Går svensk Masurbjörk att sälja utanför den svenska marknaden

Transkript

1 Examensarbete Går svensk Masurbjörk att sälja utanför den svenska marknaden - och hur ser den svenska marknaden ut Författare: Handledare: Harald Säll Examinator: Johan Lindeberg Handledare, företag: Håkan Schüberg, Torsta AB Datum: Kurskod:2TS10E, 15 hp Ämne: Skogs- och träteknik, examensarbete Nivå: Kandidat Institutionen för Teknik

2 Sammanfattning Masurbjörken utbredningsområde räknas till Norge, Sverige, Finland och ett bälte in i Baltikum och Vitryssland. Virket är eftertraktat då de i vissa fall har ett rikligt mönster eller väldigt flammig struktur. Masurbildningen kommer sig av en naturlig tillväxtstörning vilket gör att masurbjörkar bara förekommer fritt i naturen som solitärer. Användningsområdet är numer i huvudsak vid knivtillverkning men även andra mindre snickeriföremål. Masurbjörken har till några för år sedan även använts till faner och uppbringat höga råvarupriser för dem som uppfyller kvalitetskraven. Vid odling är masurbjörkarna skötselintensiva om man vill uppnå hög kvalité. Masurbjörk började odlas i Sverige under 80-talet och det har fortsatt att i mindre skala anläggas små bestånd. Kunskapen om masurbjörk är relativt låg ute i landet och det som framförallt saknas är kunskap om hur man får avsättning för virket och var man vänder sig för att sälja. Arbetet syftar till att kartlägga den svenska marknaden för masurbjörk samt att försöka bestämma virkesvärdet hos två bestånd anlagda i Västerbotten. Arbetet har genomförts genom en marknadsundersökning och en fältstudie. Marknadsundersökningen grundar sig i intervjuer och är avgränsad till de aktörer som använder masurbjörk i serietillverkning (i Sverige), samt masurbjörksuppköpare (från Finland men även tyska fanertillverkare ingick). Fältstudien genomfördes genom stickprovsmätningar, 10 provytor fördelades inom varje bestånd. Diameter och höjd mättes inom provytorna för att kunna beräkna stamvolym och utifrån marknadsundersökningen beräkna ett virkesvärde. Typ av masurbildning fastställdes också. Av marknadsundersökningen framkom att de svenska knivtillverkarna gärna köper svensk masurbjörk förutsatt att kvalitén är bra nog. Det som efterfrågas är virke från knöl- eller halsmasur med tätt masurmönster. Av de utländska aktörerna var det en finsk virkesköpare som ville köpa svenskt virke. Han köpte all typ av masurbjörk. Virkesvärdet hos de 15 åriga bestånden i Västerbotten beräknades utifrån priserna den finske virkesköparen angav och uppkom i ~9400 kr/ha respektive ~7000kr/Ha. Att försöka prissätta ett bestånd utan att först fälla det är vanskligt eftersom kvalitén sätts efter masurstukturen hos trädet och den syns först när trädet är fällt. Vidare finns ingen standardisering av virkeskvalliten utan allt görs subjektivt av respektive virkesaktör. Prissättningen bygger på att de träd med synlig masurbildning och tillräckliga dimensioner uppfyllde mönsterkravet. Efterfrågan internationellt är i dagsläget låg, inom landet köper knivtillverkarna förhållandevis små volymer av hög kvalitet, så det går att sälja masurbjörk. Marknaden är trendkänslig som med alla trädslag och har man ett bestånd så bör skötseln inriktas på att få grova, kvistfria stammar som genererar hög avkastning. Skall man anlägga ett bestånd är klonat plantmaterial att föredra. II

3 Abstract Sedan 80-talet har man i Sverige på försöksnivå anlagt små bestånd av masurbjörk, stora kunskapsluckor finns framförallt hur man säljer och vem man säljer virket till. Arbetet syftar till att beskriva marknaden för masurbjörk samt att beräkna virkesvärdet hos två bestånd i Västerbotten. Arbetet bygger på en marknadsundersökning och en fältstudie. I Sverige köper knivtillverkare masurbjörk årligen, det går även att sälja till finska virkesköpare. För de två undersökta bestånden i Västerbotten, 15 år gamla beräknades virkesvärde till ~9400 kr/ha respektive ~7000kr/Ha. Om man sköter ett masurbjörksbestånd finns det stor chans att få hög avsättning för virket även i framtiden. Nyckelord: Masurbjörk, Betula pendula var. carelica, virkesmarknad, III

4 Förord Med detta arbete avslutas Skogs och träprogrammet vid Linnéuniversitetet. Iden till arbetet kommer från Håkan Schuberg, Torsta AB som också agerat som lärare under utbildningens gång. Stort tack Håkan för ditt stöd och dina motiverande diskussioner. Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Harald Säll vid Linnéuniversitetet som har stöttat mig genom detta arbete och som först introducerade masurbjörk och dess potential för mig. Jag vill även tacka de företag som deltagit i arbetet och gjort arbetet möjligt samt de markägare som gladeligen visat sina bestånd och berättat om dess historia. IV

5 Innehållsförteckning Sammanfattning II Abstract III Förord IV Innehållsförteckning V 1. Introduktion Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar 5 2. Material och metod Metodik Tillvägagångssätt Marknadsundersökning Fältundersökning Material Resultat Marknadsundersökningen Vilka uppköpare finns Vilka kvalitetskrav har uppköparna? Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag? Går det att sälja masurbjörk till finska/tyska uppköpare? Vilka volymer krävs då i så fall? Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare? Fältundersökningen Bestånd Bestånd Virkesvärde Diskussion och slutsatser Diskussion Diskussion marknadsundersökning Diskussion fältundersökning Slutsatser Slutsatser marknadsundersökning Slutsatser fältundersökningen Referenser Bilagor 25 V

6 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Masurbjörken naturliga utbredningsområde sträcker sig från södra Norge, in över Svealand vidare över i södra Finland, Karelen, Baltikum och Vitryssland (Martinsson, 1995). Masurbildningen har sitt ursprung i en naturlig genetisk nedärvd tillväxtstörning hos vårtbjörk. Missbildningen gör att bristningar i kambiet (tillväxtzonen för ved och bark) uppstår. I själva bristningen upphör tillväxten, i området runt bristningen fortsätter dock tillväxten vilket gör att veden blir ojämn med små gropar. Allteftersom trädet försätter att växa uppstår ofta nya bristningar i anslutning till de gamla och masurbildningen fortsätter. Vid masurbildning färgas veden i anslutning till bristningarna bruna och det uppstår en flammig vedyta som beror på att fibrerna kring bristningarna följer vedytan. Allt detta ger masurbjörken sitt karaktäristiska utseende (Pettersson & Säll, 2008). Vanligen delar man in masurbjörk i fyra olika huvudtyper. Dessa är Knölmasur, Halsmasur, Randmasur och Ringmasur (Nylinder, Pape & Fryk 2006). Oftast är naturligt förekommande masurbjörk en blandning mellan dessa huvudtyper. Utseendemässigt skiljer sig de olika huvudtyperna åt och det är framförallt stamformen samt mönstret eller strukturen på veden som skiljer sig åt. Stammen hos knölmasur är mer eller mindre knölig av småbulor. Halsmasur har ansvällningar på stammen där masurbildningen sker. Mellan ansvällningarna är det smalare partier, halsar där ingen masurbildning sker och består av vanlig ved. Både knölmasur och Halsmasur utvecklar ved med de typiska bruna v-formade strecken som syns i stammens tvärsnitt. Det är även detta mönster som fanerindustrin är intresserad av, även hos knivtillverkarna är det eftertraktat. Randmasur har längsgående åsar på stammen med masurbildning i. Masurbildningen sker ojämnt i stammens längdriktning och är därför inte lika eftertraktad som knöl- och halsmasur (Pettersson & Säll, 2008). Ringmasur kännetecknas av att det är åsar som växer (tvärs stammen) och som bildar ringar på stammen. Ringmasur kallas ibland Ismasur då dess ved kan var mycket flammig men saknar de bruna v-formade strecken i masurbildningen. Eftersom masurbjörken har en tillväxtstörning är den naturligt förekommande masurbjörken senväxt och har kort, böjd och krokig stam. Bland självföryngrad masurbjörk finns en klassificering av stamformen där 1

7 masurbjörken delas in i tre typklasser: rakstammig, kvistig och buskliknande (Pettersson & Säll, 2008). Emanuelsson (1999) använder sex klasser för att dela in masurbjörken efter deras utseende. Då masurbjörken har en naturlig tillväxtstörning är den inte konkurrenskraftig nog att förekomma i naturliga bestånd utan endast som solitärer (Emanuelsson, 1999). Idag finns det både förädlat frömaterial och klonade plantor för de som vill anlägga masurbjörksbestånd. Masurbjörk som fritt i naturen pollineras ger masurplantor i ~ % av fallen. Förädlat frömaterial ger masurplantor i upp 60-70%. Vid användning av klonade plantor från en masurbjörk med känd masurstruktur ger 100 % av plantorna masurbjörk med samma masurstruktur som moderträdet (Pettersson & Säll, 2008) Skötsel Beroende på vilket material som används vid etableringen skiljer sig skötseln åt initialt Förädlat frömaterial Vid etablering bör det vara mellan 1600 och 2500 plantor/ha, beroende på förädlingsgrad och marktyp. Röjningen är viktig då masurbjörk kräver mycket ljus för att masurbildningen skall fortgå samt att tillväxten skall hållas uppe. Masuregenskaperna visar sig oftast inte förrän vid mellan 7-10 års ålder varför urvalet av plantor som skall röjas bort ofta är svårt. Oftast är de största plantorna de utan masurbildning. Första gallringen bör ske vid tio års ålder och då rikta in sig på de träd som saknar masurbildning. Därefter gallra med tre till tio års mellanrum, masurbjörkarna skall hela tiden ha fritt uppåt och trädkronorna skall ha utrymme att utvecklas. Beståndet avverkas vi ca års ålder då risken för rödkärna ökar markant efter det Klonade plantor Eftersom masurbildningen kommer att ske i samtliga plantor kan plantantalet minskas till mellan plant/ha. Plantorna bör märkas ut så att de senare går att urskilja från naturligt uppkomna plantor som vid röjningen skall tas bort. Andra plantor mellan masurbjörkarna fyller ingen funktion. Första gallringen sker först närmare års ålder, när trädkronorna börjar närma sig varandra. Efterföljande gallring var femte till tionde år. Kronorna skall stå fritt och uppta halva trädhöjden.. Beståndet avverkas vi ca års ålder. Oavsett hur beståndet är anlagt, börja stamkvista tidigt, när plantan har en diameter ~3-4 cm vid roten är det lämpligt att börja. Halva trädhöjden skall hela tiden ha grönkrona för hög tillväxt (i ung ålder kan 2/3 av trädhöjden ha grönkrona). Stamkvista nerifrån smala grenar, aldrig grövre än lillfingret 2

8 för att undvika rödkärna samt att andra skadegörare får möjlighet att etablera sig (Pettersson & Säll, 2008; Martinsson, 1995). Vid anläggning av masurbjörksbestånd bör beståndet skyddas mot viltbetesskador, effektivast är att hägna beståndet med viltstängsel. Eftersom masurbjörk har högre sockerhalt än vanlig björk (Pettersson & Säll, 2008) är det mycket begärligt som älgfoder. Med detta i åtanke är det lämpligt att anlägga bestånden nära bebyggelse eller vägar med mycket rörelse för att minska risken för viltskador. Även sork kan orsaka skador på masurbjörken, ett sätt att minimera sorkskador är att försöka hålla undan kraftig gräsväxt. Det finns även särskilda sorkskydd som kan sättas på plantorna, dessa fungerar även utmärkt som uppmärkning av plantorna så att de lättare går att urskilja från självföryngrade björkplantor så att rätt björkplantor röjs bort. Sorkskydden är gjorda av plast och är konformade, konerna är konstruerade så att de inte hämmar tillväxten när plantorna växer upp Produkter I Sverige är det endast vid knivtillverkning som masurbjörks används i serietillverkning. Masurbjörk används i allehanda smyckesföremål och även möbler men det sker i liten skala och inte i serieproduktion. Både faner av masurbjörk och massiv masurbjörk används i möbeltillverkning. Fanertillverkning av masurbjörk har tidigare skett i Sverige men idag finns ingen sådan verksamhet lades Bohmans Fanerfabrik ner och 2014 hade avvecklingen av Nordisk Fanerfabrik slutförts. I Finland har användningen av masurbjörk en helt annan tradition. Den finske konstnären Markku Kosonen har tillverkat konstföremål i masurbjörk som har ställts ut på flera utställningar världen över. Det finns en utbredd tillverkning i Finland allehanda föremål, allt från små souvenirer som pennor och nyckelringar till föremål som köksredskap, skal till mobiltelefoner, attachéväskor och USB-minnen. För att kunna serietillverka produkter av masurbjörk måste det finnas tillgängligt material i tillräckliga volymer. Det måste även vara en jämnhet i kvalitén så att de första produkterna i en serie är någorlunda lik de sista i serien. Om masurbjörk skall användas vid serietillverkning av ex möbler är det endast plantager med klonat material som kan skapa tillräckliga volymer med den jämnhet som krävs Prisbild När man handlar med masurbjörk köps och säljs masurbjörken per kilo friskt virke, inte som ordinarie virkeshandel per m³. Masurbjörk väger ca 930 kg/m³, tall och gran väger ca 850 kg/m³. Enligt Sveaskogs prislista för Norrbotten (Sveaskog 2015) betalas för tall som bäst ca 900 kr/m³to och för 3

9 gran som bäst ca 550 kr/m³to. Martinsson (1995) anger att för grenmasur betalas mellan 4-12 kr/kg, som är den masur som ger sämst avkastning. Omräknat blir priset/m³ som sämst kr/m³ ( 930 kg/m³ x 4 kr/kg ) Masurbjörken i Sverige Under 80-talet anlades de första bestånden med masurbjörk. Detta skedde mer eller mindre som försöksverksamhet då kunskapen i Sverige var liten. Dessa bestånd anlades genom frösådd då det inte fanns några plantor att få tag i. I dag är kunskapen i ämnet bättre, i alla fall hos en handfull sakkunniga/eldsjälar i landet. Generellt är kunskapen om lövträdskötsel dålig hos de svenska skogsägarna, kunskapen om masurbjörk är i det närmaste obefintliga. Det finns dock några visionärer som har vågat att satsa på masurbjörk och anlagt enstaka bestånd. Lövskogsskötseln är mer skötselintensiv än traditionellt barrskogsbruk. Då björken har relativt kort omloppstid, år om målet är kvalitetstimmer (Skogsstyrelsen, 2014) och tillväxten är som störst i ung ålder gäller det att skötseln inte blir eftersatt för att hålla tillväxten uppe. För att få ekonomi i lövskogsbruket krävs det att det finns en marknad som ger avkastning, tillräckligt stor att det är möjligt att sköta skogen på det sätt som krävs för att få den efterfrågade kvalitén. Den kunskap som framförallt saknas hos de skogsägare som satsat på masurbjörk är kopplade till hur de får avsättning för sin masurbjörk. Hur ser marknaden ut i Sverige för masurbjörk? Finns det någon efterfrågan? Vad efterfrågas? Och av vem? Hur ser prisbilden ut? Om kunskapen om virkesmarknaden kunde sammanställas och göras tillgänglig för skogsägarna skulle det öka chanserna till att få god avkastning för sitt arbete och kanske intresset för masurbjörk skulle öka. Grannlandet Finland som långt tidigare än Sverige har satsat på masurbjörk har en fungerande handel med masurbjörk. Den fiska Masurbjörksföreningen som fungerar som en intresseförening och lobbar för ökad användning av masurbjörk i samhället samt att den breda allmänheten skall upptäcka masurbjörken, har funnits i över 50 år. I Sverige finns fortfarande ingen renodlad masurbjörksförening. De finska uppköparna säljer de bästa timret vidare till Tyskland där det går in i fanerindustrin. Det är de sortimentet som ger de högsta priserna, men för det krävs god kvalité. Det fanerindustrin efterfrågar är raka kvistfria stockar som är minst 80 cm lång med riklig masurstruktur och har en diameter över 18 cm. De lägre kvalitéerna säljs bla till Sverige och där är kunderna främst olika knivtillverkare. 4

10 1.2 Syfte och mål Syftet med studien är att beskriva den svenska marknaden för masurbjörk samt att undersöka vilken möjlighet till avsättning som finns utomlands. Arbetet syftar även till att utifrån marknadsundersökningen uppskatta virkesvärdet på två bestånd i Västerbotten. Frågeställningar: Vilka uppköpare finns? Vilka kvalitetskrav har de på virket? Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag? Går det att sälja masurbjörk till finska (danska, tyska) uppköpare? Vilka volymer krävs då i så fall? Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare? Vad är virkesvärdet idag på de två bestånden? 1.3 Avgränsningar Marknadsundersökningen har avgränsats till de svenska företag som använder sig av masurbjörk för serieproduktion (totalt sex olika knivtillverkare). Möbeltillverkare och träsnidare är inte inkluderade i undersökningen då det inte finns något som tyder på att masurbjörk används i serietillverkning. Vidare har undersökningen riktats mot knivtillverkarnas leverantörer/uppköpare i Sverige samt leverantörernas leverantörer. Bland de utländska aktörerna har fokus legat på de fiska uppköparna och den finska masurbjörksföreningen eftersom de är väletablerade på den internationella marknaden. Vidare har även tyska fanerföretag undersökts då de är de stora fanertillverkarna och de som betalar bäst för masurbjörk. Fältstudien är avgränsad till de två försöksbestånd i Västerbotten som anlades år 2000 som del av ett projekt ( Produktutveckling baserad på lövträd från odlad mark i Norrlands inland )som drevs av Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå (SLU). Eftersom det fans påbörjade dokumentation om odlingarna, ex när de anlades samt plantmaterialets ursprung m.m. var de intressanta att följa upp. 5

11 Vid inmätningen av bestånden låg fokus på att mäta in respektive träds huvudstam. Ingen hänsyn har tagits till ev. andel grenmasur som skulle gå att sälja då största delen av värdeutvecklingen ligger i stammen. I virkesvärdesberäkningarna tas bara de träd som har synlig masurutveckling av typerna knöl-, hals-, rand- och ring-masur. Typen buskmasur är bara antecknad och inte inmätt, då de sällan växer till någon dimension. Vid virkesvärdesbedömningen har det antagits att de träd som har tillräckliga dimensioner också har tillräckligt masurmönster för försäljning. 6

12 2. Material och metod 2.1 Metodik Studien består av två delar, en del där faktainsamlingen skett genom intervju och en del där insamlingen sker genom fältstudie. Marknadsundersökningen genomfördes genom att kvalitativa intervjuer med personal som handlar med eller använder sig av masurbjörk i kommersiellt syfte. Intervju som datainsamlingsmetod valdes för att få så preciserad och nyanserad information så möjligt i ämnet (Björklund & Paulsson. 2012). Intervjuerna genomförs som telefonintervju då respondenterna är spridda över stor yta. Intervjuerna har följt en grundmall som har modifierats efter respondenten. Avvikelser från mallen har gjorts för att kunna fördjupa sig i intressanta ämnen/infallsvinklar. Frågorna som ställts har varit öppna utan givna svarsalternativ. Detta för att skapa ett öppet samtal där respondenten berättar om möjligheter och problematik i sin verksamhet. Intervjuerna som genomförts betraktas vara av semistrukturerad karaktär (Patel & Davidsson. 2011). Vid några undantag har även intervjufrågor skickats ut via mail för att få dessa besvarade i skrift. Undantag har gjorts då språkförståelse varit för dålig för att genomföra telefonintervju (finska virkesköpare) eller då personal med kunskap i ämnet varit frånvarande vid tillfrågade företag men då företagen visat intresse för ämnet och haft vilja/intension att delta med fakta/kunskap. Anledningen till att marknadsundersökningen grundar sig i intervjuer är möjligheten till att få en djupare förståelse genom att föra resonemang kring varför marknaden ser ut som den gör samt att det ger möjlighet att följa upp intressanta synsätt/vinklar som uppkommer under intervjuns gång. Företag som undersöktes visas i tabell 1. 7

13 Tabell 1. Undersökta företag. Karesuandokniven AB Hieton Puu ky Marttiini Oy Askvoll & Haugrud AS F. W. Barth &Co.GmbH Hiekka Hyttinen ky Roselli Oy Brusletto & CO Holz Bröker GmbH +Co.KG Raudusenergia Oy Knivsmed Strømeng AS Holz Handel Lauenfoerde GmbH Kallioinen Oy Mehling & Weismann GmbH Pinecom ky Nordbayerische Holzindustrie GmbH Virkkalan Jalopuu Sönke Bruhn GmbH & Co.KG Woodjewel Poropuukko Företag som ej deltog Visaseru ry Danzer GmbH EKA-knivar AB Kainuun Puukko A/S Helle Fabrikker Företag som deltog Casström AB Holm Trävaror AB Oy Skandinavisk Träimport AB Schorn & Groth GmbH Fällkniven AB Tjäder-Läder AB Hakalan Puutukku Oy Mora of Sweden Wallarna Slöjdträ SI Machine Tool Svenska knivtillverkarsvenska återförsäljar Finska masurbjörksföreningen Finska virkesköpare Finska knivtillverkare Norska knivtillverkare Tyska fanerhandlare 8

14 Fältstudien är av kvantitativ karaktär och genomfördes genom att mäta in två bestånd som ligger till grund för en virkesvärdesbedömning. Mätningen skedde genom stickprovsinventering. Objektiv provyteutläggning tillämpades. 2.2 Tillvägagångssätt Tillvägagångsättet delas upp i marknadsundersökning och fältundersökning Marknadsundersökning Urval: Undersökningen startar med att intervjua de som säljer eller använder sig av masurbjörk nationellt. Dessa intervjuer leder förhoppningsvis fram till någon sort leverantör som sedan kan intervjuas för att på så sätt leta sig fram till någon/några olika uppköpare av masurbjörk. Snöbollsmetoden. Efter att intervjuat ett flertal svenska knivtillverkare och kontaktat deras leverantörer för att intervjua dem framgår det med tydlighet att i princip all masurbjörk som används i någon större mängd kommer från finska leverantörer. Efter att ha kontaktat finska masurbjörksföreningen för att se om det fanns någon hjälp att få togs kontakt med de virkesköpare som finska masurbjörksföreningen hade kontaktuppgifter till på deras hemsida (Visaseru 2015). Av de kontaktade företagen på finska masurbjörksföreningens hemsida var det tre av tio som svarat. En svarade att de inte var intresserad. Två företag, OY Skandinavisk Träimport AB och Hakalan Puutukku Oy svarade på ställda frågor. OY Skandinavisk Träimport AB trodde själva att de var de störst i Finland på handel med masurbjörk. De omsatte årligen ca kg masurbjörk. Efter att de finska kontakterna hade betas av söktes kontakt med Tysk fanerindustri. Där gjordes urvalet bland de som i första hand hade hemsida med engelsk textning och som visade på handel med masurbjörk. De tyska företagen kontaktades uteslutande via mail. De finska och norska knivtillverkare som serietillverkar knivar med masurbjörk kontaktades också via mail. Under intervjuernas gång dokumenterades informationen fortlöpande genom anteckningar. Efter varje intervju renskrevs informationen och sammanfattades. Vid kvarstående frågor eller oklarheter kontaktades respondenten på nytt för att undvika brister i intervjumaterialet Fältundersökning Bestånden valdes ut bland de bestånd som ingick SLU:s projekt Produktutveckling baserad på lövträd från odlad mark i Norrlands inland (Martinsson. 2015). 9

15 Kriterier för urval var dels bestånd som sköts enligt gällande kunskap och som har varit hägnade samt bestånd som varit hägnade men som inte har skötts. Beståndet planterades år Plantorna togs fram från fröplantage med ursprung från finska Loppi. Mätningen genomfördes under 2 dagar under april-månad st cirkelprovytor mättes i varje bestånd. Vid bestånd 1 hade cirkelprovytorna radien tio meter, dvs. en area på 314 m². Då snödjupet vid bestånd 2 gjorde att skidor måste användas vid mätningarna, minskades provytornas radie till 5,64 m (radie 100 m²). Provytans radie mäts med måttband av märket Spencer. Inom varje cirkelprovyta mäts stamdiametern vid 0,8 m höjd (normalt mäts diametern på 1,3 m höjd. 0,8 m kommer av att finska Hakalan Puutukku Oy som kan/vill köpa från Sverige har angett 0,8 m som minsta längd) samt att masurtypen fastställs genom okulär besiktning och antecknas. De träd vars diameter överstiger 13 cm mäts stamhöjden till den höjd där stammen håller 13 cm. Diametern mäts genom att korsmäta, d.v.s. mäta trädstammen från två håll, med 90 vinkel. Därefter tas ett medelvärde av de två uppmätta diametrarna Till detta används en enkel manuell klave av märket Haglöfs. Stamhöjden mäts med en tumstock från marken. Därefter genomförs en förenklad volymberäkning med formeln: ym = ᴨ x radien² x stamhöjden För att genomföra virkesvärdesbedömningen används de uträknade volymerna och de lägsta pris för masurbjörk som framkommit under intervjuerna enligt formeln: ym Lägsta kilopris = Virkesvärde För att räkna om pris/kg till pris/m³ användes formeln: pris/kg x kg/m³. För varje provyta summeras värdet på respektive stam så att ett virkesvärde för respektive provyta uppnås. Därefter räkans medelvirkesvärde för samtliga provytor ut. Slutligen räknas virkesvärdet/ha ut genom att multiplicera medelvirkesvärdet för bestånd 1 med 31,8 och medelvirkesvärdet för bestånd 2 med 100 (provytornas area skiljer sig för de två bestånden). 2.3 Material Vid fältmätningen användes: manuell klave av märket Haglöfs, Spencer måttband (25 m), måttstock i trä från Hultafors, anteckningsmaterial (block A4, blyertspenna), handhållen gps av typen Garmin astro 320. Bestånd 1: beståndet är anlagt i Västerbotten, ca 40km sydösts om Storuman och på ca 255 möh. Närmare bestämt N E (Sweref 99 TM). Beståndet ligger på gammal åkermark. Beståndet är 0,8 Ha stort och har ett stamantal på ~787 st/ha. Medeldiametern på 0,8 m höjd är 10,9 cm. Vid anläggning av beståndet användes svart plast mellan plantorna för att hålla 10

16 tillbaka gräs. Vidare har gräset slagits mellan plantraderna för att gynna plantorna. Beståndet har gallrats en gång (för ett år sedan) då stamantalet halverades, stamkvistning har gjorts över tid men bör intensifieras för att uppnå maximal virkesvärdesutveckling. Beståndet är anlagt bredvid skogsägarnas boningshus och är synligt från huset. Bestånd 2: beståndet är anlagt i Västerbotten, 14 km nordost om Vilhelmina och är på ca 378 möh. Närmare bestämt N E Beståndet är 0,7 Ha stort och har ett stammantal på 1420 stam/ha. 11

17 3. Resultat Nedan redovisas resultaten från undersökningen, resultaten är uppdelade i marknadsundersökning och fältundersökning. 3.1 Marknadsundersökningen Nedan redovisas resultaten från undersökningen utifrån de frågeställningar som initialt redovisades Vilka uppköpare finns Det finns fyra svenska knivtillverkare som köper masurbjörk för sin produktion: Casström AB Fällkniven AB Mora of Sweden SI Machine Tool Vidare finns tre svenska återförsäljare som köper in masurbjörk och sedan säljer vidare: Holm Trävaror AB Tjäder-Läder AB Wallarna Slöjdträ Samtliga uppger att de skulle köpa svensk masurbjörk om kvalitén var tillräckligt bra. I dagsläget köper en knivtillverkare masurbjörk från Vitryssland. Två knivtillverkare köper masurbjörk från finska leverantörer, en av dessa köper masurbjörk där han kommer över bra parti, bästa köpen uppger respondenten görs på Blocket.se. En knivtillverkare köper masurbjörk från svensk återförsäljare (som i sin tur köper från Finland). Tabell 2. Ursprung på masurbjörk hos knivtillverkarna. Svensk Vitryssland Finland återförsäljare Övriga Knivtillverkare 1 X Knivtillverkare 2 ( )X Knivtillverkare 3 X Knivtillverkare 4 X X I kolumnen Övriga ingår mindre privata leverantörer, Blocket.se, marknader mm. Ordningen på knivtillverkarna är inte densamma som i texten ovan. 12

18 Tabell 3. Ursprunget på masurbjörken hos de svenska återförsäljarna. Finsk Svensk masur masur Återförsäljare 1 Återförsäljare 2 Återförsäljare 3 X X Ett finskt företag är intresserad av svensk masurbjörk, Hakalan Puutukku Oy. X Bland de kontaktade tyska företagen angav Schorn & Groh GmbH att de normalt går att sälja direkt till den tyska fanerindustrin. I dagsläget köper de dock inte in någon masurbjörk alls och har inte gjort så de senaste två åren, den tyska marknaden för masurbjörksfaner är i princip död i dagsläget Vilka kvalitetskrav har uppköparna? Samtliga knivtillverkare och återförsäljare har definierat kvalité som kvistfritt virke med så tät masurstruktur som möjligt. Diametern på stocken spelar även in, då allt för liten diameter minskar möjligheterna till att få ett högt utbyte vid sågning. De anger även att de skulle köpa fanerkvalité (tätt mönstrat, kvistfritt med en stockdiameter över 18 cm)om det var möjligt. Formen på virket som levereras varierar från färskt rundvirke till sågade, torkade knivämnen i specificerade dimensioner. Tabell 4. Masurbjörkens bearbetningsform vid leverans, hos knivtillverkarna. Färskt rundvirke Okantat ~50 mm tjocka, torkat Sågat, lufttorkat dimension 33x33x1000 mm Sågade knivämnen, torkade X Övrigt Knivtillverkare 1 Knivtillverkare 2 X Knivtillverkare 3 X Knivtillverkare 4 X X X I kolumnen Övriga ingår alla andra former av delning och torkningsgrad. Av de knivtillverkare som köpte sin masurbjörk med Finskt ursprung, både direkt och via återförsäljare, angav samtliga att de får sortera bort mycket då de ej uppfyller ställda krav på masurstruktur. En knivtillverkare försökte själv syna virket innan det köps. Övriga tillverkare övervägde att personligt syna virkespartierna innan köp, de uppgav att det var 13

19 problematiskt att göra då de beställer från Finland. Det angav även att problematiken kring klassificeringen av masurstrukturen gjorde att det kunde variera kraftigt mellan olika leveranser, ibland tät struktur - bland väldigt gles struktur. Av de tillverkare som medverkat i intervjuerna är det endast knivtillverkare 4 som kan tänka sig att köpa färskt rundvirke för att såga de själv. Övriga köper sågat virke i olika grad. Återförsäljare 1 köper virket torkat, okantat i varierande bredd med tjocklekar på 26, 40, 52 och 80 mm. Bredden varierar från 100 mm 250 mm. Längden varierar mellan 0,5 1,2 m. Masurstrukturen varierar enligt återförsäljaren från bra till obefintlig som ser ut som vanlig björk. De angav själv att de inte var nöjda med kvalitén då masurstrukturen varierade kraftigt mellan leveranstillfällena. Återförsäljaren besiktar leveransen och sorterar själv in den i tre klasser: A, B och faner. Klassningen sker godtyckligt utefter masurstrukturens täthet. Återförsäljare 1 angav att de skulle köpa svensk masurbjörk om någon kunde leverera. Virket måste vara sågat, helst torkat, gärna sågat till knivämnen då knivtillverkare var deras största kunder. Återförsäljare 2 använder leverantörens klassindelning av kvalité som delar in träklossarna i tre klasser: standard, super och extrem. Återförsäljare 2 var nöjd med kvalitén på klossarna och angav att de håller jämn kvalité. De var bara intresserad av att köpa färdiga knivämnen då de inte sågade något själva. Återförsäljare 3 köper in svensk lokalodlad masurbjörk från en privatperson, både färskt rundvirke och torkat köptes. Återförsäljaren var nöjd med kvalitén som köptes men angav att det kunde vara svårt att bedöma masurstrukturens täthet då rundtimmer köptes. Återförsäljare 3 angav att han köpte virke från de som kunde leverera rätt kvalité. Kvalité för Återförsäljare 3 avgjordes av masurstrukturens täthet. Hakalan Puutukku Oy skiljer på två olika kvalitéer vid handel, fanerkvalité och kvistig. Fanerkvalité skall vara kvistfri, rak stam, minsta längd 90 cm och minsta diameter i topp under bark 19 cm. Tillåten rödkärna är max 6 cm. Virket får ej ha sprickor. Masurmönstret skall vara mycket bra på båda sidor av stocken. För kvistig gäller: bra masurstruktur i båda ändar på stocken, minsta längd 80 cm, minsta diameter 13 cm i topp under bark, kvistar tillåtna, små böjar tillåtna, ingen rödkärna. Företaget köper alla typer av masurbjörk, knöl- hals- rand- och ring-masur. OY Skandinavisk Träimport AB anger att i normalfallet använde de tre klasser för att kvalitetsklassa masurbjörken, A, B och faner-kvalité. Deras kunder var i huvudsak kunder som de hade haft länge (upp till tjugo år) och som visste precis vilken kvalité de ville köpa. Till vissa trogna kunder kunde de använda sig av upp till sex klasser för att dela in masurbjörken. 14

20 Klassindelningen gjordes genom visuell inspektion och byggde på erfarenhet och oskrivna regler/överenskommelser. Hos Schorn & Groth GmbH är efterfrågad kvalité: fyrsidigt kvistfritt, rakt, färskt rundtimmer. Kvantiteterna skall överstiga tio ton för att vara säljbart samt minsta diametern 18 cm med en längd 70 cm. Längder över 270 cm är sällsynt och ger de riktigt höga priserna. Eftersom att masurstrukturen varierar i stocken betalas lägre pris för de stockar som sämre mönstring. Ingen definition av bra respektive dåligt mönster Inom vilket prisspann ligger masurbjörken idag? Priserna som knivtillverkarna betalar ligger inom prisspannet kr/kg. Av de som har uppgett priserna är fördelningen som tabell 5. Tabell 5. Pris som betalas av knivtillverkarna. Prisbild (kr/kg) Knivtillverkare 1 Knivtillverkare 2 75 Knivtillverkare 3 87 Knivtillverkare Med återförsäljare 1 genomfördes intervjuer med tre olika personer vid företaget, ingen har kunnat uppge vad de betalar för pris för masurbjörken utan alla har angett att det beror på hur euro-kursen står. Återförsäljare 2 betalade vid intervjutillfället mellan 11kr/knivämne för standard och 102 kr/knivämne för extrem. Återförsäljare 3 betalar 250 kr/kg för färskt rundvirke. Priset har legat stabilt lång tid utan större variation. OY Skandinaviska Träimport AB anger att om de skulle köpa svensk masurbjörk skulle de inte betala mer än 1,5 /kg. De hade själv 3-5 uppköpare som köpte, sågade och torkade masurbjörken innan den levererades. Hakalan Puutukku Oy har denna säsong betalat 3 /kg för fanerkvalité och 0,5 /kg för kvistig. Detta är priser för färskt rundvirke. Schorn & Groth GmbH uppgav att sedan marknaden dök 2008 har prisnivån legat still. Priset har således legat mellan 3 5 /kg. 15

21 Tabell 6. Prisöversikt Pris kr/kg Pris kr/m³ Knivtillverkare Knivtillverkare Knivtillverkare Återförsäljare OY Skandinaviska Träimport AB Hakalan Puutukku Oy Schorn & Groth GmbH Går det att sälja masurbjörk till finska/tyska uppköpare? OY Skandinaviska Träimport AB ville helst inte köpa svensk masurbjörk. Det skulle störa den inhemska handeln med masurbjörk och de hade nog problem med masurbjörk från Vitryssland där de säljer masurbjörken för billigt. Hakalan Puutukku Oy vill köpa svensk masurbjörk. De förväntar sig dock att priserna kommer att sjunka den närmaste tiden, detta då en stor mängd odlad masurbjörk börjar komma ut på marknaden. De har redan börjat se en minskning av priserna. Om svenska skogsägare vill sälja virket till dem bör de kontakta företaget via mail (mattila.hakalanpuutukku@kopteri.net) innan avverkning påbörjas. I dagsläget går det ej att sälja fanerstockar av masurbjörk till den tyska fanerindustrin då marknaden för masurbjörksfaner är i princip död (ett företag angav att de inte köpt in något sedan 2013). I normalfallet går det. Tillvägagångssättet för handel är att ca sex månader före planerat uttag kontakta aktuell chef och redovisa planerat uttag. 16

22 3.1.5 Vilka volymer krävs då i så fall? Mängderna som köps in varierar mellan ~40 kg 1000 kg per inköp hos knivtillverkarna. Samtliga knivtillverkare anger att de har sett en ökad efterfrågan. Det varierar mellan knivtillverkarna hur stora leveranser av masurbjörk de köper samtidigt. Vid intervjutillfället förbrukar de största knivtillverkarna ~1000kg/år. Viktigaste parametern i val av leveransstorlek är tillgången och priset, priset styrs till stor del av valutakursen för den utländska masurbjörken. Återförsäljare 1 köper 3~4 ton masurbjörk var annat år. Minsta pott som köps in ligger kring kg om kvalitén är bra. För att det skulle vara intressant att köpa måste volymen ligga kring kg. Avståndet till virket är inte avgörande utan det är kvalitén på virket som avgör. Återförsäljare 2 köper bara in knivämnen. De köper ca 200 ämnen/år, alla kvalitéer. Återförsäljaren köper uteslutande från finsk leverantör som specialiserat sig på knivar och knivtillverkning. När de köper in material försöker de köpa in årets förbrukning vid ett tillfälle, om volymen var tillgänglig. Återförsäljare 2 angav att de skulle kunna köpa svensk masurbjörk om någon kunde leverera färdiga knivämnen, minsta volym skulle vara 200 bitar. Kvalitén skulle minst motsvara den nuvarande leverantörens och de köpte bara från registrerade företag. Återförsäljare 3 köper in svensk lokalodlad masurbjörk från en privatperson. Årligen köps ca 100 kg in. Återförsäljaren angav att det inte är volymen utan kvalitén som avgör om det blir köp eller inte. Hakalan Puutukku Oy vill ha minst 10 ton för kvistigt virke och minst 1 ton av fanerstock. Schorn & Groth GmbH har krav på att volymen skall överstiga tio ton för att de skulle vara intresserad Finns det något maxavstånd för att få över utländska uppköpare? Finska masurbjörksföreningen ville inte svara på några frågor rörande den finska handeln med masurbjörk. De hänvisade till de länkar de hade på deras hemsida. 17

23 Hakalan Puutukku Oy anger att det pga avståndet kanske kan vara aktuellt att såga upp stockarna innan transport för att öka lönsamheten men att det inte är något krav. Schorn & Groth GmbH anger att de inte har någon bortre gräns. Det är efterfrågan som styr. 3.2 Fältundersökningen Resultaten av fältundersökningen redovisas beståndsvis Bestånd 1 Totalt hade 62 % av björken masurbildning av någon typ, en del var blandningar, för fördelning mellan masurtyperna se tabell 7. Medeldiametern på 0,8 m höjd var 10,9 cm. Tabell 7. Utfall masurbildning, bestånd 1. Knölmasur Halsmasur Randmasur Ringmasur Buskmasur Utan masur 38 % 6 % 8 % 8 % 4 % 38 % Att totala andelen björk överstiger 100 % beror på att några björkar var blandtyper och räknats med i flera kategorier. De björkar som inte uppvisar någon masurbildning är tydligt högre och grövre och bör gallras ur för inte påverka masurbjörkarnas tillväxt negativt, se Bilaga 1 för träddimensioner Bestånd 2 Medeldiametern på 0,8 m höjd är 10 cm. I beståndet är det totalt 65 % av björkarna som har masurbildning, för fördelning mellan masurtyperna se tabell 8. Marken som beståndet är anlagt på är gammal åkermark. Beståndet är hägnat och är i princip helt oskött. När beståndet anlades bodde skogsägarna ej på orten. 18

24 Tabell 8. Utfall masurbildning, bestånd 2. Knölmasur Halsmasur Randmasur Ringmasur Buskmasur Utan masur 26 % 11 % 11 % 7 % 13 % 35 % Att totala andelen björk överstiger 100 % beror på att några björkar var blandtyper och räknats med i flera kategorier. För mätresultat och träddimensioner se Bilaga Virkesvärde Efter 15 år är de bedömda virkesvärdet hos bestånd 1 ~9 400 kr/ha. Efter samma tid är de bedömda virkesvärdet i bestånd 2, ~7 000 kr/ha. 19

25 4. Diskussion och slutsatser Diskussion och slutsatser redovisas separat och uppdelade på marknadsundersökning och fältundersökning. 4.1 Diskussion Diskussionen delas in i marknadsundersökning och fältundersökning Diskussion marknadsundersökning För att få större nyansering av intervjuerna skulle de helst ha genomförts på plats hos respektive respondent och inte som telefonintervju som nu genomfördes. Fler nackdelar med att genomföra intervju över telefon är att stora delar av det mänskliga mötet missas och den information det kan ge i form av kroppsspråk, gester och tonfall (Björklund & Paulsson. 2012). Det är oftast svårare att över telefon skapa samma förtroende som ett mänskligt möte skapar förutsättningar för. Stora fördelen med telefonintervju är att de kan genomföras relativt rationellt ur ett tids- samt kostnads-effektivt sätt. Risken för att påverka respondenten i någon riktning, medvetet eller omedvetet är också mindre då telefonintervju genomförs. Vidare hade bättre resultat uppnåtts hos de utländska aktörerna om de hade kontaktats via telefon och på deras hemspråk, varken personliga intervjuer eller intervjuer på hemspråken kunde genomföras av ekonomiska skäl samt bristande språkkunskaper, även tidsaspekten spelade in vid val av kontaktmetod och intervjugenomförande. Det hade varit rationellt att genomföra en enkätstudie i ämnet men då hade möjligheten att fördjupa sig inom vissa aspekter gått förlorad samt att eftersom marknaden är tämligen begränsad hade möjligheten till att få tipps om olika aktörer gått förlorad. Det var lite förvånande att de utländska aktörerna inte var mer intresserad av att köpa svensk masurbjörk. Detta förklaras såklart av att efterfrågan har gått ner. Som i alla trendstyrda branscher kommer efterfrågan att gå upp och ner i cykler. Det är bara att hoppas att de skogsägare som har masurbjörk på sina marker har rätt masurbjörkstyp och att de sköter sina bestånd så att de blir intressanta för den svenska marknaden och därmed ger hög avkastning. 20

26 4.1.2 Diskussion fältundersökning De undersökta bestånden var bara 15 år gamla, att undersöka ett bestånd i så ung ålder kan tyckas vara onödigt då de skall växa till sig i ca 35 år till. Det har dock varit intressant att se om det finns något virkesvärde överhuvudtaget i ett så ungt bestånd, vilket det har visa sig att det gör. För att få visa på masurbjörkens fulla virkesvärdepotential hade det varit intressantare att mäta in ett äldre välskött bestånd som är avverkningsmoget. Att masurbjörken kan producera hisnande virkesvärden är tämligen välkänt däremot från vilken ålder/dimension det går att sälja virket och vad man kan förvänta sig för pris har inte varit känt. Eftersom snödjupet och föret i bestånd 2 gjorde att skidor var de enda alternativet att ta sig fram på var jag av rationella skäl tvungen att minska radien på provytorna. Med mindre provytor ges ett mindre representativt mätresultat. Provytornas radie (5,64 m) i kombination med att beståndet var ett homogent odlad bestånd utan större variationer anser jag mätresultatet var fullt tillräckligt för att kunna bedöma ett ev virkesvärde. Med olika storlek på provytorna ger det inte fullt jämförbara resultat bestånden emellan. Det ger dock en fingervisning huruvida det är någon skillnad i ett skött respektive ett oskött bestånd. Denna skillnad kommer givetvis att öka med tiden eftersom de bestånd som nu är gallrat kommer att fortsätta växa medan de oskötta beståndet med största sannolikhet kommer att avta i tillväxt och att masurbildningen kan hämmas. Det kan för vissa skogsägarna vara intressant att se att det finns värde även i ett hittills oskött bestånd och att det inte är för sent att ta tag i skötseln, även om man i ett oskött bestånd har tappat i tillväxt och att man inte bör vänta mycket till innan skötseln startas. Hur masurbjörksvirket klassas kvalitetsmässigt är helt avhängt på masurstrukturen och på mönstret. Det går inte att se på trädet hur mönstrat virket är. Först när trädet är fällt går det att få en första uppfattning genom att se på stockändarna. Därför är det vanskligt att försöka bedöma ett virkesvärde på stående träd. I virkesvärdesbedömningen som är gjord har jag utgått från att de träden med tillräckliga dimensioner har godkänd mönstring. Det som ytterligare försvåraren virkesvärdesbedömning är att det inte finns någon standard för klassificering av masurbjörksvirke utan all klassning bygger på en subjektiv bedömning som varierar mellan olika aktörer i branschen. Sverige borde likt Finland ha en masurbjörksförening som knyter samman markägare med förbrukare av masurbjörk, samt förmedlar kunskap. Det närmaste vi har idag är Svenska lövträdsföreningen som är en ideell intresseförening som verkar för att tillvarata, samordna och utveckla odling, produktion och användning av lövträd och andra mindre vanlig träd (Svenska lövträdföreningen. 2015). 21

27 4.2 Slutsatser Slutsatserna delas in i marknadsundersökning och fältundersökning Slutsatser marknadsundersökning Marknaden för masurbjörk i Sverige är begränsad till ett fåtal användare, den är trots detta fortfarande intressant då företagen som köper sin masurbjörk från i huvudsak Finland är i överlag missnöjd med kvalitén. Har man som privat skogsägare ett välskött bestånd med grov masurbjörk finns möjlighet att få avsättning för virket i Sverige. Detta förutsatt att det är masurbjörk av typen knölmasur eller halsmasur. För att få högst avkastning för virket bör det sågas och torkas innan försäljning. Om möjlighet finns sågas virket upp till knivämnen då det är högst efterfrågan på dessa. För masurbjörk av typen ring- eller randmasur är det svårare att få avsättning för virket i Sverige. På marknaden utomlands har den senaste tiden efterfrågan gått ner. De tyska fanertillverkarna har i princip slutat att köpa in masurbjörk och den inhemska finska marknaden störs av att masurbjörk från Vitryssland säljs billigt. Det går fortfarande att sälja masurbjörk till åtminstone en finsk uppköpare, denna har även lägre kvalitetskrav än de svenska knivtillverkarna och köper alla typer av masurbjörk. Som redovisats ovan finns det till och med avkastning för ett oskött masurbestånd i femtonårs ålder i dagsläget. Eftersom det inom några år kommer att finnas betydligt större andel av odlad finsk masurbjörk i avverkningsbar ålder kommer nog möjligheten att sälja till Finland att minska. Därför bör man som skogsägare som satsar på masurbjörksodling inrikta sin skötsel mot att odla kvalitativt sågvirke, dvs grova kvistfria stammar, gärna med klonat material för att säkerställa att man får den i Sverige efterfrågade knölmasurbjörken Slutsatser fältundersökningen Redan efter 15 år finns det ett relativt högt virkesvärde om man vill sälja de stammar som gallras ut, man bör dock ha i åtanke att minsta volym för försäljning till Finland är i dagsläget 10 ton. På detta tidiga stadium (15 års beståndsålder) är det inte någon avgörande skillnad på virkesvärdet beroende på om beståndet är skött eller inte, 22

28 eftersom den finska virkesköparen bara gjorde skillnad på kvistigt virke och fanerstockar. Skillnaden kommer dock att ändras med tiden då värdetillväxten avstannar då bestånden inte sköts. 23

29 5. Referenser Björklund, P & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur AB Hagkvist, R. (2007). Curly birch and its management in Finland. Cost E42 Growing value broadleaved treespecies meeting & workshop: Production and utilization of highquality birch. Finland June, 2007 Martinsson, O. (1995). Odling av masurbjörk en outvecklad nisch för svenskt skogsbruk (Fakta skog: 11) Uppsala: Institutionen för skogsskötsel, SLU Umeå Nylinder, M. Pape, R. & Fryk, H.(2006). Björktimmer. Förädling, egenskaper och skador. Uppsala: Tierps tryckeri AB. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder, att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB. Pettersson, B-E. & Säll, H. (2008). Masurbjörk. Sävsjö: Klassons Mediebyrå och Interwere Mediedesign AB. Skogforsk (2015). Hemsida för Skogforsk. Verktyg/ymberakning/ [ ] Skogsstyrelsern. (2014). Skogsskötselserien nr 9, Skötsel av Björk, Al och Asp. Jönköping. Skogsstyrelsen. Sveaskog (2015). Hemsida för Sveaskog. [ ] Svenska Lövträdsföreningen (2015). Hemsida. [ ] Visaseru. (2015). Finska masurbjörksföreningens hemsida. [ ] Muntliga Källor Owe Martinsson. Pensionerad forskare. SLU. Muntlig kommunikation

30 6. Bilagor Bilaga 1: Mätresultat bestånd 1 Bilaga 2: Mätresultat bestånd 2 25

31 BILAGA 1 Mätresultat bestånd 1. Prov yta Träd nr del 1 0,8 m del1 del 1 del2 (m) del 2 (m) Tot. värde träd Knölmasumasur Hals- Randmasur Ringmasur Buskmasur , X ,020 94,6 13 1,5 0, , ,1 X ,016 74,8 14 0,8 0, , ,0 X , X ,012 57, ,2 X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X ,018 84,4 13 1,4 0, , ,8 X , X ,008 35, ,3 X ,011 49, ,4 X provyta 1 631,8 Utan Masur bildning 1

32 Prov yta Träd nr del 1 0,8 m del1 del 1 del2 (m) (m) Tot. värde träd Knölmasur Halsmasur Randmasur Ringmasur Buskmasur , X , X ,011 49, ,4 X , X , X ,011 49, ,4 X X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X X , X , X , X , X ,018 84,4 13 1,85 0,02 114, ,5 X , X ,011 49, ,4 X , X , X provyta 2 346,6 Utan Masur bildning 2

33 Prov yta Träd nr del 1 0,8 m del1 del 1 del 2 (cm del2 (m) del 3 (cm (m) del 3 Tot. värde träd Knölmasumasumasumasur Hals- Rand- Ring- Buskmasur , X , X , X , X ,011 49, ,4 X , X ,011 49, ,4 X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X , X X , X , X ,012 57,2 14 1,4 0,02 100, ,4 X ,014 65,7 13 0,8 0,01 49, ,1 X , X , X ,2 0, ,6 13 0,8 0,01 49, ,0 X , X , X , X , X , X , X , X , X ,1 0,011 49, ,4 X provyta 3 888,5 Utan Masur bildning 3