Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015

Relevanta dokument
Preliminär resultatsammanställning.

Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport

Preliminär resultatsammanställning

Preliminär Rapport Testning av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2012

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2015.

Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge

Preliminära resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - anlagt våren 2010

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggeskador på granplantor i omarkberedd mark, anlagt slutrapport

Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013.

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2006

Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2012.

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2011.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, anlagt 2005

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren 2009 Slutrapport

Storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge - preliminära resultat efter ett år

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Resultat av storskaligt försök med mekaniska plantskydd mot snytbagge efter tre år, anlagt våren Slutrapport

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex

Test av mekaniska plantskydd och insekticider mot snytbaggar, anlagt våren Slutrapport.

Snytbaggen. åtgärder för lyckade planteringar

Fältförsök med snytbaggeskyddade

Fältförsök med snytbaggeskyddade. resultat efter ett år i fält

Fältförsök med Bugstop 2002

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Upptining och förvaring av plantor före plantering

TILLVÄXT OCH ÖVERLEVNAD HOS NIO OLIKA PLANTTYPER AV GRAN

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Survey-studie på Hylonox och Woodcoat

Snytbaggeskador i Norrland

Fältförsök med snytbaggeskyddade plantor 2010 resultat efter två år i fält

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Prislista Södras plantor 2017

Skogsplantor våren 2015

Etablering, tillväxt och skador för plantor odlade i såddrör (Tubesprout TM ) resultat efter två säsonger i fält

SNYTBAGGE. Magnus Petersson SLU Asa försökspark

Prislista Södras plantor 2017

åtgärder mot SNYTBAGGEN

Analys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador

Snytbaggebekämpning i svensk skogsindustri

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Utrustning för applicering av vax för skydd av skogsplantor mot snytbaggeangrepp

Prislista skogsplantor 2019

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2010

Inventering av praktiska planteringar med snytbaggeskyddade plantor 2009

Inventering av planteringar med Conniflexbehandlade plantor 2011

Prislista Södras plantor 2015

Planteringsförsök En studie av fyra planttyper i olika storlekar med avseende på överlevnad och tillväxt efter två vegetationsperioder

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Bli proffs på plantering

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Prislista skogsplantor 2018

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET. Snytbaggebekämpning utan insekticider. - slutrapport för ett TEMA-forskningsprogram

Planteringsförsök jämförelse av olika planttyper med avseende på planteringsprestation, överlevnad och tillväxt

VARNING. Merit Forest WG - Insektsmedel, vattendispergerbart granulat

Planteringstidpunkt. Två exempel på planteringstidpunktens betydelse i kombination med andra faktorer..

jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter tre vegetationsperioder Sten Nordlund

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Planteringsförsök Jämförelse av olika planttyper med avseende på överlevnad och tillväxt efter fem vegetationsperioder

Snytbaggeskador på Conniflexbehandlade

Prislista. Skogsplantor våren 2013

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

SCA Skog. Contortatall Umeå

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till snytbagge slutresultat

Kartläggning av markberedning i svår terräng på SCA Skog

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2011

Svensk författningssamling

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2010

Föryngring av brända hyggen i Norrland med hänsyn till Snytbagge

Resultat från granförsök 1322 Sjundekvill

Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Dags att plantera! Nytt från NorrPlant 2017

Prislista Södras Nycklar

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Resultat från forskningsprogrammen om snytbagge

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Prislista. Skogsplantor våren 2016

Vilken granplanta bör användas vid föryngring? En jämförelse mellan leverantörer, planttyper och plantskydd

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2007

södras nycklar tjänster och produkter som bidrar till en värdefullare skog

L SWED/10L Användningsområde Mot skadeinsekter på barrträdsplantor. Barrträdsplantor får endast behandlas

Svampsjukdomar i havre

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Kopplingar mellan planteringskvalitet och plantors överlevnad hos SCA Skog, Ångermanland.

Skogsplantor våren 2014

Bra plantor för din framtida skog FRÅN NORRPLANT

Övervakning av snytbaggeskador i södra Sverige 2009

Transkript:

Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes 2015 på barrots- och täckrotsplantor i både omarkberedd- och markberedd mark. Planteringen gjordes i slutet på maj. Försöken anlades på tre lokaler: Borsaskögle i Vetlanda kommun, Ösjöbol i Uppvidinge kommun och Kosta i Lessebo kommun. Lokalerna avverkades vintern 2014/2015 och markberedningen utfördes med harv våren 2015. På lokalerna fanns en gles fröträdställning. Vid plantering i omarkberedd mark användes den ostörda humusen mellan markberedningsfårorna. Respektive behandling beskrivs i tabell 1 och 2. Både barrots- och täckrotsplantorna levererades av Svenska Skogsplantor. Antalet försöksplantor var 150 st per behandling i respektive försök. Alla behandlingar utfördes av respektive tillverkare, utom behandlingen med Merit Forest som utfördes av personal på Asa forskningsstation. Tabell 1. Testade behandlingar på barrotsplantor gran. Obehandlad Merit Forest, ombehandling år 2 Hylonox (Organox) Barrier (Bayer) SM-pro (Åsebo Skog) Ekovax (Norsk Wax) Woodcoat (Lennart Sjöblom, Älmhult)* MultiPro (SSP) Beskrivning Merit Forest WG innehåller den aktiva substansen imidakloprid. Dosen är 1,4 % av handelspreparatet (vikt). Ombehandling år två i fält med ryggspruta med samma dos som tidigare. Mjuk, expanderbar beläggning av biologisk substans, innehåller även krita. Vatten är bärare och lim sammanhållande substans. (Tidigare namn K13) Ett vattenbaserat, vitt beläggningsskydd av lim som är mjukt och elastiskt och som innehåller ett vitt färgämne. Ett vattenbaserat elastiskt beläggningsskydd utan torktid. Beläggning av vax med vitt pigment, ny formulering. Hård expanderbar beläggning som innehåller latex. Applicerad med ryggspruta i fält efter plantering. Vitt barriärskydd av kartong. * Woodcoat är tänkt att fungera som ett möjligt preparat att göra en ombehandling med oavsett vilken behandling som varit den ursprungliga. 1

Tabell 2. Testade behandlingar på täckrotsplantor gran. Obehandlad Merit Forest, 1behandling Merit Forest, ombehandling år 2 Hylonox (Organox) Barrier (Bayer) SM-pro (Åsebo Skog) Ekovax (Norsk Wax) Woodcoat (Interagro) Cambiguard (Södra) Beskrivning Merit Forest WG innehåller den aktiva substansen imidakloprid. Dosen är 1,4 % av handelspreparatet (vikt). Merit Forest WG (imidakloprid), dos 1,4 % av handelspreparatet (vikt). Ombehandling år två i fält med ryggspruta med samma dos som tidigare. Mjuk, expanderbar beläggning av biologisk substans, innehåller även krita. Vatten är bärare och lim sammanhållande substans. (Tidigare namn K13) Ett vattenbaserat, vitt beläggningsskydd av lim som är mjukt och elastiskt och som innehåller ett vitt färgämne. Ett vattenbaserat elastiskt beläggningsskydd utan torktid. Beläggning av vax med vitt pigment, ny formulering. Hård expanderbar beläggning som innehåller latex. Applicerad innan plantering. Ett vitt, flexibelt, syntetiskt framställt beläggningsskydd. Skyddet applicerades med manuell sprutteknik. Observera att denna rapport redovisar resultat före att någon ombehandling gjorts, så Merit Forest ombehandling och Merit Forest 1 behandling är här identiska (förkortade omb och 1 beh i tabeller och figurer). Då försöken inte än är rättade i fält och inte är statistiskt behandlade så är resultaten preliminära och bör tolkas med försiktighet. Försöken följs ytterligare två år med stor möjlighet till förändringar i resultaten. 2

Resultat och diskussion Försök med barrotsplantor av gran, omarkberett Snytbaggeskadorna var generellt låga i försöken med barrotsplantor. De obehandlade plantorna hade högst andel plantor dödade av snytbagge (16 %, tabell 3). Få eller inga plantor av de övriga behandlingarna dog av snytbaggeskador. Andelen plantor dödade av annan orsak än snytbagge var hög för flera av behandlingarna. Den var högst för Barrier (37 %) och över 20 % för de obehandlade, SM-pro och Ekovax (tabell 3). I de flesta fallen var dödsorsaken inte möjlig att fastställa, men i flera fall stod (Hylastes) för en del av de dödade plantorna. Vid stambehandling av barrotsplantor är det viktigt att behandlingen går snabbt och att rötterna skyddas mot solljus och uttorkning. Vid behandlingen med Barrier drog det ut något på tiden innan rötterna kom under skydd, vilket troligen medverkade till den höga andelen död av okänd orsak. Barrotsplantor är allmänt känsliga för handhavandet i de olika stegen innan och vid plantering. När planteringen gjordes var det förhållandevis torrt i marken i den ostörda humusen, vilket försvårar plantetableringen framförallt för barrotsplantor som måste få igång rottillväxten för att kunna förse sin förhållandevis stora grönmassa med vatten. Stora, grova plantor drabbas oftast hårdare och vi vet att någon form av stambehandling också gör plantor något extra känsliga för ytterligare stress. Efter en säsong var statusen hos MultiPro mycket god, alla skydden var intakta (tabell 4). Även av Ekovax och Hylonox var 90 % eller fler intakta. Barrier och Woodcoat fältbehandling låg lägst i status, de hade strax över hälften av skydden intakta. en med Woodcoat gjordes efter att plantan planterats i försöket med hjälp av en ryggspruta och på några plantor saknades behandlingen helt och skyddet bedömdes då som borta (tabell 4). Högst överlevnad i den omarkberedda marken hade barrotsplantorna med Multipro och Woodcoat fältbehandling (96 %). Merit Forest och Hylonox hade en överlevnad på något under 90 %. Ekovax och SM-pro låg något under 80 % och lägst överlevnad hade Barrier och de obehandlade plantorna (ca 60 %). 3

Överelvnad Tabell 3: Andel barrotsplantor dödade av snytbagge i omarkberedd mark första säsongen. Även andel snytbaggedödade + svårt snytbaggeskadade och död av annat än snytbagge, andelen barrotsplantor dödade av okänd orsak samt andelen dödade och angripna av. snytbagge Död +svårt skadad av snytbagge annat inkl. okänd orsak okänd orsak Angrepp av Obehandlad 16,0 23,3 20,0 9,3 10,0 22,7 Merit Forest omb 0,0 0,0 12,0 11,3 0,7 6,0 Hylonox 0,7 0,7 12,7 10,7 2,0 4,0 Barrier 2,0 3,3 36,7 28,7 8,0 18,0 SM-pro 2,7 5,3 21,3 16,7 4,7 14,7 Ekovax 0,0 0,0 21,3 16,0 4,0 15,3 Woodcoat fält 0,0 0,0 4,0 2,7 1,3 1,3 MultiPro 0,7 0,7 3,3 0,0 1,3 2,0 Tabell 4: Skyddens status för mekaniska skydd på barrotsplantor i omarkberedd mark första säsongen Skydd intakta Skydd något Skydd starkt Skydd borta Hylonox 90,0 5,3 4,7 0,0 Barrier 52,0 14,7 33,3 0,0 SM-pro 84,0 8,0 8,0 0,0 Ekovax 93,3 5,3 1,3 0,0 Woodcoat fält 55,3 22,0 20,0 2,7 MultiPro 100 0,0 0,0 0,0 100 80 60 40 20 0 Figur 1. Andel överlevande barrotsplantor efter en säsong i omarkberedd mark 4

Försök med barrotsplantor av gran, markberett I det markberedda försöket var endast 2 % av de obehandlade plantorna dödade av snytbagge (tabell 5). Ingen planta med Ekovax var angripen av snytbagge och av övriga behandlingar var över 95 % utan angrepp. Generellt var andelen död av okänd orsak betydligt lägre i det markberedda försöket, med undantag för Woodcoat fältbehandling som hade betydligt lägre död av annat (4 %) jämför med övriga behandlingar i det omarkberedda försöket och som i det markberedda försöket hade högst andel död av annat (8 %) tillsammans med Barrier och Ekovax. Förutom plantor dödade av och okända skador hade Ekovax två plantor som dragits upp av djur. Generellt var det färre plantor angripna av i det markberedda försöket jämfört med det omarkbereddda (tabell 5, tabell 3). I markberedd mark var andelen intakta skydd i stort jämförbar med i omarkberedd mark. Dock var betydligt fler plantor av Hylonox intakta i markberedd mark (83 %, tabell 4) jämför med omarkberedd mark (52 %, tabell 6). Även SM-pro hade ca 10 procentenheter fler plantor intakta i markberedd mark jämfört med omarkberedd. Tvärtom var det för Woodcoat som hade något lägre andel intakta skydd i markberedd mark jämfört med omarkberedd. I det markberedda försöket låg överlevnaden på 92 % eller högre efter en säsong (figur 2) så skyddens status hade ingen stor påverkan på överlevnaden i detta skede. Tabell 5: Andel barrotsplantor dödade av snytbagge i markberedd mark första säsongen. Även andel snytbaggedödade + svårt snytbaggeskadade plantor och plantor dödade av annat än snytbagge, andelen plantor dödade av okänd orsak, andelen plantor dödade samt angripna av. snytbagge Död +svårt skadad av snytbagge annat inkl. saknas okänd orsak Angrepp av Obehandlad 2,0 2,7 1,3 0,7 0,7 1,3 Merit Forest omb 0,0 0,0 2,0 1,3 0,7 0,7 Hylonox 0,0 0,0 5,3 4,0 1,3 2,7 Barrier 0,0 2,0 8,0 8,0 0,0 4,0 SM-pro 0,0 1,3 4,0 1,3 2,7 2,7 Ekovax 0,0 0,0 8,0 6,0 0,7 2,7 Woodcoat fält 0,0 0,7 8,0 6,7 1,3 5,3 MultiPro 0,0 1,3 0,7 0,0 0,7 0,7 5

Överlevnad Tabell 6: Skyddens status för mekaniska skydd på barrotsplantor i markberedd mark första säsongen. Skydd intakta Skydd något Skydd starkt Skydd borta Hylonox 90,7 0,0 6,7 2,7 Barrier 82,7 0,0 6,0 11,3 SM- pro 94,7 0,0 2,0 3,3 Ekovax 94,0 0,0 5,4 0,7 Woodcoat fält 41,8 0,0 32,7 25,5 MultiPro 99,3 0,0 0,7 0,0 100 80 60 40 20 0 Figur 2. Andel överlevande barrotsplantor i markberedd mark efter en säsong 6

Försök med täckrotsplantor av gran, omarkberett Första året dog 38 % av de obehandlade plantorna (tabell 7). Alla övriga behandlingar reducerade snytbaggeskadorna. Av de skyddade plantorna hade Barrier högst andel snytbaggedödade plantor (13 %). Ekovax hade ingen planta död eller svårt skadad. Dödligheten av annat än snytbagge var generellt låg, endast Ekovax hade en något högre andel död av okänd anledning (9 %, tabell 7). Täckrotsplantor med liten stamdiameter verkar vara mer känsliga för hur appliceringen av det smälta vaxet och framförallt kylningen med vatten sker än vad större barrotsplantor är (Norsk vax, pers. komm.). Av nästan alla behandlingar fanns det också några plantor som hade angrepp av (tabell 7). Andelen intakta skydd låg mellan 56-99 % för behandlingarna (tabell 8). Lägst låg Woodcoat följt av Barrier. Över 90 % intakta skydd hade Cambiguard, Ekovax och Conniflex. De obehandlade plantorna hade lägst överlevnad efter en säsong (60 %). Av de skyddade plantorna hade Barrier lägst överlevnad (85 %, figur 2). Övriga skyddsbehandlingar hade över 90 % överlevande plantor. Tabell 7. Andel snytbaggedödade täckrotsplantor i omarkberedd mark efter en säsong. Även andel snytbaggedödade + svårt snytbaggeskadade plantor och plantor dödade av annat än snytbagge, andelen plantor dödade av okänd orsak, andelen plantor dödade samt angripna av. snytsnytbagge Död +svårt skadad av snytbagge annat inkl. okänd orsak och saknad okänd orsak Angrepp av Bastborre Obehandlad 38,0 40,0 2,7 0,7 0,7 2,0 Merit Forest omb 2,7 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Merit Fores 1beh 1,3 2,0 0,0 0,0 0,0 0,7 Hylonox 4,7 6,0 0,7 0,7 0,0 0,7 Barrier 12,7 16,7 2,7 1,3 1,3 2,0 SM-pro 7,3 8,7 1,3 1,3 0,0 2,7 Ekovax 0,0 0,0 9,3 9,3 0,7 1,3 Conniflex 2,0 2,7 4,0 4,0 0,0 0,7 Woodcoat 6,7 6,7 2,0 0,7 0,7 2,0 Cambiguard 1,3 1,3 2,7 2,0 0,7 1,3 7

Tabell 8: Skyddens status för mekaniska skydd på täckrotsplantor i omarkberedd mark första säsongen Skydd intakta Skydd något Skydd starkt Skydd borta Hylonox 77,3 8,0 14,7 0,0 Barrier 60,7 10,7 28,7 0,0 SM-pro 80,0 6,0 13,3 0,7 Ekovax 97,3 1,3 1,3 0,0 Conniflex 98,7 0,0 1,3 0,0 Woodcoat 56,0 26,7 16,7 0,7 Cambiguard 92,7 2,0 5,3 0,0 Figur 3. Andel överlevande täckrotsplantor efter en säsong i omarkberedd mark. 8

Försök med täckrotsplantor av gran, markberett Plantering i markberedning gav betydligt lägre snytbaggeskador jämfört med plantering i omarkberedd mark. Av de obehandlade täckrotsplantorna var avgången till följd av snytbaggegnag endast 3 % i det markberedda försöket (tabell 9). Woodcoat hade 4 % död av snytbagge och Barrier 3 % död och svårt skadad av snytbagge. De Merit Forest-behandlade plantorna hade störst andel angripna av snytbagge men inga var dödade eller svårt skadade. Inte heller Cambiguard och Conniflex hade några dödade eller svårt skadade plantor av snytbagge. De övriga beläggningsskydden hade även de få allvarligt skadade plantor. Andelen döda plantor av andra orsaker än snytbagge låg ungefär på samma nivå eller lite lägre i det markberedda jämfört med det omarkberedda försöket med täckrotsplantor (tabell 9, tabell 7). Färre angrepp av registrerades i markberedningen, endast på någon enstaka planta av de obehandlade, Hylonox, Barrier, Conniflex och Woodcoat. Ett stort mörkertal kan finnas vad gäller skador eftersom endast döda plantor dras upp och rötterna undersöks. Andelen intakta skydd var generellt högre eller lika i det markberedda försöket jämfört med det omarkberedda. För Woodcoat var andelen dock betydligt lägre(29 % resp. 56 %; tabell 10, tabell 8). Andelen överlevande Woodcoat- plantor var ändå något högre i det markberedda försöket, liksom den var generellt för alla behandlingar(figur 4, figur 3). Tabell 9: Andel snytbaggedödade täckrotsplantor i markberedd mark första säsongen. Även andel snytbaggedödade + svårt snytbaggeskadade plantor och plantor dödade av annat än snytbagge, andelen plantor dödade av okänd orsak och andelen plantor dödade samt angripna av. snytbagge Död +svårt skadad av snytbagge annat inkl. okänd orsak och saknad okänd orsak Angrepp av Obehandlad 2,7 4,7 1,3 0,7 0,7 0,7 Merit Forest omb 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 Merit Forest 1beh 0,0 0,0 0,7 0,7 0,0 0,0 Hylonox 0,7 0,7 2,0 1,3 0,7 0,7 Barrier 0,7 3,3 0,7 0,7 0,0 0,7 SM-pro 0,7 0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Ekovax 0,0 0,7 6,7 6,7 0,0 0,0 Conniflex 0,0 0,0 1,3 0,7 0,7 0,7 Woodcoat 4,0 4,0 0,7 0,0 0,7 1,3 Cambiguard 0,0 0,0 1,3 1,3 0,0 0,0 9

Överlvenad Tabell 10: Skyddens status för mekaniska skydd på täckrotsplantor i markberedd mark första säsongen Skydd intakta Skydd något Skydd starkt Skydd borta Hylonox 90,6 3,4 6,0 0,0 Barrier 65,3 10,7 24,0 0,0 SM-pro 92,6 2,0 3,4 2,0 Ekovax 96,6 3,4 0,0 0,0 Conniflex 98,7 0,0 1,3 0,0 Woodcoat 28,9 34,9 34,2 2,0 Cambiguard 95,3 2,7 2,0 0,0 100 80 60 40 20 0 Figur 4. Andel överlevande täckrotsplantor efter en säsong i markberedd mark. 10