Den ultimata boken finns inte, jag har letat i 30 år

Självständigt arbete 15 hp Den ultimata boken finns inte, jag har letat i 30 år En studie om hur gymnasielärare i svenska arbetar med kvinnliga författare verksamma 1900 1940. Författare: Malin Thorsell Handledare: Christina Rosén Examinator: Niklas Schiöler Termin: HT15 Ämne: Svenska Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4SVÄ2E

Abstract The aim of the study is to investigate how upper secondary school teachers of Swedish work with female authors writing in the period 1900 1940. The research questions concern how upper secondary school teachers work with the female authors, how their work interacts with steering documents and textbooks, whether the teachers show any similarities and differences in their work, and how female authors are treated in the textbooks and steering documents that are used. Semi-structured qualitative interviews were conducted with three upper secondary school teachers and one textbook per teacher was analysed together with the steering documents. The study reveals clear similarities and differences in the teachers work. The teachers work chronologically, period by period, and they deal with female authors in terms of a societal context, but they do not think that the work with women has any intrinsic value. Textbooks and steering documents have a central role to play in the teaching and are used together with other teaching material. The textbooks have an over-representation of male authors and the female authors are treated on their own, separated from the rest of the text and viewed in relation to male authors. The textbooks maintain a gender system where the man is the norm and the sexes are kept apart. The steering documents explicitly deal with female authors to a small extent and are shown to dictate of fundamental principles for what is considered valuable to consider in school work. Key words Comparative literature, gender, literature teaching, modernism, steering documents, Swedish teaching, textbook analysis, upper secondary school. The ultimate book does not exist, I ve been searching for thirty years A study of how upper secondary school teachers of Swedish work with female authors writing in the period 1900 1940.

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 1 2 Bakgrund, begreppsförklaring och forskningsläge... 1 2.1 Kvinnliga författarskap och deras möjligheter under 1800- och 1900- talet... 2 2.2 Begreppsförklaringar... 2 2.3 Forskningsläge... 4 2.3.1 Litteraturförmedling och litteraturhistoria i läromedel och styrdokument... 4 2.3.2 Framställning av kön i läromedel och läroplanens värdegrund... 5 2.3.3 Selma Lagerlöf i undervisningen... 6 2.3.4 Moa Martinsons författarskap i en mansdominerad tradition... 7 3 Teoretiska utgångspunkter... 8 3.1 Hirdmans genussystem... 8 3.2 Läroplansteori... 8 4 Metod och material... 9 4.1 Kvalitativa intervjuer... 9 4.2 Analys av läroböcker och styrdokument... 10 4.2.1 Analysmodell för läroböcker och hur denna tillämpas... 10 4.3 Metodkritik... 11 4.4 Material... 11 4.4.1 Intervjusvar... 11 4.4.2 Läroböcker... 12 4.4.2.1 Den levande litteraturen... 12 4.4.2.2 Svenska Impulser 2... 12 4.4.2.3 Svenska Timmar litteraturen... 12 4.4.3 Styrdokument... 13 4.5 Insamlingsmetod: urval och avgränsningar... 13 4.5.1 Tidsavgränsning 1900-1940... 13 4.5.2 Val av informanter... 14 4.5.3 Val av läromedel och styrdokument... 14 4.6 Materialkritik... 14 4.7 Etiska överväganden... 15 5 Resultat och analys... 15 5.1 Lärarnas uppfattning om och arbete med kvinnliga författare... 15 5.1.1 Hur kvinnliga författarskap behandlas i undervisningen... 16 5.1.2 Uppfattning om hur arbetet med kvinnliga och manliga författare skiljer sig åt... 17 5.2 Lärarnas uppfattning om och arbete med läromedel och styrdokument... 17 5.2.1 Uppfattning om och arbete med läromedel... 18 5.2.2 Uppfattning om hur kvinnliga författarskap behandlas i läromedlen... 19 5.2.3 Uppfattning om och arbete med styrdokument... 19 5.2.4 Samspel mellan läromedel och styrdokument... 20 5.2.5 Skillnader och likheter beträffande lärarnas arbete... 20 5.3 Hur kvinnliga författare behandlas i de använda läroböckerna... 21 5.3.1 Vad som behandlas om kvinnliga författarskap... 21 5.3.1.1 Den levande litteraturen... 22 5.3.1.2 Svenska Impulser 2... 22 5.3.1.3 Svenska Timmar litteraturen... 23 5.3.2 När, var och hur kvinnliga författare presenteras... 24 5.3.2.1 Den levande litteraturen... 24 5.3.2.2 Svenska Impulser 2... 25 ii

5.3.2.3 Svenska Timmar litteraturen... 26 5.3.3 I vilken grad kvinnliga författare är representerande... 28 5.4 Hur kvinnliga författare behandlas i de använda styrdokumenten... 29 5.4.1 Värdegrund, uppgifter och övergripande mål och riktlinjer... 29 5.4.2 Svenskämnet och kurserna Svenska 1-3... 30 6 Diskussion... 31 6.1 Genussystemets två principer i läroböckerna... 31 6.2 Läroplansteori, styrdokument och arbete med densamma... 31 6.3 Studiens resultat gentemot forskningsläget... 32 6.3.1 Samhällspåverkan och Selma Lagerlöf i undervisningen... 32 6.3.2 Marginaliserade kvinnor och manlig dominans i läroböckerna... 33 6.3.3 Styrdokumenten och dess inverkan på läroböcker och undervisning... 33 7 Slutsatser och vidare forskning... 34 Referenser... 35 Tryckta källor... 35 Elektroniska källor... 36 Bilagor... I Bilaga A Intervjuguide... I Bilaga B Tabell 1... III iii

1 Inledning Jag vill undersöka hur gymnasielärare i svenska arbetar med kvinnliga författare verksamma under perioden 1900 1940. Jag har valt ämnet då jag tidigare fått uppfattningen att kvinnliga författarskap berörs i mindre utsträckning än manliga och framställs på andra sätt. Ämnesvalet har sin utgångspunkt i en tidigare kandidatuppsats i historieämnet, De flesta var hantverkare, butiksägare och arbetare och deras hustrur (Thorsell 2015a) där jag studerade hur och i vilken omfattning kvinnor behandlades under tidigmodern tid i läromedel för gymnasieskolan. I denna studie vill jag istället undersöka gymnasielärares undervisning i relation till läromedel och aktuella styrdokument. Jag ska utgå från lärarnas perspektiv om hur de arbetar med kvinnliga författarskap från den valda perioden och jämföra deras arbete med läromedel och styrdokument. Skolans verksamhet ska genomsyras av jämställdhet (Skolverket 2011:5 11) och jag vill visa hur detta uttrycks i läromedel och styrdokument samt öppna upp för en medvetenhet om hur gymnasielärare arbetar med kvinnliga författare verksamma under tidigt 1900-tal. 1.1 Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare i svenska behandlar kvinnliga författare verksamma under perioden 1900 1940. Studien undersöker hur tre lärare på olika gymnasieskolor arbetar med kvinnliga författare, hur detta sker i samverkan med aktuella styrdokument och läromedel och om lärarnas arbete skiljer sig åt. Nedan följer studiens frågeställningar. Hur arbetar gymnasielärare med kvinnliga författare verksamma under perioden 1900 1940? På vilket sätt samverkar gymnasielärarnas arbete med läromedel och styrdokument och går det att utläsa några likheter och skillnader mellan lärarnas arbete? Hur behandlas kvinnliga författare i de använda läroböckerna och styrdokumenten? 2 Bakgrund, begreppsförklaring och forskningsläge I detta kapitel ges en historisk bakgrund om kvinnliga författarskap under 1800-talet och framåt. Begreppen modernism, genus, läromedel och styrdokument definieras och därefter presenteras tidigare forskning relevant för min studie. 1

2.1 Kvinnliga författarskap och deras möjligheter under 1800- och 1900-talet Romanens genomslag under 1800-talet gjorde att fler kvinnor fick tillgång till arenan för skrivande. Romanens litterära form krävde inte flera års studier eller tillgång till den manliga litterära traditionen som varit begränsad eller stängd för kvinnor. Under realismen och modernismen blev det möjligt för kvinnliga författare att etablera sig och bli berömda författare. Fler kvinnor började skriva för att publicera sina texter och Edith Södergran var bland annat nydanande inom lyriken och Selma Lagerlöf nådde världsberömmelse med sina romaner. De kvinnliga författarna skildrade sina verkligheter och beskrev förtryck, frihetsönskan och livsglädje. De skrev om kvinnors betydelse för att bryta den manliga dominansen. Kvinnorna har skildrat hur samhällsutveckling och könsförhållanden påverkat och engagerat och gett sin syn på detsamma. Jämlikhet och mänskliga rättigheter har varit centrala faktorer i deras skrivande. Det var vanligt att skriva berättelser som liknade männens men med underliggande tankar och känslor som behandlade kvinnornas känsloliv och upplevelser då den manliga litterära traditionen annars var allmängiltig (Svanberg & Torpe 1991:5 7, Svanberg & Witt-Brattström 1997:7 250). 2.2 Begreppsförklaringar Nedan följer begrepp som jag valt att definiera i min studie. Först förklaras modernism och sedan genusbegreppet. Därefter definieras läromedel och slutligen diskuteras styrdokumenten, dess tillkomst och styrning. Modernism: Modernismen kan beskrivas som en sammanfattande benämning på den internationella, avantgardiska och experimenterande period som genomsyrade den västerländska kulturen från sent 1800-tal fram till mitten av 1900-talet och med störst genomslag under decennierna mellan världskrigen. Den nya strömningen ifrågasatte traditioner och utmanade med ett kritiskt förhållningssätt. Modernismen innebar en brytning mot tidigare föreställningar, logik och förnuft trängdes undan för den inre verkligheten. Inom litteraturen blev bland annat fri vers och avancerad berättarstruktur centrala stilgrepp. Modernisterna raserade sociala, religiösa och sexuella tabun och kända modernistiska författare verksamma under 1910- och 1920-talet är bland annat Franz Kafka, James Joyce och Virginia Woolf. Kända nordiska, svenskspråkiga författare är exem- 2

pelvis Edith Södergran, Pär Lagerkvist och Selma Lagerlöf. I Norden uppstod den litterära strömningen arbetarlitteratur vid sidan av modernismen under 1920-talet och fick stort genomslag i Sverige under 1930- och 1940-talet. Kända arbetarförfattare är bland annat Moa Martinson och Vilhelm Moberg. Vad autodidakterna 1 lyckades göra var att förena socialt engagemang med intresset för konstnärliga experiment och de skildrade ofta sina egna livsöden. I Sverige gick arbetarrörelsen och socialdemokratin hand i hand med modernismen vilket i sin tur påverkade arbetarlitteraturens genomslag (Bergsten & Elleström 2004:76f, Nationalencyklopedin 2015a, Petersson 2011:225, 242f). Genus: Ordet genus började användas inom den feministiska forskningen under 1980- talet och togs från lingvistikens översättning av engelskans gender. Genus är latin och betyder kön, släkte, sort eller slag och användes till en början inom språkläran för att beteckna substantiv av olika slag. Genus innebär att människor görs till sitt kön, det är inte det biologiska könet som avgör vårt sätt att tänka eller den sociala positionen vi hamnar i. Genus innefattar föreställningar och tankar om kön som en mänsklig konstruktion och uppfattningar om kvinnligt och manligt som överförda abstraktioner. Genus är ett begrepp som kan användas för att diskutera hur könen skapas, hur relationerna dem emellan ser ut och vad relationerna har för betydelse (Hirdman 2001:11 18). Läromedel: Det finns ingen central definition av begreppet läromedel men kan till exempel innefatta text och andra uttrycksformer som film, datorer och tidningar. Läromedel är ett redskap för undervisningen men fungerar även som en minnesbank för kunskap och kommunikation samt som en typ av kontroll av accepterad kunskap och ideologiska ställningstaganden. Pedagogiska texter eller resurser för lärande är idag rimliga definitioner av läromedel (Skolverket 2015). Läroböcker utgör den vanligaste typen av läromedel och har en stor roll i skolans värld. Böckerna är ibland den enda text och förmedling av innehåll som elever möter och någonting som lärare främst använder sig av. Idag är det lärarens val som styr vilka läromedel hen vill använda, även om boken enbart används som referens eller liknande. Lärobokens innehåll ska svara mot styrdokumentens krav, uttrycker hur och vad någon vill förmedla och är präglad av den kontext den verkar och tillkommit inom (Ammert 2011:17 19, 26). 1 Självlärd utan utbildning från högre skolor (Nationalencyklopedin 2015b) 3

Styrdokument: Dokumenten innehåller flera olika typer av texter men mitt fokus ligger på läro- och ämnesplanen för gymnasieskolan. Det ska finnas en läroplan för varje skolform och den ska innehålla utbildningens värdegrund och uppdrag samt ange mål och riktlinjer för densamma. Regeringen eller myndighet utnämn av regeringen bestämmer och meddelar föreskrifter för läroplaner. I gymnasieskolan finns också en ämnesplan till varje ämne och den är bestämd av regeringen (Utbildningsdepartementet 2010: Skollagen 2010:800: 11 kap 1, 21 kap 16). Läroplanen uttrycker maktförhållanden, ekonomisk kultur, vetenskap och social skiktning och speglar samhället den verkar inom. Det är ett politiskt dokument som uttrycker vad makten vill att eleverna ska lära sig. Styrdokumenten innefattar inte enbart läroplaner utan också kursplaner, timplaner och den lagstiftning som skolan ska anpassa sig efter samt övriga anvisningar, kommunala skolplaner och lokala arbetsplaner (Stensmo 2002:76). 2.3 Forskningsläge Forskningen nedan är relevant för min studie då fokus ligger på kvinnor i litteraturhistorien och vad läromedel och styrdokument innehåller och förmedlar. Studierna behandlar äldre läroplaner och omfattar inte den period jag valt men har relevanta utgångspunkter, resonemang och resultat som är av värde för min undersökning. Genusforskning har och är ett vanligt utforskat fält och mitt urval berör det som är mest relevant för min studie och därför har jag avgränsat mig till forskningen nedan. Först presenteras forskning om litteraturförmedling i läromedel och styrdokument, sedan följer studier om framställning av kön i läromedel och därefter forskning om Selma Lagerlöf i undervisningen och slutligen Moa Martinsons författarskap. 2.3.1 Litteraturförmedling och litteraturhistoria i läromedel och styrdokument Annica Danielsson (1988:7 13, 249 265) har i avhandlingen Tre antologier tre verkligheter: en undersökning av gymnasiets litteraturförmedling 1945-1975 studerat läroböcker, bland annat Svensk litteratur, Dikt och Tanke och Svenska för gymnasiet och hur väl de stämmer överens med läroplaners övergripande mål i svenskämnet. Utgångspunkten är debatten om svenskämnets kris som var en debatt om vilken typ av litteratur som bör läsas i skolan och diskussion om ämnets utformning och litteraturläsningens dilemman. Syftet med studien är att utifrån ett litterärt och tematiskt perspektiv granska gymnasieantologier under perioden 1945 1975 för att studera läromedelsutvecklingen 4

under en dynamisk period i svenskämnets historia. Perspektiven används då de bör belysa en uppfattning om elevers fostran och bildning. Studien visar bland annat att det finns en tydlig skillnad mellan läroböckerna och det kan motiveras med förändringar inom skolpolitiken och med bakgrund i svenskämnets kris. I läroböckerna Svensk litteratur och Dikt och Tanke är litteraturens syfte att förmedla värden och kunskap och i Svenska för gymnasiet är behovet av upplevelser centralt. Läroböckerna ska också förmedla ett litterärt kulturellt arv utifrån vad som anses litterärt betydelsefullt. Anna Williams (1997:11 14) har i sin avhandling Stjärnor utan stjärnbilder: kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under 1900-talet studerat litteraturhistoriska översiktsverk som använts för universitetsbruk och gymnasiets litteraturundervisning. Hennes forskning undersöker könsperspektivet i litteraturhistorien och i huvudsak studeras fiktionsprosa från tre perioder: 1880-talet, 1930-talet och 1960- till 1980- talet samt vissa nedslag under 1910-talet. Hon har följt de litteraturhistoriska handböckernas periodindelningar för att se vad böckerna framställer och förmedlar. Under flera perioder hamnar kvinnliga författare utanför huvudfårorna såväl gällande tidsavgränsning och karakterisering. Williams (1997:183 186) studie visar att litteratur av män har fått stå för det allmänna i den svenska litteraturhistoriens utveckling och detta är ett tydligt mönster under hela 1900-talet. Kvinnliga författare placeras i särskilda kvinnofack och särbehandlas eftersom de tillhör det andra könet. Hon har även visat att detta kan tillämpas under senare tid på 1980-talet och att kvinnliga författare fortfarande separerades och får egna rubriker som signalerar kvinnolitteratur medan de manliga författarna behandlas allmängiltigt och under könsneutrala rubriker. 2.3.2 Framställning av kön i läromedel och läroplanens värdegrund Britt-Marie Berge och Göran Widding (2006:4 31) granskar läroböcker i underlagsrapporten En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund. I studien analyseras 24 läroböcker med tillhörande lärarhandledningar i historia, naturvetenskap, religionskunskap och samhällskunskap för högstadie- och gymnasieskolan utifrån vad som kan uppfattas som diskriminering eller andra former av kränkningar i relation till läroplanens värdegrund. Studien belyser i vilken grad kvinnor, män och transpersoner är representerade, hur de representeras i texten och om deras prestationer värderas likvärdigt. Enligt jämställdhetsmålen ska läroboksförfattare ta hänsyn till könens särart utan tendenser till särbehandling. Resultaten visar att transpersoner är kraftigt underrepresenterande och att det finns 5

en överrepresentation av män. Läroböckerna innehåller en likhetsdiskurs där kvinnor och män gör samma saker utifrån samma positioner men männen är överrepresenterande och får även möjlighet att göra flera saker. I fallen där kvinnor utgör en kvantitativ majoritet är det ofta marginellt. Analysen visar dock positiva tendenser där läroboksförfattarna skriver om kön och ger förutsättningar för kritiskt granskning utifrån olika könsaspekter men det presenteras i egna avsnitt isolerade från resten av texten. Läroböckerna är i stort sett heteronormativa och innehåller och förmedlar en manlig norm. Skolverkets (2006:5 52) rapport I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker presenterar resultaten av de olika undersökningar som gjorts på 24 läroböcker från Bonnier Utbildning, Gleerups, Liber och Natur och Kultur i historia, naturvetenskap, religionskunskap och samhällskunskap. Undersökningen gjordes på uppdrag av regeringen i maj 2005 med syftet att granska ett urval av läroböcker för grund- och gymnasieskolan för att se hur böckerna påverkar undervisningen i fråga om kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning och sexuell läggning. Granskningen utgick från i vilken omfattning och på vilket sätt läroböckerna avviker från läroplanernas värdegrund. Studiens resultat visar att läroböckerna innehåller stereotypa och onyanserade framställningar som kan upplevas diskriminerande eller kränkande. Läroböcker används främst som ett säkerställande med kurs- och läroplaner och får således en legitimerande funktion. De används olika av lärare beroende på kunskapssyn och syn på lärarroll. Ofta kompletteras böckerna med andra typer av läromedel för att ge eleverna en aktuell och fördjupad bild och för att skapa variation i undervisningen. Problematiskt är att läroböckerna inte alltid överensstämmer med kurs- och läroplan och värdegrund. Det är därför relevant att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till läroböcker och andra typer av läromedel. Värt att poängtera är att studiens resultat inte faktiskt visar hur läroböckerna används av elever och lärare utan enbart vad de förmedlar. 2.3.3 Selma Lagerlöf i undervisningen Gunilla Molloy (2011:13 23) diskuterar i boken Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum hur lärare och elever kan arbeta med Selma Lagerlöf i skolan. Genom att läsa hennes texter och om hennes liv tar läsaren del av en annan tids värderingar och för att förstå texterna måste läsaren ha kunskap om vilken tid och kontext de tillkommit inom. Molloy (2011:24f, 91 123) presenterar hur fyra lärare läser texter av Selma Lagerlöf 6

med sina elever och boken behandlar fyra konkreta undervisningsprocesser med avsikt att tydliggöra möjligheter och svårigheter vid läsning av äldre texter i en skola av mångfald. Texter som presenteras i studien är sagan Bortbytingen som läses i årskurs 4, Fågel Rödbröst i årskurs 6, novellerna Sunnebalen och Kortspelet läses på högstadiet och romanen Kejsaren av Portugallien i gymnasiet. Texterna är vanligt förekommande i läromedel. För att ge ett exempel från undervisningsprocesserna kan nedslag göras i arbetet med Kejsaren av Portugallien i en gymnasieklass. Eleverna blev bland annat introducerade till Lagerlöfs författarskap genom John Ajvide Lindqvists novell Majken då hans författarskap har släktskap med Lagerlöfs men hans språk och texter ligger närmare elevernas värld. Efter introduktionen började eleverna läsa Kejsaren av Portugallien och i samband med läsningen fick eleverna bland annat arbeta i grupp för att förstå texten, skriva loggböcker, genomföra litteratursamtal, arbeta med Lagerlöfs liv och författarskap och slutligen skriftligt fördjupa sig i en vald fråga om romanen och skriva en diskuterande text. 2.3.4 Moa Martinsons författarskap i en mansdominerad tradition Ebba Witt-Brattström (1988:9 13) har i avhandlingen Moa Martinson skrift och drift i trettiotalet studerat Moa Martinsons författarskap. Studiens syfte är att ge en bild av Martinsons författarskap under 1930-talet och vägen dit genom 1920-talets journalistik. Undersökningens andra syfte är även att visa sambandet mellan Martinson och andra författare under 1930-talet samt att lyfta fram skillnader beroende av medvetna och omedvetna förhållanden mellan manliga och kvinnliga texter under tidsperioden. Johannesdalssamlingen, brev från Kungliga biblioteket, Bonniers förlag och Uppsala universitetsbibliotek samt originalmanuskript har studerats. Något som Witt-Brattström (1988:52f, 67, 184f, 188) belyser i studien är bland annat hur Moa Martinson automatiskt kopplades ihop med sin make Harry Martinson vid publiceringen av hennes debutroman Kvinnor och äppelträd. Maken beskrivs som en inspiration till hennes skrivande och äktenskapet ska ha stimulerat hennes litterära begåvning. Ingen sådan liknelse görs dock när Harry Martinson presenteras, att han skulle ha stimulerats och mognat i sitt skrivande med inspiration från Moa Martinson. Mannen får all påverkan utifrån och kvinnan från den enbart från mannen. Även den manliga dominansen behandlas i avhandlingen, när en ny typ av kvinnofrihet växte fram under 1900-talet och när kvinnorna fick större frihet att uttrycka sig kom också verk av manliga modernistiska författare som till exempel James Joyce och T.S Eliot att skildra samtida kvinnoromaner i 7

dolda parodier. Under denna period skapades en typ av rivalitet för att oskadliggöra kvinnliga författarskap. Under 1930-talet innehöll exempelvis bara två prisbelönta romaner feministiska budskap, Karin Boyes Astarte (1931) och Stina Aronsons Medaljen över Jenny (1935). 3 Teoretiska utgångspunkter Under denna rubrik presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Först presenteras Hirdmans genusteori och sedan följer en genomgång av läroplansteori. De teoretiska utgångspunkterna kommer att diskuteras i relation till studiens resultat och analys i diskussionen. 3.1 Hirdmans genussystem Jag har valt att använda Yvonne Hirdmans genussystem då jag anser att det är relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Jag är bekant med teorin sedan tidigare och det är en välkänd teori som använts i studier av liknande art. Teorin tillämpas när läroböckernas framställning av kvinnliga författare och lärarnas arbete med desamma diskuteras. Hirdman (2008:19f) redogör i antologin Kvinnohistoria: om kvinnans villkor från antiken till våra dagar att formerna för man och kvinna har varit i ständig förändring men ett återkommande mönster som går att utläsa är vad hon kallar för genussystems två principer. Den första principen belyser att män och kvinnor ska hållas isär, det innebär exempelvis att män och kvinnor inte ska ha samma intressen eller agera på samma platser. Den andra principen är att mannen är alltings mått och utgör normen för det mänskliga. De två principerna bidrar till kvinnlig underordning och utgör mönster för genusformerna i samhället. Genusteorin och ett genusperspektiv på historien kan tydliggöra hur språk, historia och föreställningar präglats av den överordnade könet. Romaner eller andra litterära texter kan på detta sätt legitimera och rekonstruera tidigare genussystem. 3.2 Läroplansteori När jag studerar läromedel och styrdokumenten kommer jag att använda mig av Ulf P. Lundgrens bok Att organisera omvärlden en introduktion till läroplansteori som teoretisk utgångspunkt. Boken är skriven under 1970-talet men jag anser ändå att detta är 8

lämpligt för min studie då den innehåller aktuella resonemang. Jag kommer dock att komplettera med en nyare bok av Göran Linde Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori skriven under 2000-talet. De teoretiska perspektiven diskuteras när styrdokumentens utformning och samverkan med läromedel och lärarnas arbete behandlas. Läroplanen innefattar teori och praktik i skolan och berör stoffurval, organisation och förmedling i undervisningen. En läroplan byggs av grundläggande principer om hur omvärlden organiseras och tillsammans betecknar dessa en kod som är framträdande i utbildningens innehåll, metod och mål. Läroplanen består, grovt indelat, av tre olika nivåer. Den första nivån innefattar hur värderingar, erfarenheter och kunskaper väljs ut och organiseras. Nivå två fokuserar på styrningen av en utbildning, hur en läroplan utvecklas med utgångspunkt i besluts- och kontrollprocessen och hur pedagogiskt forskningsarbete påverkar utbildningens utformning. Den tredje och sista nivån avser hur en konkret läroplan och läromedel styr undervisningsprocessen. Frågor om hur en viss läroplan tar sig uttryck i en undervisningsprocess och hur denna process leder till olika typer av inlärning och socialisation är centralt i denna nivå (Linde 2012:7, 100, Lundgren 1979:16 23). 4 Metod och material Jag kommer använda mig av två olika metoder i min studie. En metod är kvalitativa intervjuer och den andra metoden är textanalys av läromedel och styrdokument. Först presenteras kvalitativa intervjuer, sedan textanalysen som tillämpas vid granskning av läromedel och styrdokument. Därefter följer metodkritik och slutligen studiens material, insamlingsmetod, materialkritik och etiska överväganden. 4.1 Kvalitativa intervjuer En av studiens metoder är kvalitativa intervjuer. Jag har tidigare använt metoden i min kandidatuppsats i svenska där jag intervjuade verksamma gymnasielärare. Intervjuerna har bearbetats kvalitativt och redovisas genom citat och kommenterande text i samverkan med de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 2011). Jag har intervjuat tre lärare på olika skolor om hur de arbetar med kvinnliga författare och hur de förhåller sig till styrdokumenten, både nationella och lokala om det förekommer sådana samt hur de arbetar med läromedel. Intervjuerna är kvalitativa och kan beskrivas som semistrukturerade vilket innebär att det finns ett bestämt tema men att intervjupersonen får frihet att utforma svaren. 9

Kvalitativa intervjuer präglas ofta av en låg grad av strukturering. Syftet med denna typ av intervju är att identifiera och upptäcka egenskaper som exempelvis den intervjuades uppfattning om något fenomen, i mitt fall hur kvinnliga författare behandlas i svenskundervisningen (jfr Patel & Davidson 2011:81f). 4.2 Analys av läroböcker och styrdokument Analysen för granskning av läromedel och styrdokument omfattar studiens tredje frågeställning. Analysen innefattar närläsning vilket innebär aktiv läsning där jag antecknar och stryker under viktiga ord och sammanfattar innehållet. Det görs med en objektiv ansats men jag är medveten om att det är nästintill omöjligt att inte präglas av subjektivitet. Analysen kommer också bestå av kritisk närläsning genom att frågor om innehåll och urval ställs till den lästa texten med utgångspunkt i bakomliggande faktorer som kunskapssyn, samhällskrav och ideologi (jfr Johansson & Svedner 2010:56f). 4.2.1 Analysmodell för läroböcker och hur denna tillämpas När jag analyserar läroböckerna utgår jag från följande analysmodell. Modellen tillämpades utifrån analysverktygen i Skolverkets (2006) och Berge och Widdings (2006) rapporter då jag utformande en egen analysmodell för studiet av läroböcker. Jag har valt att granska böckerna på detta sätt för att få mer djupdykning beträffade hur kvinnliga författarskap behandlas med anknytning till mina teoretiska perspektiv. Nedan följer analysmodellens frågor och de förklaras i nästkommande stycke. Vad behandlar läroböckerna om kvinnliga författarskap? När, var och hur presenteras kvinnliga författare i läroböckerna? I vilken grad är kvinnliga författare representerande? Frågorna i analysmodellen studerar hur kvinnliga författare explicit behandlas och förekommer i läroböcker med en komparativ ansats då de jämförs med framställningen och förekomsten av manliga författare. Den första frågan avser vad läroböckerna behandlar om kvinnliga författarskap under den valda perioden och vad läroböckerna väljer att belysa. Följande fråga om när, var och hur kvinnliga författare presenteras behandlar när och var de förekommer i böckerna och frågan hur analyserar framställningen. I den tredje frågan kommer kvinnliga respektive manliga författare som explicit förekommer räknas för en kvantitativ ansats. När läroböckerna analyseras görs det inte utifrån böck- 10

ernas periodindelningar eller tematiseringar utan med utgångspunkt i vilka kvinnliga och manliga författare från 1900 1940 som förekommer i texterna. Därför analyseras olika avsnitt och antal sidor i läroböckerna. Först ges en helhetsbild av böckernas innehåll för att belysa avsnitt som behandlar kvinnliga författare verksamma 1900 1940. Därefter läses texterna om kvinnliga författarskap genom närläsning och analysmodellens frågor. Analysen är således uppdelad i tre olika delar där innehållet analyseras och identifieras fråga för fråga. Frågorna är dock av liknande art och går stundtals in varandra och medför därför en begränsning och ett visst typ av resultat. Andra delar av läroböckernas framställningarna har därför inte analyserats. 4.3 Metodkritik Var, hur och när jag genomförde intervjuerna och att de spelades in kan ha påverkat hur lärarna besvarade frågorna. När läroböckerna sedan granskades kan mitt sätt att tolka intervjuerna ha påverkat hur jag analyserar det kommande resultatet. Det finns även utrymme för andra möjliga analysmodeller och infallsvinklar i studien. En bildanalys hade exempelvis varit intressant för denna typ av studie men utifrån undersökningens begräsningar har enbart intervjuer, närläsning och analysverktyget blivit aktuella. En annan aspekt hade också varit att jämföra läroböckerna med varandra men detta hade blivit för omfattade och svarar inte mot studiens syfte. Val av metod är medvetet utifrån studiens syfte och omfattning. 4.4 Material Mitt material består av intervjusvar från gymnasielärare i svenska, läroböcker för gymnasieskolan och Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Det transkriberande materialet utgör tillsammans med läroböckerna och styrdokument mitt empiriska material. Nedan presenteras intervjusvar, läroböcker och läro- och ämnesplanen Gy 11. 4.4.1 Intervjusvar Mitt material består av intervjusvar från tre gymnasielärare som arbetar eller har arbetat i gymnasieskolan enligt Gy 11. Intervjuerna är kvalitativt semistrukturerade och spelades in under intervjutillfället. Efter intervjun transkriberades det inspelade materialet med hjälp av programmet ExpressScribe som underlättade transkriberingsarbetet genom att ändra hastigheten på de inspelade intervjuerna. De transkriberade intervjuerna sam- 11

manställdes och analyserades utifrån de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet 201:8 124). Resultatet av transkriberingen presenteras i resultat- och analysavsnittet. 4.4.2 Läroböcker Jag har granskat tre olika läroböcker som respektive lärare använder eller har använt i sin undervisning. Jag har således granskat en lärobok per lärare. Lärarna tillfrågades om vilka läromedel de använde innan intervjutillfällena för att göra ett medvetet urval av läromedel och informanter. Nedan presenteras läroböcker som studerats. 4.4.2.1 Den levande litteraturen Jag har analyserat den andra upplagan av läroboken som ursprungligen är från 1995, publicerad av Liber AB och skriven av Ulf Jansson. Boken är anpassad efter kurserna Svenska A och B i gymnasieskolan och behandlar litteraturhistoria med fokus på modern litteratur från 1900-talet och utöver bokens grundtexter förekommer också fördjupningstexter i röd färg som enligt läroboksförfattaren kan hoppas över utan att det stör sammanhanget (Jansson 1995). Boken är således inte skriven för Gy 11 men används fortfarande i undervisningen. På Libers hemsida finns en motivering till varför boken kan användas tillsammans med den nya läro- och ämnesplanen: Att undervisa med Jansson-paketet Den levande litteraturen, Levande texter och Handbok i svenska språket ger en mycket bra grund för att eleverna ska uppnå de kunskapskrav som ställs i svenska i GY2011 (Liber 2015). Jag har därför valt att belysa boken i min studie. 4.4.2.2 Svenska Impulser 2 Läroboken är skriven av Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson och publicerad av Sanoma Utbildning AB. Jag har granskat den andra upplagan som följer det centrala innehållet i kursen Svenska 2 och innehåller kapitel om muntliga och skriftliga framställningar, samtal och analys av skönlitteratur och läsning och granskning av sakprosa. Boken presenterar litteraturhistorien kronologiskt fram till realismen och sedan tematiskt samt språkförhållanden i Sverige och övriga Norden och svenska språkets uppbyggnad (Sanoma Utbildning AB 2015). 4.4.2.3 Svenska Timmar litteraturen Den tredje upplagan av läroboken från 2012 är publicerad av Gleerups Utbildning AB och skriven av Svante Skoglund. Boken presenterar litteraturhistorien från antiken fram 12

till modernismen, de stora klassikerna och att texterna kan kopplas till vår samtid. Boken är skriven för Gy 11 och täcker tillsammans med Svenska Timmar språket och Svenska timmar antologin kurserna Svenska 1-3 och är tänkt att användas på studieförberedande program (Gleerups Utbildning AB 2015). 4.4.3 Styrdokument Gy 11 är den aktuella läro- och ämnesplanen för gymnasieskolan och kommer jämföras med lärarnas arbete. Läroplanen innehåller skolans värdegrund och uppgifter samt övergripande mål och riktlinjer för de gymnasiegemensamma ämnena. Läroplanen behandlar examensmål för nationella program och därefter presenteras de gymnasiegemensamma ämnena. I ämnesplanen för svenska presenteras ämnets syfte och vad undervisningen i svenska ska ge för förutsättningar för att eleverna ska uppnå målen. De olika kurserna i svenska är Svenska 1-3, Litteratur, Retorik och Skrivande. Kurserna omfattar 100 poäng vardera. Ämnesplanerna innehåller centralt innehåll och kunskapskraven för E-A (Skolverket 2011:5 181). 4.5 Insamlingsmetod: urval och avgränsningar Nedan presenteras urval och avgränsning av tidsperiod, hur jag har gått tillväga för att kontakta informanter och urvalet kring dessa. Slutligen följer en presentation om urval och avgränsning beträffande läromedel och styrdokument. 4.5.1 Tidsavgränsning 1900-1940 Jag har studerat kvinnliga författarskap från sekelskiftet fram till andra världskrigets utbrott. Jag har valt denna period då det skedde mycket gällande kvinnans position med bland annat industrialiseringens följder och betydelse, kvinnlig rösträtt och världskrigens utbrott. Det fanns också flera verksamma kvinnliga författare under denna period, några att nämna är exempelvis Edith Södergran, Moa Martinson, Selma Lagerlöf och Virginia Woolf. Perioden ger tillfälle att beröra flera kvinnliga författarskap både i undervisning och läromedel. Jag har valt att avgränsa mig fram till andra världskriget då materialet annars blir för omfattade för min studie. Det finns värde att studera en längre tidsperiod men utifrån de begränsningar som min studie ställer anser jag att det är relevant att belysa en 40-årsperiod mellan 1900 och 1940. 13

4.5.2 Val av informanter Jag kontaktade verksamma gymnasielärare i svenska via mejl. Sammantaget intervjuades tre lärare som arbetar eller har arbetat på gymnasieskolor i tre olika kommuner i södra Sverige. Samtliga lärare är kvinnor och val av lärare skedde utifrån ett så kallat bekvämlighetsurval då jag hade möjlighet att genomföra intervjuerna inom det geografiska området samt att jag haft kontakt med två lärare sedan tidigare. Lärarna har arbetat som gymnasielärare i allt från sju till 30 år och undervisar eller har undervisat, utöver svenska, i tyska, historia, religion eller samhällskunskap. Lärarna har arbetat på skolorna i fyra till nio år och en lärare har även arbetat på högstadiet. Alla lärare arbetar eller har arbetat i kurserna Svenska 1-3. Lärarna intervjuades med syftet att studera hur de arbetar eller har arbetat med kvinnliga författarskap. När jag kontaktade lärarna redogjordes för studiens syfte och de forskningsetiska principerna. Lärarna informerades om att de kunde dra sig ur och inte vara bundna att delta i studien. I samband med att lärarna kontaktades ställdes också frågan om vilka läroböcker som används när de arbetar eller har arbetat med kvinnliga författarskap för att göra ett medvetet materialurval. 4.5.3 Val av läromedel och styrdokument Urvalet av läromedel skedde utifrån vilka läromedel de intervjuade lärarna arbetar eller har arbetat med. Läromedlen är anpassade för gymnasieskolan och Gy 11. När jag studerar styrdokumenten har jag valt att använda mig av läro- och ämnesplanen från 2011 som är den rådande läroplanen i gymnasieskolan och som undervisningen ska förhålla sig till. Läroplanens övergripande mål och riktlinjer samt skolans uppgifter och värdegrund studeras för att ge en bild av skolans styrning och påverkan på all typ av undervisning oberoende av ämne och är någonting som skolans verksamhet och undervisningen ska genomsyras av. Detta innefattar bland annat jämställdhetsarbete (Skolverket 2011:5 11). Svenskämnets mål och centrala innehåll studeras med nedslag i de olika kurserna. 4.6 Materialkritik Jag är medveten om att mitt material är begränsat och tillgängligheten på lärare och läromedel har varit avgörande för studien. Det finns en spridning bland lärarna som intervjuandes då de arbetar eller har arbetet i tre olika kommuner. Det var inte ett medvetet val utan föll sig naturligt då lärarna som intervjuades var de som hade möjlighet 14

att ställa upp. Läroböckerna som granskats har valts med utgångspunkt i vad lärarna använder för böcker samt att de är kompatibla med Gy 11. Att de är från olika förlag är inte ett aktivt val utan valet av läroböcker utgår från vad de intervjuande lärarna arbetar med. Jag är dock medveten om att granskning av andra läromedel och lärare hade gett upphov till andra resultat. 4.7 Etiska överväganden När jag har samlat in och hanterat det insamlade materialet har jag utgått från Vetenskapsrådets (2011:42, 66 69) forskningsetiska principer. Fyra centrala begrepp är sekretess, tystnadsplikt, anonymisering eller avidentifiering och konfidentialitet som alla är centrala vid hantering av denna typ av forskningsmaterial. Tystnadsplikt innebär att information rörande personens hälsa och personliga förhållanden inte får delas med obehörig eller förmedlas på annat sätt. Hantering av informanter eller liknande ska ske på så sätt att de inte kan identifieras och konfidentialitet innefattar skydd från att obehöriga ska ta del av forskningsuppgifter. Jag har varit tydlig med att informera lärarna om att de inte ska kunna identifieras utifrån de forskningsetiska aspekterna i min studie och att de inte bundna till att medverka i studien. Intervjuerna genomfördes bara vid informanternas samtycke. Det är av värde att poängtera att kravet på samtycke och etiska överväganden är placerade i ett kulturellt och socialt sammanhang utifrån det liberala västerländska samhället och är därav kontextbundet (Vetenskapsrådet 2011:46). 5 Resultat och analys Resultat och analys presenteras tematiskt utifrån studiens frågeställningar. Först behandlas lärarnas uppfattning om och arbete med kvinnliga författare verksamma 1900 1940, sedan följer lärarnas arbete i förhållande till styrdokument och läromedel samt likheter och skillnader i lärarnas arbete. Slutligen belyses kvinnliga författarskap från 1900 1940 i läroböcker och styrdokument. 5.1 Lärarnas uppfattning om och arbete med kvinnliga författare Nedan presenteras resultatet av studiens första frågeställning beträffande lärarnas uppfattning om och arbete med kvinnliga författarskap. Vilka kvinnliga författarskap som 15

behandlas i undervisningen samt hur och varför presenteras först och sedan följer lärarnas uppfattning om och arbete med kvinnliga respektive manliga författarskap. Likheter och gemensamt arbete hos lärarna behandlas men ett ytterligare resonemang sker i samband med resultatredovisningen av studiens andra frågeställning. 5.1.1 Hur kvinnliga författarskap behandlas i undervisningen De intervjuade lärarna beskriver att de främst arbetar traditionellt, epokmässigt och kronologiskt med litteraturhistoria för att skapa en röd tråd i undervisningen och för att tydliggöra den historiska utvecklingen. Lärarna arbetar framförallt med svenska författare i litteraturhistorieundervisningen. Två av lärarna poängterar att Selma Lagerlöf får stor plats. En lärare betonar att Lagerlöf skrivit många klassiker som är lättlästa för eleverna, däribland Kejsaren av Portugallien och Herr Arnes penningar. Moa Martinson är också en författare som behandlas när kursen rör sig vidare från sekelskiftet till 1930- talet och presenteras i samband med arbetarlitteraturen och autodidakterna. Hennes författarskap belyses av alla lärare och en lärare nämner att rörelser i samhället blir en utgångpunkt vid arbete med litteraturhistoria samt vad som speglas i litteraturen. Läraren uttrycker att det går ju nästan inte att läsa 1930-tal om man inte läser nåt Moa Martinson har skrivit, det beror ju på att hon gjort så fantastiska skildringar hur det är att leva som kvinna i det här samhället, men det är ju texten i sig som är intressant. Martinsons skildringar och hennes texter står i centrum, inte främst att hon var kvinna. Ellen Key, Edith Södergran, Elin Wägner, Karin Boye och Virginia Woolf är alla kvinnliga författarskap som behandlas av en eller flera lärare. Edith Södergran och Karin Boyes personliga livsöden och som en förmedling av kulturarv menar en lärare. En annan av lärarna poängterar också betydelsen av att behandla Boye och Södergran i litteraturhistorieundervisningen: Det är klart man kan ju inte prata om 20, 30-tal i svensk litteratur och inte prata om att nu kommer kvinnorna, det är klart. Det går ju inte att prata om det utan att titta här på Boye, Edith Södergrans dikter. Kvinnan tar för sig, kvinnan får ta plats. Klart man kommer in på det. Det är tydligt att de kvinnliga författarna har ett värde i undervisningen, att de presenteras under perioden 1900 1940 och att de förekommer i undervisningen på olika plan. En av lärarna arbetar med Virginia Woolf som en variation av arbetet med de manliga författarna, däribland James Joyce. 16

Gemensamt för skolorna där lärarna jobbar eller har jobbat var att det inte förekommer något gemensamt arbete gällande kvinnliga författarskap. I en av skolorna finns en tradition av att fånga dagen i sin klass efter vad som händer där just nu och genus är någonting som genomsyrar undervisningen. Det finns en gemensam övergripande strategi i de olika årskurserna men inte när läraren själv väljer ut stoff i undervisningen. 5.1.2 Uppfattning om hur arbetet med kvinnliga och manliga författare skiljer sig åt Arbetet med kvinnliga och manliga författare skiljer sig inte alltid åt. En av lärarna framhåller exempelvis att arbetet inte alls skiljer sig åt utan en avgörande aspekt är hur samhället speglas i litteraturen för att visa på litteraturens funktion. En av lärarna nämner att de kvinnliga författarna presenteras mer utifrån hur de kunde påverka genom sina böcker. Läraren poängterar dock att det finns många författare att beröra men att urvalet av material sker på samma sätt oberoende av författarens kön. Detta är gemensamt med den tredje läraren som belyser att arbetet inte behöver skilja sig åt men att det finns fler texter av män i litteraturhistorien. En av lärarna väljer att arbeta med Moa Martinson i samband med arbetarförfattarna för att hon är kvinna men att vidare arbete med henne inte alltid sker: jag känner ibland just när det gäller arbetarförfattarna att hon får halka med på ett bananskal och det har nog att göra med läromedel och antologier. Läraren betonar läromedlens inverkan och att Martinson ofta behandlas för att hon är kvinna och för att hennes texter är lättillgängliga. Kvinnliga författares presenteras för att visa hur de förändrade samhället och inte alltid för att det är bra litteratur menar läraren. Arbetet med kvinnliga författare verksamma 1900 1940 har enligt lärarna inget egenvärde utan värdet är att arbeta med både män och kvinnor. En lärare nämner att det är intressant att fokusera på kvinnor eftersom det ibland har gjorts i lägre grad men inte om det blir på bekostnad av andra författare. Det finns dock ett värde med att belysa män och kvinnors olika förutsättningar och möjligheter. Lärarna understryker att det är övervägande män i litteraturhistorien och en lärare menar att om en kvinna dyker upp får hon kanske mer uppmärksamhet på grund av mansdominansen. 5.2 Lärarnas uppfattning om och arbete med läromedel och styrdokument Under följande rubrik redovisas resultat och analys av studiens andra frågeställning rörande lärarnas uppfattning om och arbete med läromedel och styrdokument samt likhet- 17

er och skillnader i arbetet. Först presenteras uppfattning om och arbete med läromedel, sedan följer lärarnas uppfattning om hur kvinnliga författarskap behandlas i läromedel. Därefter presenteras lärarnas uppfattning om arbete med styrdokumenten och slutligen belyses lärarnas uppfattning om samspelet mellan läromedel och styrdokument. 5.2.1 Uppfattning om och arbete med läromedel Lärarnas arbete med läromedel innefattar inte enbart en lärobok utan antologier och andra läromedel i form av exempelvis UR-produktioner, AV-media eller digitala klassrum är centrala inslag. Lärarna plockar material från olika håll och en lärare uttrycker sig så här: Det är lite magert då plockar man in från nån annan lärobok eller man sätter elever att ta reda på, fördjupa sig i en period eller i ett författarskap så går de ju också utanför bokens ramar. Boken är ju bara ett hjälpmedel om man säger så. Den ultimata boken finns inte, jag har letat i 30 år nu och inte hittat nåt. Läraren uttrycker att det är svårt om omöjligt att hitta en optimal lärobok som behandlar alla perspektiv och författarskap. Det är därför vanligt att eget material skapas för att få en större spridning i urvalet, att andra läromedel berörs eller i detta fall, att eleverna får frihet att fördjupa sig utanför boken. Två av lärarna använder läroboken Den levande litteraturen. En av lärarna poängterar att boken används för att den är bra även om den är gammal och används tillsammans med andra läromedel. Den andra läraren arbetar främst med Den levande litteraturen som antologi då Svenska Impulser 2 är den centrala läroboken i undervisningen men utan någon tillhörande antologi. Skolan har tre olika versioner av Svenska Impulser i alla årskurser och dessa böcker köptes in då de var bland dem första böckerna som svarade mot de nya kurserna i Gy 11. Läraren belyser dock att urvalet i böckerna är komprimerat, framförallt då boken inte bara täcker litteraturhistoria utan hela kursen Svenska 2. Boken Svenska Timmar litteraturen används av en lärare för att den är överkomlig för eleverna och för att den finns digitalt. Boken används främst med motiveringen att den fokuserar på det kulturhistoriska perspektivet och samhället runtomkring. Läraren anser att boken är intressant för litteratur är ingen isolerad företeelse samt att bilder och konst också är värdefullt som samhällsspegling med koppling till litteraturen. Läraren nämner att boken inte är tillräckligt djup utan fungerar mer som en grund i undervisningen. 18

Skolorna präglas inte av något gemensamt arbete med läroböckerna. Läroboken fungerar dock som en trygghet för eleverna och den kan också vara en säkerhet för lärarna. En lärare framhåller att om en lärobok fungerar väl byts den sällan ut i första taget. Läroboken och arbetet med densamma kan vara ett medel för att skapa en likvärdig utbildning då eleverna ska få samma förutsättningar oberoende av vilken klass de går i. 5.2.2 Uppfattning om hur kvinnliga författarskap behandlas i läromedlen Det finns en skillnad i hur kvinnliga författarskap behandlas i läromedlen enligt lärarna. En lärare menar att kvinnliga författare främst presenteras för att minska den ojämna fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare utan egentligt syfte och utan någon koppling till övrig text. Deras förekomst i texten byggs inte upp och har inte något följande resonemang. En annan lärare nämner att läroboken skapar en god grund då den innehåller utvalda texter som fungerar i undervisningen men behandlar den återkommande frågan om att en kvinnan alltid måste stå i relation till en man: Jag funderar på det där som du vet som man alltid pratar om, att kvinnliga alltid måste vara i förhållande till nån man. Men det var ju så det såg ut så det känns konstigt om man skulle plocka bort det i nån slags genuspedagogiskt och hävda att Moa Martinson inte alls var påverkad av att hon var gift med Harry Martinson för så är det ju inte. Läraren poängterar Harry Martinsons påverkan på Moa Martinsons författarskap och att detta är ofrånkomligt. Lärare nämner dock att det ofta står mer om personen bakom författarskapet när kvinnliga författare behandlas. Det finns således en skillnad i framställningen. En lärare säger att det finns en allmän önskan att lyfta fram fler kvinnliga författarskap utanför skolan men att hon inte har valt att göra detta. Något som läraren dock uppmärksammat är att läromedlen ofta presenterar angloamerikansk litteratur och att den är mer markant än kvinnligt och manligt. Att det finns lite österländsk litteratur och mycket västerländsk litteratur poängteras också av en annan lärare som betonar att det finns problem med spridningen. 5.2.3 Uppfattning om och arbete med styrdokument Styrdokumenten genomsyrar lärarnas undervisning och ämnets syfte, centralt innehåll och kunskapskrav är ständigt aktuella. Eleverna får ta del av styrdokumenten, det centrala innehållet och kunskapskraven. Två lärare belyser att det finns utskrivet i styrdo- 19