Sambandet mellan masurbjörkens (Betula pendula var. carelica) exteriöra struktur och interiöra kvalitét

Examensarbete Bachelor thesis Sambandet mellan masurbjörkens (Betula pendula var. carelica) exteriöra struktur och interiöra kvalitét The connection between birch`s (Betula pendula var. carelica) outer structure and interior quality Författare: Erika Sparrman Handledare: Harald Säll Examinator: Johan Lindeberg Handledare, företag: Owe Martinsson, Svenska Lövträdsföreningen Datum: 2018-06-20 Kurskod: 2TS10E, 15hp Ämne: Skogsskötsel Nivå: Kandidat Institutionen för skogs och träteknik

Sammanfattning Björk är ett av Sveriges mest vanliga trädslag med en uppdelning av två huvudarter, glasbjörk och vårtbjörk. Vilka är etablerade i hela landet. Utöver dessa två björkarter finns i Sverige även underarter. En av dessa är masurbjörk, en variant av vårtbjörken. Masurbjörken finns framför allt i södra Sverige och kan knytas an till gamla kulturmarker inom såväl jordbruks- som svedjebrukslandskapet. Masurbjörken har ett mycket speciellt och karaktäristiskt utseende vilket beror på en genetisk störning i tillväxten, något som medför bristningar i kambiet. Det var just detta speciella utseende som gjorde att masurbjörken blev väldigt populär i de svenska folkhemmen. Inom den svenska möbelindustrin har masurbjörk efterfrågats under hela 1990-talet. Det finns ett flertal olika typer av masurbjörk; knölmasur, halsmasur, ringmasur, randmasur och buskmasur vilka skiljer sig åt i både utseende, kvalitativa och egenskaper. Vanligaste är knölmasur. Syftet med denna studie var att beskriva den exteriöra och interiöra karaktären hos några utvalda trädindivider vid ett klonförsök av masurbjörk anlagt år 2002 i Bispgården, Jämtland. Samt att analysera sambandet mellan dessa. Detta examensarbete var upplagd som en fältstudie där såväl mätningar som fotografisk dokumentation ägt rum. Den genomförda kvalitetsundersökningen visade att 77% av de undersökta trädindividerna hade exteriöra och interiöra tecken på masurbildning. Av de utvalda träden saknade 22% de exteriöra tecknen medan 6% saknade masur interiört samtidigt fanns en andel om 6% där masurbildningen saknades helt, både exteriört och interiört. Kvalitetsundersökningen visade också att det fanns ett visst samband mellan trädindividernas dimension och höjdtillväxt. Vilket gällde såväl den totala höjdtillväxten som masurbildningens höjdsträckning. När det gällde lämpliga användningsområden för de undersökta trädindividerna visade undersökningen att 40% passade till faner, 27% som knivämnen medan de resterande 33% ansågs lämpliga för övriga slöjdändamål. Ett av det mest överraskande resultatet i kvalitetsundersökningen var den trädindivid som inte visade några som helst tecken på masurbildning varken exteriört eller interiört. Detta var mycket anmärkningsvärt, hur kunde detta komma sig? Med hypotesen att de klonförökade trädindividerna hade 100% masurbildning och masurstruktur, av mer eller mindre omfattning och utbredning. Visade dock studiens utfall på överraskade resultat. Naturen skapar inte alltid förutsättningarna för att generera högkvalitativa träd även om plantorna i utgångsläget hade dessa förutsättningar. Nyckelord: Masurbjörk, kvalitet, vedstruktur, användning II

Abstract Curly birch has a very special and characteristic appearance, which is due to the genetic growth disturbance of the silver birch, which causes rupture in the cambia. This caused the curly birch to become very popular in Swedish family homes throughout the 1990s. Which meant that the Swedish furniture industry demanded curly birch during this period. The most common type of curly birch is the knotted. The purpose of this study was to describe the exteriors and interiors of some selected tree subjects in a cluster of curly birch and to analyze the relationship between them. The quality survey showed that 77% of the tree species surveyed had exterior and interior signs of curly birch formation. Of total selected trees, 22% lacked exterior characters, 6% lacked interior signs and 6% lacked both exterior and interior signs of curly birch formation. Of the tree species surveyed, 40% fit the category veneers, 27% as knives and 33% were suitable for other handicraft objects. Nature does not always create high-quality trees, even if the material at the outset had those conditions, the most important conclusion of the study. Keywords: Curly birch, quality, structure of wood, applications III

Förord Intresset för en trädstams kvalité och monetära värde har sedan lång tid legat författaren varmt om hjärtat. Med en lång erfarenhet inom virkesmätningen där kvalitetsbedömning av tall och gran fanns i bagaget blev det därför extra intressant att under en period arbeta med ett helt annat trädslag, masurbjörk. Under 2002 anlades en serie klonförsök i b.la. Bispgården. Försöksmaterialet innehåller 25st utvalda kloner från Sverige, Finland, Ryssland och Vitryssland. På uppdrag av Svenska Lövträds Föreningen önskades under vintern 17/18 en undersökning av dessa kloner. En undersökning innefattande beskrivning av såväl den exteriöra masurbildningen som den interiöra samt sambandet mellan dessa. Att den blev just detta arbete som blev mitt examensarbete, har jag kurskollegan Jörgen Verner att tacka. Det var av honom som jag tidigt under hösten 2017 fick tipset om arbetet. För praktisk hjälp med märkning av träd, avverkning och sågning av provbitar på plats i Bispgården vill jag tacka min handledare Owe Martinsson. g vill också framföra ett tack till Anders Jönsson Ragunda Kommun som var oss behjälplig med framkörning av trädstammarna under avverkningen samt Sten Eklöf Habo som skapat de svarvade provbitarna. Erika Sparrman Stavre Offerdal 28 maj 2018 IV

Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1 Bakgrund 1 1.1.1 Definition 1 1.1.2 Genetik 3 1.1.4 Masurbjörkstyper 4 1.1.5 Ståndortsfaktorer 7 1.1.6 Kvalité 7 1.1.7 Densitet 8 1.1.8 Pris & efterfrågan 8 1.2 Syfte och mål 9 1.3 Avgränsningar 9 1.4 Begränsningar 9 1.5 Frågeställningar 9 1.5.1 Kvalitetsundersökning: 9 2. Material och metod 10 2.1 Metodik 10 2.1.1 Försöksupplägg 10 2.1.2 Trädindividernas ursprung 11 2.1.3 Analysmetoder 13 2.2 Tillvägagångssätt 12 3. Resultat 14 3.1 Kvalitetsundersökning 14 3.1.1 Diameter och höjd för trädindividerna 16 3.1.2 Trädindividernas diameter- och höjdsamband 17 3.1.3 Masurförekomst 18 3.1.4 Masurstruktur för de undersökta trädindividerna 14 3.1.5 Användningsområde för trädindividerna 22 4. Diskussion och slutsatser 23 5. Referenser 26 Bilaga 1. Originalbeskrivning av examensarbete. 29 Bilaga 2. Träddata. 30 Bilaga 3. Klonernas läge i försöksfältet 32 Bilaga 4. Klon 2 33 Bilaga 5. Klon 5 34 Bilaga 6. Klon 8 35 Bilaga 7. Klon 11 36 Bilaga 8. Klon 13 37 Bilaga 9. Klon 19 38 Bilaga 10. Klon 20 39 Bilaga 11. Klon 25 40 Bilaga 12. Klon 26 41 Bilaga 13. Klon 27 42 Bilaga 14. Klon 29 43 V

Bilaga 15. Klon 30 44 Bilaga 16. Klon 32 45 Bilaga 17. Klon 33 46 Bilaga 18. Klon 34 47 Bilaga 19. Klon 37 48 Bilaga 20. Klon 38 49 Bilaga 21. Klon 40 50 VI

1. Introduktion 1.1 Bakgrund 1.1.1 Definition I Sverige är björk vårt vanligaste lövträd, den är vida utbredd och finns etablerad i hela landet. Björk förknippas mest med två arter, vårtbjörk Betula pendula Roth. (Andberg 1999a) och glasbjörk Betula pubescens Ehrh. (Andberg 2008a). De båda björkarterna skiljs inte åt när det gäller sågat virke även om arterna sinsemellan till viss del har olika egenskaper. Björken har ett segt virke, både medeltungt och medelhårt Bilaga 2, Tabell 4. Trädslaget är ljust och fiberstrukturen kan till viss del variera från slät till flammig, glasbjörken utvecklar dock ej flammighet pga. dess rakare fiberstruktur enligt Träcentrum (2017c). Masurbjörk är en variant av vårtbjörk vilken definieras som egen underart, Betula pendula var. carelica (Merckl.). (Andberg 1999b). Själva masurbildningen tillkommer genom en ärftligt betingad störning av tillväxten hos trädet, även om denna störning är naturlig så är den ytterst ovanlig i skogslandskapet. Dess naturliga utbredningsområde är begränsat och sträcker sig från södra Norge, över Svealand, norra och östra Götaland, södra Finland, Karelen, Baltikum och in i Vitryssland Figur 1 (Kosonen 2004). Figur 1. Översiktskarta, Masurbjörkens naturliga utbredningsområde enligt Pagan & Panová (Kosonen 2004, sid 70). 1 Erika Sparrman Skog och träprogrammet årskull -15

Masurbjörkens förekomst kan framförallt knuten till såväl kulturmarker i jordbruks- som svedjebrukslandskapet såsom skogsbryn, vägkanter och beteshagar. Masurbjörken har höga krav på ljus och en låg konkurrenskraft därav gynnas den av just dessa miljöer. Då landskapet i Sverige genomgått stora förändringar sedan början av 1900-talet, betyder det att masurbjörkens naturliga existens idag är hotad. Det har visat sig att masurbildningen gynnas av en stark diametertillväxt och om ett allt för tätt planteringsförband genereras således ingen masur samtidigt som för glesa förband leder till mycket krokiga stammar enligt Martinsson (1998). Ibland kan det förekomma bruna streck eller prickar Figur 2. hos björken, dem ska inte förväxlas med masurbjörk. Dessa missfärgningar orsakas av björkbastflugan. Björkbastflugan är ca: 4mm lång och är aktiv som adult under försommaren och runt midsommar lägger honan sina ägg i den mjuka årsbarken. Efter kläckningen sprider sig larverna vidare mot roten av trädet och äter sig in i kambieskiktet. Larven är relativt snabb och kan förflytta sig upptill två meter under en två veckors period enligt Kosonen (2004, sid 102). Figur 2. Bruna prickar och sträck, björkbastflugans lämningar. Enligt Matti Lekola (Kosonen 2004, sid 103) Tillväxtstörningen hos masurbjörken påverkar främst trädets årsringar så att de blir vågiga och ojämna, detta sker genom bristningar i kambiet. Där bristningen skett minskar tillväxten samtidigt som det runt om själva bristningen fortsatt finns en normal tillväxt. Veden får en brun infärgning genom fenoler vilket skapar ett flammigt utseende då trädets fibrer följer vedens ojämnheter (Säll & Pettersson 2008). Masurbildning hos björk varierar mycket i omfattning, karaktär och inom trädet. Detta påverkar den yttre stamformen, ibland kan denna få en mycket ovanlig form, såsom en snabb avsmalning eller en kraftig grenutveckling (Martinsson 1998). 2 Erika Sparrman Skog och träprogrammet årskull -15

1.1.2 Genetik Den genetiska överföringen av masurbildningen sker med hjälp av flertalet gener genom s.k. kvantitativ nedärvning. Den buskformiga masurtypen är den med störst genomslagskraft, detta trots att knölmasur är den vanligaste. I de fall där masurbjörkar omges av vanliga vårtbjörkar genereras endast masur hos 20 30% avkomman (Martinsson 1995). Masurbildning är både en tillväxt- och vitalitetsnedsättande egenskap. Själva masurbildningen kan endast utvecklas i en relativt liten andel av masurbjörkens avkomma. Används däremot frön som utvecklats genom kontrollerade korsningar av masurbjörkar kan masur genereras hos hela 80 90% av avkommorna. De plantor som inte får masuregenskaperna kommer att utvecklas till vanliga vårtbjörkar. I gynnsamma fall går det att redan vid 2 3års ålder skilja mellan masurbjörk och vårtbjörk Enligt Martinsson (1998). I många fall kan det vara svårt att med blotta ögat urskilja vilka trädstammar i skogsmarken som har masurbildningen. Det finns dock en del kännetecken som kan beaktas; träden är vanligen kortare, har en mer krökt stam och är vanligen mer förgrenade än de träd som inte bär masurgenen. I öppen terräng kan trädens krona bli plattare och grenarna tjockare än normalt. Vidare är det inte bara hos vårtbjörken som masurgenen förekommer, den finns även hos trädslagen; glasbjörk, sälg, al och rönn (Martinsson 1995). Det egendomliga utseendet hos masurbjörken beror på närvaron av vågiga och mörka fläckar vilka genererar v-formade illusioner. Dessa lockiga fläckar, fibrerna i träet orienterar sig i flera olika vinklar vilka ger ett vågigt intryck, tillsammans skapar dessa egenskaper ett marmorlikande mönster. Dagens bestånd av dekorativ masurbjörk är ansträngt, problemet beror på konstgjord återplantering. Ett problem som kan lösas genom fortsatta studier av hur vedbildningsprocessen hos masurbjörken fungerar. Den allmänna och mest accepterade åsikten om masurbjörken är att den tillkommit genom ärftlighet. Experter inom området har ännu inte kommit överens om hur mekanismen för den onormala vedbildningen hos masurbjörken fungerar. Samtidigt är flertalet experter eniga, de tror att den onormala vedbildningsprocessen är kopplad till aktivitetsstörningar i kambiet (Novitskaya 1998). 1.1.2.1 Kloning I skogsbruket går det att genom kloning skapa fler träd ur ett och samma moderträd som vid ympning. På så vis skapas ett bestånd med trädindivider där arvsmassan är samma för alla. Att sticklingsföröka genom rotning av kvistar är ett annat sätt medan vävnadsförökning embryogenes är ett tredje. Vid vävnadsförökning kan man från ett träd eller frö skapa fler nya plantor där alla plantor har samma arvsanlag som moderträdet (Skogssverige 2000). När klonförökade masurplantor används har 100% av plantorna masurbildning och dessutom är det rätt masurtyp till utseende och struktur. Det är knölmasur vilket industrin i allra största utsträckning efterfrågar, dess stam är vanligen rak och lämpar sig väl till såväl faner som möbeltillverkning enligt Säll & Pettersson (2008). 3 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

De klonförökade masurplantorna härstammar från knoppar vilka tagits från moderträdet som noga valts ut för dess masuregenskaper. Knopparna drivs upp till nya träd vilka tillsammans bildar en stambank. De nya träden producerar många nya knoppar vilket i sin tur skapar en bra och stabil grund för nya masurplantor (Säll & Pettersson 2008). Produktionen av nya masurplantor startar med en knopp som utvecklas vidare till en planta. Plantan växer vidare varifrån det klipps sticklingar, dessa placeras i burkar med tio stycken plantor i varje. I denna burk växer plantan under en period, lite beroende på klon och art, denna placeras senare om i ett vanligt odlingssubstrat. Hela produktionsprocessen sker under sterila förhållanden i laboratoriemiljö, där höga krav på miljökontroller finns. Med denna metod skapar man nya masurplantor vilka samtliga bär på de masuregenskaper som moderträdet (Säll & Pettersson 2008). Att använda mikroförökning vid kloning är en mycket bra metod då det går skapa många individer med samma form och virkeskvalité. För att uppnå rimliga odlingsytor med masurbjörk bör flera individer med högklassig och väldokumenterad masurkvalité väljas och därefter skötas. För att uppnå fanerkvalité i lämpliga längder krävs dessutom mycket tid och stora arbetsinsatser, mycket mer än för en vanlig skogsplantering. Viltstängsel för älg och rådjur är en förutsättning för plantornas överlevnad vilket också medför ökade kostnader vid etableringen (Wallin & Nylinder 2005). 1.1.3 Masurbjörkstyper Det finns olika typer av masur, vissa lättare att urskilja än andra. Masurbildningen är vanligast i trädstammens nedre del men även i grenar längre upp kan masur förekomma. Fyra eller fem olika masurformer är det man använder vid kategorisering av masurbjörken enligt Martinsson (1995). Följande: Knölmasur; täcker hela stammen med mer eller mindre stora knölar. Den vanligast förekommande och den mest värdefulla masurformen. Främst använd inom fanerindustrin, Figur 3. Halsmasur; förtjockande partier på stam eller grenar, mellanliggande partier med vanlig ved, Figur 4. Strimmasur/ådermasur; har längsgående åsar på stammen, en mycket ovanlig form, Figur 5 Ringmasur/ismasur; liknar knölmasur men mindre utpräglad. Saknar inväxt av brun kallusvävnad. En variant av ismasur är flammig björk med en oregelbunden fiberriktning. Något som är mycket eftertraktat hos möbeltillverkarna, Figur 6. Buskmasur; kraftig masurbildning, tidig tillväxtstörning med flerstammighet, Figur 7. (Martinsson 1998). 4 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

1.1.4.1 Knölmasur Figur 3. Knölmasur exteriör med tydlig masurbildning, vänster. Knölmasurns interiör med välutvecklad masurstruktur, höger. (Säll & Pettersson 2008). 1.1.4.2 Halsmasur Figur 4. Halsmasur exteriör med karaktäristisk masur- och tydliga muffbildning, vänster. Halsmasurns interiör med utvecklad masurstruktur, höger. (Säll & Pettersson 2008). 5 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

1.1.4.3 Randmasur Figur 5. Randmasur exteriör med karaktäristisk masur- och tydlig åsbildning, vänster. Randmasurns interiör med utvecklad masurstruktur, höger. Ovanlig masurtyp. Foto: Metla/Erkki Oksanen (Säll & Pettersson 2008). 1.1.4.4 Ringmasur Figur 6. Ringmasur exteriör med karaktäristisk masur- och tydlig åsbildning, vänster. Ringmasurns interiör med sin vackert vågiga masurstruktur, höger. (Säll & Pettersson 2008). 6 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

1.1.4.5 Buskmasur Figur 7. Buskmasur uppstår oftast tillsammans med andra masurtyper, här visas dess karaktäristiska flerstammighet (Säll & Pettersson 2008). 1.1.4 Ståndortsfaktorer Masurbjörken har i stort sett samma krav på såväl markförhållanden och fuktighet som vårtbjörken, vilket betyder att marken ska vara näringsrik och väldränerad. Alltså en bördig, bra skogsmark (granskogsmark). Det finns tecken på att gödsling inte gynnar masurbildningen (Säll & Pettersson 2008). Enligt Vind-Larsen & Bechsgaard (1997) är det inte normalt att gödsla björk eller andra lövträd överhuvudtaget. Det finns dock en del försök där gödsling av masurbjörk prövats b.la. i Finland. I dessa försök har björkarna endast reagerat svagt. 1.1.5 Kvalité och skötsel Vid klonförsök av masurbjörk, väljs moderträd med rak och fin stam samtidigt som masurbildningen bör förekomma i större delen av trädstammen och till viss del av trädkronan. Den viktigaste parametern vid valet av moderträden är dock att de har den rätta masurstrukturen. I detta fall åsyftas den struktur som fanerindustrin efterfrågar d.v.s. alltid knölmasur. Vid avgörandet av hur bra själva masurstrukturen är studeras masurblomman, detta görs i stockens ändyta (Säll & Pettersson 2008). Det mest värdefulla virket av masurbjörk är stockarna med fanerkvalité. Dessa stockar skall ha en diameter av minst 15cm under bark och en längd på minst 60cm (Martinsson 1998). Det låga antalet raka masurbjörkskogar påverkar stocklängden inom fanerindustrin därav ligger längderna oftast mellan 90-120cm. Fanerstockarna bearbetas antingen genom svarvning eller knivskärning (Kosonen 2004, sid 116). 7 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Önskvärt är fanerstockar med en masurstruktur som når minst 3m upp i trädstammen. Masurbjörkens kvalité kan påverkas genom skötselingrepp. I den tidiga odlingsfasen hålls täta planteringsförband för att skapa trängsel därefter kommer en tidig röjning och senare gallringar med täta och jämna mellanrum. Masurbildningen påverkas också av ståndortsfaktorerna; markvatten, jordart och lokalklimat enligt Martinsson (1998). Eftersom masurbjörken är svagväxande, bör marker med hög näringsstatus, god dränering och goda ljusförhållanden väljas vid odling. Att stamkvista masurbjörk är nödvändigt för att skapa en kvistfri rotstock samtidigt som metoden blir lönsam vid en försäljning till fanerindustrin. Då de äldre träden ofta angrips av röta, avvecklas masurbjörkbestånd vid 50-60års ålder (Martinsson 1998). Något intressant i avseendet med kvalitén hos masurbjörken är vad som efterfrågats ute på marknaden. Enligt Fredriksson (2015) fanns det både ett antal knivtillverkare och återförsäljare av masurbjörk i Sverige. Återförsäljarna köper uteslutande in masurbjörk från Finland. För knivtillverkarna är det antingen finsk eller vitrysk masurbjörk som gäller. I Fredrikssons examensarbete (2015) framkommer att såväl knivtillverkarna som återförsäljarna av masurbjörk i Sverige skulle köpt svensk masurbjörk om den höll tillräckligt god kvalité. 1.1.6 Densitet Masurbjörkens densitet i färskt tillstånd ligger på 930kg/m 3 enligt Säll & Pettersson (2008). I torrt tillstånd har masurbjörken en densitet av 625kg/m 3 Bilaga 2, Tabell 1 (Kärnsund 2017). Densiteten hos masurbjörken kan jämföras med de två mest vanligt förekommande björkarterna vi har i Sverige, Vårtbjörk och Glasbjörk. Där glasbjörken ligger på en densitet av 630-720kg/m3 vid 15% fuktkvot Bilaga 2, Tabell 2 (Träcentrum 2017a) medan vårtbjörken ligger på 630-670kg/m3 vid 15% fuktkvot Bilaga 2, Tabell 3 (Träcentrum 2017b). 1.1.7 Pris och efterfrågan Vid prissättningen av masurbjörk avvänds tillämpningen per kg färsk vikt (Martinsson 1998), vilket kan jämföras med det mer generella handelsmåttet för rundvirke inom skogssektorn; m 3 fub. En fub anger den verkliga vedvolymen fast under bark, där bark, grenar och toppar är borträknade enligt SDC (2018, sid 4) När masurbjörk prissätts är det ytters viktigt att beakta densiteten hos trädslaget se punkt 1.1.6. Runt 2000-talet betalade uppköpare 10-20kr/kg för fanerämnen och 5-10kr/kg för grenvirket. När virket senare når ut på den öppna marknaden och detaljhandeln stiger priserna ordentligt ofta 10-dubbelt eller ännu mer. Ett litet knivskaftsämne kan kosta 50-60kr/hg medan större plankor för slöjdändamål kostar 50-60kr/kg. Normalt produceras 25-50ton masur på en hektar under en 60årig omloppstid. Det betyder att masurbjörken är det mest lönsamma trädslaget i norden enligt Martinsson (1998). I vissa fall kan priserna på masurbjörk nå upp till nivåer runt 15 20 000kr/m 3 enligt Emanuelsson (1999). Att sälja masurvirke till träindustrin idag är inte en enkel företeelse enligt Fredriksson (2015). Själva handelsprocessen tar lång tid, upp till sex månader får man nog räkna med, från och med planeringen av virkesuttaget. Samtidigt som marknaden för masurbjörk inom fanerindustrin för närvarande är mycket låg åtminstone i Tyskland, där exempelvis ett företag inte köpt in någon masurbjörk sedan år 2013 (Fredriksson 2015). 8 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

1.2 Syfte Syftet med denna studie var att beskriva den exteriöra och interiöra karaktären hos några utvalda trädindivider vid ett klonförsök av masurbjörk anlagt år 2002 i Bispgården, Jämtland. Samt att analysera sambandet mellan dessa. 1.3 Avgränsningar Denna studie avgränsas till klonförsökets läge i landet Figur 8, där resultatet av denna undersökning endast kan appliceras till samma geografiska läge och ej till andra delar av landet, varken norrut eller söderut. Liknande upprepningar av klonförsöket finns såväl i norra- som södra Sverige. Hur dessa klonförsök fallit ut kommer ej att beaktas i denna studie se punkt 2.1.1. 1.4 Begränsningar Den genomförda undersökningen har begränsats till en angiven tidsram, där examenarbetets skriftliga deadline och slutgiltiga redovisning varit vägledande. Denna undersökning har också varit begränsad till rådande väderförhållande, där fältarbetets arbetsdagar uteslutande genomförts då väderleken varit gynnsam. Då undersökningen genomfördes under vintertid, har årets rikliga snödjup varit en stor begränsande faktor. I många fall har fältarbetes dagar framflyttats i väntan på uppehåll. Även väntetiden för de avslutande mätningarna av trädindividerna dröjde i väntan på snösmältning och barmark på försöksytan. 1.5 Frågeställningar Nedan följer de frågeställningar som varit vägledande under arbetet med denna studie. 1.5.1 Kvalitetsundersökning: Hur fördelades masurförekomsten mellan trädindividerna? Hur ser sambandet mellan exteriör och interiör masurbildning ut? Vilka av de utvalda klonerna är bäst lämpade för fanerindustrin? Vilka av de utvalda klonerna är bäst lämpade för knivämnen? Vilka av de utvalda klonerna är bäst lämpade för slöjd? 9 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

2. Material och metod 2.1 Metodik Denna studie utfördes som fältstudie, eftersom undersökningen krävde så väl mätningar som fotografisk dokumentation. Detta genomfördes på plats vid den lokalitet där de utvalda trädindividerna var etablerade. Insamling av empiri genomfördes under perioden 14 december 2017 25 maj 2018. För samtliga trädindivider i det exteriöra bedömningsmomentet har totalhöjd, brösthöjdsdiameter och masurbildningens höjdsträckning mätts Figur 13. Fältutrustning: Trädhöjd 3meters mätkäpp. Träddiameter diameterklave (Haglöfs analog) Fotografering digital systemkamera Fotografering våt disktrasa, tydligare färgexponering. Märkning snitselband, gulröda och blå Transport till försöksytan skidor (Försvarets Vita Blixten) Trädfällning motorsåg (Huskvarna) Trädfällning ID-märkning, timmerkrita (Skogmas kolkritor) Åtkomst av trädstam spade (Fiskars) Framkörning skoter (Polaris 550, Widetrack) Lastning timmerstötting (anno 1950) 2.1.1 Försöksupplägg Klonförsöket vid Älggårdsberget i Bispgården Figur 8 är en av åtta liknande ytor fördelade på flera platser i landet. Dessa ytor består av klonförökad masurbjörk med ursprung i Sverige, Finland och Ryssland. 25st kloner ingår totalt, där de flesta hämtats från naturen utan tidigare odling i kommersiella syften. De övriga försöksytorna är belägna i Kalix, Burträsk, Umeå, Mora, Tibro, Smålandsstenar och Holmsjö. Klonernas placering i försöksytan Bilaga 3. 10 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

2.1.2 Trädindividernas ursprung Klon 2, Ursprung: Vuono, Haparanda, Sverige Klon 5, Ursprung: Stavby, Uppland, Sverige Klon 8, K334, Ursprung: Petrozavodsk, Ryssland Klon 11, Ursprung: Petrozavodsk 110, Ryssland Klon 13, E7882, Ursprung: Finland Klon 19, Plusträd, Ursprung: Finland Klon 20, E5138, Ursprung: Finland Klon 25, Ursprung: Vesijako, Finland Klon 26, Ursprung: Vesijako, Finland Klon 27, Ursprung: Almnäs, Skaraborg, Sverige Klon 29, 9 Madjel II, Ursprung: Vitryssland Klon 30, Ursprung: Nordanstig, Hälsingland, Sverige Klon 32, Ursprung: Sätuna, Uppland, Sverige Klon 33, Ursprung: Tensta, Uppland, Sverige Klon 34, Ursprung: Stavby, Uppland, Sverige Klon 37, Ursprung: Krokek, Norrköping, Sverige Klon 38, Ursprung: Ransberg, Skaraborg, Sverige Klon 40, Ursprung: Sikanäs, Sävsjö, Sverige Figur 8. Älggårdsberget N 63 0' 30.08", E 16 40' 15.49", Bispgården, Jämtland, försöksytans läge. (Lantmäteriet 2018). 11 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

2.2 Tillvägagångssätt Arbetet i fält har framförallt utförts av rapportens författare tillsammans med handledare Owe Martinsson Svenska Lövträdföreningen på plats vid klonförsökets etablering Älggårdsberget, Bispgården. Trädindividerna som utgjorde den exteriöra delen av studien och de trädindivider som valdes för avverkning märktes upp och fotograferades den 14 december 2017. Märkningen skedde med snitselband i två olika färger. De trädindivider som valts för exteriör bedömning fick en gulröd snitsel medan de trädindivider som senare skulle avverkas fick en blå Bilaga 8. Diametern för trädindividerna i den exteriöra delen mättes upp. Måttet togs i brösthöjd (Brh) 1,3m ovan marknivå. En analog klave av märket Haglöfs användes och måttnoggrannheten var på millimeternivå. I samband med detta arbete avverkades också en av de utvalda trädindividerna, Klon 37, för att undersöka på vilket sätt resterande trädindivider skulle avverkas. I samband med avverkningen den 15 februari 2018 var utöver rapportens författare och Owe Martinsson även Anders Jönsson Ragunda Kommun på plats och behjälplig. För att kunna genomföra avverkningen på ett säkert sätt fick med anledning av det rikliga snödjupet var enskild trädindivid skottas fram för hand då snödjupet uppskattningsvis mätte mer än 80cm. Snöskottningen skedde med en mindre snöspade från Fiskars, att skotta fram trädindividerna stod författaren för. Själva avverkningen, kapning av trädstammarna stod Owe Martinsson för. Till detta användes en motorsåg från Jonsered. Samtliga trädindivider märktes med klonnumret i rotskäret med en kolkrita. För att lasta de avverkade stammarna krävdes samtliga deltagares styrkekraft medan Anders Jönsson stod för själva transporten av dem till en upplagsplats några hundra meter bort från försöksytan. För transporten av de avverkade stammarna användes en skoter med en timmerstötting påkopplad. Den 26 mars 2018 genomfördes fotografisk dokumentation av de rektangulära provbitar som på förhand tillsågats av Owe Martinsson. Från varje trädindivid togs två provbitar ut en för fyrkantssågning och en för svarvning. Varje provbit hade en längd av ca: 30cm, dess diameter varierade utifrån var enskild trädindivid. Fyrkantssågningen genomfördes av Owe Martinsson den 12 mars 2018. Fotograferingen skedde i en av Älggårdsbergets ljusa lokaler på plats vid försöksytan i Bispgården. På varje provbit togs två fotografier, ett på masurblomman och ett i den longitudinella riktningen med provbiten stående på högkant. För att fotografierna skulle bli så tydliga som möjligt, baddades provbitens yta med en våt disktrasa. Detta gjorde att provbitarnas masurmönster fick en tydligare framtoning. Till fotograferingen användes en digital systemkamera. Pga. en bortblåst snitsel avverkades även Klon 19. vid detta tillfälle. Den 25 maj 2018 genomfördes höjdmätningar av de trädindivider som varit utgångspunkten för den exteriöra bedömningen i denna studie. Trädindividernas totalhöjd och masurbildningens höjdsträckning mättes. Mätningarna genomfördes med en 3m måttkäpp med en gradering på centimeternivå, Owe Martinsson stod för mätningarna medan författaren stod för att anteckningar. Vid detta tillfälle skedde även fotografering av samtliga svarvade provbitar och de fyrkantiga som saknades, Klon 19 och Klon 37. Svarvning av provbitarna hade på förhand utförts av Sten Eklöf. Fotograferingen av de svarvade provbitarna skedde på samma sätt som vid fotograferingen av de fyrkantiga den 26 mars d.v.s. med två foton på varje provbit. 12 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

2.2.1 Analysmetoder Datasammanställningen har genomförts med hjälp av penna, papper, digitalkamera och en bärbar dator. Där arbetsmomenten fortlöpande nedtecknats. Genomförda mätningar av trädindividernas diameter och höjd sammanställdes i punkt- och linjediagram samt tabeller. Stapel- och cirkeldiagram har använts för beskrivande delar där olika andelar varit de väsentligaste resultaten. För den beskrivande texten av var enskild trädindivid har Tabell 1 använts samtidigt som ett antal fotografier lagts in i dokumentet för att visa utgångspunkten i den interiöra bedömningen. Fotografier på var enskild trädindivid visas i Bilagorna 4 21. 13 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3. Resultat 3.1 Kvalitetsundersökning I nedan följande rubriker beskrivs de resultat som framkommit av genomförd undersökning. 3.1.1 Masurstruktur Figur 9. Exempelbilder för önskvärd masurstruktur inom fanerindustrin. Masurblomma vänster (röta beaktas ej), longitudinell och tangentiell riktning höger. Foto: Privat. I Figur 9. visas den masurstuktur som önskas inom fanerindustrin. En jämn och vacker masurblomma där strukturen inte är allt för tät. Önskvärt är också att masurmönstret har en jämn struktur med ett symmetriskt fördelat mönster över hela stammen. Exempelbilderna är framtagna tillsammans med Jonsson (2018-05-07). Med klon 33. Bilaga 17 som utgångspunkt bedöms även följande kloner: 11, 25, 26, 30 & 34. Bilagorna 7, 11, 12, 15 & 18 hamna inom fanerkategorin Figur 17. Figur 10. Exempelbilder för önskvärd masurstruktur inom branschen för knivmakare. Masurblomma vänster (röta beaktas ej), longitudinell och tangentiell riktning höger. Foto: Privat. I Figur 10. visas den masurstuktur som önskas inom branschen för knivmakare. En jämn och vacker masurblomma där strukturen är mycket tät. Önskvärt är en så tät struktur som möjligt samtidigt som masurmönstret är jämnt och symmetrisk fördelat i stammen. Exempelbilderna är framtagna tillsammans med Jonsson (2018-05-07). Med klon 8. Bilaga 6 som utgångspunkt bedöms även följande kloner: 2, 5 & 27 Bilagorna 4, 5 & 13 hamna inom knivämneskategorin Figur 17. 14 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Figur 11. Exempelbilder för masurstruktur som ej innehar de typiska särdragen för varken faner eller knivämne. Masurblomma vänster (röta beaktas ej), longitudinell och tangentiell riktning höger. Foto: Privat. I Figur 11. visas en avsaknad av den karaktäristiska masurstuktur som efterfrågas inom branschen för knivmakare eller hos fanerindustrin. Även om masurblomman i exempelbilden, Klon 13. har en mycket vacker karaktär, är den något gles. Masurmönstret i den longitudinella och tangentiella riktningen är osymmetrisk och ojämnt fördelad över provbiten. Masur av den här karaktären är inte obrukbar utan kan väl användas till olika slöjdalster eller till dekorativ inredning. Exempelbilderna är framtagna tillsammans med Jonsson (2018-05-07). Med klon 13. Bilaga 8 som utgångspunkt bedöms även följande kloner: 29 & 32 Bilagorna 14 & 16 hamna inom slöjdkategorin Figur 17. Figur 12. Exempelbilder för de trädindivider masurstrukturen saknas helt. Rotskär/masurblomma med tecken på björkbastfluga vänster, longitudinell och tangentiell riktning höger. Foto: Privat. I Figur 12. visas exempelbilder för de trädindivider där den karakteristiska masurstrukturen saknas helt. Just dessa trädindivider är inga som går att använda inom de branscher där det är önskvärt med masur. I just detta bildexempel fanns tecken på björkbastfluga, extra tydligt syns det i rotskäret. Även i den longitudinella och tangentiella riktningen saknas masurstrukturen helt. Med klon 20. Bilaga 10 som utgångspunkt bedöms även följande kloner: 38 & 40 Bilagorna 20 & 21 hamna utanför huvudkategorierna i Figur 17. 15 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3.1.2 Diameter och höjd Figur 13. Visar de mätvärden som framkommit av genomförd undersökning, hur dessa såg ut för var enskild trädindivid respektive. Diagrammet visar att det fanns en stor spridning mellan trädindividerna både när det gäller diameter, masurbildningens höjdsträckning och totalhöjd. Trädindividernas diameter är uppmätt i brösthöjd (Brh). Höjdsträckningen är den höjd som visar hur högt masurbildningen går för var enskild trädindivid d.v.s. hur högt upp i stammen denna går. Den totala höjden för trädindividerna är uppmätt från marken till trädindividernas yttersta gren. Vad gäller totalhöjden var det två trädindivider som utmärkte sig lite extra dels Klon 27 med totalhöjden 800cm (8m) och dels Klon 40 på hela 1000cm (10m). Dessa överstiger totalhöjdens medel på 600cm (6m) med hela 200 (2m) respektive 400cm (4m). Medel för masurbildningens höjdsträckning var 225cm och medeldiametern var 99mm. Det två trädindivider som stack ut från de övriga när det gällde höjdsträckningen för masurbildningen. Klon 30 med en masurbildning upp till 410cm höjd och Klon 27 med höjdsträckningen 330cm. 1200 Trädindividernas diameter och höjd 1000 1000 Diameter och höjd 800 600 400 200 0 800 540 570 570 600 620 650 630 630 670 650 570 470 500 500 450 460 410 330 180 200 170 200 250 190 220 250 220 250 160 160 160 210 260 74 77 77 78 78 80 85 88 88 95 95 108 110 110 112 138 148 148 11 5 8 37 33 13 38 2 30 20 27 32 25 34 26 19 40 29 Klon nr. Diameter (mm) Höjdsträckning (cm) Totalhöjd (cm) Figur 13. Trädindividernas diameter och höjdsträckning för masurbildningen samt totalhöjd. I diagrammet fördelade per enskild klon. Klonen med den klenaste diametern till vänster och den grövsta längst till höger. 16 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3.1.3 Trädindividernas diameter- och höjdsamband I denna studie ingick mätningar av såväl trädindividernas diameter i brösthöjd (Brh) som höjdsträckning för masurbildningen. I Figur 14. visas sambanden mellan dessa. De genomförda mätningarna visade att det fanns en viss relation mellan trädindividernas dimension och masurbildningens höjdsträckning. Trädindivider med grövre dimensioner hade en masurbildning som gick något högre upp i stammen än hos de trädindividerna med klenare dimensioner. Samband mellan trädindividernas diameter och höjd 400 350 300 Höjd (cm) 250 200 150 100 50 70 75 80 85 90 95 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145 150 Diameter (mm) Figur 14. Samband mellan de undersökta trädindividernas diameter och höjden för masurbildningen i stammen. 17 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3.1.4 Masurbildning och masurförekomst För varje enskild trädindivid har masurförekomsten beskrivits både exteriört och interiört. Där de exteriöra tecknen på masurbildning studerats. Fanns några tecken, vilken typ av tecken och hur tydliga var dessa? I Tabell 1 har tre nivåer använts för att beskriva tecknen för den exteriöra masurbildningen; mycket små, små och större. För den interiöra masurförekomsten hos de undersökta trädindividerna har beskrivningen delats upp i två delar; masurblomma och tangentiell riktning. I beskrivningen av masurblomman har orden; Mycket/Tät, Medel och Gles/Lite använts, utöver dem har masurförekomsten i den tangentiella och longitudinella riktningen även beskrivits med orden ojämn, jämn och fint. Tabell 1. Beskrivning av trädindividernas masurförekomst och lämpat användningsområde. Klon nr. Exteriör Interiör Masurblomma Tangentiellt Lämplighet 2 Knölmasur Mycket små tydliga knölar jämnt fördelade över stammen Mycket/Tät Masurstruktur Medel Jämnt masurmönster över hela provbiten Knivämne 5 Knölmasur Mycket små tydliga knölar jämnt fördelade över stammen Mycket/Tät Masurstruktur Mycket Jämnt masurmönster över hela provbiten Knivämne 8 Knölmasur Mycket små tydliga knölar jämnt fördelade över stammen Mycket/Tät Masurstruktur Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Knivämne 11 Halsmasur Större tydliga knotor/muffar Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Slöjd 13 Knölmasur Mycket grova längsgående sprickor i barken Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Lite masurmönster ojämnt fördelat över provbiten Slöjd 19 Knölmasur Små tydliga knölar Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Faner 20 Knölmasur Små knölar, mindre sprickor i bark Nej Nej Tecken på björkbastfluga Inget masurmönster Ingen 18 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

25 Knölmasur Mycket små knölar, mindre sprickor i bark Lite/Gles masurstruktur Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Faner 26 Knölmasur Små knölar, mindre sprickor i bark Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Medel Jämnt masurmönster över hela provbiten Faner 27 Randmasur Större tydliga knotor Mycket/Tät Masurstruktur Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Knivämne 29 Halsmasur Grova längsgående sprickor i barken Lite/Gles masurstruktur Lite masurmönster ojämnt fördelat över provbiten Slöjd 30 Knölmasur Nej Ej tydliga tecken på masurbildning. Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Faner 32 Knölmasur Större ojämnheter/knotor i stammen Lite/Gles masurstruktur Lite masurmönster ojämnt fördelat över provbiten Slöjd 33 Knölmasur Mycket små tydliga knölar jämnt fördelade över stammen Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Faner 34 Knölmasur Små knölar, mindre sprickor i bark Mycket fin Masurstruktur med tydliga märgstrålar Mycket Jämnt och fint masurmönster över hela provbiten Faner 37 Halsmasur Större ojämnheter/knotor i stammen Medel Masurstruktur med tydliga märgstrålar Medel Jämnt masurmönster över hela provbiten Slöjd 19 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

38 Större muffar (Halsmasur) Nej Mycket Lite/Gles masurstruktur Inget masurmönster Ingen 40 Nej Inga tecken på masurbildning. Nej Nej Tecken på björkbastfluga Inget masurmönster Ingen 3.1.5 Exteriör- och interiöra samband Undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan de exteriöra tecknen på masurbildningen och den interiöra masurförekomsten hos de undersökta trädindividerna. För beskrivning av exteriör har kategorin; tydlighet använts medan interiören fördelats på två kategorier; täthet och jämnhet. Gällande graderingen se punkt 3.1.3 samt Tabell 2. Det betyder att i de fallen där tydliga tecken på masurbildningen visades exteriört fanns också en stor sannolikhet för att trädindividen visade upp motsvarande masurstruktur interiört Figur 15. två kloner som utmärkte sig i denna del av undersökningen dels klon 30. Bilaga 15. vilken inte visade upp några tydliga tecken på masurbildningen exteriört men likväl fanns en vacker masurstruktur interiört. Dels klon 20. Bilaga 10. Vilken visade exteriöra tecken på masurbildning men interiört helt saknade masurstruktur. 1= Lite 3= Medel 5= Mycket 6 5 4 3 2 1 0 Exteriör masurbildning och interiör masurförekomst 2 5 8 11 13 19 20 25 26 27 29 30 32 33 34 37 38 40 Klon nr. Exteriör/Tydlighet Interiör/Täthet Interiör/Jämnhet Figur 15. Exteriört masurbildningen och interiör masurförekomsten för de undersökta trädindividerna. I diagrammet fördelade per enskild klon. Klonerna placerade i nummerordning från vänster till höger. 20 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3.1.5.1 Trädindividernas masurförekomst Av de undersökta trädindividerna var det 14st (77%) som visade upp en tydlig masurbildning både exteriört och interiört. 4st (23%) trädindivider saknade antingen exteriöra eller interiöra tecken på masurbildning, där; 2st trädindivider (11%) saknade en tydlig interiör masurbildning Klon 20 Bilaga 10 och Klon 38, även om en av de berörda klonerna, Klon 38 Bilaga 20 förvisso hade en gles masurblomma. 1st (6%) trädindivid saknade exteriöra tecken på masurbildning (Klon 30). 1st trädindivid (6%) saknade såväl exteriöra som interiöra tecken på masurbildning (Klon 40) Bilagorna 15 & 21. Masurförekomst hos trädindividerna 11% 6% 6% Exteriör & interiör masurbildning Interiör masurbildning saknas Exteriör marsurbildning saknas 77% Exteriör & interiör masurbildning saknas Figur 16. Trädindividernas procentuella fördelning avseende masurförekomst. Samtliga trädindivider inräknade. 21 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

3.1.6 Användningsområde för trädindividerna I Figur 17 visas en översikt för de undersökta trädindividernas procentuella fördelning avseende lämpliga användningsområden. Av de undersökta trädindividerna var det 6st (40%) som bedömdes passa inom kategorin faner Figur 9 5st trädindivider (33%) bedömdes lämpliga för övrigt slöjdändamål Figur 11 medan de resterande 4st (27%) ansågs lämpliga som knivämnen Figur 10. Användningsområde för trädindividerna 27% 40% Faner Övrig slöjd Knivämne 33% Figur 17. Trädindividernas procentuella fördelning avseende användningsområde. Kloner utan masurförekomst ej inräknade. 22 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

4. Diskussion och slutsatser Innan studien påbörjades delgav Svenska Lövträdsföreningen förutsättningarna för arbetet, vad studien skulle omfatta och på vilka sätt det skulle genomföras. Arbete var redan på förhand upplagt som en fältstudie något som Svenska Lövträdsföreningen beslutat. Omfattningen på arbetet var i utgångsläget 10hp, lite i underkant enligt Linnéuniversitetets riktlinjer där 15hp är kravet för examensarbetet. I samråd med examensarbetets examinator Johan Lindeberg beslutades att lägga till en mindre marknadsundersökning för att fylla ut studien, sagt och gjort. Att arbeta i fält var både lärorikt och intressant, däremot var det kanske inte bästa tiden på året att genomföra denna typ av undersökning. Detta medförde en hel del förseningar i väntan på bra väder och goda arbetsförhållanden då undersökningen genomfördes vintertid. Exempelvis blev höjdmätningarna av de ingående trädindividerna uppskjutna till den 25maj 2018. Något som egentligen hade kunnat genomföras långt tidigare i arbetsprocessen. Trädindividerna avverkades motormanuellt med enkla redskap, det var både fysiskt krävande samtidigt som den rådande snömängden var besvärlig. Avverkningen kunde gått och väl skjutits fram något till dess att snödjupet inte varit lika omfattande. I utgångsläget var även tanken att samtliga provbitar skulle vägas, torkas och vägas igen för att mäta densiteten hos var enskild trädindivid, något som skulle tagit allt för lång tid och inte hinnas med inom tidsramen för examensarbetet. Marknadsundersökningen tog en hel del tid i anspråk och blev rätt omfattande. Denna del i examensarbetet är nu dessvärre bortplockat då kvalitetsundersökningen tillslut fyllde upp önskvärt antal högskolepoäng. Lite synd dock att all den tid som lagts ner nu på denna del, nu inte får ta plats. Både marknadsundersökningen och ett bildkompendium med såväl de fyrkantiga som de svarvade provbitarna kommer istället att sammanställas enligt Svenska Lövträdsföreningens önskemål. Presentationen av detta sker i samband med en av föreningens exkursioner, hösten 2018. Sammantaget fanns det många moment i arbetet med denna studie som kunnat göras på andra sätt eller i en annan del av arbetsprocessen. Författaren hade ingen tidigare erfarenhet av något liknande arbete och hade därför svårt att styra arbetsprocessen. Samtidigt som författaren påtalade tidsramen för arbetet ett flertal gånger och försökte sköta en del av arbetets planering, så fanns andra omständigheter som medförde förseningar b.la. väderleken. Med denna erfarenhet i bagaget, skulle ett liknande arbete i framtiden ha ett helt annat upplägg. De trädindivider som valts ut för denna studie var klonförökad masurbjörk, vilket betyder att trädindividerna framavlats för att producera masurbjörk med bästa kvalité. Borde inte detta då betyda att samtliga trädindivider genom kvalitetsundersökningen, på ett eller annat sätt skulle visa upp masur i någon form? Men faktum var att studiens kvalitetsundersökning visade att det bara var 77% (14st) av de undersökta trädindividerna som både visade upp en tydlig exteriör masurbildning och samtidigt hade en tydlig masurstruktur interiört. Hela 22% (4st) trädindivider saknade tecken på masurbildning exteriört, interiört eller både ock. Något som verkligen utmärkte sig i denna del av kvalitetsundersökningen var den trädindivid, Klon 40. Bilaga 21 som helt saknade tecken på masurbildning såväl exteriört som interiört. Att genom denna kvalitetsundersökning finna en trädindivid helt utan tecken på masurbildning var väldigt anmärkningsvärt. 23 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Att Klon 40 helt saknade masurbildning både exteriört och interiört var förbluffande. Denna trädindivid var den mest välvuxna av dem alla Figur 12 samtidigt som det fanns stora förhoppningar om att just denna Klon skulle ha en välutvecklad och vacker masurstruktur. En av orsakerna till att denna inte utvecklat någon masur kan bero på det geografiska läget i landet samtidigt som ståndorten kan ha påverkat trädet negativt, något som också Martinsson (1998) beskriver. En av de undersökta trädindividerna som utmärkte sig i sambandsanalysen av exteriöroch interiör masurförekomst var klon 30. Bilaga 15. denna visade ej upp några tydliga tecken på masurbildningen exteriört men likväl fanns en vacker masurstruktur interiört. Detta kan bero på att just denna trädindivid kan behöva en något längre tid på sig för att utveckla de exteriöra tecknen på masurbildning. En annan trädindivid som utmärkte sig var klon 20. Bilaga 10, Denna visade upp väldigt tydliga tecken på masurbildning exteriört samtidigt som masurstrukturen interiört helt saknades. För just denna trädindivid fanns istället tydliga tecken på angrepp från Björkbastflugan vilket framförallt visade sig i rotskäret, något som Kosonen (2004) menar är ett vanligt fenomen för Björkbastflugan. De genomförda mätningarna av diameter och masurbildningens höjdsträckning sammanställdes i ett punktdiagram. Detta för att på ett överskådligt sätt undersöka om det fanns ett samband mellan trädindividernas dimension och höjd. Ock visst fanns det ett visst samband. Det visade sig att trädindivider med en större grovlek hade en masurbildning som gick högre upp i stammen än hos de klenare trädindividerna. Detta faller sig både naturligt och logiskt, att en klenare trädstam inte har samma förmåga att föra masurbildningen lika högt upp som de grövre stammarna. Enligt Martinsson (1998) finns ett starkt samband mellan diametertillväxt och masurbildning. Masurbildningens höjdsträckning beror mycket på skötseln. Sköts stamkvistningen på rätt sätt och i rätt tid hjälper det masurbildningen att gå högre upp i stammen än om de stamkvistande åtgärderna uteblir (Martinsson 20180525). Samtidigt som skötseln är en otroligt viktig faktor. Nämner Martinsson (20180525) att försöksmaterialet i detta fall inte sköts optimalt, då Skogsskolan som var etablerad vid Älggårdsberget lades ner år 2003, ett år efter att försöksmaterialet planterades. Det betyder att resultatet av masurbildningens höjdsträckning hade sett annorlunda ut om någon ansvarat för försöksytans skötsel efter Skogsskolans nedläggning. Med den fotografiska dokumentationen som utgångspunkt genomfördes analys och okulär bedömning av var enskild trädindivid. Därefter placerades dem i olika kategorier utifrån det mest lämpade användningsområdet. Kategorierna var faner, knivämnen och slöjdändamål. Den genomförda undersökningen visade att hela 40% (6st) av de 15st trädindivider visade upp en masurbildning och struktur med de egenskaper som ansågs lämpliga för fanerindustrin medan 27% (4st) passade som knivämnen, de resterande 33% (5st) var användbara till övrigt slöjdande. Att ej beakta de andra upprepningarna av klonförsöket i denna studie kan ses som en brist. Resultat framkomna genom denna studie går då ej att jämföra med samma kloner belägna i andra delar av landet och eventuella skillnader eller likheter med anledning av det geografiska läget kommer således ej beaktas. Det vore intressant att genomföra en liknande studie på någon av de andra försöksytorna för att se vilka skillnader och likheter som finns. Samtidigt är det också vore intressant att upprepa just denna studie någon gång i framtiden för att se hur masurklonerna på denna försöksyta utvecklat sig. 24 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Slutsats: Att gå in i ett arbete med vetskapen om att det är 18st klonförökade trädindivider som skall undersökas, ställer högt ställda krav på studiens utfall redan innan undersökningen påbörjats. Författarens hypotes hos trädindividerna var 100% masurbildning och masurstruktur hos samtliga, av mer eller mindre omfattning och utbredning. Studiens utfall visade dock att även om undersökningsmaterialet genom kloning på olika sätt var framavlat för att generera högkvalitativ masurbjörk, skapar naturen inte alltid förutsättningarna för det. 25 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

5. Referenser Skriftliga källor Bechsgaard, A & Vind-Larsen, P. 1997. Erfaringer med dyrkning af masurbirk. Examensarbete. Kandidatnivå. Kompendium. Dansk masurforening 2014. Emanuelsson, J. 1999. The natural distribution and variation of curly birch (Betula pendula Roth var. Carelica (Merkl.) Sok.) in Sweden. Examensarbete. Institutionen för skogsskötsel. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå. Fredriksson, J. 2015. Går svensk masurbjörk att sälja utanför den svenska marknaden: och hur ser den svenska marknaden ut. Examensarbete. Institutionen för skog- och träteknik. Linneuniversitetet. Växjö. Kosonen, M. 2004. Curly Birch; Visakoivu. ISBN: 952-5118-61-4. Helsinki, Metsälehti Kustannus. Martinsson, O. 1995. Odling av masurbjörk en outvecklad nisch för svenskt skogsbruk. Fakta Skog nr. 11. Sveriges lantbruksuniversitet. Tillgänglig elektroniskt på: [https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvetdok/faktaskog/faktaskog95/4s95-11.pdf] Hämtad: 2017-11-29 Martinsson, O. 1998. Masurbjörk: anläggning av fröplantage och avkommeförsök. Sveriges lantbruksuniversitet. Umeå. Säll, H. & Pettersson, B-E. 2008. Masurbjörk. 1. uppl. Klassons Mediabyrå & Interweave Medialdesign AB. Sävsjö. Tillgänglig elektroniskt på: [http://www.masurplantor.se/default.asp] Hämtad: 2018-04-23 Novitskaya, L.L. 1998. Regeneration of bark and formation of abnormal birch wood. Trees, 13(2), pp.74 79. Skogsforskningsinstitutet. Karelska forskningscentrumet för ryska vetenskapsakademin. Petrozavodsk. Ryssland. Wallin, A & Nylinder, M. 2005. Träd- och virkesegenskaper hos två kloner av mikroförökad masurbjörk. Rapport nr.17. ISSN: 1651 0704. Institutionen för skogens produkter och marknader. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala. Elektroniska källor Andberg, A. 1999a. Hemsidan för Den virtuella floran. Vårtbjörk Betula pendula Roth. Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html Hämtad: 2018-05-03 Andberg, A. 1999b. Hemsidan för Den virtuella floran. Masurbjörk Betula pendula var. carelica (Merckl.). Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html Hämtad: 2018-05-03 26 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Andberg, A. 2008a. Hemsidan för Den virtuella floran. Glasbjörk Betula pubescens Ehrh Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupub.html Hämtad: 2018-05-03 Andberg, A. 2008b. Hemsidan för Den virtuella floran. Klibbal - Alnus glutinosa (L.) Gaertner Url: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/alnus/alnuglu.html Hämtad: 2018-05-12 Kärnsund 2017. Hemsidan för Kärnsund Wood Link. Masurbjörk. Url: https://www.karnsund.se/masurbjork/ Hämtad: 2017-11-29 Emanuelsson, J. 2018. Hemsidan för masurmannen, masurbjörk, arvet. Url: http://www.masurmannen.com/masurbjork_arvet.htm Hämtad: 2018-04-24 Skogssverige 2000. Hemsidan för Skogssverige. Vad går kloning av träd ut på? ff. Ericsson, T. Högberg, K-A & Rosvall, O. SkogForsk. Url: https://www.skogssverige.se/vad-gar-kloning-av-trad-ut-pa Hämtad: 2017-11-30 SDC 2018. Nationella instruktioner för virkesmätning. Version 2018-01-01. MÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK. Tillgängligt elektroniskt på: [https://www.sdc.se/admin/filer/nya%20m%c3%a4tningsinstruktioner%202018/nation ell%20instruktion%20f%c3%b6r%20stockm%c3%a4tning%202018-01-01.pdf] Hämtad: 2018-06-06 Träcentrum 2017a. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk. Glasbjörk. Url: http://www.tracentrum.se/sv/fakta-ochpublikationer/traslagsinformation/bjork/glasbjork/ Hämtad: 2017-11-30 Träcentrum 2017b. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk. Vårtbjörk. Url: http://www.tracentrum.se/sv/fakta-ochpublikationer/traslagsinformation/bjork/vartbjork/ Hämtad: 2017-11-30 Träcentrum 2017c. Hemsidan för Träcentrum. Fakta och publikationer. Trädslagsinformation. Björk. Url: http://www.tracentrum.se/sv/fakta-och-publikationer/traslagsinformation/bjork/ Hämtad: 2017-11-30 Träguiden 2017. Hemsidan för träguiden. Fakta om limträ. Egenskaper. Fuktrörelser. Url: https://www.traguiden.se/konstruktion/limtrakonstruktioner/fakta-om-limtra/faktaom-limtra/egenskaper/fuktrorelser/ Hämtad: 2018-06-06 27 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Muntliga källor Carl-Axel Jonsson. Styrelseledamot. Jonssons Faner AB. Telefonsamtal. 2018-05-07 Owe Martinsson. Handledare. Svenska Lövträdsföreningen. Fältdiskussion. 2018-05-25 28 Erika Sparrman Skog- och träprogrammet årskull -15

Bilaga 1. Examensarbetes originalbeskrivning Bilaga 1. Originalbeskrivning av examensarbete. Svenska Lövträdföreningen utlyser härmed ett Stipendium om 10 000 kr för att genomföra ett examensarbete kring Masurbjörk omfattande 10 universitetspoäng. Bakgrund Masurbjörk är en form av vårtbjörk som utvecklar mönstrat virke. Det används huvudsakligen inom möbelindustrin som faner eller som massivt trä för slöjd och hantverk. Masurbildningen är genetiskt betingad. Det finns en mängd olika former av masurmönster som nedärvs med många gener. Kommersiell odling av masurbjörk sker därför bäst genom kloning av framavlade plusträd med god stamform, tillväxt och önskat masurmönster i veden. 2002 anlades en serie klonförsök i bl a Bispgården. Försöksmaterialet innehåller 25 utvalda kloner från Sverige, Finland, Ryssland och Vitryssland, som ska användas för undersökningen. Omfattning och genomförande Examensarbetet skall omfatta beskrivning av exteriör habitus samt analys av sambandet mellan yttre utseende av stammen och vedens masurmönster i radiellt och tangentialt stamsnitt. En upprepning av försöksmaterialet (maximalt 25 träd) kommer därför att avverkas, torkas och hyvlas respektive svarvas till 25 jämförbara föremål. Det framställda materialet fotograferas och beskrivs i en vetenskaplig rapport. För det handgripliga arbetet med avverkning, sönderdelning, torkning och svarvning kommer att finnas hjälp på plats i Bispgården. Arbetet skall genomföras under hösten-vintern 2017/18 och arbetet redovisas under 2018. Ansökan innehällande CV och personliga uppgifter ställs till Svenska Lövträdföreningen, c/o Björn Gustafsson, Flingeboda 909, 71594 Odensbacken. Mer information och kontaktperson: Owe Martinsson, owe.martinsson@gmail.com, 070-6649667. a

Bilaga 2. Tekniska data Bilaga 2. Träddata. Tabell 1. Träddata för masurbjörk. VANLIGA NAMN VETENSKAPLIGT NAMN URSPRUNG TRÄDSTORLEK MEDELVIKT SOM TORKAD MASURBJÖRK TRÄDATA MASURBJÖRK, KARELSK BJÖRK BETULA PENDULA VAR. CARELICA KARELEN, FINLAND, RYSSLAND 10-20 M HÖGT, 0,3-0,6 M I DIAMETER 625 KG/M3 HÅRDHET BRINELL 2,9 BROTTSTYRKA ELASTISK STYRKA KRYMPNING Källa: Kärnsund 2017. Tabell 2. Träddata för Glasbjörk. 122,5 MPa 120,3 GPa RADIELL: 6,0% TANGIENTIELL: 10,0% VOLYM: 16,0% T/R RATIO: 1,7 Tekniska data Densitet 580-620 kg/m3 vid 0% fuktkvot (u) 630-720 kg/m3 vid 15% fuktkvot (u) Krympning Krymper från rått till 0% fuktkvot 5.3% radiellt och 7.8% tangentiellt Tryckhållfasthet 54-60 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot Draghållfasthet 137 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot 7 MPa vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot Böjhållfasthet 107-123 MPa vid 12% fuktkvot Elasticitetsmodul 13000-15000 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot Skjuvmodul 12 MPa vid 12% fuktkvot Slaghållfasthet 100 kj/m2 vid 12% fuktkvot Hårdhet - nka: 460 på ändytan och 420 på längsytan vid 12% fuktkvot - Brinell: 2.2-2.7 på längsytan vid 12% fuktkvot Fibermättnadsområde 28.9% Råfuktkvot 95% i kärnveden, 92% i splintveden Termisk utvidgning 1.98 x10-6m/ C parallellt, - (26.3 x10-6m/ C radiellt Källa: Träcentrum 2017a. b

Bilaga 3. Frågeformulär Intervjufrågor Tabell 3. Träddata för Vårtbjörk. Tekniska data Densitet 580-620 kg/m3 vid 0% fuktkvot (u) 630-670 kg/m3 vid 15% fuktkvot (u) Krympning Krymper från rått till 0% fuktkvot 5.3% radiellt och 7.8% tangentiellt Tryckhållfasthet 54-60 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot Draghållfasthet 137 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot 7 MPa vinkelrätt mot fiberriktningen vid 12% fuktkvot Böjhållfasthet 107-123 MPa vid 12% fuktkvot Elasticitetsmodul 13000-15000 MPa parallellt med fiberriktningen vid 12% fuktkvot Skjuvmodul 12 MPa vid 12% fuktkvot Slaghållfasthet 100 kj/m2 vid 12% fuktkvot Hårdhet - nka: 460 på ändytan och 420 på längsytan vid 12% fuktkvot - Brinell: 2.2-2.7 på längsytan vid 12% fuktkvot Fibermättnadsområde 28.9% Råfuktkvot 74% i kärnveden, 72% i splintveden Termisk utvidgning 1.98 x10-6m/ C parallellt, - (26.3 x10-6m/ C radiellt Källa: Träcentrum 2017b. Tabell 4. Träddata för Björk, generellt Björkvirkets tekniska egenskaper Täthet (vid 12% fuktkvot) 640 kg/m3 Lätt - - - X - - Tungt Gran Asp Furu Al Björk Ask Bok Ek Hårdhet (vid 12 % fukt) 420 nka Mjukt - - - X - - Hårt Gran Al Furu Asp Björk Ask Ek Bok Seghet (Böjhållfasthet 115 Mpa) Sprött - - - - - - Segt Gran Asp Furu Al Ek Ask Bok Björk Källa: Träcentrum 2017c. d

Bilaga 3. Klonernas läge i försöksfältet Bilaga 3. Klonernas läge i försöksfältet Klonernas läge i försöksfältet Klon Rad 1 Rad 2 Rad 3 Rad 4 Rad 5 Rad 6 Rad 7 Summa 1 2 1 1 1 3 3 4 1 1 5 1 1 1 1 1 5 6 7 1 1 2 8 1 1 1 1 4 9 10 11 1 1 1 1 4 12 13 1 1 1 1 1 5 14 15 1 1 1 2 5 16 17 18 1 1 19 1 1 2 4 20 1 1 1 1 4 21 1 1 1 1 1 5 22 23 24 1 1 1 3 25 1 1 1 4 26 1 1 1 1 1 6 27 1 1 1 2 5 28 1 1 29 1 1 1 1 4 30 2 1 1 1 5 31 32 1 1 1 1 1 5 33 1 1 1 1 1 5 34 1 1 1 2 1 6 35 1 1 1 1 4 36 37 1 1 1 1 1 5 38 3 1 1 2 7 39 1 1 1 2 5 40 1 1 1 1 4 Summa 18 15 17 16 16 15 15 112 m

Bilaga 4. Klon 2: Vuono, Haparanda Bilaga 4. Klon 2 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning n

Bilaga 5. Klon 5: Stavby, Uppland Bilaga 5. Klon 5 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning o

Bilaga 6. Klon 8: K334, Petrozavodsk Bilaga 6. Klon 8 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning p

Bilaga 7. Klon 11: Petrozavodsk 110 Bilaga 7. Klon 11 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning q

Bilaga 8. Klon 13: E7882, Finland Bilaga 8. Klon 13 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning r

Bilaga 9. Klon 19: Finskt Plusträd Bilaga 9. Klon 19 Exteriör 19 Interiör, Rotskär; radiellt 19 Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning s

Bilaga 10. Klon 20: E5138, Finland Bilaga 10. Klon 20 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning t

Bilaga. 11 Klon 25: Vesijako, Finland Bilaga 11. Klon 25 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning u

Bilaga. 12 Klon 26: Vesijako, Finland Bilaga 12. Klon 26 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning v

Bilaga. 13 Klon 27: Almnäs, Skaraborg Bilaga 13. Klon 27 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning w

Bilaga. 14 Klon 29: 9 Madjel II, Vitryssland Bilaga 14. Klon 29 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning x

Bilaga. 15 Klon 30: Nordanstig, Hälsingland Bilaga 15. Klon 30 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning y

Bilaga. 16 Klon 32: Sätuna, Uppland Bilaga 16. Klon 32 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning z

Bilaga. 17 Klon 33: Tensta, Uppland Bilaga 17. Klon 33 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning å

Bilaga. 18 Klon 34: Stavby, Uppland Bilaga 18. Klon 34 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning ä

Bilaga. 19 Klon 37: Krokek, Norrköping Bilaga 19. Klon 37 Exteriör 37 Interiör, Rotskär; radiellt 37 Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning ö

Bilaga. 20 Klon 38: Ransberg, Skaraborg Bilaga 20. Klon 38 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning aa

Bilaga. 21 Klon 40: Sikanäs, Sävsjö Bilaga 21. Klon 40 Exteriör Interiör, Rotskär; radiellt Interiör, Tangentiell & longitudinell riktning bb