alternativ där marginalnyttan överstiger kostnaden. Att välja regelverk faller inom ramen för nyttomaximerande därför att det ena är principbaserat och relativt mer komplicerat än det andra som är regelstyrt. Vi har gått efter antagandet att företag har vägt in fördelar och nackdelar med båda regelverken och kommit fram till det alternativ som gör ledningen mest tillfreds. Den institutionella teorin är av intresse i vår studie eftersom vi anser att informella och formella påtryckningar påverkar företagens beteende vilket förklarar situationen om varför företag väljer ett visst regelverk. Teorin beskriver också olika orsaker som ligger till grund för att företagen inom samma bransch tenderar att efterlikna varandra. Denna teori förklarar även situationen när företagen med liknande mål eller strukturer väljer samma regelverk. Företagen har troligtvis större incitament att imitera andra företag som har samma verksamhet för att skapa fördelar. 3.1.1 Beslutsteori Beslutsteorin delas in i normativa teorier som syftar till att förklara hur människor och organisationer bör fatta sina beslut för att agera rationellt medan de deskriptiva teorierna syftar till att förklara hur de faktiskt agerar (Nationalencyklopedin, 2018). Nedan går vi igenom två deskriptiva teorier, nämligen den klassiska beslutsmodellen om nyttomaximering, och den utvecklade beslutsmodellen om begränsad rationalitet. 13

3.1.1.1 Klassisk beslutsteori förväntade nyttoteorin Den klassiska modellen för beslutsteori utgår ifrån den ekonomiska människan, människan som vet vad den vill ha, och nöjer sig inte fören den fått ut så mycket som möjligt av sina pengar. Modellen utgår även utifrån att den ekonomiska människan har full överblick av alla handlingsalternativ och kommer därmed att göra ett rationellt beslut efter en given process (Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Denna process följer enligt nedan: 1. Människan kan alltid fatta ett beslut när den står inför olika alternativ. 2. Man rangordnar alternativens konsekvenser med hjälp av sin preferensskala (värdeskala eller måttstock). 3. Preferensordningen är transitiv (A>B>C och inte C> A). 4. Man väljer alltid det alternativ som står högst på värdeskalan, dvs nyttomaximering. 5. Man träffar alltid samma val, om eller när situationen upprepar sig. Denna modell och process har fått mycket kritik och bör snarare ses som idealfallet, då vi människor inte har full överblick över alla alternativ. Ur ett marknadsperspektiv är modellen neutral, det vill säga man utgår ifrån att alla aktörer är ärliga med sina intentioner samt att det är omöjligt att förutse alla eventuella konsekvenser som ett åtagande kan innebära. 3.1.1.2 Modern beslutsteori - begränsad rationalitetsteorin Som svar på den kritik som den klassiska beslutsteorin och the economic man fick lade Herbert Simon fram The administrative man som byggde på begränsad rationalitet. Utgångspunkten är att rationalitet är en variabel och det är graden av rationalitet i bestämda situationer som bör undersökas (Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014). Simon (refererad i Lindkvist, Bakka & Fivelsdal 2014) menar att i denna beslutsteori kommer individen eller organisationen att välja ett tillfredställande handlingsalternativ istället för det alternativ som är nyttomaximerande. 3.1.2 Institutionell teori Den institutionella teorin beskriver de faktorer som är orsaken till att organisationer som är verksamma inom samma organisationsområde tenderar att efterlikna varandra. Teorin beskriver att organisationer inom samma organisationsområde blir allt mer lika varandra med tiden (DiMaggio & Powell 1983). 14

Inom institutionell teori finns det ett koncept som fångar homogeniteten och detta kallas isomorfi. Konceptet ses som en förträngande process som tvingar en enhet att efterlikna andra enheter som verkar inom samma organisationsmiljö. Teorin tar upp tre olika isomorfier som förklarar likheter bland organisationsområdet: tvingande-, härmande- och normativ isomorfi (DiMaggio & Powell 1983). 3.1.2.1 Tvingande isomorfi Tvingande isomorfi är ett resultat av både informella och formella påtryckningar. Påtryckningar av informellt slag baseras på kulturella förväntningar och traditioner från det samhälle organisationer är verksamma i. Formella påtryckningar är däremot baserade på lagar och regler från staten vilket inverkar på organisationers struktur och beteende. Formella påtryckningar anses vara tvingande för organisationer då de ska hålla sig till lagar och regler och på det sättet ska organisationer anpassa sig efter lagstadgade påtryckningar. Påtryckningarna från informell och formell sida leder till att organisationer formas på ett likartat sätt (DiMaggio & Powell 1983). 3.1.2.2 Härmande isomorfi Härmande isomorfi är istället ett resultat av osäkerhet inom organisationer. Osäkerheten anses vara en källa som understödjer och bidrar till imitation. En förklaring till att organisationer imiterar andra organisationer i samma organisationsområde är att de upplever osäkerhet i den miljö de befinner sig i. Imitationen är ett sätt att skapa fördelar exempelvis när målen i organisationen är stora. Imitationen medför även lösningar på problem till en låg kostnad (DiMaggio & Powell 1983). Modellering är en term som används i härmande isomorfi och beskriver osäkerheten med imitationen. Termen beskriver situationen när modellerade organisationer det vill säga organisationer som blir imiterade inte vet att de utsätts för imitation. Däremot är det är svårt att hindra organisationer från att imitera andra även om de modellerade organisationerna inte vill bli imiterade. Det är svårt att få stopp på modellering eftersom modeller och metoder som organisationer använder sig av lätt kan sprida sig genom exempelvis anställda som omplaceras eller konsultföretag som anlitas (DiMaggio & Powell 1983). 15

3.1.2.3 Normativ isomorfi Normativ isomorfi bygger på professionalisering som i sin tur beskriver att universitetsutbildning, legitimation och tillväxt av yrkesmässiga nätverk är viktiga källor till utveckling av normativa påtryckningar. Professionaliseringen uppstår när olika yrkesgrupper väljer vissa normer som senare kommer att följas inom organisationsområdet (DiMaggio & Powell 1983). Filtrering av personal tas upp här och innebär att organisationer i sin rekrytering väljer personer som har läst en viss akademisk utbildning eller vid ett visst universitet och även anställer personal som arbetat i andra organisationer inom samma bransch. Till följd av filtrering kommer personalen i organisationen att följa samma rutiner, normer, strukturer och värderingar i sitt arbete som kan vara en fördel för organisationer och det kan vara anledningen till att olika beslut fattas på ett likartat sätt samt att problemen ses från samma perspektiv (DiMaggio & Powell 1983). 3.1.3 Kritik mot teorival De teorier vi valde anses vara bäst lämpade för att analysera vårt resultat, men trots det kan de inte på ett tillfredställande sätt analysera eller förklara respondenternas svar. Att vi inte fann bättre lämpade teorier kan det bero på att våra frågeställningar är av sådan karaktär som gör det svårt att applicera någon teori på. 3.2 K-regelverk Som tidigare nämnts påverkar företagsstorlek och verksamhetsform valet av vilket K- regelverk företagen får tillämpa. Vilka företag som får använda respektive regelverk ser ut enligt följande: K1: Enskilda näringsidkare och handelsbolag som ägs av fysiska personer. Nettoomsättningen uppgår högst till tre miljoner kronor. K2: Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar. K3: Större aktiebolag som inte följer IFRS-regler. K4: Noterade aktiebolag som följer IFRS-regler. (Broberg 2010) 16

3.2.3 Skillnader i regelverken Nedan går vi igenom några men långt ifrån alla regler som skiljer sig mellan regelverken. De redovisningsprinciper vi valt att presentera beror på att reglerna är väsentligt olika mellan regelverken. Vi presenterar också regler som tidigare studier uppmärksammat som eventuella anledningar till att mindre företag väljer K3. 3.2.3.1 Komponentindelning Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgångens anskaffningsvärde fördelas på dessa (BFNAR 2012:1 17 Kap. 4 ). Komponentindelningen ger en mer rättvisande bild av redovisningen under den tid som tillgången används (Broberg & Eriksson 2016). Om en tillgång delas upp i olika komponenter ska tillkommande utgifter som anses vara väsentliga aktiveras och tas med i tillgångens redovisade värde med förutsättning att tillgångkriterierna är uppfyllda. Utöver det ska även utbyte av en komponent eller tillkommande nya komponenter tas upp i balansräkningen (BFNAR 2012:1). K2 tillåter däremot inte att dela upp anläggningstillgångar i olika komponenter utan alla tillgångar ska värderas var för sig över nyttjandeperioden. Ingen komponentindelning får göras eftersom alla delar i en anläggningstillgång anses vara lika viktiga för att enheten ska fungera (Broberg 2010). Företag som redovisar enligt K2 får använda sig av schablonmässig avskrivning vilket innebär att materiella anläggningstillgångar, inventarier och maskiner, får skrivas av med samma belopp på högst fem år utan att behöva beakta restvärdet, det vill säga tillgången skrivs av till noll (Broberg 2017). 3.2.3.2 Aktivering av utvecklingsutgifter En immateriell tillgång är en tillgång som inte har fysisk form, de vanligaste typer av dessa tillgångar är exempelvis patent, licenser, goodwill eller varumärke (Drefeldt & Törning 2013). Ett mindre företag som tillämpar K2 måste använda sig av kostnadsföringsmodellen och får inte aktivera utvecklingsutgifter som tillgångar utan dessa utgifter ska kostnadsföras. En sådan begränsning skapar problem för de företag som arbetar med forskning och utveckling då företagens egna kapital kommer att minskas om de inte kan aktivera utvecklingsutgifterna (Broberg 2010). 17

Om ett mindre företag tillämpar K3 har företaget möjlighet att aktivera utvecklingsutgifter. Med möjlighet menas att ett företag som redovisar enligt K3 kan välja mellan kostnadsförings- och aktiveringsmodell. Kostnadsföringsmodellen innebär att alla utgifter för intern upparbetade immateriella tillgångar ska kostnadsföras. Aktiveringsmodellen delar upp ett forsknings- och utvecklingsprojekt i två delar, forskningsfas och utvecklingsfas. Samtliga utgifter som tillhör forskningsfasen måste kostnadsföras medan utgifter som uppkommer under utvecklingsfasen ska aktiveras med hänsyn till att vissa kriterier ska vara uppfyllda. K3 ger möjlighet att kostnadsföra utgifterna som uppkommer under utvecklingsfasen även om kriterier för aktiveringen är uppfyllda (BFNAR 2012:1). 3.2.3.3 Uppskrivning Mindre företag som följer K2 får inte alls skriva upp finansiella eller immateriella anläggningstillgångar, utan K2 tillåter endast uppskrivning av mark och byggnader, dessutom endast till taxeringsvärde (Broberg 2017). K3 ger företagen möjlighet att skriva upp värdet på materiella, immateriella och finansiella anläggningstillgångar. Dock tillåter inte K3 uppskrivningar av t.ex. goodwill eller internt upparbetade tillgångar om kostnadsföringsmodellen tillämpas. Uppskrivningar får göras om en tillgång har ett tillförlitligt värde som överstiger tillgångens redovisade värde, och tillgången får högst skrivas upp till verkligt värde (Broberg & Eriksson 2016). 3.2.3.4 Uppskjuten skatt För företag som redovisar enligt K3 får de redovisa uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran (BFNAR 2012:1). Det är däremot otillåtet i K2 att redovisa uppskjuten skattefordran utan det som får redovisas är den aktuella skatten (BFNAR 2016:10). 3.2.3.5 En rättvisande bild Både K2 och K3 anger att årsredovisning enligt det allmänna rådet ska ge en rättvisande bild. Rättvisande bild innebär att: Balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att en rättvisande bild skall ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar (SFS 1995:1554 2 kap. 3 ). 18

K2 ger inte möjlighet att fullt ut tillämpa alla regler som finns i ÅRL som exempelvis värdering till verkligt värde. K2 präglas av förenklingar som schabloner för avskrivningar eller lägre krav av tilläggsupplysningar. Regelverket styrs även av standardiserade regler som begränsar möjligheter till egna bedömningar. Begräsningar som följer K2 gör att man inte får en helt rättvisande bild av verksamheten även om företagen har intresse av att visa en mer rättvisande bild (Broberg 2010). Broberg (2010) anser däremot att K3 är ett bättre alternativ för stora företag med mer komplex verksamhet och har många externa intressenter. Företagen har mer möjligheter till egna bedömningar som ger en bättre bild av verksamheten, men K3 är mer komplicerad och reglerna där är mer invecklade. Det är inte heller så enkelt att tillämpa reglerna i K3 eftersom regelverket ställer högre krav på redovisningen i syfte att ge en mer komplett och rättvisande bild av företaget. 3.3 Tidigare studier Det har gjorts flera studier om val av K3 för mindre företag, både kvalitativa och kvantitativa. Vi anser att resultatet av de valda studierna är lämpligt för vår studie då vi kan jämföra vårt resultat med tidigare studier. 3.3.1 Studie: K2 eller K3, en valmöjlighet för små och medelstora företag Rydén och Samuelsson (2013) vid Karlstads universitet gjorde en kvalitativ studie om val mellan K2 och K3 genom att intervjua tre auktoriserade revisorer och en ekonomichef. De insåg att mindre företag väljer K3 eftersom regelverket ger möjligheten att skriva upp värdet på tillgångar och aktivera utvecklingsutgifter. Studien visade också att tillämpning av K3 ger en ökad jämförbarhet åt intressenterna. Rydén och Samuelsson (2013) undersökte även om det finns branscher som påverkas av valet mellan K2 och K3 och de kom fram till att IT-branschen, elnätsföretag och anläggningsintensiva branscher har tydliga fördelar av att tillämpa K3. Anledningen till det är att dessa branscher främst arbetar med utveckling och de är i behov av att aktivera utvecklingsutgifter. Om dessa företag väljer K2 kommer de inte heller kunna skriva upp anläggningstillgångar eftersom K2 endast tillåter uppskrivningar av mark och byggnad. 19

3.3.2 Studie: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk Nordgren och Sjöstedt (2014) gjorde en kvantitativ studie om faktorer som påverkar valet mellan K2 och K3 vid Karlstads Universitet. Antalet mindre företag som deltog i studien var 39 och frågorna besvarades av personer som var ekonomiansvariga i respektive företag. Utifrån studiens resultat konstaterade de att företagsstorlek och rådgivarens rekommendation hade störst inverkan på företagets val av regelverk då 79,5 % av de tillfrågade företagen svarade att de blev påverkade av rådgivarna och 30 av 39, motsvarande 76,9 % svarade att företagsstorlek, det vill säga att antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning påverkade valet mellan K2 och K3. Om företagen ligger nära gränsen till större företag bör de fundera på att välja K3. Sådana företag kommer vara tvungna att redovisa enligt K3 om de växer i framtiden. Nordgren och Sjöstedt (2014) ställde även frågan om hur mycket branschtillhörighet hade påverkat valet av regelverk eller om företag inom samma bransch imiterat andra företag. Resultatet visade att 10 av 39 företag ansåg att branschtillhörigheten hade inverkan på valet av regelverk medan 71,8 % av dessa 39 företag ansåg att branschtillhörigheten inte hade någon påverkan. 3.3.3 Studie: Val av regelverk för redovisning - En kvalitativ studie om mindre företags val mellan regelverken K2 och K3 En kvalitativ studie av Dyfvelsten och Hultström (2015) gjordes i syfte att undersöka anledningar som påverkar valet av regelverk för mindre företag. Studiens urval utgjordes av fyra auktoriserade revisorer, tre redovisningskonsulter och en redovisningsspecialist. De kom fram till att företagets verksamhet, innehav av tillgångar och branschtillhörighet har inverkan på valet av regelverk då vissa företag tvingas i det principbaserade K3 eftersom en del av värderingsmetoderna endast är tillåtna i K3 trots att det regelbaserade K2 anses vara enklare. Bland företag som påverkas av det principbaserade regelverket är det företag inom innovation och utveckling samt inom fastighetsbranschen. De konstaterade även att redovisningskonsulternas råd och rekommendationer har stort inflytande över valet av regelverk eftersom de flesta företagen varken är insatta i regelverken eller har den kompetens som krävs för att kunna fatta ett beslut. Vad det gäller de företag som haft möjligheten att välja mellan K2 eller K3 så var deras val kopplat till kostnader som respektive regelverk medför. Dyfvelsten och Hultström (2015) 20