Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Relevanta dokument
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

+5 GRADER. Klimatet förändras

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

JANUARI Sammanfattning av svenskt internationellt samarbete för hållbar utveckling i hav och kustområden. Marina initiativet

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Sårbara platser. Sårbara platser

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Lena Lindström, Norrköping IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimat, vad är det egentligen?

Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Sveriges läkarförbund

Fuktcentrums informationsdag

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1


BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimat och ekosystem i förändring

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Med miljömålen i fokus

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Klimatförändring och försäkring

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Försäkring i förändrat klimat

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Forum Syds policy för miljö och klimat

Naznoush Habashian, Försvarsmaktens Hållbarhetschef. Försvarsmaktens arbete på energioch klimatområdet

Försäkring i förändrat klimat

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Övergripande planer, strategier etc

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg


Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Anpassning till ett förändrat klimat

Förslag den 25 september Geografi

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Sverige inför inför klimatförändringarna

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatförändringar. i Ronneby kommun

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Integrering av klimatanpassning i RSA-arbetet Exempel Staffanstorps kommun Klimatrisker och krisberedskap, SKL

Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Våra roller vid en kris

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Transkript:

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1

Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys 3. Klimat och säkerhet Globala utmaningar

1. Klimatförändringar Utgångspunkt: IPPC:s klimatscenarier Temperaturhöjning och större variationer Nederbördsökningar och större variationer Nederbördsminskningar i redan torra områden Stora landmassor nära syd- och nordpolen får större medeltemperaturökning än övriga områden

Klimatförändringar i Sverige Medeltemperaturökning ca 3-5 % till 2080. Antalet varma dagar och perioder av värmeböljor förväntas bli fler. Nederbördsmönster förändras och öka i stora delar av landet under vår, höst och vinter, och minska under sommar. Dessutom nederbörd mest i form av regn. Havsnivåhöjning: ca 0,2-0,6 meter till 2100.

Påverkan på olika områden Jordbruk och skogsbruk Byggnader, industri och tjänster Transport och energi Hälsa och vattenresurser Kust och fiske Ekosystem och biodiversitet

Regeringens målsättningar 40 procents lägre utsläpp 2020 jmf med 1990- års nivå. Användning av fossila bränslen för uppvärmning ska vara avvecklat till 2020 Till 2050 ska Sverige ha en energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

2. Klimatanpassningsarbete i Sverige Klimatanpassning: ett initialt skede Utgångspunkt: arbete med risker, sårbarheter och kriser ska ske av samma aktörer som är ansvariga under normala omständigheter: Ansvar ligger på den kommunala nivån Centrala myndigheter och regering sätter ramar i form av lagstiftning men kan även ge expertstöd

Det kommunala självstyret Kommunallagen 1991:900: Kommunerna är ansvariga för: Fysisk planering och byggnader Grundläggande samhällsfunktioner såsom skola och barnomsorg Vattenförsörjning och avloppssystem Sophantering Räddningstjänst Landstingen är ansvarig för sjukvård.

Lagrum med betydelse för klimatanpassningsarbete Plan- och bygglagen SFS 1987:10 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys Samlingsbegrepp för en rad olika verktyg och metoder och inkluderar: 1) Riskanalys: Kvantitativ analys av risker Passar väl avgränsade system, ofta tekniska 2) Sårbarhetsanalys: kvalitativ analys av svagheter i motstånds- och hanteringsförmåga Riktar sig mot öppna och komplexa system där det är svårt att uppskatta sannolikheter

3. Klimat och säkerhet Miljötillståndet i världen Miljö- och klimatsäkerhet Klimatförändringar och konflikter

Miljötillståndet i världen, UNEP Afrika: Försämrad mark och negativ påverkan på skogar, sötvatten, marina och kustnära resurser; irreguljära nederbördsmönster; okontrollerad urbanisering. Omfattande vattenoch livsmedelsbrist är att vänta. Östra Asien: Bristande urban luftkvalitet och avfallshantering, sötvattenstress, förlust av biodiversitet och avskogning.

Forts Miljötillstånd i världen Västra Asien: Vattenbrist, försämrad mark, försämrade kustområden och marina ekosystem, okontrollerad urbanisering. Europa: Luftföroreningar, förlust av biodiversitet, sötvatten stress och matkriser p.g.a. beroendet av produktion från andra delar av världen. Nordamerika: Energi- och vattenbrist.

Forts. Miljötillståndet i världen Sydamerika och Karibien: Erosion, föroreningar av kustområden och hav, förlust av biodiversitet och okontrollerad urbanisering. Australien och oceanen: Svår torka och vattenbrist. Polarregionerna: Avsmältning av glaciärer, förlust av biodiversitet, kollaps av fiskebestånd, kommersiella aktiviteter (exv. utvinning av naturresurser).

Centrala områden Kustregioner Vattentillgång och vattenkvalitet Livsmedelssäkerhet Kollaps av fiskebestånd

Miljö och säkerhet Med miljö och säkerhet avses hur miljö- och resursrelaterade problem kan påverka regioners och staters stabilitet och säkerhet vilket därigenom också påverkar förutsättningarna för en rättvis och hållbar global utveckling. Även hot mot människors livsbetingelser är en miljö- och säkerhetsfråga när större grupper berörs. Inriktnings-pm om miljö och säkerhet

Relationen miljö- eller klimatförändringar och konflikt Ett indirekt förhållande Threat multiplier Konfliktdrivande faktorer: Sårbara samhällen Fattigdom Svaga stater Migration

Dimensioner av säkerhetshot Förstärkning av redan existerande miljöproblem och utlösa miljörelaterat migration. Nya konfliktkonstellationer kan komma att uppstå till följd av klimatförändringarnas effekter på havsnivå, frekvens av stormar och översvämningskatastrofer. Risken för tipping points

Riskelement en intensifiering av vattenbrist till följd av minskade färskvattenresurser; en reducering av livsmedelsproduktion och en allt osäkrare livsmedelsförsörjning till följd av ett nyckfullare väder; en ökning av antalet översvämningskatastrofer och stormar, vilket särskilt drabbar de befolkningstäta kustområdena; en storskalig (och miljörelaterad) migration

Sårbarhet inför klimatförändring Exponering: hur en region/plats kommer att exponeras för klimatförändringens fysiska effekter. Känslighet: hur känslig regionen/platsen är för denna exponering. Anpassningskapacitet: huruvida det finns kapacitet till anpassning som gör det möjligt för regionen/platsen att möta denna exponering

Environment, Climate Change and Security facing the challenges Ordförandeskapskonferens arrangerad tillsammans med FM, Sida, MSB, FortV. Syfte: uppmärksamma länkarna mellan utveckling, konflikt och klimatförändring. Klimatförändringarna kommer hårdast att drabba de mest sårbara samhällena Dela erfarenheter av klimatanpassningsarbete