SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index

SCB:s analysmodell med Nöjd-Elev-Index Betyg Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! Elever om gymnasieskolan Göteborg våren 2008

Elever om gymnasieskolan Göteborg våren 2008

Sammanfattning Sammanfattning Syftet med elevundersökningen är att utreda hur elever i gymnasieskolan ser på sin skola och därigenom tillhandahålla ett tydligt och åtgärdsinriktat underlag för ett förbättringsarbete. Totalt svarade 13 749 elever i kommunala och fristående skolor på enkäten vilket motsvarar en svarsandel på 77 procent. Svarsandelen varierar påtagligt mellan de olika skolorna. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0-100. Ju högre desto bättre betyg. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. Diagram A. NEI och kvalitetsfaktorernas betygsindex för samtliga gymnasieskolor i Göteborg, 2007 och 2008. NEI Förtroende Skolarbete Trivsel Lärarna Information Bemötande Infytande/Ansvar Elevdemokrati Bedömning Miljö 2007 2008 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Helhetsbetyget för verksamheten i sin helhet, d.v.s Nöjd-Elev-Index (NEI) blev för hela Göteborg 61. Medelindex för modellens samtliga faktorer blev 64. Det finns liksom tidigare starka skäl för att i förbättringsarbetet satsa på faktorerna Skolarbetet och Miljö. Dessa har hamnat i prioriteringsmatrisens kritiska kvadrant II med en effekt över medeleffekten och ett betyg under medelindex. Faktorerna tillhör därmed första prioriteringsgrupp. I kvadrant I, med en effekt över medeleffekten och ett betyg över medelindex, har faktorerna Trivsel och Lärarna hamnat. Dessa faktorer tillhör därmed andra prioriteringsgrupp. Högst effekt har Miljö, Skolarbetet och Trivsel erhållit vilket pekar på att förändringar av dessa faktorer har stor betydelse för hur eleverna bedömer verksamheten i sin helhet, NEI. För att höja betyget för faktorn Miljö bör man främst arbeta med att förbättra skolmaten och elevutrymmena samt luften i klassrummen. Elevernas möjlighet till omväxlande skolarbete är en viktig indikator som försämrar medelindex något för faktorn Skolarbete. Vad gäller Trivseln är det främst arbetsron på lektionerna som bör förbättras.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Uppdraget...5 SCB:s analysmodell med NKI...6 Resultat...8 Teknisk rapport...14 DIAGRAM OCH TABELLER Diagram 1.1 Modellstrukturbild, alla skolor...17 Diagram 1.2 Prioriteringsmatris, alla skolor...18 Tabell 1.1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna, alla skolor...19 Diagram 1.3 Andel som gett högt respektive lågt betyg, alla skolor...23 Diagram 2.1 Modellstrukturbild, kommunala skolor...24 Diagram 2.2 Prioriteringsmatris, kommunala skolor...25 Tabell 2.1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna, kommunala skolor...26 Diagram 2.3 Andel som gett högt respektive lågt betyg, kommunala skolor...30 Diagram 3.1 Modellstrukturbild, fristående skolor...31 Diagram 3.2 Prioriteringsmatris, fristående skolor...32 Tabell 3.1 Svarsfördelning för de olika indikatorerna, fristående skolor...33 Diagram 3.3 Andel som gett högt respektive lågt betyg, fristående skolor...37 Tabell 4.1-4 Faktorernas betygsindex samt NKI redovisat efter bakgrundsvariablerna, alla skolor...38 Tabell 5.1-13 Frågorna 12-16 redovisade efter kön, alla skolor...41

Uppdraget Uppdraget Uppdragsgivare: Göteborgs Stad Kontaktperson vid statskansliet: Monica Örtenblad Datainsamlingsperiod: 2008-02-18 2008-03-17 Undersökningsledare: Jenny Hjort Frågeblankett: Jenny Hjort Rapport: Jenny Hjort Modellanalys: Jenny Hjort Tabeller och diagram: Maria Raptidou Datainsamling: Marie Gullberg 5

SCB:s analysmodell med NEI SCB:s analysmodell med NEI Nöjd-Elev-Index. Modellens uppbyggnad Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NEI, dels av ett antal faktorer som speglar olika aspekter av den undersökta verksamheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar aspekter av det verksamhetsområde som avses. De svarande eleverna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg. Vilka indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive kvalitetsfaktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Indexberäkningar Eleverna betygsätter alltså de olika aspekterna (enskilda frågorna) på 10-gradiga skalor. Vid omräkning till betygsindex transformeras resultaten till en ny skala som går från 0 till 100 och dessutom tilldelar modellen delfrågorna vikter efter deras betydelse för faktorn ifråga. Ju högre index desto nöjdare är eleverna med respektive faktor. Den 10- gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexn (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått Analysmodellen beräknar för varje faktor ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NEI, och respektive kvalitetsfaktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget NEI, dvs. i vilken utsträckning NEI förväntas att öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NEI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NEI minska med en enhet. Prioriteringsmatris I den så kallade prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet) placeras modellens faktorer in med hänsyn till sina betygsindex och sina effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är eleverna med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas den ha på helhetsbetyget, NEI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med ett kryss vars skärningspunkt ligger vid medelbetygsindex och medeleffekt för de i modellen ingående kvalitetsfaktorerna i just den aktuella undersökningen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt NEI bör man enligt 6

SCB:s analysmodell med NEI modellen främst prioritera faktorer som ligger långt till höger i matrisen, dvs. de med höga effektmått. Faktorer med låg effekt på NEI behöver inte prioriteras ens om de fått låga betyg av eleverna. Tolkningen av kvalitetsfaktorernas effektmått Hur skall man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det skall inte tolkas som att de faktorerna skulle vara av mindre vikt för verksamheten. Effektmåttet anger vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex har. Effektmåttet är beroende av faktorns standard vid undersökningstillfället och av vilka förväntningar eleverna i dagsläget har på faktorns betygsnivå. 7

Resultat Resultat Nedan redovisas undersökningens resultat för helheten (kommunala plus fristående skolor) som grundar sig på modellbild, prioriteringsmatris, tabell 1.1 och bakgrundstabellerna. Först redovisas faktorernas betygsindex, effektmått och vilka faktorer som hamnat i vilka kvadranter. Vidare görs jämförelser mellan olika gymnasieskolor. Slutligen redovisas betygsindex för olika grupper av svarande. Frågorna i modellen Analysmodellen som används i denna undersökning består av nio faktorer. De frågeområden som hör till de olika faktorerna redovisas inom parentes efter respektive faktor. Skolarbetet (fråga 1: 1-8) Trivsel (fråga 2: 1-4) Lärarna (fråga 3: 1-4) Information (fråga 4: 1-5) Bemötande (fråga 5: 1-6) Inflytande/ansvar (fråga 6: 1-4) Formell elevdemokrati (fråga 7: 1-2) Bedömning (fråga 8: 1-3) Miljö (fråga 9: 1-10) Vidare ingår i frågeblanketten tre frågor som ligger till grund för Nöjd- Elev-Index, NKI, (fråga 10:a-c). De konkreta indikatorer eller delfrågor som ingår i respektive faktor framgår även av tabell 1.1 och av modellbildens hänvisningar till frågeblanketten. NEI och faktorernas betygsindex och effektmått NKI: 61. Detta motsvarar ett betyg på 6,5 på den tiogradiga skalan. Medelindex: 64 Medeleffekt: 0,5 Kvalitetsfaktorer med betyg över undersökningens medelindex: Bemötande (78), Trivsel (73), Lärarna (68) och Inflytande/Ansvar (66). Kvalitetsfaktorer med betyg under undersökningens medelindex: Elevdemokrati (48), Miljö (58), Bedömning (62), Skolarbetet (63) och Information (63). 8

Resultat Diagram B. Faktorerna Trivsel, Skolarbetet och Miljö har störst betydelse för förbättring av helhetsbetyget NEI. Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 70 60 Info Bemötande Trivsel Lärarna Inflytande Bedömning Skolarbetet Miljö 50 Elevdemo 40 30 Lägre prioritet 20 Prioritera Effekt 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Kommentarer: I diagrammets kvadrant I har faktorerna Trivsel (73) och Lärarna (68) hamnat. Faktorn Trivsel har fått ett högt betysindex och betygen för dess frågor ligger mellan 6,4 och 8,8 (se tabell 1.1). 83 procent av eleverna instämmer helt eller delvis med påståendet jag känner mig trygg i skolan. 72 procent av eleverna uppger också att de trivs med sina kurskamrater. Faktorna Lärarna består av fyra frågor vilka har fått betyg som ligger mellan 7,0 och 7,5. Samtliga frågor har fått höga betyg av ungefär hälften av eleverna. I kvadrant II finner man de ur åtgärdssynpunkt särskilt kritiska faktorerna. I denna kvadrant har två av faktorerna hamnat, Skolarbetet (63) och Miljö (58). Vad gäller faktorn Skolarbetet är de svarande främst missnöjda med utrymmet för att tänka fritt och testa idéer, hur omväxlande skolarbetet är, studietakten samt schemat där drygt två av tio ger dessa indikatorer låga betyg. Faktorn Miljö är den faktor som fått högst effektmått. Mest missnöjda är eleverna med hur skolmaten smakar, fyra av tio har gett denna indikator lågt betyg. Ungefär var tredje svarande 9

Resultat ger även låga betyg på indikatorerna miljön i matsalen, elevutrymmena samt luften i klassrummet. I kvadrant III återfinns faktorerna Information (63), Bedömning (62) och Elevdemokrati (48). Betyget under medelindex pekar på att förbättringar är möjliga. De lägre effektmåtten innebär dock att det inte är lika effektivt att satsa på dessa faktorer som på faktorerna inom kvadrant I och II, för att nå ett högre NEI. Elevdemokrati är den faktorn av samtliga som har fått klart lägst index. Mest missnöjda är eleverna med Jag får ta del av besluten som fattas i skolkonferensen, på programråden eller motsvarande, drygt fyra av tio svarande ger låga betyg på denna indikator. Slutligen har vi i kvadrant IV faktorerna Bemötande (78) och Inflytande/Ansvar (66). Faktorer i denna kvadrant behöver inte prioriteras. Det är dock viktigt att deras höga betyg bibehålls eftersom varje kvalitetsfaktors effektmått är knutet till ett betygsintervall kring dess nuvarande nivå. Vad gäller faktorn Bemötande har samtliga frågor fått ett betyg mellan 7,4 och 8,8. Högst betyg har de två frågorna erhållit som rör hur eleven själv bemöter skolans personal och kamrater. Frågan Jag blir väl bemött av mina skolkamrater har även den fått högt betyg, drygt sju av tio har gett denna indikator höga betyg. De tre frågorna vad gäller bemötandet av skolans personal har drygt hälften gett högt betyg. Faktorn Inflytande/Ansvars fyra frågor har fått betyg mellan 6,6 och 7,6 där man är mest missnöjd med huruvida lärarna bry sig om mina synpunkter på innehåll i undervisningen. Jämförelser mellan gymnasieskolorna Variationen mellan skolorna är stor vad gäller hur bra eller dåligt helhetsbetyg (NEI) de erhållit. Från låga 50 till höga 79. För de fristående skolorna har NEI ökat från 66 till 67. För de kommunala gymnasieskolorna är NEI samma som föregående år. Skillnaden i NEI mellan kommunala skolor och fristående är dock fortsatt stor nio indexenheter. Prioriteringsmatriserna för kommunala respektive fristående skolor är tämligen lika och leder till i stort sett samma förbättringsförslag. 10

Resultat Tabell A. NEI per gymnasieskola åren 2004-2008. Kommunala och fristående skolor. 2004 2005 2006 2007 2008 Kommunala skolor Angeredsgymnasiet 58 57 57 55 56 Bräckegymnasiet 56 55 58 59 59 Burgårdens Gymnasium 53 53 55 57 56 Ester Mosessons Gymnasium 59 64 63 64 62 Frölundagymnasiet 56 54 56 53 53 MTG 68 71 73 78 79 Hvitfeldtska Gymnasiet 54 53 55 56 55 IHGR 39 51 47 60 47 Katrinelundsgymnasiet 59 54 57 58 60 YTC/Lindholmens Gymnasium 58 51 51 52 55 Munkebäcksgymnasiet 56 52 47 49 51 Polhemsgymnasiet 62 61 64 69 71 Schillerska Gymnasiet 52 52 56 59 59 Vingagymnasiet 58 59 58 60 58 August Kobb 53 Slottsbergsgymnasiet 61 60 59 Samtliga kommunala 56 55 56 58 58 Fristående skolor Göteborgs Högre Samskola 76 77 76 78 75 SKF:s tekniska gymnasium 53 51 55 Info Komp 49 Rudolf Steinerskolan 71 65 59 67 Göteborgs Tekniska Institut 47 51 51 50 L M Engströms gymnasium 75 71 76 Sigrid Rudebecks gymnasium 79 76 75 Ingrid Segerstedts gymnasium 72 65 63 59 Kitas gymnasium 64 69 65 Portalens gymnasium 61 65 59 Mobil@ gymnasiet/kunskapsgymnasiet 62 74 76 68 Vittra Vasastan (fd Sjölins) 77 68 74 78 NTI-gymnasiet 69 57 Aniaragymnasiet (fd TBV) 59 59 60 60 Göteborgs praktiska gymnasium 64 Cybergymnasiet 45 43 Göteborgs Fria Gymnasium IT-gymnasiet 48 49 Framtidsgymnasiet 79 60 61 Göteborgs Tekniska gymnasium 62 65 71 73 Donnergymnasiet 73 78 UKD Gymnasiet 31 Aspero Idrottsgymnasium 67 62 63 67 Intern IT College, Alfamation 26 Samtliga fristående 68 64 69 66 67 Samtliga skolor 57 59 60 61 11

Resultat Tabell B visar att samtliga skillnader mellan kommunala skolor och friskolor vad gäller betygsindex samt NEI för år 2008 statistiskt säkerställda vilket också var fallet föregående år. Tabell B: Betygsindex för kommunala skolor och friskolor år 2007 och 2008. 2007 2008 Kvalitetsfaktor Kommunala Friskolor Kommunala Friskolor Skolarbete 60* 66* 60* 68* Trivsel 70* 76* 71* 77* Lärarna 65* 72* 66* 74* Information 61* 65* 61* 68* Bemötande 75* 81* 76* 83* Inflytande/ansvar 64* 69* 64* 72* Formell elevdemokrati 46* 51* 44* 57* Bedömning 60* 65* 60* 68* Miljö 56* 61* 56* 64* Förtroende 61* 71* 62* 72* NEI 58* 66* 58* 67* * Statistiskt säkerställd skillnad mellan kommunala skolor och friskolor. Kvalitetsfaktorernas betygsindex efter bakgrund Kön Det finns inga större skillnader mellan hur manliga respektive kvinnliga gymnasieelever rar skolan i olika avseenden. Årskurs Liksom tidigare år är det tydligt att betygen som gymnasieeleverna sätter på sin skola är högst i första årskursen för att sedan sjunka påtagligt för varje högre årskurs upp till tredje och sista årskursen. Ålder Ålder har så starkt samband med årskurs att det nästan är ett mått på samma sak. Liksom tidigare år kan vi se hur betygsindexen sjunker med ökande ålder. Särskilt drastisk är denna förändring när man tittar på na i den mindre grupp av elever som är 21 år eller äldre. Program Även mellan programmen finns skillnader vad gäller NEI och övriga betygsindex. Yrkesdans, naturbruk och barn/fritid är program med låga n på NEI respektive flertalet kvalitetsfaktorer medan naturvetenskapligt, fordons och livsmedel hör till dem med såväl högre NEI som högre betyg på faktorer. 12

Resultat Frågor om våld och hot Nära 40 procent av eleverna anser att det förekommer våld på skolan och balnd dessa menar fyra procent av eleverna att det förekommer daglingen. 15 procent av manliga elever och fem procent av kvinnliga elever har själva blivit utsatta för våld någon gång på skolan under det senaste året. Ungefär var femte kille och var fjärde tjej har känt sig utfrusna vid något tillfälle det senaste året och 18 procent av eleverna anger även att de blivit trakasserade i skolan. Resultaten vad gäller frågorna om våld och hot skiljer sig endast någon eller några procentenhet jämfört med föregående års undersökning. Frågor om utbildningsplanering och vägledning Fler än sex av tio elever har haft ett utvecklingssamtal med sin klassföreståndare under läsåret, vilket är en liten minskning från föregående år. Drygt hälften av eleverna som har haft utvecklingssamtal har fått en skriftlig individuell utvecklingsplan vilket är samma nivå som föregående år. 69 procent av dem som fått en utvecklingsplan tycker att den är till hjälp för dem i studieplaneringen. Endast en av tre elever känner till att det finns ett centralt Vägledningscentrum. Hälsa och livsstil Friskvård I enkäten (men utanför modellen) ingår också frågor om friskvård och livsstil. De tre frågorna har fått betyg mellan 5,9 och 6,2. Mest missnöjd är man med möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i skolan där ungefär en trejedel har gett låga betyg. Livsstil De fem frågorna som rör livsstilen har fått betyg mellan 5,0 och 6,3 där frågan om hur skolan arbetar med kunskaper och attityder till sex och samlevnad är den som har fått lägst betyg. Liksom föregående år är drygt fyra av tio elever missnöjda med detta. 13

Teknisk rapport Teknisk rapport Undersökningens omfattning Omfattning: Totalundersökning avseende elever i samtliga gymnasieskolor i Göteborgs stad. Kommunala skolor: Det totala antalet elever i årskurs 1 3 var 12 820. Friskolor (privata skolor): Det totala antalet elever i årskurs 1 3 var 5 951. Datainsamlingen Metod: Enligt anvisningarna delades enkäterna ut tillsammans med kuvert av respektive klasslärare så att eleverna kunde fylla i dem under lektionstid och direkt under lektionen återlämna den besvarade enkäten till läraren i ett förseglat kuvert. Skolorna återsände sedan de besvarade enkäterna paketvis till SCB för dataregistrering och analys. Enkäterna distribuerades från SCB direkt till respektive gymnasieskola. Mätperiod: Ordinarie veckor för datainsamlingen var veckorna 8-11 år 2008. Svarsfrekvens Svarsantal: 13 749 elever. Kommunala skolor: 9 865 elever. Friskolor: 3 884 elever. Svarsandel totalt: 77 procent. Kommunala skolor: 77 procent. Friskolor: 65 procent. Svarsandel för respektive gymnasieskola redovisas i tabell C. Partiellt bortfall: Med partiellt bortfall menas svarsbortfallet för enskilda frågor bland besvarade frågeblanketter. 14

Teknisk rapport Tabell C. Svarsprocent år 2007 och 2008 2007 2007 2008 2008 Antal Andel Antal Andel svarande svarande svarande svarande Kommunala skolor Angeredsgymnasiet 563 54 571 54 Bräckegymnasiet 685 77 816 86 Burgårdens Gymnasium 1253 57 1295 77 Ester Mosessons Gymnasium 470 66 420 67 Frölundagymnasiet 783 71 701 69 MTG 205 85 216 91 Hvitfeldtska Gymnasiet 1180 62 1406 80 IHGR 138 55 202 100 Katrinelundsgymnasiet 1043 83 1155 98 Lindholmens Gymnasium 723 73 670 76 Munkebäcksgymnasiet 500 64 507 72 Polhemsgymnasiet 793 84 857 89 Schillerska Gymnasiet 586 64 722 89 Vingagymnasiet 487 62 327 44 August Kobb Slottsbergsgymnasiet 162 63 Samtliga kommunala 9571 67 9865 77 Fristående skolor Göteborgs Högre Samskola 366 80 412 86 SKF:s tekniska gymnasium 57 79 Info Komp Rudolf Steinerskolan 30 94 Göteborgs Tekniska Institut 209 62 233 100 L M Engströms gymnasium 417 90 378 100 Sigrid Rudebecks gymnasium 353 78 386 92 Ingrid Segerstedts gymnasium 233 81 243 99 Kitas gymnasium 184 44 Portalens gymnasium 179 75 Mobil@ gymnasiet/kunskapsgymnasiet 114 87 205 100 Vittra Vasastan (fd Sjölins) 177 42 300 73 NTI-gymnasiet 109 52 334 72 Aniaragymnasiet (fd TBV) 132 78 180 86 Göteborgs praktiska gymnasium Cybergymnasiet 314 59 Göteborgs Fria Gymnasium IT-gymnasiet Framtidsgymnasiet 155 71 Göteborgs Tekniska gymnasium 290 81 312 95 Donnergymnasiet UKD Gymnasiet Aspero Idrottsgymnasium 198 59 254 99 Intern IT College, Alfamation Samtliga fristående 3517 59 3884 65 Samtliga skolor 13088 65 13749 77 Svarsbortfallet för enskilda frågor framgår av kolumnen Partiellt bortfall i tabell 1 som redovisar svarsfördelningen. I svarsfördelningarnas procentsumma 100 ingår varken partiellt bortfall eller ingen åsikt. Det innebär att andelen som i tabell 1 gett högt och lågt betyg avser andelen bland de svarande som har betygsatt respektive indikator. Svarsandelen är väsentlig för en undersöknings kvalitet. Ju bättre svarsfrekvensen är, desto säkrare är resultaten. Hur de som inte svarat skulle ha svarat på de olika frågorna har vi ingen kunskap om. Skolor med låg andel svarande kan utifrån vad de själva vet om bortfallet (vilka klasser eller grupper av elever som inte deltagit i undersökningen) göra en egen ring av resultatet om hur representativt det är för skolan. SCB har ingen information om vad som eventuellt är karakteristiskt för enskilda skolors bortfall och dess betydelse för skolans resultat. Detta ska man ha i åtanke då 15

Teknisk rapport resultaten för de olika gymnasieskolorna analyseras och eventuellt jämförs. Vanligtvis har personer i bortfallet ungefär samma uppfattning som de svarande. I år har skolorna haft möjlighet att justera antalet utdelade enkäter. Svarsandelen för de olika kommunala gymnasieskolorna varierar från 44 till 100 procent. Svarsandelen för samtliga kommunala gymnasieskolor blev 77 procent och för samtliga friskolor 65 procent. I en undersökning av detta slag är det rimligt att nå svarsfrekvenser på 80 90 procent. Förklaringsgraden Modellens förklaringsgrad mäts med måttet R 2. Måttet varierar mellan 0 och 1 och anger hur bra modellen förklarar den variationen som finns bland eleverna vad gäller deras bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden för den här typen av undersökningar brukar ligga mellan 0,6-0,8. Det innebär att modellen vanligtvis förklarar mellan 60 och 80 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Förklaringsgraden, R 2, blev 0,62 i årets mätning. Värdet innebär att modellen förklarar cirka 62 procent av variationen vad gäller elevernas bedömning av verksamheten i sin helhet. Enkäten täcker därmed undersökningsområdet på ett acceptabelt sätt. 16

Diagram 1.1 Elevernas enkät Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått 1:1-8 Skolarbetet 63 ±0 1,0 Nöjd-Elev-Index 2:1-4 Trivsel 0,9-1,1 NEI 73 ±0 0,9 0,8-1,0 Elevernas bedömning av 3:1-4 Lärarna 0,5-0,7 gymnasieskolan 68 ±0 0,6 0,0-0,1 Alla gymnasieskolor 4:1-5 Information 0,1-0,3 Hela Göteborg 63 ±0 0,0 0,3-0,5 Våren 2008 5:1-6 Bemötande 0,1-0,3 Antal svar 13749 78 ±0 0,2 0,1-0,3 Inflytande/Ansvar Andel svarande (%) 73 6:1-4 61 ± 0 1,2-1,4 Medelindex 64 66 ±0 0,4 Medeleffekt 0,5 7:1-2 Elevdemokrati 48 ±0 0,2 Fråga 10:a-c Förtroende 8:1-3 Bedömning 64 * Värdet 1,3 innebär att om 62 ±0 0,2 ± 0 betyget för faktorn Miljö 9:1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 58 till 63 då 58 ±0 1,3 * NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat förväntas helhetsbetyget eller NEI öka med 1,3 enheter från 61 till 62,3. 4,2 ± 0,0 2008-03-28 1100000000 17

Diagram 1.2 Göteborgs stad Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 5 70 60 2 3 6 4 8 1 9 50 7 40 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Effekt Våren 2008 Hela Göteborg Samtliga gymnasieskolor inkl. privata skolor Nöjd-Elev-Index NEI 61 Elevernas bedömning av gymnasieskolan Antal svar 13749 Andel svarande 73 % Medelindex 64 64 Medeleffekt 0,5 48 84 Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Skolarbetet 63 1,0 2 Trivsel 73 0,9 3 Lärarna 68 0,6 4 Information 63 0,0 5 Bemötande 78 0,2 6 Inflytande / Ansvar 66 0,4 7 Elevdemokrati 48 0,2 8 Bedömning 62 0,2 9 Miljö 58 1,3 1100000000 =stadsdelens/enhetens medelindex och medeleffekt 18

Tabell 1.1 Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Våren 2008 Hela Göteborg Antal svarande: 13749 Andel svarande i (%): 73 Medeln och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive index. 2008-03-28 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Medel Lägsta Högsta Fr 10:a-10c NEI, HELHET 61 42 86 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 64 41 90 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 63 50 83 Fr 2:1-2:4 TRIVSEL 73 58 89 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 68 53 87 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 63 41 83 Fr 5:1-5:6 BEMÖTANDE 78 63 93 Fr 6:1-6:4 INFLYTANDE / ANSVAR 66 50 85 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 48 18 88 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 62 41 83 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 58 39 81 MEDELINDEX 64 19

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Summa Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Andel ingen åsikt Andel ej svar NEI, HELHETEN 61 42 86 Fr 10:a Om du tänker på din skola i sin helhet hur nöjd är du då med skolan och dess undervisning? 7,0 5,6 8,8 13 40 47 100 0 1 Fr 10:b Är din skola lika bra som du hoppades att den skulle vara? 6,5 4,5 8,7 21 37 42 100 0 1 Fr 10:c Tänk dig en perfekt skola! Hur nära ett sådant ideal tycker du att din skola kommer? 5,8 4,0 8,5 28 46 26 100 0 1 FÖRTROENDE 64 41 90 Fr 11:a Hur bra är din skola jämfört med andra skolor du känner till? 6,9 4,5 9,4 18 36 46 100 0 1 Fr 11:b Om du skulle välja skola i dag, skulle du då välja den skola du nu går i? 6,7 4,2 9,1 24 26 50 100 0 1 SKOLARBETET 63 50 83 Fr 1:1 Skolarbetet känns meningsfullt och intressant 6,9 5,6 8,5 14 40 46 100 2 0 Fr 1:2 Undervisningen är allsidig och saklig 6,6 5,0 8,5 15 48 37 100 4 1 Fr 1:3 Det finns utrymme för att analysera och lösa problem 6,7 5,3 8,5 16 44 40 100 4 1 Fr 1:4 Det finns utrymme för att tänka fritt och testa idéer 6,5 5,2 8,7 20 41 38 100 3 1 Fr 1:5 Jag har tillgång till bra undervisningsmateriel 6,9 5,1 8,9 16 37 47 100 2 1 Fr 1:6 Skolarbetet är omväxlande 6,3 5,0 8,2 21 44 34 100 3 1 Fr 1:7 Studietakten passar mig 6,6 5,2 8,1 20 38 42 100 2 1 Fr 1:8 Jag är nöjd med mitt schema 6,6 5,1 9,5 23 32 45 100 2 1 TRIVSEL 73 58 89 Fr 2:1 Jag känner mig trygg i skolan 8,8 7,2 9,9 5 12 83 100 2 0 Fr 2:2 Jag trivs med studierna 7,3 5,8 8,8 13 34 54 100 2 0 Fr 2:3 Det råder arbetsro på lektionerna 6,4 4,7 8,4 22 39 39 100 2 1 Fr 2:4 Jag trivs med mina kurskamrater 8,2 6,1 9,3 8 19 72 100 2 1 LÄRARNA 68 53 87 Fr 3:1 Lärarnas ämneskunskaper är mycket goda 7,5 5,2 9,3 10 32 58 100 3 0 Fr 3:2 Lärarna förklarar så att jag förstår 7,0 5,5 8,7 14 38 49 100 2 1 Fr 3:3 Jag får den hjälp och handledning med studierna som jag behöver 7,0 5,3 8,9 15 37 48 100 3 1 Fr 3:4 Jag har bra kontakt med mina lärare 7,1 5,5 8,9 15 33 52 100 3 0 20

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar INFORMATION 63 41 83 Fr 4:1 Lärarna har givit en tydlig beskrivning på kursens/ utbildningens mål 7,0 5,1 8,8 14 39 46 100 4 1 Fr 4:2 Jag kan lätt få hjälp av lärare om jag har problem med studierna eller annat som rör utbildningen 7,0 5,0 8,9 15 38 47 100 5 1 Fr 4:3 Information om ändringar i schemat och annat som är viktigt för mig i mitt skolarbete fungerar bra 6,6 3,5 9,0 21 34 45 100 5 1 Fr 4:4 Jag kan lätt få kontakt med min studie- och yrkesvägledare på min skola 6,7 5,0 8,3 21 35 44 100 12 1 Fr 4:5 Jag har stor nytta av studie- och yrkesvägledares och Vägledningscentrums insatser när det gäller studie- och yrkesval 5,9 3,8 8,6 29 38 33 100 22 2 BEMÖTANDE 78 63 93 Fr 5:1 Jag blir väl bemött av skolledningen (rektor, studierektor) 7,5 4,9 9,5 13 27 60 100 8 1 Fr 5:2 Jag blir väl bemött av lärarna 7,9 6,3 9,2 7 28 65 100 3 2 Fr 5:3 Jag blir väl bemött av skolans övriga personal 7,4 6,1 9,2 11 32 57 100 7 1 Fr 5:4 Jag blir väl bemött av mina skolkamrater 8,4 7,0 9,5 5 19 76 100 3 2 Fr 5:5 Jag bemöter skolans personal på ett bra sätt 8,6 6,6 9,5 4 16 80 100 4 1 Fr 5:6 Jag bemöter mina skolkamrater på ett bra sätt 8,8 6,9 9,7 3 13 84 100 4 1 INFLYTANDE / ANSVAR 66 50 85 Fr 6:1 Lärarna bryr sig om mina synpunkter på arbetssätt 6,8 5,3 8,7 17 38 45 100 8 1 Fr 6:2 Lärarna bryr sig om mina synpunkter på innehåll i undervisningen 6,6 4,9 8,5 19 40 41 100 9 1 Fr 6:3 Lärarna uppmuntrar mig att ta ansvar för mina studier 7,3 5,5 9,0 14 31 55 100 6 1 Fr 6:4 Jag tar ansvar för mina studier 7,6 5,7 8,7 11 29 60 100 4 1 FORMELL ELEVDEMOKRATI 48 18 88 Fr 7:1 Jag har möjlighet att påverka beslut innan de fattas i elevråd, programråden eller motsvarande 5,6 3,1 9,1 35 36 30 100 18 1 Fr 7:2 Jag får ta del av beslut som fattas i skolkonferensen, programråden eller motsvarande 5,1 2,2 8,7 41 34 25 100 21 2 21

Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Andel svar efter elevernas bedömning Medel Lägsta Högsta lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa Andel ingen åsikt Andel ej svar BEDÖMNING 62 41 83 Fr 8:1 Mina lärare informerar mig regelbundet om mina studieresultat 6,0 3,7 8,4 28 39 33 100 4 1 Fr 8:2 Jag blir rättvist bedömd i mina studier 6,7 5,3 8,6 19 37 44 100 5 2 Fr 8:3 Jag vet vad som krävs för att få det betyg jag eftersträvar 7,1 5,1 8,8 15 34 51 100 4 2 MILJÖ 58 39 81 Fr 9:1 Skolmaten är god 5,3 2,3 9,3 41 29 29 100 4 1 Fr 9:2 Det finns goda möjligheter att äta under skoldagen 6,7 4,4 9,0 22 30 47 100 3 2 Fr 9:3 Miljön i matsalen/caféet är bra 6,1 3,3 8,7 30 32 38 100 4 3 Fr 9:4 Jag är nöjd med: - undervisningslokalerna 6,7 4,9 8,9 19 37 44 100 3 1 Fr 9:5 - elevutrymmena 5,7 3,6 8,4 34 35 32 100 4 1 Fr 9:6 - skolans utrustning (datorer, labsalar etc) 6,3 4,1 9,3 27 33 40 100 3 1 Fr 9:7 - biblioteket och dess verksamhet 6,3 2,2 8,6 26 32 42 100 15 1 Fr 9:8 - städningen i skolan 7,0 5,0 8,9 18 32 51 100 6 1 Fr 9:9 - toaletterna 6,2 3,0 8,9 29 32 40 100 5 1 Fr 9:10 - luften i klassrummen 5,9 4,0 8,2 31 36 33 100 4 1 Frågor utanför modellen FRISKVÅRD Jag är nöjd med: Fr 14:1 - möjligheterna till motion och fysisk aktivitet i skolan 5,9 2,8 9,1 31 34 35 100 9 1 Fr 14:2 - vad vi gör på lektionerna i hälsa och idrott 6,5 3,1 8,7 24 31 45 100 12 2 Fr 14:3 - hur skolan arbetar med kunskaper och attityder till motion och fysisk aktivitet 6,2 3,3 8,8 27 34 38 100 13 2 LIVSSTIL Jag är nöjd med hur skolan arbetar med kunskaper och attityder till: Fr 15:1 - elevinflytande 6,3 4,9 9,0 21 42 36 100 14 2 Fr 15:2 - kost och måltider 5,7 4,1 7,7 32 37 31 100 13 2 Fr 15:3 - sex och samlevnad 5,0 3,3 7,2 42 34 24 100 20 2 Fr 15:4 - tobak och snus 5,3 3,9 7,6 39 33 28 100 19 2 Fr 15:5 - droger inklusive alkohol 5,6 3,7 8,1 35 32 33 100 19 2 22

Diagram 1.3 Hela Göteborg Fr 10:a Fr 10:b Fr 10:c Fr 11:a Fr 11:b Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 1:5 Fr 1:6 Fr 1:7 Fr 1:8 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 5:3 Fr 5:4 Fr 5:5 Fr 5:6 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 7:1 Fr 7:2 Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9:1 Fr 9:2 Fr 9:3 Fr 9:4 Fr 9:5 Fr 9:6 Fr 9:7 Fr 9:8 Fr 9:9 Fr 9:10 Fr 14:1 Fr 14:2 Fr 14:3 Fr 15:1 Fr 15:2 Fr 15:3 Fr 15:4 Fr 15:5-100 0 100 Andel med lågt resp. högt betyg Lågt Högt 23

Diagram 2.1 Elevernas enkät Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått 1:1-8 Skolarbetet 60 ±0 0,9 Nöjd-Elev-Index 2:1-4 Trivsel 0,8-1,0 NEI 71 ±0 0,9 0,8-1,0 Elevernas bedömning av 3:1-4 Lärarna 0,5-0,7 gymnasieskolan 66 ±0 0,6 0,0-0,1 Hela Göteborg Kommunala 4:1-5 Information 0,1-0,3 61 ±0 0,0 0,2-0,4 Våren 2008 5:1-6 Bemötande 0,0-0,2 Antal svar 9 865 76 ±0 0,2 0,1-0,3 Inflytande/Ansvar Andel svarande (%) 77 6:1-4 58 ± 0 1,2-1,4 Medelindex 62 64 ±0 0,3 Medeleffekt 0,5 7:1-2 Elevdemokrati 44 ±0 0,1 Fråga 10:a-c Förtroende 8:1-3 Bedömning 62 * Värdet 1,3 innebär att om 60 ±0 0,2 ± 0 betyget för faktorn Miljö 9:1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 56 till 61 då 56 ±0 1,3 * NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat förväntas helhetsbetyget eller NKI öka med 1,3 enheter från 58 till 59,3. 4,1 ± 0,0 2008-03-31 1139120000 24

Diagram 2.2 Göteborgs stad Betygsindex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 5 70 60 2 3 6 4 8 1 9 50 40 7 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Effekt Våren 2008 Hela Göteborg Kommunala Kommunal verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 58 Elevernas bedömning av gymnasieskolan Antal svar 9 865 Andel svarande 77 % Medelindex 62 62 Medeleffekt 0,5 49 83 Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Skolarbetet 60 0,9 2 Trivsel 71 0,9 3 Lärarna 66 0,6 4 Information 61 0,0 5 Bemötande 76 0,2 6 Inflytande / Ansvar 64 0,3 7 Elevdemokrati 44 0,1 8 Bedömning 60 0,2 9 Miljö 56 1,3 1139120000 2008-03-31 =stadsdelens/enhetens medelindex och medeleffekt 25

Tabell 2.1 Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Våren 2008 Hela Göteborg Antal svarande: 9 865 Andel svarande i (%): 77 Medeln och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive index. 2008-03-31 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Medel Lägsta Högsta Fr 10:a-10c NEI, HELHET 58 42 84 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 62 41 87 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 60 50 80 Fr 2:1-2:4 TRIVSEL 71 59 89 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 66 53 87 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 61 41 83 Fr 5:1-5:6 BEMÖTANDE 76 63 89 Fr 6:1-6:4 INFLYTANDE / ANSVAR 64 51 85 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 44 18 77 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 60 41 82 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 56 39 79 MEDELINDEX 62 26

Diagram 3.1 Elevernas enkät Fråga Kvalitetsfaktor Effektmått 1:1-8 Skolarbetet 68 ±0 1,2 Nöjd-Elev-Index 2:1-4 Trivsel 1,0-1,4 NEI 77 ±0 0,7 0,5-0,9 Elevernas bedömning av 3:1-4 Lärarna 0,5-0,9 gymnasieskolan 74 ±0 0,7 0,0-0,3 Hela Göteborg Privata 4:1-5 Information 0,0-0,1 68 ±0 0,1 0,3-0,7 Våren 2008 5:1-6 Bemötande 0,1-0,3 Antal svar 3 884 83 ±0 0,0 0,0-0,4 Inflytande/Ansvar Andel svarande (%) 65 6:1-4 67 ± 0 1,0-1,4 Medelindex 70 72 ±0 0,5 Medeleffekt 0,5 7:1-2 Elevdemokrati 57 ±0 0,2 Fråga 10:a-c Förtroende 8:1-3 Bedömning 72 * Värdet 1,2 innebär att om 68 ±0 0,2 ± 0 betyget för faktorn Miljö 9:1-10 Miljö Fråga 11:a-b ökar med 5 enheter från 64 till 69 då 64 ±0 1,2 * NEI Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat förväntas helhetsbetyget eller NKI öka med 1,2 enheter från 67 till 68,2. 4,3 ± 0,1 2008-04-04 1122120000 31

Diagram 3.2 Göteborgs stad BetygsIndex 100 Bevara Förbättra om möjligt 90 80 70 60 5 6 8 1 4 9 7 2 3 50 40 30 20 Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 = medelindex för hela Göteborg = Lägsta medelindex = Högsta medelindex Effekt Våren 2008 Hela Göteborg Privata Privat verksamhet Nöjd-Elev-Index NEI 67 Elevernas bedömning av gymnasieskolan Antal svar 3884 Andel svarande 65 % Medelindex 70 70 Medeleffekt 0,5 57 84 Kvalitetsfaktor Betygsindex Effekt 1 Skolarbetet 68 1,2 2 Trivsel 77 0,7 3 Lärarna 74 0,7 4 Information 68 0,1 5 Bemötande 83 0,0 6 Inflytande / Ansvar 72 0,5 7 Elevdemokrati 57 0,2 8 Bedömning 68 0,2 9 Miljö 64 1,2 1122120000 2008-04-04 =stadsdelens/enhetens medelindex och medeleffekt 32

Tabell 3.1 Elevernas bedömning av gymnasieskolan. Våren 2008 Hela Hela Göteborg Antal svarande: 3884 Andel svarande i (%): 65 Medeln och svarsfördelning för kvalitetsindikatorerna i enkäten "Tala om vad du tycker om din skola". På en skala 1-10 har elever för varje fråga kunnat ange hur nöjd man är med olika delar. Med versaler finns kvalitetsfaktorer och NEI (Nöjd-Elev-Index) angivna med respektive index. 2008-04-04 Fråga KVALITETSFAKTOR Delfråga Samtliga enheter Medel Lägsta Högsta Fr 10:a-10c NEI, HELHET 67 50 86 Fr 11:a-11:b FÖRTROENDE 72 49 90 Fr 1:1-1:8 SKOLARBETET 68 50 83 Fr 2:1-2:4 TRIVSEL 77 60 86 Fr 3:1-3:4 LÄRARNA 74 56 86 Fr 4:1-4:5 INFORMATION 68 53 83 Fr 5:1-5:6 BEMÖTANDE 83 71 93 Fr 6:1-6:4 INFLYTANDE / ANSVAR 72 62 83 Fr 7:1-7:2 FORMELL ELEVDEMOKRATI 57 40 88 Fr 8:1-8:3 BEDÖMNING 68 55 82 Fr 9:1-9:10 MILJÖ 64 42 81 MEDELINDEX 70 33

Tabell 4.1-4 Betygsindex redovisade efter bakgrundsvariabler Samtliga gymnasieskolor i Göteborg Tabell 4.1 Betygsindex redovisade efter kön Är du man eller kvinna? Samtliga Man Kvinna Uppgift saknas NKI 61 61 58 61 Förtroende 65 64 61 64 Skolarbetet 63 63 59 63 Trivsel 73 73 71 73 Lärarna 69 68 63 68 Information 64 62 61 63 Bemötande 78 78 73 78 Inflytande/Ansvar 66 67 64 66 Formell elevdemokrati 48 48 48 48 Bedömning 64 61 60 62 Miljö 59 57 57 58 ANTAL 6606 6829 314 13749 Tabell 4.2 Betygsindex redovisade efter årskurs Vilken årskurs går du Samtliga Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Uppgift saknas NKI 65 59 56 59 61 Förtroende 69 63 60 61 64 Skolarbetet 67 62 59 60 63 Trivsel 76 72 71 72 73 Lärarna 71 67 66 65 68 Information 67 62 59 63 63 Bemötande 80 77 75 74 78 Inflytande/Ansvar 70 65 63 64 66 Formell elevdemokrati 53 47 43 48 48 Bedömning 65 62 59 62 62 Miljö 63 57 54 57 58 ANTAL 5255 4464 3734 296 13749 38

Tabell 4.1 Betygsindex redovisade efter ålder Hur gammal är du? Samtliga 16 år 17 år 18 år 19 år 20 år 21 år eller äldre Uppgift saknas NKI 66 61 58 56 60 47 59 61 Förtroende 70 65 61 59 63 50 64 64 Skolarbetet 67 64 60 59 60 52 60 63 Trivsel 76 74 71 69 71 59 72 73 Lärarna 72 69 67 66 69 55 64 68 Information 67 64 60 59 62 51 62 63 Bemötande 81 79 76 75 75 60 73 78 Inflytande/Ansvar 70 67 64 63 66 54 64 66 Formell elevdemokrati 53 48 45 44 45 38 49 48 Bedömning 66 63 60 59 61 50 61 62 Miljö 63 58 55 55 57 47 58 58 ANTAL 3487 4469 3867 1149 252 202 323 13749 Tabell 4.1 Betygsindex redovisade efter program Vilket Barn/fritid Yrkesdans Bygg El Energi Estetiskt Fordons Handel/adm Hantverks Hotell/ restaurang Industri NKI 50 36 60 55 55 63 67 54 60 61 60 Förtroende 47 54 64 57 61 69 71 54 63 65 65 Skolarbetet 53 49 57 61 61 63 67 58 67 60 66 Trivsel 63 60 70 72 72 73 76 67 76 70 74 Lärarna 59 56 65 67 68 67 74 62 72 66 74 Information 55 41 60 62 62 58 69 58 65 63 70 Bemötande 65 65 73 78 74 79 80 73 80 73 80 Inflytande/Ansvar 58 49 62 62 66 65 71 62 71 64 69 Formell elevdemokrati 40 27 42 46 32 43 55 42 49 45 56 Bedömning 55 41 58 63 66 58 68 60 63 61 69 Miljö 45 49 55 57 52 57 60 49 57 60 64 ANTAL 215 39 485 406 120 530 443 520 360 579 130 39