LKO - Granskningsgruppen

Sida 1 av 2 LKO - Granskningsgruppen Minnesanteckningar den 11 november 2016, kl. 13-16 Plats: Stadshuset, Oskarshamnssalen Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Anders Stenberg, (m) Tommy Skoog (c) Matti Wahlström, (v) Anders Svensson (sd) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Bo Carlsson, expert Antonio Pereira, expert Bodil Liedberg Jönsson, Projektledare Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Charlotte Liliemark, ordförande Sven Gunnar Persson(kd) vice ordförande Liberalerna, (l) Miljöpartiet, (mp) Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret Tobias Facchini, regionförbundet Inbjudna gäster: Helene Åhsberg Jenny Rees Saida Engström 1. Mötets öppnande Rigmor öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. SKBS yttrande till Mark- och miljödomstolen Saida E och Helene Å, se bilaga Informationen från Helene och Saida innehöll följande: Bemötandet Hamnen ansökan Kommunens yttrande till MMD SSM yttrandet, stegvis process

Sida 2 av 2 Det är ännu oklart hur den fortsatta hanteringen i mark- och miljödomstolen är planerad. SKB är angelägna om att den kommer igång under våren eftersom det annars kan dröja länge innan regeringen kan besluta i ärendet. 5. FUD- presentation och kommentarer Bo C, se bilaga Med utgångspunkt från Fud 2016 bedömer jag följande frågor vara av särskilt intresse för Oskarshamn: - I princip allt som kan försena projektet, eftersom Clab utgör en nödvändig buffert för hela förvarssystemet. - Det ökade inflödet av härdkomponenter till Clab till följd av den förtida avvecklingen av reaktorer (O1, O2, R1, R2). - Fortsatt omlastning från normal- till kompaktkassetter. - Ev. segmentering av de styrstavar från BWR som idag mellanlagras i Clab. - Torkning av bränslet inför inkapslingen. Markförvarets framtid (OKG verksamhetsutövare). - SFL (lokaliserings-, tekniska och miljömässiga kriterier); kommunen kommer sannolik att behöva ta ställning till om SFL ska lokaliseras till Simpevarp. - Var ska mellanlagringen av kortlivat, lågaktivt avfall ske? Stora mängder kommer att uppstå i Simpevarp i mitten av 2020-talet när O1 och O2 avvecklas. - Friklassning i vid bemärkelse innefattande mark påverkan på mark och vatten från andra ämnen, utöver radioaktivitet. Bodil skriver ett tjänste utlåtande som ska vara KS tillhanda till decembermötet. 6. Mötestider 2017 Mötestiderna för 2017 är följande: 2/2, 2/3, 6/4, 18/5, 15/6, 7/9, 12/10, 16/11, 14/12 samtliga kl 9.00-12.00 Stadshuset, Oskarshamnssalen 7. Övriga frågor Årets sista möte genomförs på Påskallaviks gästergiveri och avslutas med en gemensam lunch. Start kl 9:00 och avslutas ca kl 13:00 8. Årets mötestider 8/12 kl. 9-13 9. Mötet avslutas Rigmor tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Rigmor Eklind Sekreterare Anna Kinch

Lägesrapport KBS-3 prövningen

Agenda Bemötandet Hamnen ansökan Kommunens yttrande till MMD SSM yttrandet, stegvis process Processen framåt SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Komplettering och bemötande Komplettering Kompletterande yrkande (Natura 2000) Effekter på vattenmiljön (nya utredningar) Framtaget underlag (MKB komplettering m.m.) Bemötande Formaliafrågor (fråga om godkännande av MKB, underlag rörande strålsäkerheten) Tillåtlighets- och tillståndsfrågor ( ja eller nej ) Villkorsfrågor ( hur ) Målets fortsatta handläggning SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Bilagor till Komplettering och bemötande Villkorsbilaga K:1 ny version (ersätter tidigare inlämnad Bilaga K:1) MKB komplettering (bergmassor, grundvatten, hamnverksamhet) Konsekvensbedömning för vattenmiljöer vid uppförandet av Kärnbränsleförvaret (ersätter K:5 och K:25) Uppdaterad version av Bilaga K:10 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Innehåll bemötande Inledning Komplettering 1. Inledning 2. Justerat yrkande avseende Natura 2000 3. Effekter på vattenmiljön 4. Underlag för kompletterande konsekvensbedömningar Bemötande 5. Inledning 6. Inkomna synpunkter 7. Formaliafrågor 8. Tillåtlighets- och tillståndfrågor 9. Villkorsfrågor Målets fortsatta handläggning SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Forsmarks hamn Utökad hamnverksamhet Befintlig verksamhet och förhållanden Översyn över framtida drifts- och ansvarsförhållanden Tillståndsansökan SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Oskarshamns yttranden till MMD Villkor: Dynamiska villkor, Förhandlade villkor innan vetobeslut, Villkor om transporter stringent, Information till närboende Konsekvenserna av en tidigarelagd stängning av reaktorerer Verbet kan utbytt mot annat verb som är mer stringent Bullervillkoren även för väg 743. Hantering av kemikalier Slutförvaring av filter Följa trafikverkets Generella miljökrav vid entreprenadupphandling Hantering av vatten Handlingsplan för material Kontrollprogram SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Villkor Det allmänna villkoret Gränsen för en tillståndsgiven verksamhet bestäms av det allmänna villkoret. Det allmänna villkoret anger att verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad verksamhetsutövaren uppgett eller åtagit sig i målet. Det innebär att SKB blir bundet av de beskrivningar som har gjorts i ansökan med kompletteringar. Dialogforum SKB ska inrätta ett forum med Oskarshamns kommun för dialog kring frågor om lokal miljöpåverkan till följd av anläggandet och driften av Clink. På begäran av kommunen kan även myndigheter erbjudas att delta i dialogforumet. Inom ramen för forumets verksamhet ska SKB fortlöpande lämna information om förhållanden i verksamheten som kan ge upphov till lokal miljöpåverkan eller som är av betydelse för kommunen. En redovisning av forumets arbete ska ges i den årliga miljörapporten. SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Hållpunkter för fyllnadsgrad Clab (prognos augusti 2016) Alternativ Årtal Lagringspositioner fullt Ingen åtgärd 2028 8708 Ton Omlastning av allt BWR bränsle till Kompaktkassetter Segmentering (28) styrstavar t.o.m. 2030 Omlastning av hälften BWR till kompaktkassetter + Segmentering 28 2033 9456 Ton 2034 9613 Ton 2036 9929 Ton Omlastning + Segmentering 28 2039 10400 Ton Omlastning + Segmentering 46 2040 10557 Ton Antal Ton bränsle (initialvikt) Omlastning + Segmentering 28 + Borttransport BFA tank 2043 10882 Ton SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Dagvattenhantering för Clab och Clink Dagvatten infiltreras lokalt där möjligt (LOD) Davattendamm för ytor från Clab Underlaget för dagvattendammen uppdateras under vintern 2016/2017 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

SSM:s yttrande till MMD 29 juni MKB tillräckligt underlag för prövningen SKB uppfyller, eller har förutsättningar att uppfylla, de allmänna hänsynskraven i MB Den inkapslingsanläggning och den slutförvaringsanläggning som tillhör SKB:s system har förutsättningar att uppfylla de strålsäkerhetskrav som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande strålning SKB har visat att företagets förberedande preliminära säkerhetsredovisningar samt tillhörande ledningssystem kan utvecklas i enlighet med det etablerade förfarandet för stegvis prövning enligt kärntekniklagen SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Dokument från SSM Yttrande till MMD (16 sidor) Förfarandet med stegvis prövning enligt kärntekniklagen (2 sidor) Granskningsrapport Systemövergripande frågor (142 sidor) Granskningsrapport Clink (205 sidor) Granskningsrapport Uppförande och drift av slutförvaret (71 sidor) Granskningsrapport långsiktig strålsäkerhet (683 sidor) SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Viktiga slutsatser Clink och 11 000 ton - OK Platsval OK och BAT! Både kärnbränsleförvar och Clink Metodval OK och BAT Avfärdar djupa borrhål Avfärdar annan användning av bränslet (framtida reaktorer) Koppar det bästa kapselmaterialet Redovisningen långsiktig säkerhet visar att SKB har förutsättningar att uppfylla strålsäkerhetskraven. Vissa frågor behöver utredas vidare till kommande prövningssteg även om redovisningen nu är OK Kopparkorrosion Kapselns förmåga att klara mekanisk last (kopparkrypning, insatsens tålighet) Finns ytterligare många enskilda frågor där SSM påpekar att ytterligare underlag behövs i PSAR och förnyad SAR SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Muntlig förberedelse i MMD - Kärnbränsleförvaret och SFR Det finns cirka 10 gånger mer aktivitet i en kapsel än i hela SFR 14 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Preliminär plan för prövningen Januari 2016, Kungörande Mars Juni 2016, yttrande i sak från remissinstanser inkommer 17 oktober 2016, SKB bemöter yttrande i sakfrågor Mars/april 2017 Huvudförhandling Mitten 2017, MMD lämnar yttrande till regeringen Januari 2016, Kungörande Mars 2016, Clink granskningsrapport publiceras April 2016, remissvar inkommer till SSM Juni 2016, SSM lämnar yttrande till MMD (ink fastställda granskningsrapporter) 31 oktober 2016, SKB bemöter yttrande i sakfrågor Mitten 2017, SSM lämnar yttrande till regeringen Regeringshantering och kommunernas beslutsprocess 2016-12-02 15 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Förslag för huvudförhandling KBS-3 våren 2017 Vecka 1-2 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Stockholm inledning / yrkanden, SKB och dess uppdrag, prövningsunderlaget, KBS 3-systemet, strålsäkerhet efter förslutning Oskarshamn miljö- och strålsäkerhetsfrågor under anläggande och drift (inkl. syn) Forsmark miljö- och strålsäkerhetsfrågor under anläggande och drift (inkl. syn) Stockholm forts från vecka 1, villkorsdiskussion, tillåtlighetsfrågor, slutanförande SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Prövningsprocessen PSAR Preliminär säkerhetsredovisning, SAR Säkerhetsredovisning, SSM Strålsäkerhetsmyndigheten, MMD Mark- och miljödomstolen SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING

Fud 2016 I samband med SKBs överlämning av Fud 2016 till SSM kommenterar SKBs Fredrik de la Gardie i en intervju avvecklingsfrågornas betydelse och anger några viktiga faktorer som kommer att påverka arbetet: - Avvikelser i avfallens egenskaper i förhållande till de ramar som tillståndet för respektive rivning förutsätter. - Utbyggnaden av SFR är inte färdig när avvecklingen startar; medför omfattande mellanlagring. - Tillståndsprocesserna som är knutna till avvecklingen och deras handläggningstider är osäkra. - Gott samarbete krävs med kärnkraftverken, vilka ansvarar för sin egen avveckling. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 1

Fud 2016, struktur Del 1 Del 2 Verksamhet och handlingsplan för att ta hand om och slutförvara radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (Planeringsförutsättningar, stegvis process, olika behov inför forsknings- och utvecklingsarbetet). Avfall och slutförvaring Forsknings- och utvecklingsinsatser för -Det låg- och medelaktiva avfallet -Det använda kärnbränslet -Kapseln -Cementbaserade material -Buffert, återfyllning och förslutning -Berget -Ytekosystemet -Klimatet Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 2

Fud 2016, struktur, forts. Del 3 Avveckling av kärntekniska anläggningar Planer för genomförande (effekter av förtida avställning, tidplan, godkännande av säkerhetsredovisningar m.m.) Del 4 Övriga frågor Utredningar kring bevarande av information och kunskap över generationer samt bevakning av området djupa borrhål. Behovet av FoU koncentreras till framöver till processförståelse, utformning och konstruktion samt kontroll och provning. SKB har beslutat att inte fortsätta med att utveckla horisontell deponering (KBS-3H). Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 3

Avvecklingen av kärnkraften Kärnkraftverken svarar för avvecklingen av sina anläggningar, inkl. mellanlagring vid kärnkraftverken (även markförvar vid verken). SKB ansvarar för transporter av avfallet samt mellanlagring och förvaring av avfallet (på Clab, Clink, SFR, SFL). Redovisning till SSM sker i följande faser för resp. anläggning: - avvecklingsplan - avfallsplan - säkerhetsredovisning - delmoment/delprojektanmälan - avvecklingsrapport - kontrollprogram för friklassning (Friklassning av O1 och O2 bedömer SKB kunna ske 2025-2026, O3 beräknas friklassas 2051, dvs ovanstående faser har genomgåtts.) Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 4

Avfallet I huvudsak radioaktiviteten (låg-, medel-, högaktivt) och aktivitetens livslängd (kort- eller långlivat) som styr hantering och förvaring. (Kortlivat = avfall som har en halveringstid mindre än 31 år) Min kommentar: Andra karaktäristika såsom fysikaliska, biologiska och kemiska egenskaper hos avfallet är styvmoderligt behandlade. Sådana egenskaper kan ha stor betydelse för avfallets hantering, konditionering och deponering. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 5

Avfallet, forts. Exempel på kortlivat, låg- och medelaktivt, avfall: Filter, skyddskläder, metallskrot, byggnadsmaterial. Planerad kapacitet i SFR (efter utbyggnad) 170.000 kbm. Även markförvar kommer att användas (idag tillståndsgivet 37.000 kbm driftavfall totalt i markförvar). Exempel på långlivat, låg- och medelaktivt, avfall: Härdkomponenter, reaktortankar från tryckvattenreaktorer (PWR) och styrstavar från kokvattenreaktorer (BWR). Även små mängder från Studsvik och SVAFO ingår. Total bedömd mängd 16.000 kbm (deponeras i SFL). Vid upprättandet av acceptanskriterier för avfallen (för att kunna tillåta deponering i visst förvar) anser SKB att det finns särskilda svårigheter med det medelaktiva avfallet. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 6

Avfallet, forts. Använt kärnbränsle Dimensioneras för 6.000 kapslar ( = 12.000 ton mängd uran i ursprungligt bränsle). Med nuvarande plan blir antalet kapslar 5.700. Utbränningen ökar och därmed resteffekten (högre värme) i avfallet. Under nästa Fud-period ska SKB genomföra utvecklingsarbete avseende resteffektbestämning och kriticitetsverifieringar. Även upplösning av bränslematrisen (bl.a. nuklider, metaller) utreds liksom förändringar i bränslets egenskaper till följd av åldring. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 7

Clink Driftsättning av Clink sker genom att först genomföra: - Provdrift och driftsättning av enskilda komponenter (sker ca 2025). - Samfunktionsprovning (kör med samtliga komponenter utom avfall) av enbart Clink - Samfunktionsprovning (utan avfall) av hela KBS-systemet. F-PSAR* för Clink inlämnad 2015. Projektering igångsatt. PSAR* beräknas inlämnas 2019/2020. Detaljprojektering görs efter godkännande av PSAR. Uppförande och driftsättning beräknas klar 2029/2030, provdrift utförs och en förnyad* SAR inlämnas. Efter provdrift (klar 2031) inlämnas kompletterad** SAR. * F-PSAR = förberedande preliminär säkerhetsredovisning inlämnas för godkännande inför uppförandet av anläggningen. * Förnyad SAR = säkerhetsredovisning inlämnas för godkännande inför provdrift. ** Kompletterad SAR = säkerhetsredovisning inlämnas för godkännande inför rutinmässig drift. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 8

Slutförvaret Fud 2016 betonar fortsatt fou kring - Kapseln bl.a. kring olika typer av korrosion och krypning - Bufferten, återfyllningen och förslutningen bl.a. kring vattenupptag, svällning, kanalbildning, kolloidfrigörelse, täthet, hållfasthet - Berget bl.a. identifikation av kritiska strukturer, modellering av mekaniska egenskaper och sprickstrukturer, de höga bergspänningarnas betydelse, jordskalvs påverkan, borrnings- och injekteringsteknik - Ytekosystemet kring slutförvaret (även för SFL och delvis SFR) bl.a. transport- och ackumulationsprocesser, radiologiska, biologiska och kemiska egenskaper hos vissa ämnen - Klimatrelaterade processer kring slutförvaret Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 9

SFR och SFL Det utbyggda SFR igång ca 2030. I SFR kommer kortlivat, lågaktivt avfall att förvaras. I SFR förvaras idag medelaktivt avfall (med högre aktivitet) i betongsilo. Övrigt förvaras i bergsalar utformade med utgångspunkt från aktiviteten i avfallen. SFL beräknas vara i drift 2045. Långlivat, medelaktivt avfall förvaras i SFL. Avfallet läggs i betongkokiller efter ev. konditionering. Förutom bentonit bygger många barriärer på cementbaserade konstruktioner, särskilt i SFL. Under kommande Fud-period studerar SKB särskilt robusta låg-ph-cement för bl.a. pluggar och kassuner, samt lämpliga injekteringscement för bergförstärkning i slutförvaret. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 10

Mellanlagringen ökar Den förtida avställningen medför ökat behov av mellanlagring. Bidragande orsak är att utbyggnaden av SFR inte är klar för provdrift förrän 2028 och SFL tas först i drift 2045 (förstudier startar 2019, platsval i slutet av 2020-talet). Kapaciteten i Clab räcker till 2027 med nuvarande teknik. Om omlastning sker från normal- till kompaktkassetter i Clab kan tiden utökas till 2032. Studie pågår för lämplig teknik och plats för segmentering av styrstavarna i BWR. Med denna segmentering blir tidpunkten 2038 när Clabs kapacitetstak nås. Mellanlagring av långlivat avfall sker idag vid kärnkraftverken, i Clab och i Studsvik. Även i SFR, före färdigställandet av SFL. Mellanlagring av lågaktivt, kortlivat avfall, planeras kunna ske i containrar och på hårgjorda ytor. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 11

Mellanlagringen vid OKG OKG har mellanlager i ett bergrum (BFA) i Simpevarp för långlivat avfall. Drifttillståndet omfattar också mellanlagring av härd-komponenter från andra kärnkraftverk. BFA har kapacitet för det långlivade avfall som uppkommer vid rivning av O1 och O2. OKG bedriver också markförvar. Markförvar ska enligt SKB ha en låg radioaktiv nivå efter 50 år. Idag finns tillstånd för driftavfall, men rivningsavfall kan också bli aktuellt i markförvaret. Ska markförvaren betraktas som permanent förvar eller mellanlager? SKB anger att även externa vanliga deponier kommer att vara intressanta för bl.a. rivningsavfall. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 12

Friklassning av anläggning Avvecklingen av en anläggning startar med avställningsdrift, därefter sker servicedrift till dess att friklassning kan göras. Friklassning innebär att resp. anläggning inte längre ska beröras av lagkrav i strålskyddslagen och kärntekniklagen. Omfattar således enbart radioaktiva ämnen. En bredare friklassning är, sett ur kommunens synvinkel, intressant och omfattar också mark och vatten i och kring resp. anläggning. Miljöbalksrelaterade krav bör där åberopas. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 13

Vad är av särskilt intresse för Oskarshamn? Med utgångspunkt från Fud 2016 bedömer jag följande frågor vara av särskilt intresse för Oskarshamn: - I princip allt som kan försena projektet, eftersom Clab utgör en nödvändig buffert för hela förvarssystemet. - Det ökade inflödet av härdkomponenter till Clab till följd av den förtida avvecklingen av reaktorer (O1, O2, R1, R2). - Fortsatt omlastning från normal- till kompaktkassetter. - Ev. segmentering av de styrstavar från BWR som idag mellanlagras i Clab. - Torkning av bränslet inför inkapslingen. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 14

Vad är av särskilt intresse för Oskarshamn? forts - Markförvarets framtid (OKG verksamhetsutövare). - SFL (lokaliserings-, tekniska och miljömässiga kriterier); kommunen kommer sannolik att behöva ta ställning till om SFL ska lokaliseras till Simpevarp. - Var ska mellanlagringen av kortlivat, lågaktivt avfall ske? Stora mängder kommer att uppstå i Simpevarp i mitten av 2020-talet när O1 och O2 avvecklas. - Friklassning i vid bemärkelse innefattande mark påverkan på mark och vatten från andra ämnen, utöver radioaktivitet. Bo Carlsson/O-hamn/LKO/Fud 2016/ 15