Konferens om fördelningspolitik. Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung

Relevanta dokument
Finanspolitiska rådet. Presentation för Finlands riksdags revisionsutskott 7 oktober 2014

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Det svenska finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Svensk författningssamling

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik 2013

Finanspolitiska rådets rapport 2019

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Inlämningsuppgift

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Socialdepartementet Laura Hartman 5 juni 2009

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

Det finanspolitiska ramverket

Finanspolitiska rådets rapport 2014

E N K L A R E G L E R, SVÅRA TIDER. Anders Vredin (ordf.) Martin Flodén Anna Larsson Morten O. Ravn

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådets rapport Statskontoret 3 juni 2015

Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Kommentarer till Budgetpropositionen för 2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Fallande räntor och den offentliga skulden

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Tre synpunkter på skattesänkningar

Den nordiska modellen

Finanspolitiska rådets rapport John Hassler Ordförande

TIO ÅR MED FINANSPOLITISKA RÅDET: VAD HÄNDER HÄRNÄST? LARS JONUNG KNUT WICKSELLS CENTRUM FÖR FINANSVETENSKAP, EKONOMIHÖGSKOLAN, LUNDS UNIVERSITET

DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S

Svensk finanspolitik 2017 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Överskottsmålet. ESV 28 maj 2015 Joakim Sonnegård

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Finanspolitiska rådets rapport Presentation för Statskontoret Laura Hartman 26 maj 2009

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2017

SCB:s statistik om inkomstskillnader

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Stabiliseringspolitiken och arbetslösheten. Lars Calmfors LO 19 juni 2013

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018

Penningpolitik i sämre tider vilka möjligheter står till buds?

Svensk finanspolitik Sammanfattning 1

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Några stora linjer i Sveriges ekonomiska politik


Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

De fyra sveken - En granskning av Stefan Löfvens regering utifrån fyra centrala frågor för Sverige

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Finanspolitik och det Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Köpenhamn, 22/9-09

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Kommunikationsstrategi

Svensk finanspolitik

Svensk finanspolitik. Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presseminarium, 11/5-09

Vart tar världen vägen?

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt

Vad är Finanspolitiska rådet? Lars Calmfors Finansdepartementets dag 13/2-08

S-politiken - dyr för kommunerna

Överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

9021/19 alo/mm/ub 1 ECOMP 1A

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Kan man förutspå en finanskris?

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

En plan för jämlikhet och grön omställning

Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson

Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, ÖVERSIKTLIGT, NOGA

Transkript:

Konferens om fördelningspolitik Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung

Rådets nya instruktion 7 Rådet ska även, med utgångspunkt i den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen 1. bedöma hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till konjunkturutvecklingen, 2. bedöma om finanspolitiken ligger i linje med god långsiktigt uthållig tillväxt samt leder till långsiktigt hållbar hög sysselsättning, 3. granska tydligheten i dessa propositioner, särskilt med avseende på angivna grunder för den ekonomiska politiken samt skälen för förslag till åtgärder, och 4. analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning på kort och lång sikt.

Rådets nya instruktion analysera effekterna av finanspolitiken på välfärdens fördelning på kort och lång sikt. Finanspolitiken via den offentliga sektorns inkomster (skatter) och utgifter - påverkar på ett fundamentalt sätt fördelningen av inkomster och förmögenheter i samhället. De stora striderna inom svensk politik har gällt fördelningspolitiken eller haft centrala effekter på fördelningen Ekonomisk politik handlar om fördelning.

Analys av fördelning är ett centralt element i den ekonomiska teorins historia Adam Smith Karl Marx Knut Wicksell

1. Fördelningsteori gränsproduktivitetsteorin 2. Beskattningsteorin - frivillighetens princip 2. Fördelningspolitik: fördelningsreformer som skulle komma den ekonomiska tävlingen att ske under lika villkor. För alla tillgänglig skola Höga arvsskatter (karaktärsförsämrande verkan av stora ärvda förmögenheter bör motverkas) 4. Wicksells prisstabiliseringsnorm (dagens inflationsmål central i modern makro) motiverades med fördelningshänsyn.

Modern makro (före krisen) och fördelningsanalys Två skilda världar före dagens kris. Stabiliseringspolitikens teori sedan 1970- talets genombrott för Chicagoskolan, rationella förväntningsteorin, nykeynesianism, inflationsmålsanalys, DSGE-ansatsen, m fl saknade koppling till fördelningen av inkomster och förmögenheter. Stabiliseringspolitikens empiri gav föga uppmärksamhet åt fördelningsaspekter (Jackson Hole: Var Greenspans världens bästa centralbankschef eller bara en av de bästa?)

Modern makro (efter krisen) och fördelningsanalys Dagens kris bidrar till nytt intresse för fördelningsfrågor: 1. Är dagens finanskris orsakad av växande olikheter inom det amerikanska samhället? Raghuram Rajan, Fault Lines (2010). 2.Vem ska betala för krisens kostnader? Staten (skattebetalarna) eller bankerna-det finansiella systemet? 3. Vem ska betala för eurokrisen långivarna i norr eller låntagarna i söder?

Modern makro (efter krisen) och fördelningsanalys Nytt intresse för fördelningsfrågor förutom krisen: 4 De globala obalanserna globaliseringens vinnare och förlorare 5. En internationella trend mot ökande ojämnlikhet

Fördelningsmått över tid 40 35 30 25 20 15 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Rikaste decilens andel av den totala inkomsten Ginikoefficienten (Skattehushåll) Ginikoefficienten (Kosthushåll)

Ginikoefficienten över tid 40 35 30 25 20 15 Mitten av 70- talet Mitten av 80- talet Omkring 1990 Mitten av 90- talet Omkring 2000 Mitten av 00- talet Senaste observation Sverige Danmark Tyskland USA OECD-snitt

Dags för fördelningsanalys? Fritt efter omslag till Finance and Development, September issue, 2011, av Michael Gibbs.

Underlagsrapporter om fördelning Varför ska vi bry oss om fördelningsfrågor? - Jesper Roine (kommentator Andreas Bergh) Inkomstfördelningen bland pensionärer - Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö (kommentator Jens Magnusson) Granskning av regeringens fördelningspolitiska redogörelser, 1992-2011 - Daniel Waldenström - (kommentator Anders Björklund)

Konferens om fördelningspolitik Finanspolitiska rådet 18 juni, 2012 Lars Jonung