Hansbokorrelationens tillförlitlighet för kommersiella syften

Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 3 Hansbokorrelationens tillförlitlighet för kommersiella syften Malcolm Hargelius INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Självständigt arbete vid Institutionen för geovetenskaper 2016: 3 Hansbokorrelationens tillförlitlighet för kommersiella syften Malcolm Hargelius

Copyright Malcolm Hargelius Publicerad av Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (www.geo.uu.se), Uppsala, 2016

Abstract The Reliability of Hansbo s Correlation for Commercial Purposes Malcolm Hargelius Geotechnicans in Sweden and rest of Scandinavia have a wide experience of stability calculations in cohesive soils. The two main parameters for this type of calculations are the undrained shear strength and the preconsolidation pressure. The most common methods in Sweden to determine the undrained shear strength in field is the vane shear strength test and CPT-test, in laboratories the fall cone test is well used. To determine the preconsolidation pressure CRS-analyses are well used. For more accurate measurements the odeometer tests are more suitable. However this method is both expensive and time-consuming form of analysis from a commercial aspect. Therefore is different correlation equations used as a compliment in these different stability evaluations. This research will focus on the empirical Hansbo Correlation and its relation to results from commercial surveys. The commercial data come from Atkins Sverige s project data base. The results after comparing Hansbo correlation with the commercial data showed on a significant divergence, which indicate a great unsureness of the Hansbo correlation. As a result of this contingency it is of importance to take cautiousness in the use of empirical correlations in stability calculations. Key words: Hansbo correlation, empirical correlation, preconsolidation pressure, undrained shear strength Independent Project in Earth Science, 1GV029, 15 credits, 2016 Supervisors: Sölve Hov and Lars Maersk Hansen Department of Earth Sciences, Uppsala University, Villavägen 16, SE-752 36 Uppsala (www.geo.uu.se) The whole document is available at www.diva-portal.org

Sammanfattning Hansbokorrelationens tillförlitlighet för kommersiella syften Malcolm Hargelius Geotekniker i Sverige och resten av Skandinavien har lång erfarenhet av stabilitetsundersökningar i kohesionsjordar. Två av de viktigaste parametrarna är den odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstrycket. I Sverige bestäms traditionellt den odränerade skjuvhållfastheten genom vingförsök samt CPTsondering i fält och fallkonförsök i laboratorier. För att bestämma förkonsolideringstrycket används främst CRS-analyser i laboratorier. Vid mer noggranna undersökningar kompletteras dessa resultat med ytterligare tester i laboratorier, bland annat ödometerförsök. Dock är dessa tester både ekonomiskt och tidsmässigt krävande ur ett kommersiellt perspektiv. Som stöd i geotekniska projekteringsoch dimensioneringsarbeten, används ofta empiriska korrelationer, för att få en så trovärdig bedömning av markförhållandena som möjligt. Empiriska korrelationer används även som underlag inför fältarbeten och laboratorieanalyser. I denna rapport kommer den så kallade Hansbos korrelation undersökas och eventuellt att förbättra detta empiriska samband med både data från forskning och kommersiell projekt. Den inhämtade data som analyserades kommer från Atkins Sveriges databas. Vid jämförelser mellan de inhämtade projektvärdena och litteraturvärden som Hansbos samband dels bygger på, kunde en stor spridning påvisas mellan kommersiell data och det empiriska sambandet. Det ska därför konstateras att användandet av empiriska korrelationer vid hållfasthetsberäkningar bör ses med stor försiktighet. Nyckelord: Hansbos korrelation, empiriska samband, förkonsolideringstryck, odränerad skjuvhållfasthet Självständigt arbete i geovetenskap, 1GV029, 15 hp, 2016 Handledare: Sölve Hov och Lars Maersk Hansen Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, Villavägen 16, 752 36 Uppsala (www.geo.uu.se) Hela publikationen finns tillgänglig på www.diva-portal.org

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Metod... 1 2 Litteraturstudie... 3 2.1 Förkosolideringstryck... 3 2.1.1 Konsolidering och konsolideringsgrad... 3 2.1.2 Bestämning av förkosolideringstrycket... 5 2.1.2.1 CPT-sondering och bestämning av förkosolideringstrycket... 5 2.1.2.2 Ödometerförsök... 5 2.2 Skjuvhållfasthet... 6 2.2.1 Generelt... 6 2.2.2 Bestämning av skjuvhållfasthet... 7 2.2.2.2 Vingförsök... 7 2.2.2.3 CPT-försök... 7 2.2.2.4 Fallkontest... 7 2.2.2.5 Direkta skjuvförsök... 8 2.2.1 Korrektionsfaktorer... 8 2.3 Empiriska korrelationer... 9 2.3.1 Sammanställning av empiriska samband... 9 2.3.2 Hansbos korrelation... 10 3 Resultat... 10 3.1 Okorrigerade och korrigerade resultat... 10 3.2 Resultat med avseende på region, laboratorier, sensitivitet, εvc-värdet och OCR... 14 4 Diskussion... 17 5 Slutsats... 18 6 Referenser... 19 Bilaga 1 - Projektinformation... 20 Bilaga 2 - Rutinanalyser... 26 Bilaga 3 - CRS-försök... 31

1 Inledning 1.1 Bakgrund Hansbokorrelationen beskriver förhållandet mellan kvoten skjuvhållfastheten och förkonsolideringstrycket vilken beror av flytgränsen. Relationen används för att uppskatta rimligheten i de resultat som fås vid geotekniska undersökningar i fält respektive laboratorier, samt inför fält och laboratorieundesökningar. Teoretiskt sätt går det att få fram den ena parametern matematiskt om man har två av de resterande parametrarna. Det finns dock en stor osäkerhet med Hansbos relation. Den plottade graf som finns tillgänglig är dels byggd på gammal data och värdena är spretiga vilket gör det svårt att få ut exakta värden, vilket Larsson (et al., 2007) påpekar. Tanken med projektet är därför att utöka antalet punkteter i Hansbokorrelationen och på så vis göra det möjligt att använda den med tillförlitlighet i kommersiella projekt. Syftet med rapporten är undersöka om Hansbos empiriska korrelation är relevant för att användas i kommersiella syften. Frågeställning som valts för rapporten: Är Hansbos korrelation tillförlitlig nog att användas i kommersiella syften? 1.2 Metod Projektet kommer vara uppdelat i tre delar. Där den första delen kommer bestå av en litteraturstudie och sammanställning av tidigare utförda studier. Sedan övergår projektet i att jämföra ny data med redan existerande för att på så sätt undersöka om något samband finns. Utformningen av den sista delen beror på vilka resultat som fås, om det går att se ett samband kommer detta vidareutvecklas i den mån det går. Om resultaten inte visar på samband kommer möjliga anledningar till detta diskuteras. Litteraturstudiens främsta syfte är att undersöka tidigare forskning om empiriska samband som bygger på kvoten skjuvhållfasthet och förkonsolideringstrycket och hur dessa modeller förhåller sig tillvarandra. Fortsatt syftar studien att beskriva de parametrar som rapporten kommer att ta upp, samt vilka felkällor som kan tänkas påverkat de resultat som kommer att användas. Data som kommer att analyseras har tagits främst från Atkins projektdatabas och kommer sammanställas i ett separat dokument. De projekt som informationen sammanställts ifrån har beställts av främst statliga verk eller kommuner och är allmänna handlingar. Projekten som valts är främst från Mälardals- och Göteborgsregionen för att på så vis kunna undersöka vilka skillnader som finns mellan dessa två regioner. Det har även gjorts andra uppdelningar av de data som samlats in baserade på jordens fysikaliska egenskaper. Bland annat har uppdelningar med avseende på sensitivitet, deformation och laboratorier gjort för att undersöka olika variationer. När all data är insamlad kommer denna jämföras mot Hansbos relation för att bestämma möjliga samband. Förutom data från kommersiella projekt har resultat från forskningsrapporter samlats in för att undersöka hur dessa äldre resultat förhåller sig till nyare data. Den sammanställda informationen kommer sedan grupperas i två olika grupper där de kommersiella resultaten jämförs med forskningsresultat. Anledningen till att denna jämförelse görs är att prover tagna kommersiellt är av betydligt mer varierande kvalitet än de prover som tas i forskningssyfte. Prover tagna i forskningssyfte tas under mer noggrannare former, medan många prover tagna kommersiellt inte alltid 1

uppfyller de riktlinjer som finns för handhavande vid geotekniska provtagningar (Hov et al. 2010). Data som inte bygger på kommersiella projekt och funnits digitalt har fått digitaliserats för att extrahera ut information från dessa. För att få ut data från plottade grafer som saknar tabeller har programmet Plot Digitizer använts. Plot Digitizer är ett javabaserat program för att digitalisera och extrahera data från figurer i GIF, PNG och JPEG format. Programmet bygger sedan upp en tabell utifrån den plottade grafen. Data som samlats in analyseras sedan genom olika plottar där prover av olika ursprung eller fysikaliska egenskaper jämförs med varandra. För att kunna undersöka sambanden mellan kommersiella värden och empiriska modeller används standardavvikelsen och variationskoefficienten. Standardavvikelsen beskriver hur stor spridning ett antal punkter förhåller sig till ett medelvärde till dessa punkter. Värdet som fås beskriver medelavståndet mellan punkterna och en tänkt linje med medelvärden. Matematiskt beskrivs standardavvikelsen s för n observationer x1, x2,, xn (Körner och Wahlgren, 1993) ss = (xx xx )2 nn 1 (1) Dock beskriver standardavvikelsen hur punkterna förhåller sig till varandra i samma serie av punkter. Det som vill beskrivas i denna rapport är hur punkterna förhåller sig till en separat linje, i detta fall Hansbos och Mesris relationer. Därför har några korrigeringar gjorts i ursprungsfunktionen för att uppnå detta. För att kunna beräkna standardavvikelsen sh för alla kommersiella värden mot Hansbos ekvation gjordes följande samband ττ 2 ffff ss HH = σσcc HH nn 1 (2) där HH = ττ ffff σσ cc = 0,45ww LL Ett annat statistiskt mått som ger en bättre jämförelsemöjlighet är variationskoefficienten. Variationskoefficienten beskriver en positiv variabels relativa spridning och beror av kvoten standardavvikelsen och medelvärdet. I och med att medelvärdet står i nämnaren, är det olämpligt att välja detta mått vid medelvärden nära noll (Körner och Wahlgren, 1993). I denna rapport beskrivs variationskoefficienten på följande vis cc vv = ss HH HH (3) 2

De modeller som används i denna rapport bygger på lera. Därför har prover bestående av gyttja tagits bort. Under själva analysen togs även en del extremvärden bort för att kunna jämföra kommersiell data med litteraturvärden (tabell 1). Tabell 1 - Borttagna punkter (utdrag från bilaga 1) Projektnamn Borrhålsnummer Nivå Lidingöbron 14AT03 4,5 Lidingöbron 14AT03 6,5 Lidingöbron 14AT03 8,5 Roslagsbanan 12W15 2 Marieholm 206 40 Roslagsbanan 12W18 2 Duvbo- Barkaby 11V023 3 Roslagsbanan 13W62 2 Roslagsbanan 13W62 3 Roslagsbanan 13W62 4 Roslagsbanan 13W66 3 Roslagsbanan 13W66 4 Roslagsbanan 13W1 2 Roslagsbanan 13W1 4,5 Roslagsbanan 13W6 2 Roslagsbanan 13W6 6 Andra approximationer som gjorts är att omräkna alla OCR-värden mindre än ett till ett. Detta görs då Hansbos relation bygger på förkonsolideringstrycket i normalkonsoliderade leror och OCR-värden under ett indikerar underkonsoliderade leror. För att även kunna jämföra Hansbo för den korrigerad skjuvhållfastheten gjordes en förändring av ursprungsfunktionen (19). cc uu = 0,45ww σσ LL 0,43 0,45 (wl är i decimalform) (4) cc ww LL 2 Litteraturstudie 2.1 Förkonsolideringstryck 2.1.1 Konsolidering och konsolideringsgrad Konsolidering innebär en volymminskning av jordkroppen genom att porvattnet pressas ur jordmassan. Då det vertikala effektivtrycket ökar, kommer även porvattentrycket öka lika mycket, vilket får en förändring i det vertikala totaltrycket i marken. (Larsson, et al., 2007). σσ vv0 = σσ vv0 uu 0 (5) 3

där σ V0 = vertikal effektivtrycket σv0 = vertikala totaltrycket u0 = portrycket Vid tillräckligt höga tryck kommer porvattnet avgå från jordmassan och den last som hållits uppe av portrycket övergå till kornskelettet, vilket är orsaken till volymminskningen. Det effektiva vertikaltrycket beror alltså av portrycket. Portrycket i marken kan vara allt från hydrostatiskt, till positiva och negativa. Portrycket i marken bör mätas under så långa tidsperioder som möjligt för att få ett så jämnt och mätunderlag som möjligt och för att vara säker på att få med samtliga max- och minvärden av portrycksfördelningen. Förutom de vertikala effektivspänningarna i marken förekommer även horisontella spänningar. Förhållandet mellan de vertikala och horisontella effektivspänningarna i normalkonsoliderad mark beskrivs enligt jordtryckskoefficienten på följande vis KK OOOOOO = σσ HH σσ VV (6) Jordtryckskoefficienten hos svenska leror kan antas följa sambandet KK OOOOOO 0,31 + 0,71(ww LL 0,2) (7) där σ H = horisontella effektivtrycket wl = lerans flytgräns Jordmaterial är antigen normal- eller överkonsoliderade. I normalkonsoliderade jordar är den rådande vertikala effektivspänningen lika med förkonsolideringstrycket, medans den horisontella spänningen är lika med den minsta huvudspänningen, vilket innebär att jorden upplever sitt just nu högsta effektivtryck. (Larsson, et al., 2007). Överkonsoliderade material uppstår när jorden lastas av efter att först ha konsoliderats vid ett vist effektivt tryck. Belastas ett överkonsoliderat jordmaterial upp till förkonsolideringstrycket kommer enbart mindre elastiska deformationer uppstå. Överskrids där emot detta tidigare maximaltryck kommer plastisk deformation uppstå vilket är betydligt högre (Hansbo och Sällfors, 1984). Överkonsolidering kan även uppkomma genom sänkningar av grundvattenytan på grund av till exempel dränering. Förkonsolideringstrycket beskriver vilket det högsta tryck jordmaterialet utsatts för. Denna parameter visar på jordens motståndskraft mot sättningar, då kornskelettet bryts. Förhållandet mellan jordmaterialets förkonsolideringstryck och den rådande effektivspänningen kallas konsolideringsgraden, OCR (eng. over consolidation ratio). Konsolideringsgraden beskriver kvoten mellan dessa två parametrar och visar hur överkonsoliderad marken är OOOOOO = σσ cc σσ VV (8) För överkonsoliderade jordar minskar inte den horisontella effektivspänningen i samma takt som dess vertikala motsvarighet. Jordtryckskoefficienten följer i stället ett annat samband som beror av konsolideringsgraden KK 0 = KK OOOOOO OOOOOO 0,5 á 0,6 (Larsson, et al., 2007) (9) 4

2.1.2 Bestämning av förkonsolideringstrycket I Sverige bestäms förkonsolideringstrycket antigen genom ödometerförsök och då framför allt CRS-försök (eng. constant strain of stress) eller i fält genom CPTsondering. 2.1.2.1 CPT-sondering och bestämning av förkonsolideringstrycket För att bestämma eller bedöma lagerföljder eller geotekniska egenskaper hos jorden används CPT-sondering. CPT-sondering kan användas i allt från friktionsjordar, silt och kohesionsjord. Vid CPT-sondering i kohesionsjord fås framför allt uppskattningar av lerans fysikaliska egenskaper. Genom att analyser spetstryck, mantelfriktion och portryck från CPT-sonderingen går det sedan att grovt bestämma förkonsolideringstrycket på olika nivåer (Larsson, 2007). Om jordens flytgräns och portryck är känt kan förkonsolideringstrycket beräknas enligt följande σσ cc qq tt σσ vv 1,21 + 4,4ww LL (10) där qt = korrigerat spetstryck Bestämning av förkonsolideringstrycket genom CPT-sondering ska bara fungera som ett komplement till resultatet från ödometerförsök (Larsson, 2007). 2.1.2.2 Ödometerförsök Ödometerförsk görs på kohesionsjordar tagna med kolvprovtagare, detta för att behålla jordens in situ egenskaper så mycket som möjligt. Försöken kan göras som stegvis pålastning eller genom kontinuerlig pålastning i form av CRS. Stegvis pålastning utförs genom att provet belastas under 24 timmar var efter en lastökning görs, varje stegring är lika med det föregående konsolideringstrycket som jorden utsatts för. Det logaritmerade vertikala pålastade trycket plottas sedan mot kompressionen i provet. För att sedan bestämma provets förkonsolideringstryck kan tre olika metoder användas, Casagrande, Burmister och Schmertmann. Dessa tre metoder bygger på samma princip om att genom att avlasta provet och sedan lasta på det igen fås små knyckar i kurvan. Genom att rita ut tangenter till dessa punkter fås bisektriser som det sedan går att bestämma provets förkonsolideringstryck ur (Sällfors, 1975). Sällfors (1975) påpekar dock att det inte är fastställt vilka av dessa metoder som ger bäst överensstämmande förkonsolideringstryck. Några viktiga faktorer som påverkar resultaten olika beroende på metod är dels materialet, provtagning och tidsaspekten, det vill säga hur länge provet har fått ligga innan analys. Med hjälp av CRS-försök tas en tryck-/kompressionskurva fram där kurvans linjära delar extrapoleras tills att de skär varandra. Där efter dras en rätvinklig triangel mellan dessa linjer vars baslinje tangerar kurvans krökning och där baslinjen möter översta linjen bestäms förkonsolideringstrycket och den vertikala deformationen (figur 1) (Sällfors, 1975). 5

Figur 1 - CRS-kurva med utritat förkonsolideringstryck och vertikal deformation (SWECOs geolaboratorium, 2013) Det finns två primära felkällor som påverkar resultaten från dessa två ödometerförsök. Den ena typen av felkällor är störningar på provet vid själva provtagningen och transporten mellan provtagning och laboratoriet, som enligt Hov (et al. 2010) beskriver som operatörsberoende störningar. Den andra typen benämns i artikeln som icke-operatörsberoende störningar. 2.2 Skjuvhållfasthet 2.2.1 Generellt Ett jordmaterials skjuvhållfasthet, τfu beror i huvudsak av den interna friktionen mellan jordpartiklarna, till dessa friktionskrafter kan även kohesions- och cementeringskrafter tilläggas. Beroende på jordmaterialets sorteringsgrad pratar man om dränerad och odränerad skjuvhållfasthet. I jordar med hög porositet används enbart dränerad skjuvhållfasthet. I de mer finkorniga materialen där portrycken spelar en mycket större roll används båda dessa hållfasthetsvärden. Vid belastningar som leder till brott av en helt odränerad lera kommer portrycket öka medans effektivtrycket i princip är det samma före och efter brottillfället. Det är därför förkonsolideringstrycket avgör vid vilken effektivspänning som brott sker och på så sätt också den odränerade skjuvhållfastheten. Efter en tid då portrycket jämnats ut börjar den dränerade skjuvhållfastheten gälla, vilken kan beskrivas som långtidshållfasthet (Hansbo och Sällfors, 1984). 6

2.2.2 Bestämning av skjuvhållfasthet I Sverige bestäms skjuvhållfastheten oftast på två olika vis, i fält genom vingförsök eller CPT. I laboratorium med framför allt fallkontest. De felkällor som kan uppstå vid analysen är de samma som vid bestämmning av förkonsolideringstrycket, nämligen handhavandefel vid provtagning och laboratorieanalys. 2.2.2.2 Vingförsök Bestämning av odränerad skjuvhållfasthet, av jord ute i fält görs genom att en vingsond förs ner i jorden. Vingdonet roteras sedan till dess att brott uppstår i jordmaterialet. I Sverige är denna metod vanligast och anses mest korrekt. Genom momentet som krävs för att materialet skall gå till brott och vingdonets diameter beräknas sedan jordmaterialet skjuvhållfasthet in situ. Skjuvhållvärdet korrigeras där efter med flytgränsen (Larson och Åhnberg, 2003) ττ vv = 6MM 7ππππ 3 (11) där τv = Odränerad okorrigerad skjuvhållfasthet uppmätt med vingsond M = moment D = vingsondens diameter 2.2.2.3 CPT-försök Skjuvhållfastheten i en lera kan även bestämmas med hjälp av CPT-sondering. Genom att lägga till OCR till ekvation 9 fås den odränerade korrigerade skjuvhållfastheten in situ ττ uu = qq tt σσ vv OOOOOO 1,21 + 4,4ww LL 1,3 0,2 (Sällfors, 2007) (12) 2.2.2.4 Fallkontest Den odränerade skjuvhållfastheten i en vattenmättad lera, gyttja, dy eller högförmultnad torv utförs ofta genom konförsök. Konförsöken görs på ostörda kolvprover. De kontyper som används är: 10 g, 60 spetsvinkel; 60 g, 60 ; 100 g, 30 och 400 g, 30. Det går även att beräkna sensitiviteten med denna metod, detta görs då på omrörda prover. Skjuvhållfastheten för jordmaterialet utvärderas genom följande samband ττ kk = KKKK mm KKKK ii2 = (13) ii 2 där τk (alt τfu) = odränerade okorrigerad skjuvhållfastheten, kpa K = konparametern, K = 1 (30 ), K = 0,25 (60 ) g = gravitationskonstanten m = konens massa, g i = konintrycket, mm Konparametrarnas värden förutsätter att proverna är tagna med standardprovtagare (SIG IV) för kolvprover och beror av både konvinkeln och skjuvhastigheten. Andra faktorer som påverkar K är om provet blivit stört under provtagning och transporten. Hansbo menar att störning av prover under provtagning och transporter påverkar mycket mer än störningen från konen vid laboratorieanalysen (Hansbo, 1957). 7

2.2.2.5 Direkta skjuvförsök En av de vanligaste analysmetoderna för att bestämma den odränerade skjuvhållfastheten i kohesionsjord är direkta skjuvförsök. Provet som ska analyseras läggs i ett gummimembran som sedan sätts in under två stämpar. Den övre stämpeln trycks sedan nedåt för att konsolidera provet. Efter att provet blivit konsoliderat skjuvas överstämplarna varvid den horisontella kraften samt rörelserna i horisontaloch vertikalled (Figur 2). Vid användande av direkta skjuvförsök behöver dessa värden inte korrigeras (Larsson, Åhnberg och Holmén, 2012). Figur 2 - Indelning av skjuvhållfasthetstyperna och vilka typer av laboratorieförsök som används för respektive typ (SGI Information 3, 2007) 2.2.1 Korrektionsfaktorer Den odränerade skjuvhållfastheten framtagen med hjälp av fallkon- eller vingförsök är inte helt överensstämmande med markens verkliga hållfasthet. Därför korrigeras det framtagna värdet med jordprovets flytgräns enligt följande förhållande för hållfasthetsvärden från kon- respektive vingförsök cc uu = μμττ VV,kk (14) där μμ = kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk och μμ = 0,43 ww LL 0,45 0,5 (15) Denna korrektion skall enligt Larsson (1980) ses som den minsta möjliga korrektionen. Dock påpekar Larsson att större korrektioner kan behövas, framför allt vid högsensitiv leror men att dessa utökade korrigeringar kan leda till onödigt högre kostnader för förstärkningar. Hur korrektionerna skall göras är i många fall också områdesberoende då geologin inte är homogen vilket gör att lokalkännedom är en viktig aspekt vid detta val (Larsson, 1980) 8

Figur 3 - Korrektionsfaktorns beroende av flytgränsen (SGI Information 3, 2007) 2.3 Empiriska korrelationer 2.3.1 Sammanställning av empiriska samband Då förkonsolideringstrycket och skjuvhållfastheten är viktiga parametrar vid stabilitets- och dimensioneringsprojekt och ödometerförsök både kostsamma och tidskrävande analysmetoder, har forskare runt om i välden tagit fram komplement, för att empiriskt kunna fastställa förkonsolideringstrycket. I och med att många av analysmetoderna som används har en viss felkälla används även empiriska samband för att fastställa rimligheten i de resultat som fåtts (Larsson et al., 2007). Dessa empiriska korrelationer varierar mycket mellan olika regioner och länder. Detta beror framför allt på den stora skillnaden i markegenskaper mellan olika områden. I England 1954 fastslog Skempton en relation med avseende på lerans odränerade skjuvhållfasthet och plasticitetsgräns (16). Detta förhållande byggde sedan Bjerrum vidare på och baserade sina resultat på norska leror i stället (Karlsson & Viberg, 1967). Genom kombinera Bjerrums data tillsammans med överkonsolideringstryck och reduktionsfaktorn fick Mesiri fram ett samband oberoende av plasticitet- eller flytgräns enligt följande (17) ττ ffff σσ cc = 0,11 + 0,00317II pp (Larsson, 1980) (16) cc uu = 0,22σσ cc (Mesri, 1975) (17) Ett av de mer generella empiriska sambanden mellan odränerad skjuvhållfasthet och förkonsolideringstrycket är stress history and normalized soils engineering parameters (SHANSEP) och är framtagen och utvecklad av Ladd och Foott. SHANSEP bygger på medelvärdet av den odränerade skjuvhållfastheten framtagen med anisotropisk triaxialförsök, direkta skjuvförsök och extensions triaxialförsök. 9

I SGI information 3 (Larsson et al., 2007) beskrivs även den odränerade skjuvhållfastheten som en ekvation beroende av konsolideringsgraden (18). cc uu σσ cc = aa OOOOOO (1 bb) (18) där faktorn a beror av flytgränsen i decimalform på följande vis aa = 0,125 + 0,205ww LL 1,17 medan b varierar mellan 0,7 till 0,9 beroende på belastningsfall. Normalt sätts variabeln till bb = 0,8 I och med att flertalet av lerorna är normalkonsoliderade så valdes OCR = 1. Den korrelation som används mest i Sverige baseras på lerans flytgräns och arbetades fram av Sven Hansbo 1957. Karlsson och Viberg (1967) nämner även svensken Osterman som en annan upphovsman till en relation som bygger på plasticitetgränsen hos svenska och mexikanska leror. Denna relation är dock inte aktuell i det fortsatta arbetet i denna rapport, utan det fortsatta arbetet kommer att fokusera på den relation som Hansbo fastslog 1957. 2.3.2 Hansbos korrelation Hansbo (1957) visade att vid jämförelser i skjuvhållfasthetsvärden framtagna med fallkonstest respektive vingsond sammanfaller dessa två analysmetoder mycket väl. Det är enbart vid högsensitiva leror som sambandet fallerar, detta anser Hansbo bero av svårigheterna med att ta upp ett lerprov utan att störa det för mycket. Hansbo påpekar samtidigt att om det bara är senistiviteten som påverkar det stora skillnad i skjuvhållfastheten mellan fallkon- och vingförsök så skulle en systematisk förändring kunna observerats. Dock syntes aldrig någon sådan förändring. Därför drog Hansbo (1957) slutsatsen att vid analys av högsensitiva leror bör resultat från fallkonförsök behandlas med försiktighet och i stället lita mer på skjuvhållfasheten framtagen med vingsondering (19). ττ ffff σσ cc = 0,45ww LL (19) 3 Resultat 3.1 Okorrigerade och korrigerade resultat De sammanställda kommersiella värdena har en stor spridning jämfört med resultaten från Hansbo, Larsson, Karlsson och Viberg (figur 4). Det går även att se att data som är tagen från litteraturen förhåller sig bra till Hansbos ekvation. Förutom den stora spridningen hos de kommersiella punkterna i figur 4 kan även en stor osäkerhet utläsas. Det vill säga, ett och samma flytgränsvärde kan ge olika funktionsvärden. Det samma kan sägas om litteraturvärdena, men i detta fall är osäkerheten inte lika stor som i fallet med kommersiella värden. Variationskoefficienten för de kommersiella värdena samt forskningsvärdena ligger runt 32 procent respektive 19 procent (tabell 2). Vid jämförelser som bygger på R 2 - värdet kan även här en stor avvikelse mellan kommersiella- och litteraturvärden 10

utläsas. Trendlinjen för litteraturvärdena har ett R 2 värde på 0,812 av mätvärdena från dess medelvärde. Motsvarande värden för de kommersiella punkterna är 0,201 (figur 4). Tabell 2 Sammanställning av statistiska mått Typ Standardavvikelse sh Medelvärde Variationskefficient Okorrigerade komersiella värden mot Hansbo 0,086 0,27 32 % Litteraturvärden mot Hansbo 0,057 0,30 19 % Korrigerade kommersiella värden mot Mesri 0,069 0,22 31 % Korrigerade kommersiella värden mot korr. Hansbo 0,076 0,06 129 % Vid jämförelser av den korrigerade skjuvhållfasteheten mot flytgränsen kan en bättre överensstämmelse med Mesri än med korrigerad variant av Hansbo (figur 5) ses. Grafen som visar hur kvoten skjuvhållfastheten och förkonsolideringstrycket förhåller sig till OCR ligger i princip parallellt med Hansbos korrigerade funktion. De korrigerade värdena jämförda utifrån Mesri har en variationskoefficient runt 31 procent och ger ett bättre samband än mot den korrigerade varianten av Hansbo som ger en variationskoefficient på 129 procent (tabell 2). Variationskoefficienten kan tala om är hur fördelningen av punkterna ligger gent emot ett medelvärde. cv 11

τ fu /σ c 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Kommersiell data jämfört med forskningsdata 0 20 40 60 80 100 120 140 Flytgräns w L % Kommersiella Forskning Hansbo ekv Linear (Kommersiella) Linear (Forskning) y = 0,0024x + 0,1215 R² = 0,2033 y = 0,0041x + 0,0295 R² = 0,8112 Figur 4 12

Korrigerad skjuvhållfasthet 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 cu/σc' 0,25 0,2 cu/σc' Hansbo korr. Mesri cu/σc avseende på OCR 0,15 0,1 0,05 0 0 20 40 60 80 100 120 140 Flytgräns wl% Figur 5 Hansbos och Mesris korrelationsekvationer samt korrelationslinje beroende av OCR och hur dessa förhåller sig till kvoten av korrigerade skjuvhållfasteheten och förkonsolideringstrycket. 13

3.2 Resultat med avseende på region, laboratorier, sensitivitet, εvc-värdet och OCR För att undersöka om jordens egenskaper har någon påverkan på det empiriska sambandet har data plottats med avseende på region, laboratorier, sensitivitet, deformation och OCR-värde. Figur 6 14

Figur 7 Figur 8 15

Figur 9 Figur 10 16

4 Diskussion Resultaten från de kommersiella projekten visar på en förhållandevis stor spridning vilket gör det svårt att se något samband mellan punkterna. Denna spridning påvisas både i grafen och genom de beräknade statistiska mått som använts. För de okorrigerade värdena som ligger mellan 40-90 i flytgräns går det i princip inte att se något samband över huvud taget. För leror med flytgränser över 90 procent går det satt se en något bättre trend. Det ska påpekas att runt 95 procent av alla värden ligger inom området för flytgränser mellan 30-90. Det är därför rimligt att det är lättare att få exaktare värden med hjälp av Hansbo vid flytgränser högre än 90. Att de kommersiella resultaten skulle avvika så pass mycket som de gjort är förvånande då Hansbos empiriska samband är en välanvänd metod inom dimensioneringsberäkningar. Resultaten visar på att de värden man får ut av Hansbo bör användas med stor försiktighet. Det samma gäller vid användande av korrigerade värden. Skillnaden mellan variationskoefficienterna för Mesri och den korrigerade varianten av Hansbos samband är väldigt stor. Hansbos samband har en väldigt hög variationskoefficient och är mycket osäker. Detta beror på att vid beräkningar av variationskoefficienter med medelvärden nära noll närmar sig koefficienten oändligheten och blir därför mycket känslig för små förändringar i medelvärdet. I stället skulle det kunna vara mer fördelaktigt att använda sig av Mesris korrelationslinje då den stämmer överens något bättre och har ett medelvärde något högre än Hansbo, men även här bör resultaten användas med en viss försiktighet. Det går även att konstatera att de litteraturvärden som undersöks följer Hansbos samband betydligt bättre. Detta styrker på så vis teorin om att kommersiellt tagna prover kanske inte håller samma provkvalitet som de borde enligt de standarder som finns. En annan iakttagelse som skall göras är den att empirin bakom Hansbos samband bygger till stor del av prover från Göteborgsregionen där leran är saltvattenavsatt, medan Mälardalsregionen i huvudsak består av sötvattenavsatt lera. Det går därför att tänka sig att denna markanta skillnad på lerans sammansättning skulle ge en sämre korrelation. Det har inte gått att se några samband vid de olika uppdelningar som gjorts som påverkar själva bedömningen av förhållandet kommersiella prover och Hansbo (figur 7-11). Det går att konstatera att proverna från mälardalsregionen består av fler leror med lägre flytgränser (figur 7). Men det går inte att läsa ut något samband aktuellt för denna rapport. Det ska dock påpekas att det inte går att jämföra dessa resultat med varandra på ett tillfredsställande vis. Detta beror på att mängden prover från Västragötalandsregionen som analyserats är betydligt lägre än för Mälardalsregionen. Därför behöver antalet resultat från göteborgsområdet utökas för att få ett bättre underlag vid jämförelse. Vidare ses inte heller några användbara samband vid jämförelser mellan olika laboratorier (figur 8). Det går att se att resultaten ligger förhållandevis samlade för respektive laboratorie, men detta säger inget om deras förhållande till Hansbos samband. Resultaten vid jämförelser mellan varierande sensitivitet visar inte heller dessa på några samband av intresse (figur 9). Det ska nämnas att hög sensitivitet innebär en större risk att proverna blir störda vilket påverkar hållfasthetsegenskaperna hos leran. Studerar man sammanställningen av proverna med avseende på sensitivitet har en stor del av proverna förhållande vis låga hållfastegenskaper vilket kan vara en indikation på störda prover. Om proverna skulle vara störda innebär det att de resultat som fåtts i rapporten bör tolkas med försiktighet. Vid jämförelser mellan olika deformationsvärden (figur 10) ses inte några som helst samband. Här ligger merparten av alla prover i ett och samma område och 17

visar i inte på något samband beroende av denna parameter. På samma sätt som ovan nämnda uppdelningar inte visar på några samband, visar inte heller jämförelser av skillnader i OCR på några särskilda samband. Att ingen av dessa indelningar visat på några synbara samband behöver inte betyda inte samband saknas. I och med att antalet punkter som undersökts är relativt litet skulle en mer storskalig undersökning med betydligt fler punkter behövas för att säkerställa det som konstaterats i denna rapport. Vad den stora skillnaden mellan kommersiellt framtagna resultat och de värden som forskarna använts sig av beror av finns det förmodligen olika svar på. Det finns indikationer på att handhavandet vid provtagningar inte följer de riktlinjer som SGF har antagit, vilket bland andra Hov (et al. 2010) beskriver. Man ska också ta i beaktande att de provpunkter som används inte är homogena utan har en stor variation på olika materialsammansättningar. 5 Slutsats Utifrån den använda data denna rapport baserats på har det konstaterats att Hansbo inte stämmer så väl överrens med verklig data. Det går även att anta att jordegenskaperna inte har någon större inverkan på sambandet mellan kommersiella och empiriska värden. Det ska dock konstateras Hansbos dåliga tillämpbarhet som resultaten visar på inte är bevisad. I denna rapport har bara en liten mängd data analyserats. Det behövs betydligt fler undersökningar och mer data att jämföra för att kunna göra ett slutligt konstaterande. Denna rapport har visat på att resultat från empiriska korrelationer bör användas med stor försiktighet, oavsett vilken empirisk modell som använts. Detta visar på vikten av noggranna och väl utförda fält- och laboratoriearbeten för att kunna göra rätt bedömningar. Som en fortsättning på denna rapport bör en mer utförlig undersökning av empiriska korrelationer göras som även tar beaktande hur proverna tas och analyseras. 18

6 Referenser Hansbo S. & Sällfors S. (1984) Jordmekanik. I: Avén S., Stål T. & Wedel P. Handboken Bygg: Geoteknik. Stockholm: Liber, s. 103-137. Hansbo S. (1957) A new approach to the determination of shear strength of clay by the fall-cone test. Stockholm: Kungliga geotekniska institutet, Hov S., Haglund H., Nygren J. & Fredriksson, A. (2010). Bortglömda sanningar och uteblivna vinster. Bygg & Teknik, Nr. 1, s. 45-51. Karlsson K. & Viberg L. (1967) Ratio c/p in Relation to Liquid Limit and PlasticityIndex, with Special Reference to Swedish Clays. Proceedings of the geotechnical conference on the shear strength properties of natural soils and rocks, Volume 1, Oslo, s. 43-47 Körner S. & Wahlgren L. (1993). Praktisk statistik. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Larsson R. (1970). Undrained shear strength in stability calculation of embankments and foundations on soft clay. Linköping: Sveriges geotekniska institut, Larsson R. (2015). CPT-sondering utrustning utförande utvärdering. En in-situ metod för bestämning av jordlagerföljd och egenskaper i jord. 3:e uppl. Linköping: Statens geotekniska institut (SGI Information 15). Tillgänglig: http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/info/pdf/sgi-i15.pdf (2015-04-07) Larsson R., Sällfors G., Bengtsson P., Alén C., Bergdahl U. & Eriksson L. (2007). Skjuvhållfasthet utvärdering i kohesionsjord. Linköping: Statens geotekniska institut (SGI Information 3). Tillgänglig: http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/info/pdf/sgi-i3.pdf (2015-03-05) Larsson R. & Åhnberg H. (2003). Utvärdering av skjuvhållfasthet och förkonsolideringstryck från vingförsök, CPT-sondering och dilatomerförsök. Linköping: Statens geotekniska institut (Varia 528) Tillgänglig: http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/varia/pdf/sgi-v528.pdf (2015-10- 18) Larsson R., Åhnberg H. & Holmén M. (2012). Bestämning av dränerad skjuvhållfasthet med olika laboratorieförsök. Linköping: Statens geotekniska institut (Varia 630). Tillgänglig: http://www.swedgeo.se/upload/publikationer/varia/pdf/sgi-v630.pdf (2015-04-13) Mesri G. (1975) New Design Procedure for Stability of Soft Clays: Discussion. Journal of the Geotechnical Engineering Division, ASCE, 101, GT4, s. 409-412. Nemeth T., Nyberg I., Röshoff K. & Wiesel C.E. (1984). Laboratoriemetoder. I: Avén S., Stål T. & Wedel P. Handboken Bygg: Geoteknik. Stockholm: Liber, s. 247-278. Sällfors G. (1975). Preconsolidation pressure of soft, high-plastic clays. Diss. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. 19

Bilaga 1 - Projektinformation Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) 20 Portryck Djup uk F/Let (m) Gubbkärret Sweco Geolab 14AT14 1,5 1 Gubbkärret Sweco Geolab 14AT14 1,5 1 Gubbkärret Sweco Geolab 14AT14 1,5 1 Hammarängen SGI ATK11 2,3 5,7 Hammarängen SGI ATK11 2,3 5,7 Hammarängen SGI ATK17 2,9 5,4 Hammarängen SGI ATK17 2,9 5,4 Hammarängen SGI ATK17 2,9 5,4 Hammarängen SGI ATK17 2,9 5,4 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W114 4 3,5 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W114 4 3,5 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W114 4 3,5 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W115 3 5 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W115 3 5 Kolkajen-Ropsten Sweco Geolab 11W115 3 5 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT09 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT06 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Lidingöbron SGI 14AT03 0 0 Milot Sweco Geolab 13AT14 1 1 Milot Sweco Geolab 13AT14 1 1 Milot Sweco Geolab 13AT14 1 1 Milot Sweco Geolab 13AT14 1 1 Tangentvägen Sweco Geolab R1224 0 0 Tangentvägen Sweco Geolab R1224 0 0 Tangentvägen Sweco Geolab R1224 0 0 Kungens kurva Sweco Geolab 14AT08 1,8 2,3 Kungens kurva Sweco Geolab 14AT08 1,8 2,3 Kungens kurva Sweco Geolab 14AT08 1,8 2,3

Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) Portryck Djup uk F/Let (m) Mälarbanan Sweco Geolab 12AT06 6,5 5,8 Mälarbanan Sweco Geolab 12AT06 6,5 5,8 Mälarbanan Sweco Geolab 12AT13 2,2 2 Mälarbanan Sweco Geolab 12AT13 2,2 2 Tomteboda Sweco Geolab 13AT33 4 2 Tomteboda Sweco Geolab 13AT33 4 2 Tomteboda Sweco Geolab 13AT43 2,4 2 Tomteboda Sweco Geolab 13AT51 3,3 2,75 Tomteboda Sweco Geolab 13AT51 3,3 2,75 Tomteboda Sweco Geolab 13AT51 3,3 2,75 Tomteboda Sweco Geolab 13AT52 3,3 3,5 Tomteboda Sweco Geolab 13AT52 3,3 3,5 Tomteboda Sweco Geolab 13AT61 2,1 1,7 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V023 0,8 0,8 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V023 0,8 0,8 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V023 0,8 0,8 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V035 2 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V035 2 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V035 2 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V054 2 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V054 2 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V054 2 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V139B 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V139B 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V139B 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V177 0,7 0,7 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V177 0,7 0,7 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V177 0,7 0,7 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V203 1,2 1,2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V203 1,2 1,2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V224 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V224 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V224 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V235 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V235 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 11V235 2 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT102 1,5 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT102 1,5 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT102 1,5 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT102 1,5 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT103 1,5 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT103 1,5 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT110 1 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT110 1 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT110 1 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT110 1 1,5 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT110 1 1,5 21

Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) Portryck Djup uk F/Let (m) Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT151 3 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT151 3 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT151 3 2 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 14AT165 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 15AT201 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 15AT201 1 1 Duvbo-Barkaby Sweco Geolab 15AT201 1 1 Opaltorget PM Labtek AB 15AT18 3 2 Opaltorget PM Labtek AB 15AT18 3 2 Opaltorget PM Labtek AB 15AT18 3 2 Opaltorget PM Labtek AB 15AT18 3 2 Opaltorget PM Labtek AB 15AT18 3 2 Opaltorget PM Labtek AB 15AT02 1,5 1 Opaltorget PM Labtek AB 15AT02 1,5 1 Opaltorget PM Labtek AB 15AT02 1,5 1 Opaltorget PM Labtek AB 15AT02 1,5 1 Opaltorget Chalmers Geolabb 14AT05 0,8 2,5 Opaltorget Chalmers Geolabb 14AT11 2 2 Opaltorget Chalmers Geolabb 14AT11 2 2 Opaltorget Chalmers Geolabb 14AT11 2 2 Opaltorget Chalmers Geolabb 14AT11 2 2 Nykvarn Sweco Geolab 15AT02 1,6 1,6 Nykvarn Sweco Geolab 15AT02 1,6 1,6 Nykvarn Sweco Geolab 12AT03 2,7 2 Nykvarn Sweco Geolab 12AT03 2,7 2 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W03 2,5 3,5 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W03 2,5 3,5 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W03 2,5 3,5 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W03 2,5 3,5 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W05 2,4 2,6 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W05 2,4 2,6 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W05 2,4 2,6 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W05 2,4 2,6 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W05 2,4 2,6 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W07 2,5 3 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W07 2,5 3 Rosenlundsparken Sweco Geolab 14W07 2,5 3 Roslagsbanan SGI 11AT51 1 1 Roslagsbanan SGI 11AT51 1 1 Roslagsbanan SGI 11AT74 0,6 1 Roslagsbanan SGI 11AT74 0,6 1 Roslagsbanan SGI 11AT81 0,1 0,5 Roslagsbanan SGI 11AT81 0,1 0,5 Roslagsbanan SGI 11AT115 1,6 1,5 22

Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) Portryck Djup uk F/Let (m) Roslagsbanan SGI 11AT115 1,6 1,5 Roslagsbanan SGI 11AT115 1,6 1,5 Roslagsbanan SGI 11AT115 1,6 1,5 Roslagsbanan SGI 11AT115 1,6 1,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 12AT 06 2,4 2,1 Roslagsbanan Sweco Geolab 12AT 06 2,4 2,1 Roslagsbanan Sweco Geolab 12AT103 0,6 2,6 Roslagsbanan Sweco Geolab 12AT103 0,6 2,6 Roslagsbanan Sweco Geolab 12AT103 0,6 2,6 Roslagsbanan Sweco Geolab 13AT216 0,7 1 Roslagsbanan Sweco Geolab 13AT216 0,7 1 Vigbyholm Sweco Geolab AT36 2,1 4,2 Vigbyholm Sweco Geolab AT36 2,1 4,2 Vigbyholm Sweco Geolab AT36 2,1 4,2 Marieholm WSP 2 99 2 Marieholm WSP 2 154 2 Marieholm WSP 2 187 2 Marieholm WSP 2 220 2 Marieholm WSP 2 264 2 Marieholm WSP 2 319 2 Marieholm WSP 2 374 2 Marieholm WSP 4 77 7 Marieholm WSP 4 121 7 Marieholm WSP 4 187 7 Marieholm WSP 4 220 7 Marieholm WSP 4 264 7 Marieholm WSP 4 319 7 Marieholm WSP 10 55 1,5 Marieholm WSP 10 99 1,5 Marieholm WSP 10 154 1,5 Marieholm WSP 10 220 1,5 Marieholm WSP 10 264 1,5 Marieholm WSP 10 374 1,5 Marieholm WSP 10 484 1,5 Marieholm WSP 10 594 1,5 Marieholm WSP 10 704 1,5 Marieholm WSP 10 814 1,5 Marieholm WSP 12 44 3 Marieholm WSP 12 77 3 Marieholm WSP 12 121 3 Marieholm WSP 12 154 3 Marieholm WSP 12 187 3 Marieholm WSP 12 220 3 Marieholm WSP 12 264 3 Marieholm WSP 12 319 3 Marieholm WSP 12 374 3 Marieholm WSP 12 429 3 Marieholm WSP 12 484 3 Marieholm WSP 12 539 3 Marieholm WSP 201 55 2 23

Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) Portryck Djup uk F/Let (m) Marieholm WSP 201 99 2 Marieholm WSP 201 220 2 Marieholm WSP 201 319 2 Marieholm WSP 201 429 2 Marieholm WSP 201 539 2 Marieholm WSP 203 121 2,5 Marieholm WSP 203 187 2,5 Marieholm WSP 203 374 2,5 Marieholm WSP 203 484 2,5 Marieholm WSP 203 594 2,5 Marieholm WSP 206 55 1 Marieholm WSP 206 220 1 Marieholm WSP 206 319 1 Marieholm WSP 206 429 1 Marieholm WSP 222 154 3,5 Marieholm WSP 222 187 3,5 Marieholm WSP 222 264 3,5 Marieholm WSP 222 374 3,5 Marieholm WSP 227 121 5,5 Marieholm WSP 227 154 5,5 Marieholm WSP 227 220 5,5 Marieholm WSP 227 319 5,5 Marieholm WSP 227 429 5,5 Marieholm WSP 227 539 5,5 Marieholm WSP 234 99 7 Marieholm WSP 234 154 7 Marieholm WSP 234 264 7 Marieholm WSP 234 374 7 Marieholm WSP 234 484 7 Marieholm WSP 234 594 7 Marieholm WSP 239 154 6 Marieholm WSP 239 264 6 Marieholm WSP 239 484 6 Marieholm WSP 239 594 6 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W38 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W38 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W38 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W38 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W38 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W41 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W41 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W41 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W41 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W41 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W52 1,5 1,3 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W52 1,5 1,3 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W52 1,5 1,3 Roslagsbanan Sweco Geolab 11W52 1,5 1,3 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W15 0 1,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W15 0 1,5 24

Projektnamn Laboratorie Borrhålsnummer GV-yta (m) Portryck Djup uk F/Let (m) Roslagsbanan Sweco Geolab 12W15 0 1,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W15 0 1,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W18 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W24 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W24 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 12W24 0 0 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W10 1 1 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W10 1 1 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W10 1 1 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W28 0,7 0,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W28 0,7 0,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W28 0,7 0,5 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W50 1,6 1,6 Roslagsbanan Sweco Geolab 13W50 1,6 1,6 25

Bilaga 2 - Rutinanalyser Projektnamn Djup Jordart γ w N w L S t τ fu Gubbkärret 1,7 vcl 1,49 97 90 11 11 Gubbkärret 1,7 vcl 1,49 97 90 11 11 Gubbkärret 3,5 (su)vcl 1,6 65 53 25 15 Hammarängen 1,8 Le 1,77 51 60 5,7 23 Hammarängen 2,5 vle(si) 1,68 53 53 13 19 Hammarängen 2,5 Le(saf) 1,6 80 77 14 16 Hammarängen 3,5 Le(saf) 1,58 74 74 35 19 Hammarängen 4,5 vle(si) 1,63 36 53 27 13 Hammarängen 6,5 vle(si) 4,65 63 52 31 17 Kolkajen-Ropsten 5,3 Le 1,74 50 53 24 46 Kolkajen-Ropsten 6,3 Le 1,72 53 54 18 30 Kolkajen-Ropsten 7,3 (su)vle 1,72 48 47 17 23 Kolkajen-Ropsten 5,9 Le 1,53 78 74 20 20 Kolkajen-Ropsten 6,9 sule 1,63 60 57 19 20 Kolkajen-Ropsten 7,9 suvle 1,71 53 48 20 15 Lidingöbron 5 gyclsh 1,36 126 95 15 7,8 Lidingöbron 7 gycl 1,43 114 112 11 14 Lidingöbron 9 gycl 1,44 106 105 10 14 Lidingöbron 12 (gy)cl 1,51 91 84 19 17 Lidingöbron 15 Cl 1,54 76 73 18 20 Lidingöbron 18 (v)cl 1,65 50 51 11 19 Lidingöbron 4 gycl 1,43 116 100 17 11 Lidingöbron 5 gycl 1,41 113 87 18 10 Lidingöbron 6 gycl 1,44 104 91 15 10 Lidingöbron 7 (gy)cl 1,47 103 90 19 13 Lidingöbron 8 Cl 1,53 82 72 18 12 Lidingöbron 10 (v)cl 1,52 76 70 18 16 Lidingöbron 4,5 clgy 1,27 181 182 6,6 10 Lidingöbron 6,5 clgysh 1,33 147 161 7,2 15 Lidingöbron 8,5 clgy 1,39 121 135 8,1 19 Lidingöbron 10,5 gyclsh 1,46 104 104 13 20 Lidingöbron 12,5 gycl 1,47 95 105 9,2 21 Lidingöbron 14,5 Cl 1,56 78 72 17 16 Lidingöbron 16,5 Cl 1,48 80 74 20 19 Lidingöbron 18,5 Cl 1,57 80 76 15 16 Lidingöbron 20,5 (v)cl 1,69 57 61 9 14 Lidingöbron 22,5 (v)cl 1,64 61 64 11 20 Milot 2,5 vle 1,72 52 50 18 22 Milot 3,5 vle 1,72 58 54 17 16 Milot 5 suvl 1,71 55 42 34 15 Milot 7 (su)vle 1,72 49 45 40 17 Tangentvägen 2 (su)vle 1,61 66 62 13 12 Tangentvägen 4 (su)vle 1,69 56 47 20 11 Tangentvägen 7 vle 1,72 51 47 25 22 Kungens kurva 3 suvle 1,71 56 55 14 18 Kungens kurva 4 vle (si) 1,72 47 43 17 15 Mälarbanan 6,5 vcl (fsa) 1,76 38 43 8 24 Mälarbanan 7,5 (su)vcl 1,74 44 50 8 24 Mälarbanan 8,5 vcl (fsa) 1,82 45 49 11 27 26

Mälarbanan 5 vcl fsa 1,79 43 43 12 18 Mälarbanan 2,5 vcl (fsa) 1,75 52 51 11 14 Mälarbanan 3,5 vcl (fsa) 1,76 46 44 15 15 Tomteboda 4,5 vcl (fsa) 1,85 43 44 11 21 Tomteboda 5,5 vcl (fsa) 1,91 36 37 12 23 Tomteboda 5,5 vcl fsa 1,75 44 45 13 22 Tomteboda 2,2 vcl 1,71 53 55 11 20 Tomteboda 3,2 vcl 1,71 61 57 20 19 Tomteboda 4,5 vcl fsa 1,84 39 36 26 20 Tomteboda 5,5 vcl 1,75 50 49 13 19 Tomteboda 6,5 vcl (fsa) 1,79 52 49 20 19 Tomteboda 5 Cl (fsa) 1,8 51 52 12 20 Duvbo-Barkaby 3 (su)gycl 1,35 121 142 8 22 Duvbo-Barkaby 6 (su)vcl 1,6 53 48 14 12 Duvbo-Barkaby 9 Cl 1,52 79 73 17 15 Duvbo-Barkaby 3 (su)cl (fsa) 1,6 70 57 15 9,7 Duvbo-Barkaby 6 vcl (su) 1,67 60 56 10 10 Duvbo-Barkaby 9 suvcl 1,71 56 50 18 12 Duvbo-Barkaby 3 suvcl 1,7 58 53 19 15 Duvbo-Barkaby 4 suvcl 1,75 58 47 24 12 Duvbo-Barkaby 5 suvcl 1,7 59 46 34 15 Duvbo-Barkaby 3 gycl 1,39 108 119 8 20 Duvbo-Barkaby 6 sucl 1,6 73 67 14 12 Duvbo-Barkaby 9 vcl 1,54 81 83 10 16 Duvbo-Barkaby 3 vcl 1,57 77 67 18 12 Duvbo-Barkaby 5 suvcl 1,66 61 48 26 12 Duvbo-Barkaby 7 vcl 1,62 64 49 48 12 Duvbo-Barkaby 5 suvcl 1,65 60 44 48 11 Duvbo-Barkaby 7 vcl 1,69 59 47 52 14 Duvbo-Barkaby 3 Cl 1,56 79 85 9 20 Duvbo-Barkaby 5 vcl 1,68 63 57 24 20 Duvbo-Barkaby 6 (su)vcl 1,68 54 49 21 17 Duvbo-Barkaby 3 vcl 1,69 54 61 7 20 Duvbo-Barkaby 7 suvcl 1,77 48 44 20 16 Duvbo-Barkaby 2 vcldc 1,8 43 54 7 47 Duvbo-Barkaby 3 vcl 1,72 56 55 14 19 Duvbo-Barkaby 4 vcl 1,71 56 51 18 16 Duvbo-Barkaby 5 suvcl 1,72 56 52 19 17 Duvbo-Barkaby 2 vcl(dc) 1,76 48 57 7 38 Duvbo-Barkaby 3 vcl 1,73 49 46 17 17 Duvbo-Barkaby 2 vcl(dc) 1,76 47 56 9 35 Duvbo-Barkaby 3 vcl 1,71 53 52 15 19 Duvbo-Barkaby 4 vcl 1,73 53 51 17 19 Duvbo-Barkaby 5 suvcl 1,68 57 49 26 16 Duvbo-Barkaby 6 vcl 1,7 46 42 21 14 Duvbo-Barkaby 5 vcl (si) 1,72 54 52 15 17 Duvbo-Barkaby 7 suvcl 1,74 52 50 14 18 Duvbo-Barkaby 8 vcl 1,67 53 51 16 19 Duvbo-Barkaby 10 suvcl 1,73 52 50 18 19 Duvbo-Barkaby 5 vcl (fsa) 1,76 53 41 72 13 27

Duvbo-Barkaby 7 suvcl 1,67 62 47 33 17 Duvbo-Barkaby 16 suvcl 1,75 52 50 16 20 Duvbo-Barkaby 17 suvcl 1,74 51 49 23 27 Duvbo-Barkaby 19 suvcl 1,73 47 46 20 25 Opaltorget 4 (gr)le 1,63 62 58 44 21 Opaltorget 5 gyle 1,61 71 59 46 19 Opaltorget 7 Le 1,66 62 53 59 17 Opaltorget 9 (si)le 1,71 56 47 48 22 Opaltorget 11 (si)lesk 1,77 48 43 30 23 Opaltorget 3 Le(vxsk) 1,52 91 67 48 10 Opaltorget 5 gyle 1,6 74 58 39 15 Opaltorget 7 gyle(sk) 1,62 69 57 27 14 Opaltorget 9 Le(si) 1,59 81(55) 53 74 16 Opaltorget 9 Le(sk) 1,64 72 67 28 29 Opaltorget 4 Le 1,57 80 66 27 18 Opaltorget 5 Le(sk) 1,61 78 60 85 18 Opaltorget 6 Le 1,6 72 56 55 19 Opaltorget 7 Le(sa) 1,87 36 36 47 21 Nykvarn 4,5 (su)le 1,65 61 59 18 23 Nykvarn 6 vle(safsi) 1,75 53 50 19 19 Nykvarn 4 vle 1,76 48 48 14 19 Nykvarn 5 vle (si) 1,81 38 36 22 22 Rosenlundsparken 4,5 vcl (saf) 1,7 57 58 12 19 Rosenlundsparken 5,5 suvle(sisaf) 1,73 51 51 14 20 Rosenlundsparken 7 suvle(sisaf) 1,83 43 43 15 21 Rosenlundsparken 9 vle(saf) 1,83 45 45 16 24 Rosenlundsparken 3,5 vle 1,7 57 55 17 19 Rosenlundsparken 4,5 vle(saf) 1,84 41 39 20 20 Rosenlundsparken 7 (su)vle(saf) 1,76 46 41 29 19 Rosenlundsparken 9 (su)vle 1,71 55 47 36 20 Rosenlundsparken 5,5 vle saf 1,73 43 39 60 18 Rosenlundsparken 6,5 vle 1,86 34 29 41 18 Rosenlundsparken 9 vle(saf) 1,83 44 41 24 24 Roslagsbanan 3 sile(gr) 1,82 44 45 6 10 Roslagsbanan 4 sile 1,7 52 48 11 9,4 Roslagsbanan 1,5 sile 1,88 38 42 6,1 18 Roslagsbanan 2 Le(vx) 1,75 61 55 15 11 Roslagsbanan 2 Le(sigr) 1,66 79 76 12 14 Roslagsbanan 4 sile 1,72 50 47 16 13 Roslagsbanan 2 Le 1,58 74 56 9,8 5 Roslagsbanan 3 Le 1,67 63 48 15 7,7 Roslagsbanan 4 sasile 1,56 67 60 14 9,3 Roslagsbanan 5 sile 1,71 53 41 23 10 Roslagsbanan 6 sale 1,83 43 34 17 7,5 Roslagsbanan 2,5 vcl(dc) 1,8 43 47 8 23 Roslagsbanan 4,5 vcl 1,67 56 54 14 16 Roslagsbanan 3,4 vsicl 1,86 40 37 20 15 Roslagsbanan 4,4 15 1,71 51 46 18 13 Roslagsbanan 2,2 vcl (fsa) 1,89 33 33 9 11 Roslagsbanan 3,2 (su)vcl 1,75 51 46 18 14 28

Roslagsbanan 4,2 (su)vcl 1,65 64 51 17 11 Vigbyholm 4 Le 1,78 50 50 10 13 Vigbyholm 5 (su)vcl 1,68 53 53 11 16 Vigbyholm 6 (su)vle 1,74 50 49 11 15 Marieholm 10 Le 1,71 52 58 10 38 Marieholm 15 Le 1,72 51 56 7 33 Marieholm 18 sile(sk) 1,62 68 79 13 39 Marieholm 21 sile(sk) 1,64 66 74 11 39 Marieholm 25 sile 1,66 66 78 9 40 Marieholm 30 sile 1,61 70 78 17 39 Marieholm 35 sile(sk) 1,64 65 74 13 38 Marieholm 8 suvle(sisaf) 1,74 54 66 9 40 Marieholm 12 sile(siskvx) 1,84 46 41 15 41 Marieholm 18 sile 1,67 60 76 7 38 Marieholm 21 sile(sk) 1,66 66 69 15 28 Marieholm 25 sile(sk) 1,68 63 70 13 38 Marieholm 30 sile 1,74 52 59 13 42 Marieholm 6 gysile(sk) 1,6 75 74 12 20 Marieholm 10 sile 1,57 76 84 12 27 Marieholm 15 sile(sk) 1,63 73 81 12 36 Marieholm 21 Le 1,58 77 88 14 38 Marieholm 25 Le(sk) 1,63 67 75 10 39 Marieholm 35 sile(sk) 1,66 61 67 18 44 Marieholm 45 su(si)le 1,7 57 67 15 54 Marieholm 55 su(si)le 1,68 59 61 15 61 Marieholm 75 su(si)le 1,72 54 70 11 101 Marieholm 5 Lesk 1,54 79 87 11 26 Marieholm 8 Le 1,58 76 82 11 27 Marieholm 12 sule 1,56 77 79 16 29 Marieholm 15 sule 1,58 73 79 15 34 Marieholm 18 sule 1,61 68 74 16 35 Marieholm 21 sule 1,6 74 81 14 38 Marieholm 25 (si)lesk 1,62 67 78 13 39 Marieholm 30 (si)lesk 1,65 64 74 15 44 Marieholm 35 (si)sule 1,62 64 74 9 54 Marieholm 40 susilesk 1,69 60 74 11 73 Marieholm 45 susilesk 1,65 69 74 13 60 Marieholm 50 susilesk 1,72 54 66 13 84 Marieholm 6 (si)lesk 1,62 80 95 7 26 Marieholm 10 Le 1,57 101 117 11 29 Marieholm 21 sile(sk) 1,65 68 76 8 39 Marieholm 30 susile 1,65 65 74 13 36 Marieholm 40 susile 1,64 66 73 15 55 Marieholm 50 susile 1,66 63 78 11 71 Marieholm 12 Le 1,53 85 93 14 31 Marieholm 18 sile 1,61 71 71 12 35 Marieholm 35 (su)le 1,63 67 76 15 42 Marieholm 55 (su)le 1,65 62 71 11 62 Marieholm 6 sile 1,65 60 71 7 27 Marieholm 12 sile 1,71 49 60 9 28 Marieholm 21 sile 1,63 67 79 9 37 Marieholm 30 susile 1,63 70 79 15 38 Marieholm 40 sile 1,84 41 46 9 46 29

Marieholm 15 sile 1,76 47 56 9 43 Marieholm 18 sile 1,7 60 77 6 38 Marieholm 25 (su)sile 1,63 66 78 12 36 Marieholm 35 (su)sile 1,83 42 60 7 53 Marieholm 12 sile 1,61 68 83 8 47 Marieholm 15 sile 1,64 65 78 7 39 Marieholm 21 susile 1,67 59 67 11 40 Marieholm 30 susile 1,62 70 81 17 48 Marieholm 40 susile 1,64 66 75 11 57 Marieholm 50 susile 1,71 54 67 8 75 Marieholm 10 sile 1,67 54 61 13 37 Marieholm 15 sile 1,67 63 69 7 40 Marieholm 25 susile 1,62 69 81 8 43 Marieholm 35 susile 1,6 68 81 16 48 Marieholm 45 susile 1,67 59 70 10 58 Marieholm 55 susile 1,67 59 74 11 76 Marieholm 15 sile 1,65 64 80 9 56 Marieholm 25 sile 1,7 58 66 10 55 Marieholm 45 susilesk 1,69 58 73 11 76 Marieholm 55 susile 1,68 61 78 12 85 Roslagsbanan 2,5 Le 1,55 69 52 17 6,5 Roslagsbanan 3,5 Le(si) 1,59 60 47 42 5,9 Roslagsbanan 4,5 Le 1,74 50 34 16 5,9 Roslagsbanan 6,5 vle 1,66 59 47 44 9,6 Roslagsbanan 8,5 suvle 1,67 61 41 33 7,9 Roslagsbanan 3,5 Le 1,45 99 56 36 7,2 Roslagsbanan 4,5 Le 1,56 75 47 34 7,1 Roslagsbanan 6,5 (su)vle 1,71 52 42 41 9,8 Roslagsbanan 8,5 suvle 1,72 52 39 49 9,8 Roslagsbanan 2 FgrSaLe(saf) 1,86 33 35 10 23 Roslagsbanan 3 vle(si) 1,85 38 37 10 12 Roslagsbanan 4 vle(si) 1,74 48 45 16 15 Roslagsbanan 5 vle 1,72 54 50 20 17 Roslagsbanan 2 sugyle(t) 1,43 89 96 18 74 Roslagsbanan 3 sule 1,63 63 52 26 15 Roslagsbanan 4 sule 1,58 68 56 29 17 Roslagsbanan 5,6 sule 1,63 66 51 30 16 Roslagsbanan 2 Le 1,47 90 64 18 7,4 Roslagsbanan 2,5 sule 1,48 93 53 42 5 Roslagsbanan 3,5 Le(saf) 1,55 60 43 44 6,6 Roslagsbanan 4,5 vle 1,73 49 36 50 10 Roslagsbanan 2 (su)le 1,59 59 47 31 12 Roslagsbanan 3 Le 1,51 99 65 77 10 Roslagsbanan 5 vle 1,66 60 44 51 9,7 Roslagsbanan 2,5 Le 1,52 85 77 14 12 Roslagsbanan 3,5 safle 1,78 45 42 14 14 Roslagsbanan 3,5 vle 1,69 59 56 15 15 Roslagsbanan 4,5 vle 1,71 54 50 18 15 Roslagsbanan 5,5 safsile 2,08 22 22 13 14 30

Bilaga 3 - CRS-försök Projektnamn σ' c M L σ' L ε vc ε v1 τ fu/σ c c u/σ c Gubbkärret 52 568 82 4 0 0,212 0,152 Gubbkärret 79 666 98 4,1 0 0,139 0,100 Gubbkärret 98 241 107 4,5 0 0,153 0,139 Hammarängen 84 1435 178 2,9 0 0,274 0,236 Hammarängen 70 455 102 4 0 0,271 0,247 Hammarängen 56 345 61 3,8 0 0,286 0,220 Hammarängen 57 175 68 3,7 0 0,333 0,261 Hammarängen 55 350 73 5 0 0,236 0,215 Hammarängen 60 510 97 4,1 0 0,283 0,260 Kolkajen-Ropsten 203 5686 302 2 0 0,227 0,206 Kolkajen-Ropsten 151 1271 213 3,8 0 0,199 0,179 Kolkajen-Ropsten 70 846 130 3,3 0 0,329 0,316 Kolkajen-Ropsten 77 469 102 3,5 0 0,260 0,203 Kolkajen-Ropsten 65 654 117 2,9 0 0,308 0,271 Kolkajen-Ropsten 55 670 106 6,5 0 0,273 0,260 Lidingöbron 17 107 26 6,1 0 0,459 0,321 Lidingöbron 26 163 41 4,5 0 0,538 0,350 Lidingöbron 36 190 50 4 0 0,389 0,260 Lidingöbron 56 243 73 4 0 0,304 0,225 Lidingöbron 82 362 104 4,5 0 0,244 0,192 Lidingöbron 108 792 146 6 0 0,176 0,163 Lidingöbron 19 108 27 3 0 0,579 0,396 Lidingöbron 30 130 39 5,8 0 0,333 0,238 Lidingöbron 35 150 46 5,2 0 0,371 0,266 Lidingöbron 44 187 57 4,2 0 0,273 0,216 Lidingöbron 56 187 68 4,8 0 0,286 0,229 Lidingöbron 11 117 24 5,5 0 0,909 0,475 Lidingöbron 21 223 45 8,2 0 0,714 0,394 Lidingöbron 31 316 63 7,5 0 0,613 0,366 Lidingöbron 35 293 57 3 0 0,571 0,384 Lidingöbron 44 311 62 3,9 0 0,477 0,319 Lidingöbron 55 255 74 2,8 0 0,291 0,231 Lidingöbron 71 340 92 3,5 0 0,268 0,210 Lidingöbron 75 481 102 4,3 0 0,213 0,165 Lidingöbron 103 959 146 5,9 0 0,136 0,116 Lidingöbron 100 564 128 4,1 0 0,200 0,167 Milot 77 594 127 3,3 0 0,286 0,267 Milot 61 660 111 5,5 2,2 0,262 0,237 Milot 67 543 98 5 0 0,224 0,226 Milot 71 506 106 5,4 0 0,239 0,235 Tangentvägen 57 462 90 6 0 0,211 0,179 Tangentvägen 25 393 67 3,3 0 0,440 0,423 Kungens kurva 71 643 104 3,2 0 0,254 0,227 Kungens kurva 60 732 99 3 0 0,250 0,250 Kungens kurva 79 934 119 3,8 0 0,266 0,253 Mälarbanan 159 2408 225 6 0 0,151 0,151 Mälarbanan 81 1378 178 1,9 0 0,296 0,277 Mälarbanan 156 2255 207 8,1 0 0,173 0,163 Mälarbanan 93 1079 140 5,8 0 0,194 0,194 Mälarbanan 66 1229 110 4,2 0 0,212 0,196 31

Mälarbanan 102 1556 184 5,5 0 0,147 0,146 Tomteboda 112 1313 142 5 0 0,188 0,186 Tomteboda 105 2728 148 3,8 0 0,219 0,234 Tomteboda 128 2411 180 6,5 0 0,172 0,168 Tomteboda 107 663 146 4,3 0 0,187 0,167 Tomteboda 82 1354 129 4,5 0 0,232 0,204 Tomteboda 76 1152 126 4,1 0 0,263 0,285 Tomteboda 112 1665 164 4,5 0 0,170 0,160 Tomteboda 85 801 126 3,3 0 0,224 0,211 Tomteboda 96 1487 176 3,8 0 0,208 0,191 Duvbo-Barkaby 29 357 83 3,8 0 0,759 0,443 Duvbo-Barkaby 40 722 104 3,5 0 0,300 0,286 Duvbo-Barkaby 64 254 79 4,5 0 0,234 0,185 Duvbo-Barkaby 36 289 57 4,2 0 0,269 0,237 Duvbo-Barkaby 49 576 85 4,5 0 0,204 0,181 Duvbo-Barkaby 78 403 116 6,2 0 0,154 0,144 Duvbo-Barkaby 67 738 104 5,8 0 0,224 0,204 Duvbo-Barkaby 60 888 118 3 0 0,200 0,192 Duvbo-Barkaby 74 523 103 3,8 0 0,203 0,197 Duvbo-Barkaby 45 409 71 7 0 0,444 0,281 Duvbo-Barkaby 25 538 62 3,5 0 0,480 0,393 Duvbo-Barkaby 41 1025 82 2,5 0 0,390 0,290 Duvbo-Barkaby 46 521 81 5,9 0 0,261 0,248 Duvbo-Barkaby 37 285 54 1,2 0 0,324 0,306 Duvbo-Barkaby 53 459 82 6,5 0 0,208 0,205 Duvbo-Barkaby 64 548 96 3,8 0 0,219 0,210 Duvbo-Barkaby 85 938 938 3,7 0 0,235 0,173 Duvbo-Barkaby 78 1127 125 4,5 0 0,256 0,226 Duvbo-Barkaby 66 803 117 3,2 0 0,258 0,243 Duvbo-Barkaby 73 1440 175 4,3 0 0,274 0,234 Duvbo-Barkaby 53 756 96 4,5 0 0,283 0,277 Duvbo-Barkaby 64 1171 139 3,8 0 0,250 0,247 Duvbo-Barkaby 139 3843 298 4,1 0 0,338 0,305 Duvbo-Barkaby 85 1203 150 5,5 0 0,224 0,200 Duvbo-Barkaby 123 950 207 5,1 0 0,130 0,120 Duvbo-Barkaby 79 592 126 4,5 0 0,215 0,198 Duvbo-Barkaby 141 2884 299 3,3 0 0,270 0,237 Duvbo-Barkaby 70 668 117 4,2 0 0,243 0,236 Duvbo-Barkaby 217 4126 458 2,5 0 0,161 0,143 Duvbo-Barkaby 82 765 127 4,2 0 0,232 0,213 Duvbo-Barkaby 70 884 121 5 0 0,271 0,251 Duvbo-Barkaby 65 921 112 5,5 0 0,215 0,218 Duvbo-Barkaby 60 698 101 5,3 0 0,283 0,260 Duvbo-Barkaby 63 562 106 7 3,3 0,254 0,237 Duvbo-Barkaby 81 1069 137 6,3 2,2 0,222 0,208 Duvbo-Barkaby 64 808 120 3,8 0 0,297 0,275 Duvbo-Barkaby 74 803 133 5,3 0 0,257 0,240 Duvbo-Barkaby 53 302 68 3,3 0 0,245 0,251 Duvbo-Barkaby 78 529 123 5,3 0 0,218 0,209 Duvbo-Barkaby 143 1000 221 6 2 0,140 0,131 Duvbo-Barkaby 130 1245 182 8,3 4 0,208 0,196 32

Duvbo-Barkaby 199 1103 278 5,5 0 0,126 0,122 Opaltorget 75 550 400 2,5 0 0,280 0,245 Opaltorget 90 500 300 2,5 0 0,211 0,183 Opaltorget 104 400 300 3,5 0 0,163 0,149 Opaltorget 84 1000 950 3,5 0 0,262 0,252 Opaltorget 86 900 725 2,5 0 0,267 0,267 Opaltorget 38 200 100 2 0 0,263 0,216 Opaltorget 48 275 125 2,5 0 0,313 0,273 Opaltorget 72 350 225 2,8 0 0,194 0,171 Opaltorget 74 375 200 2,8 0 0,216 0,197 Opaltorget 120 1200 225 4,5 0 0,242 0,198 Opaltorget 70 600 155 3 0 0,257 0,212 Opaltorget 65 600 165 2 0 0,277 0,238 Opaltorget 50 600 155 3,3 0 0,380 0,337 Opaltorget 70 1400 190 5,6 0 0,300 0,325 Nykvarn 102 907 175 4,3 0 0,225 0,196 Nykvarn 145 836 170 5,9 0 0,131 0,122 Nykvarn 99 979 141 4,2 0,2 0,192 0,183 Nykvarn 102 1124 140 4,4 2 0,216 0,234 Rosenlundsparken 90 1165 136 5 1,5 0,211 0,185 Rosenlundsparken 127 1404 188 5,2 0 0,157 0,146 Rosenlundsparken 122 2000 184 4,1 0 0,197 0,193 Rosenlundsparken 54 786 111 2,8 0 0,352 0,315 Rosenlundsparken 66 1054 106 4,5 0 0,303 0,317 Rosenlundsparken 76 1285 120 4,2 0 0,237 0,283 Rosenlundsparken 144 878 180 6,3 0 0,132 0,135 Rosenlundsparken 75 435 114 5,8 1,7 0,267 0,256 Rosenlundsparken 96 1075 174 5,3 0 0,188 0,196 Rosenlundsparken 109 2344 233 5,2 2,3 0,165 0,197 Rosenlundsparken 156 1945 253 4,5 0 0,154 0,157 Roslagsbanan 21 430 50 3 0 0,476 0,467 Roslagsbanan 31 360 58 5 0 0,303 0,289 Roslagsbanan 51 510 89 3,8 0 0,353 0,357 Roslagsbanan 41 285 62 2,8 0 0,268 0,240 Roslagsbanan 62 550 102 3,2 0 0,226 0,175 Roslagsbanan 57 280 75 1,5 0 0,228 0,219 Roslagsbanan 18 255 39 5 0 0,278 0,247 Roslagsbanan 29 200 42 2 0 0,266 0,253 Roslagsbanan 45 150 56 3,6 0 0,207 0,178 Roslagsbanan 47 380 69 3 0 0,213 0,217 Roslagsbanan 63 1921 127 4,3 0 0,365 0,351 Roslagsbanan 66 629 103 3 0 0,242 0,219 Roslagsbanan 56 699 83 4,2 0 0,250 0,232 Roslagsbanan 69 1046 119 5,2 0 0,217 0,233 Roslagsbanan 102 400 118 8,2 0 0,127 0,124 Roslagsbanan 75 1237 112 5,8 0 0,147 0,165 Roslagsbanan 56 486 87 3,9 0 0,250 0,243 Roslagsbanan 40 341 76 3,5 0 0,275 0,255 Vigbyholm 39 1156 138 3,5 0 0,333 0,311 Vigbyholm 61 681 101 3,6 0 0,262 0,239 Vigbyholm 63 906 125 3,6 0 0,238 0,225 33

Marieholm 83 1860 1,5 0 0,458 0,400 Marieholm 111 1620 5 0 0,297 0,264 Marieholm 118 960 3,5 0 0,331 0,251 Marieholm 140 1090 3,4 0 0,279 0,218 Marieholm 124 1650 5,7 0 0,323 0,247 Marieholm 156 840 5,5 0 0,250 0,191 Marieholm 164 1160 4 0 0,232 0,181 Marieholm 114 1800 3 0 0,351 0,289 Marieholm 138 2700 5 0 0,297 0,304 Marieholm 144 1630 5 0 0,264 0,204 Marieholm 136 1560 5,9 0 0,206 0,166 Marieholm 178 1680 6,4 0 0,213 0,171 Marieholm 254 1420 6 0 0,165 0,143 Marieholm 41 830 3,5 0 0,488 0,382 Marieholm 75 610 2,2 0 0,360 0,266 Marieholm 114 640 5 0 0,316 0,237 Marieholm 151 620 3,2 0 0,252 0,182 Marieholm 152 930 5 0 0,257 0,200 Marieholm 219 2280 5,8 0 0,201 0,165 Marieholm 193 1000 6 0 0,280 0,229 Marieholm 162 2100 5 0 0,377 0,322 Marieholm 505 3125 6 0 0,200 0,161 Marieholm 74 545 3 0 0,351 0,256 Marieholm 78 610 2,6 0 0,346 0,259 Marieholm 93 475 3 0 0,312 0,237 Marieholm 108 580 2,5 0 0,315 0,239 Marieholm 112 680 2,1 0 0,313 0,245 Marieholm 130 660 3,1 0 0,292 0,220 Marieholm 158 730 3,2 0 0,247 0,189 Marieholm 218 1000 2,3 0 0,202 0,158 Marieholm 224 1370 6 0 0,241 0,189 Marieholm 274 1200 4 0 0,266 0,209 Marieholm 356 1120 5 0 0,169 0,132 Marieholm 387 1900 3 0 0,217 0,179 Marieholm 53 775 4 0,2 0,491 0,343 Marieholm 60 610 3 0 0,483 0,308 Marieholm 129 650 2,3 0 0,302 0,234 Marieholm 183 880 4,1 0 0,197 0,154 Marieholm 244 1160 5,5 0 0,225 0,178 Marieholm 316 1520 5,8 0 0,225 0,172 Marieholm 150 760 3,5 0 0,233 0,186 Marieholm 240 730 4,4 0 0,175 0,135 Marieholm 336 1220 6,4 0 0,137 0,106 Marieholm 384 1420 5,7 0 0,161 0,129 Marieholm 89 1260 5 0 0,303 0,242 Marieholm 83 1520 3,6 0 0,337 0,290 Marieholm 112 1000 3,6 0 0,330 0,251 Marieholm 171 1160 4,3 0 0,222 0,169 Marieholm 23 3465 6 0 2,000 1,940 Marieholm 146 2060 3,6 0 0,295 0,262 Marieholm 105 600 3,2 0 0,362 0,278 Marieholm 185 1630 4,3 0 0,195 0,149 Marieholm 266 3560 5 0 0,199 0,172 Marieholm 89 1140 3 0 0,528 0,393 34

Marieholm 107 1050 3 0 0,364 0,279 Marieholm 176 1250 3,8 0 0,227 0,186 Marieholm 214 1430 5 0 0,224 0,169 Marieholm 276 1620 5,5 0 0,207 0,161 Marieholm 378 2800 5 0 0,198 0,163 Marieholm 84 1220 3 0 0,440 0,376 Marieholm 110 1210 3,5 0 0,364 0,294 Marieholm 168 1120 3,5 0 0,256 0,192 Marieholm 248 1100 5 0 0,194 0,146 Marieholm 285 1700 4 0 0,204 0,163 Marieholm 322 1800 4 0 0,236 0,185 Marieholm 134 1280 4 0 0,418 0,316 Marieholm 227 1190 3,8 0 0,242 0,200 Marieholm 370 2100 6 0 0,205 0,162 Marieholm 140 1830 4,7 0 0,607 0,464 Roslagsbanan 27 351 53 6 0 0,241 0,221 Roslagsbanan 25 150 45 3,3 0 0,236 0,227 Roslagsbanan 18 320 53 2,2 0 0,328 0,364 Roslagsbanan 47 556 83 3 0 0,204 0,196 Roslagsbanan 75 590 94 10,1 2 0,105 0,108 Roslagsbanan 30 206 60 3,3 0 0,240 0,213 Roslagsbanan 45 367 67 8 0 0,158 0,152 Roslagsbanan 56 447 96 3,3 0 0,175 0,177 Roslagsbanan 60 402 100 5 0 0,163 0,171 Roslagsbanan 141 3815 202 0 2 0,163 0,179 Roslagsbanan 63 1015 119 4,8 0 0,190 0,204 Roslagsbanan 41 969 121 3,2 0 0,366 0,358 Roslagsbanan 67 403 104 4,6 0 0,254 0,237 Roslagsbanan 64 2408 159 2,8 0 1,156 0,806 Roslagsbanan 43 513 82 2,8 0 0,349 0,320 Roslagsbanan 43 745 121 3,1 0 0,395 0,351 Roslagsbanan 50 520 88 2,8 0 0,320 0,296 Roslagsbanan 9 209 37 1,6 0 0,822 0,687 Roslagsbanan 13 187 38 2,8 0 0,385 0,350 Roslagsbanan 38 154 48 6,4 0 0,174 0,174 Roslagsbanan 24 400 58 1,3 0 0,417 0,451 Roslagsbanan 52 195 78 3 0 0,192 0,160 Roslagsbanan 49 157 63 3,3 1 0,198 0,196 Roslagsbanan 122 1416 186 7,7 0 0,180 0,168 Roslagsbanan 39 215 51 1,8 0 0,308 0,237 Roslagsbanan 34 411 73 3 0 0,412 0,416 Roslagsbanan 63 774 100 4,5 0 0,238 0,211 Roslagsbanan 78 529 97 5,2 2,5 0,192 0,180 Roslagsbanan 103 2763 160 3 0 0,136 0,184 35