Arbetsplan för biotopvårdsåtgärder i Säveån, avseende planerat reservat Hedefors-Kastenhof och befintligt reservat Floda-Hedefors

Arbetsplan för biotopvårdsåtgärder i Säveån, avseende planerat reservat Hedefors-Kastenhof och befintligt reservat Floda-Hedefors Vänersborg 2009-05-15 Alexander Karlberg Naturvårdsenheten 1

Bakgrund, övergripande målsättning Åtgärderna i området syftar till att återställa en mer naturlig struktur på bottnar som anses påverkade av flottledsrensningar och andra ingrepp. I viss utsträckning handlar det också om biotopvårdande åtgärder, exempelvis tillförsel av lekgrus i områden med mycket lera och finsediment för att skapa bättre förhållanden för lekande laxoch öring. Detta motiveras av att tillförseln av sten- och grus till denna del av åfåran minskat bl a genom mängden hårdgjorda ytor, erosionsskydd och kulverteringar av tillflöden. Sammanfattning av åtgärder Åtgärderna på delsträckorna kap. 1-5 gäller det befintliga reservatet (Floda- Hedefors). Åtgärderna på delsträckorna kap. 6-10 gäller planerat reservat mellan (Hedefors-Kastenhof). 1. Reparation av Brittaniadämmet, s.3-6 2. Återskapande av en naturlig strömvattenbiotop med större sten, s.7-10 3. Vegetationsrensning för att återskapa lekområden, sidan, s.11-15 4. Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning, s.16-21 5. Förbättra ståndplatser, s.22-31 6. Lekgrusutsättning (Nedan Holma bro), s.32-35 7. Ståndplatssten (Ovan Holma bro), s.36-38 8. Lekgrusutsättning (Nedan Hallegården), s.39-41 9. Lekgrusutsättning och ståndplatssten (Inloppet Kopparhöljan), s.42-45 10. Lekgrusutsättning (Banverket), s.46-48 11. Beräknade effekter av biotopvårdsåtgärderna, s.49 12. Skyddsföreskrifter och kontroll, s.50 13. Översiktskarta för planerade biotopvårdsåtgärder 51-56 2

Biotopvårdsåtgärder uppströms Hedefors, befintligt reservat Säveåns Övre fiskevårdsförening har i samverkan med Fiskeriverket arbetat fram en fiskevårdsplan (2004) kring sträckan, Floda och Hedefors. Biotopvårdande åtgärder har enligt fiskevårdsplanen påbörjats (beslut 2004-08-10, 521-32504-2004) och är tänkt att ske etappvis. I den första etappen har Säveåns Övre fiskevårdsförening tillsammans med Floda och Stenkullen Sportfiskeföreningar genomfört två större åtgärder, vegetationsrensning samt utläggning av lekgrus. Åtgärderna har ökat andelen habitat med strömmande vatten och minskat igenväxningen. Under 2009 planeras fortsatta fiskevårdande åtgärder enligt fiskevårdsplanen för Säveån etapp 2. 1. Reparation av Brittaniadämmet Syfte: Delar av dämmet har brustit vilket har en negativ inverkan på flödets fördelning uppströms. Fortsatt erosion ger vid lågvatten en torrläggning av delfåran. Dämmet har tidigare renoverats 1993. Säveåns övre fiskevårdsområde har tidigare lagt ut lekgrus och större sten uppströms dämmet. En reparation av dämmet ger förbättring av miljön för lekande och växande öring och efter fiskvägen vid Hedefors är färdigställt kan även lax använda miljön. Brittaniadämmet har även ett högt kulturhistoriskt värde, varför en utrivning av dämmet och en total återställning av forsarna ej är ett realistiskt alternativ. Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten, augusti-början av oktober 3

Påverkan på landmiljöer: Under reparationen kommer en hand- och luftdriven sponthammare att användas. Detta gör att ingen grävmaskin behövs för arbetet. Kompressorn ställs vid brittaniafabriken. Ingen betydande påverkan på landmiljön pga åtgärden bedöms uppstå vid användningen av handdriven sponthammare. Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Kommpressor, sponthammare, kanalspont, byggställning Utförande: Kompressorn ställs vid arbetsområde Brittaniafabriken, tryckluftslang dras ned och förlängs till åtgärdsområdet. En byggställning byggs upp runt hålet varefter ca 5m kanalspont hamras ned med den tryckluftstyrda sponthammaren. Återuppbyggnad av dammvallen kommer att ske i samråd med Kulturmiljöenheten och markägare. Uppföljning av åtgärd: Förhållandena före och efter kommer att dokumenteras både i skrift och bild.. 4

2. Återskapande av en naturlig strömvattenbiotop med större sten Syfte: Öka andelen ståndplatser och uppväxtområden för större laxartad fisk med en yta motsvarande 700m 2. Åtgärdsområde: uppströms och nedströms Knavra bro Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Vattnet rinner här över ett område med relativ homogen botten dominerande av finkornigt material. Här finns dock, i synnerhet uppströms, bra lekområden och det bedöms vara önskvärt att öka andelen ståndplatser och uppväxtområden för större laxartad fisk genom att med maskinell hjälp (grävmaskin) återskapa en naturligt varierande biotop bestående av större sten. Påverkan på landmiljöer: På den föreslagna lokalen finns en skogsväg ned till ån som kan användas av grävmaskin för minimal påverkan. Hänsyn under arbetet kommer att tas för strandmiljön och transport genom området så att en natura 2000 prövning ej behövs. Transporten kommer att gå på skogsvägen parallellt med ån, en sträcka på ca 300 m varefter grävmaskinen lätt kan ta sig ut i ån via en flack klipphäll där den strandnära påverkan såsom erosionsrisk bedöms vara minimal. Arbetet kommer att genomföras så att tvärsnittsarean i bestämmande sektioner bibehålls. Eventuell påverkan på omgivande mark kommer att återställas. Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Grävmaskin, grus och sten i olika fraktioner (grus; 3-10 cm, sten 10-70 cm). Sten och block har tidigare schaktats upp längs stränderna och kommer i viss mån att återförs till vattendraget om inte det påverkar landmiljön i för stor utsträckning. Planerade grus- sten- och blockmängder: Yta ca 700m 2 Block ca 60st (ca70 cm diameter) uppströms Knavra bro samt ca 20 st (ca 70 cm diameter) nedströms Knavra bro. Grus och sten ca 4m 3 (3-10 cm) fläckvis uppströms Knavra bro ca 2 m 3 (3-10 cm) fläckvis nedströms Kvavra bro Utförande: Med hjälp av erfaren expertis inom området och grävmaskinist (Pärlklints fiskevård och Göteborgs Universitet) kommer den nu flacka och homogena bottnen att ersättas av en omväxlande miljö med sel och snabbflytande partier. Ett större antal sten kommer också att läggas ut för att 7

ytterligare öka andelen lämpliga ståndplatser för vuxen fisk. Utläggning av material kommer att ske så att den våta tvärsnittsarean i bestämmande sektioner inte påverkas. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: En skiss av området och de åtgärder som planeras kommer att tas fram tillsammans med erfaren expertis och grävmaskinist. Dokumentation kommer att ske i form av skriftlig dokumentation, fotografier samt elfiske både före och efter åtgärden. 8

3. Vegetationsrensning för att återskapa lekområden Syfte: Återskapa lekområden då undervattensvegetation i form av (Myriophyllum sp.) på vissa lokaler täcker potentiella lekbottnar. Åtgärdsområde: - Floda centrum, ovanför gångbron - Lilla Prästgårdshöljan Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Lokalen håller ett varierat substrat som på flera platser är lämplig grusfraktion för lek. Tyvärr har det på flera platser brett ut sig en undervattenvegetation som omöjliggör lek. Påverkan på landmiljöer: Då åtgärden görs med handkraft är påverkan på landmiljö minimal. Påverkan på vattenmiljön: En viss grumlig och transport av material nedtröms kommer att ske men i så stor utsträckning som möjligt kommer vegetationen att läggas på land för borttransport. Grumlingen bedöms vara av en lokal karaktär och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Spadar, Grepar och Spett Utförande: Målsättningen är att skapa en mosaikliknande habitat med områden på 0,5-1,5m 2 där lekgrus blottläggs genom manuell rensning med spett och grep. Den kvarvarande Myriophyllum-vegetationen fyller då en viktig funktion för uppväxande yngel i form av skydd och födosöksplatser. Planerade ytor: Ca 8-10 lokaler a 10 m 2 där en mosaikliknande struktur med mindre lekområden skapas enligt ovan. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av skriftlig dokumentation, fotografier samt elfiske både före och efter åtgärden. 11

4. Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning Syfte: Uppbyggnad av lekområden. Det finns också ett visst behov av att förnya materialet på lekbottnarna inom vissa loklaler. Åtgärdsområde: - Antons bänk - Forsells hölja - Klinkens badplats Tidpunkt för åtgärd: Slutet av augusti till mitten av oktober Områdesbeskrivning: Alla tre av de föreslagna områdena har en bra varierande strömbild men det saknas lämpligt bottensubstrat för lek. Det bedöms också att det inte är tillräckligt att frilägga befintligt bottenmaterial genom vegetationsrensning. Vid Klinkens badplats har tidigare lekgrus lagts ut tidigare men viss komplettering bedöms vara nödvändig för att få optimala förhållanden för lek. Påverkan på landmiljöer: Material transporteras med hjälp av en motordriven bandskottkärra via en skogsväg till stranden och därifrån skottas/ hinkas materialet ut i ån med hjälp av en skottkärra. Generellt, kommer material att transporteras på torr eller tjälad mark i så stor utsträckning som möjligt och på befintliga vägar eller stigar. Påverkan på landmiljön blir därigenom mycket begränsad. Påverkan på vattenmiljön: En viss grumling och transport av material nedtröms kommer att ske men grumlingen bedöms vara av en lokal karaktär och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Motordriven bandskottkärra, lekgrus, skottkärra, plywoodskivor, spadar och krattor Planerade grusmängder: 25 m 3 på en sammanlagd yta av ca 100 m 2 - Antons bänk ca 40 m 2 fördelat på 4-5 lekplatser - Forsells hölja ca 40 m 2 fördelat på 5-6 lekplatser - Klinkens badplats ca 25 m 2 fördelat på 3 lekplatser Grus ca 2m 3 /lekplats. Materialet kommer uteslutande att bestå av naturtroget material i varierande fraktioner (2-6 cm i diameter). Utförande: Lekgruset kommer att bäras ut i ån på plywoodskivor och gruset placeras på lämpliga platser och förankras nedströms med hjälp av större 16

stenar enligt skisser i Fiskevårdsplanen (Planering för Fiske och Fiskevård i Säveån etapp 2, Fiskeriverket 2004). Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av skriftlig dokumentation, fotografier samt elfiske både före och efter åtgärden. 17

5. Förbättra ståndplatser Syfte: Förbättra ståndplatser för större fisk genom utläggning av sten. I anslutning till lekområden är det av stor vikt att det finns bra ståndplatser/ uppväxtmiljöer för större fisk. Sådana ståndplatser skapas vanligtvis genom att större sten av naturliga material i storleken 10 50 cm i diameter läggs ut på lämpliga platser. Dess stenar inverkar positivt på miljön genom en lång rad faktorer t.ex. - att skapa ståndplatser/ födosöksplatser för större fisk, - att syresätta och hålla bottnarna rena från finkornigt sediment, - att skapa biotoper lämpliga för flera strömvattenlevande insekter Utläggning av sten kommer också att resultera i att bottnarna syresätts och motverkar sedimentation. Den här metodiken har tidigare använts framgångsrikt vid Tullängsbron i etapp 1. Åtgärdsområde: - Floda centrum nedströms bron - Lilla Prästgårdshöljan - Antons Bänk - Forsells Hölja - Klinkens badplats Tidpunkt för åtgärd: Slutet av augusti-till mitten av oktober Områdesbeskrivning: Områdena har beskrivits i avsnitt 4. (Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning) och stenutläggning bör ses som ett viktigt komplement till vegetationsrensning och lekgrusutläggning. Påverkan på landmiljöer: Se avsnitt 4. (Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning) Påverkan på vattenmiljön: Se avsnitt 4. (Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning) Arbetsmaterial: Se avsnitt 4. (Iordningsställande av lekområden med hjälp av lekgrusutläggning) Planerade grusmängder: Storsten av naturliga material i storleken 30 70 cm i diameter Sten - Floda centrum nedströms bron 30-40st storsten, ca 0,5 m 3 - Lilla Prästgårdshöljan, 20-30st storsten, ca 0,5 m 3 - Antons Bänk, 20-30st storsten, ca 0,25 m 3 - Forsells Hölja, 20-30st storsten, ca 0,5 m 3 - Klinkens badplats, 30-40st storsten, ca 0,75 m 3 22

Utförande: Stenar kommer att i föreliggande fall tas från området (t.ex vid Antons bänk) om det inte bedöms att det påverkar landmiljön genom att blottlägga jord i för stor utsträckning. Stenarna kommer annars att transporteras på samma sätt som gruset ovan och kommer att bäras ut i ån på plywoodskivor och placeras på lämpliga platser enligt skisser i Fiskevårdsplanen (Planering för Fiske och Fiskevård i Säveån etapp 2, Fiskeriverket 2004). Material till lilla prästgårdshöljan kommer att transporteras genom befintlig skogsväg från fotbollsplan eller flottas från reningsverkssidan och till Forsell hölja kommer material att transporteras via befintlig skogsväg. Material till Antons bänk kommer främst att tas från ån men annars fraktas med traktor över gärdet. Material till Klinkens badplats kommer att transporteras med traktor på befintlig skogsväg på norra sidan ån. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av skriftlig dokumentation, fotografier samt elfiske både före och efter åtgärden. 23

Biotopvårdsåtgärder nedströms Hedefors Förslag på åtgärder för att främja produktion av laxartad fisk innebär utläggning av naturgrus som sker på bottnar som redan idag är produktiva men med måttliga tätheter av laxungar. 6. Lekgrusutsättning Syfte: Öka andelen lekoch uppväxtområden i området och skapa ståndplatser för lekvandrande laxfisk. Målsättningen för åtgärden är en fördubbling av produktionen av laxsmolt på de åtgärdade ytorna. Åtgärdsområde: Nedan Holma bro Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Den äldre bron med valv tränger ihop strömmen och ökar farten på vattnet. Omedelbart nedströms bron är vatten djupet ca 0,5-1 m med en vattenhastighet av 0,5-2 m/s. Bottnen domineras av stenblock och sand. Medelvattenföring vid tidpunkten för åtgärden estimeras till 4-8 m 3 /s. Påverkan på landmiljöer: Ingen påverkan på land bedöms då åtgärden sker från bron Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Grävmaskin, grus i olika fraktioner. 32

Planerade grusmängder: ca 200 ton, 133m 3 lekgrus i fraktionerna 70% 30-100mm och 30% > 100mm Utförande: Utläggning av materialet sker med skopa från bron, så långt räckvidden medger. Även strömmen kommer att föra materialet nedströms. Materialet läggs ut för att skapa lekgropar med ca 2-4 dm materialtjocklek. Området omedelbart nedströms (0-2m) öppningarna i brovalven lämnas utan åtgärd för att inte påverka bestämmande sektioner i ån. Kontakt tas med kyrkan inför arbetet med tanke på den begränsade framkomligheten på bron. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av elfiske både före och efter åtgärden. 33

7. Ståndplatsstenutsättning Syfte: Öka andelen uppväxtområden för laxartad fisk Åtgärdsområde: Ovan Holma bro Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Medelvattenföring vid tidpunkten för åtgärden estimeras till 4-8 m 3 /s. Påverkan på landmiljöer: Ingen påverkan på naturmiljöm bedöms uppkomma då åtgärden sker från bron Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Grävmaskin, sten i olika fraktioner. Planerade stenmängder: ca 50 ton, 33m 3 ståndplatssten i storlek > 500mm Utförande: Stenen läggs ut inom räckhåll från lastbil med kran från Holma bro. Bilens räckvidd begränsar utläggningen till ca 10m uppströms bron. Stenen läggs i första hand på sydsidan där djupet är ca 3-4 m med långsam flytande strömförhållande. Kontakt tas med kyrkan inför arbetet med tanke på den begränsade framkomligheten på bron. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av elfiske både före och efter åtgärden. 36

8. Lekgrusutsättning Syfte: Öka andelen lekoch uppväxtområden i området för lekvandrande laxfisk. Målsättningen för åtgärden är en fördubbling av produktionen av laxsmolt på de åtgärdade ytorna Åtgärdsområde: Nedan Hallegården Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Bottnarna i området domineras av sand och grus. Ca 10 större befintliga block är nedre gräns för området där åtgärder planeras. Medelvattenföring vid tidpunkten för åtgärden estimeras till 4-8 m3 /s. Påverkan på landmiljöer: Påverkan på mark minimeras genom användande av befintliga körvägar och tunga transporter på torr mark. Innan arbetet påbvörjas kontrolleras att ingen kungsfiskarehäckning pågår i närliggande bohål. Eventuella skador på fastighetsägarens mark och samfällighetsvägen (Hede Hallegårdsvägen) skall återställas samt innan arbetet börjar, stabilisera fastighetsägarens tomtväg. Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Grävmaskin, lastare, grus i olika fraktioner. Planerade grusmängder: ca 200-400 ton, 133-266m 3 lekgrus i fraktionerna 70% 30-100mm och 30% > 100mm. Grusbäddens höjd fylls fläckvis över området upp till ca 30cm över befintlig botten. Utförande: Omlastning av materialet sker vid parkeringen drygt 100 m in vid infarten till Hede Hallegårdsvägen. Transport till utläggningsplatser sker med dumper. Grävmaskin med skopa lägger ut från norra stranden på en längd av 50-100m. 39

Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av elfiske både före och efter åtgärden. 40

9. Ståndplatssten- och lekgrusutsättning Syfte: Öka andelen lekoch uppväxtområden i området och skapa ståndplatser för lekvandrande laxfisk. Målsättningen för åtgärden är en fördubbling av produktionen av laxsmolt på de åtgärdade ytorna Åtgärdsområde: Inloppet Kopparhöljan Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Bottenbeskaffenhet är idag okänd. Djupet ca 1,5-3 m. Medelvattenföring vid tidpunkten för åtgärden estimeras till 4-8 m3/s. Påverkan på landmiljöer: Det aktuella området utgör en del av en industritomt med erosionsskydd i strandbrinken utan speciella naturvärden. Viss erosionsrisk finns vid södra stranden om strömningsbilden förändras. Utläggning av material begränsas, men kan ändå ha viss påverkan på erosion på motsatt strandbrink. Effekten bedöms dock vara lokal och inte medföra oacceptabla risker. Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Utformningen av åtgärden kommer att ske i samverkan med Lerums Energi. Arbetsmaterial: Grävmaskin, lastare, grus och sten i olika fraktioner. Planerade sten- och grusmängder: Ca 100 ton, 67m 3 lekgrus i fraktionerna 70% 30-100mm och 30% > 100mm, ståndplatssten > 500mm. Grusbäddens höjd fylls fläckvis upp till ca 30cm över befintlig botten på en yta av ca 500m 2. Utförande: På en ca70m lång och ca 7m bred sträcka läggs gruset från land på industritomten, se karta arbetsområde. Lastbil med ca 15 m skopa når större delen av åns bredd. 43

Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av elfiske både före och efter åtgärden. 44

10. Lekgrusutsättning Syfte: Öka andelen lekoch uppväxtområden i området för lekvandrande laxfisk. Åtgärdsområde: Banverket Tidpunkt för åtgärd: Vid lågvatten slutet av augusti-början av oktober Områdesbeskrivning: Befintlig botten domineras av sand och grus. Medelvattenföring vid tidpunkten för åtgärden estimeras till 4-8 m3/s. Påverkan på landmiljöer: Den aktuella stranden utgörs av en utfyllnad som skapats i samband med omläggning av åfåran och hyser inga större naturvärden. Innan arbetet påbörjas kontrolleras att ingen häckning av kungsfiskare påågr i närområdet. Eventuella skador på fastighetsägarens mark och vägen återställs. Påverkan på vattenmiljön: Under arbetets gång kommer det att ske en viss grumling av vattendraget, den här grumlingen bedöms dock vara relativt lokal och snabbt övergående. Arbetsmaterial: Grävmaskin, lastare, grus i olika fraktioner. Planerade grusmängder: ca 200ton, 133m 3 lekgrus i fraktionerna 70% 30-100mm och 30% > 100mm. Grusbäddens höjd fylls fläckvis över området upp till ca 30cm över befintlig botten. Utförande: Transport till utläggningsplatser sker med dumper. Grävmaskin med skopa lägger ut från södra stranden på en längd av ca 50m. Förberedande dokumentation och uppföljning av åtgärd: Dokumentation kommer att ske i form av elfiske både före och efter åtgärden. 47

11. Beräknade effekter av biotopvårdsåtgärderna Förslagen utgår ifrån de områden som redan i dag har en viss potential men som genom biotopvård eller återställningsåtgärder kan förbättras ytterligare. Hänsyn har också tagits till möjligheterna att nå respektive åtgärdsområde utan att göra alltför stora skador i värdefulla strandmiljöer. Befintligt stenmaterial kommer att användas där det är genomförbart. Uppströms Hedefors Den totala arealen goda till mycket goda lekoch uppväxtområden för lax i Säveån kommer att öka från ca 6 hektar till 11 hektar när den planerade fiskvägen till Hedefors färdigställts och lekområden uppströms Hedefors blir tillgängliga för uppvandrande lax. Detta innebär att kravet på goda lekoch uppväxtområden uppströms Hedefors kommer att öka. Här finns redan ett strömstationärt bestånd av öring. Detta bestånd bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde beroende på att det är ursprungligt och föga påverkat av utsättningar. De biotopförbättrande åtgärder som planeras i denna del syftar till att utöka och förbättra arealen lekoch uppväxtområden för både laxoch öring. Genom att förbättra biotoperna i denna del av ån minskar risken för att det stationära öringsbeståndet skall påverkas negativt av att området görs tillgängligt för lax. Att i övrigt kvantifiera effekterna av insatserna i detta område är svårt. Nedströms Hedefors I det planerade reservatet vid Hedefors bedöms det finnas sammanlagt ca 6000 m 2 bottnar som utgör goda eller mycket goda lekoch uppväxtområden för lax. De elfisken som genomförts i Säveån mellan Hedefors och Lerums tätort under senare tid visar på en medeltäthet för ensomrig lax på 88 individer per hundra kvadratmeter på utnyttjade uppväxtområden och en betydligt lägre täthet för havsöring. Efter de åtgärder som vidtagits vid kraftverket i Jonsered har förutsättningarna för uppvandring av laxoch annan vandringsfisk förbättrats avsevärt. Förekomsten och tätheten av laxartad fisk bör därför kunna öka ytterligare här om lämpliga lek-och uppväxtområden förbättras och utökas. Genom de planerade biotopinsatserna här bedöms smoltproduktionen av lax kunna öka från ca 800 till 1200 per år. De föreslagna åtgärderna, både uppströms och nedströms Hedefors leder till att det skapas mer variationsrika miljöer i strömmande och forsande vatten som tidigare påverkats genom flottledsrensningar och erosionsbegränsande åtgärder kring ån och biflöden. Detta bedöms gynna bottenfauna, fåglar som kungsfiskare och forsärla samt ett flertal andra akvatiska arter. 50

12. Skyddsföreskrifter och kontroll Skyddsföreskrifter Kontroll - De entreprenadmaskiner som används vid projektet skall vara i sådant skick att risker för eventuella haverier som kan medföra läckage av oljor mm. minimeras. - Maskinerna skall inför denna entreprenad vara kontrollerade och besiktigade så att inga pågående läckage finns. - Under entreprenaden skall akutlåda, flockningsmedel, länsor och aborbtionsmedel finnas tillhanda. - Det åligger entreprenören att ha försäkringar som täcker skador i form av spill av oljor och bränsle. - Entreprenaden skall utföras under överseende av sakkunnig fiskeribiolog. - Upphandlad entreprenör skall ha sådan teknisk utrustning att höjder enligt ritningar kan uppnås. - En tillfällig kontrollpegel skall sättas uppströms varje delsträcka där stenmaterial läggs ut. - Dokumentation skall ske under arbetes gång dagbok. 51