Målstyrning från ett helhetsperspektiv

Målstyrning från ett helhetsperspektiv Delrapport SQMA koordineras av SQMA forskare: Helena Ranängen (LTU), Rickard Garvare (LTU), Raine Isaksson (UU), Mathias Cöster (UU) Projektkoordinator: Åsa Rönnbäck (SIQ) Utgåva (version): 1.0 Datum: 2018-06-05

2

Innehåll 1 Bakgrund till projektet... 5 2 Mål och syfte med projektet... 5 3 Projektgenomförande... 5 4 Introduktion... 6 5 Teoretiskt ramverk... 7 5.1 Planetens gränser... 7 5.2 Ett globalt regelverk... 8 5.3 Väsentlighetsanalys... 8 5.4 Prioritera bland hållbarhetsaspekter... 9 5.5 Ramverk för hållbarhetsinitiativ... 9 6 Metodik... 10 6.1 Deltagande organisationer... 12 7 Resultat... 15 7.1 Steg 1: Vilka hållbarhetsaspekter adresserar olika hållbarhetsinitiativ?... 15 7.2 Steg 2: Vilka hållbarhetaspekter fokuserar kommunerna på?... 18 7.3 Steg 3: Hur bedöms hållbarhetsaspekterna utifrån risk?... 21 7.4 Steg 4: Hur prioriteras hållbarhetsaspekter?... 23 8 Diskussion och slutsatser... 23 9 Projektledningens tack... 24 10 Projektorganisation och dess roller... 25 10.1 Forskare och projektledning... 25 10.2 Projektdeltagare... 25 10.3 Styrgrupp... 25 11 Referenser... 26 Denna delrapport baseras på den vetenskapliga artikeln: Ranängen, H., Cöster, M., Isaksson, R. & Garvare, R. (2018). From global goals and planetary boundaries to public governance A framework for prioritizing organizational sustainability activities, Submitted for publication. För mer information kring artikeln, kontakta: Helena Ranängen, universitetslektor, helena.ranangen@ltu.se 3

4

1 Bakgrund till projektet Att ha en väl fungerande målstyrning är viktigt för de flesta organisationer. Många företag och andra organisationer fokuserar på det ekonomiska resultatet av verksamheten. Ofta är dock detta inte tillräckligt för att organisationen och dess omgivning ska fungera väl på längre sikt. Kaplan och Norton lyfte för dryga 20 år sedan behovet av att utöka det finansiella perspektivet med perspektiv som placerar kunder, organisationsinterna processer samt lärande och utveckling i centrum. Det balanserade styrkortet fick stor uppmärksamhet både inom forskningsvärlden och i praktisk tillämpning. I Sverige lade man ofta ett medarbetarperspektiv till de övriga tre i den balanserade styrningen. Både bland forskare och bland praktiskt verksamma verkar intresset för det balanserade styrkortet ha minskat på senare tid. Den ursprungliga varianten av styrkort omfattade inte något tydligt hållbarhetsperspektiv, en avsaknad som blivit allt mer påtaglig under senare tid. Begreppet Triple Bottom Line, som utöver Profit även inkluderar People och Planet (ibland också benämnda Financial, Social and Environmental performance), har blivit vanligt förekommande. På svenska pratar man ofta om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Agenda 2030 och det så kallade Parisavtalet, som bland annat handlar om begränsning av koldioxidutsläpp, omsätts av många länder till nationella krav som ställer nya krav på mätning och styrning. Många företag hållbarhetsrapporterar sin verksamhet i enlighet med GRI guidelines. Antalet mått i dessa riktlinjer är dock stort och det är inte alltid som hållbarhetsrapporteringen är väl integrerad med övrig företagsredovisning. Ny forskning (Haffar and Searcy, 2016) från Kanada visar att de flesta hållbarhetsrapporter inte talar om för läsaren hur hållbart företaget är. Till följd av omvärldens ökande krav på hållbarhet, djup förståelse för kundens behov, samt anpassningsförmåga och innovationskraft behöver organisationer och företag se över sina befintliga styrmodeller och integrera nya perspektiv. 2 Mål och syfte med projektet Projektet som ligger till grund för denna delrapport genomfördes under 2017 i syfte att beskriva utmaningar och lösningar för organisatorisk målstyrning ur ett helhetsperspektiv. Målet har varit att identifiera kriterier för god målstyrning samt att identifiera styrkor och förbättringsområden hos de organisationer som har medverkat i projektet. De två delar som forskningen har behandlat avser: (1) Att mäta rätt saker, och (2) Att mäta på rätt sätt. Denna rapport publiceras under våren 2018 och behandlar del 1, dvs. att mäta rätt saker. Slutrapporten publiceras under hösten 2018 och kompletteras med del 2, att mäta på rätt sätt. 3 Projektgenomförande Projektet har använt en fallstudiemetod och inkluderat både dokumentgranskning och workshops. Tre workshops genomfördes 2017, där partnerorganisationer, forskare och projektkoordinator har medverkat. Projektet har haft ett interaktivt upplägg, vilket innebär att kunskapen som utvecklats inom projektet har skett i samproduktion mellan akademi och 5

praktik. Från varje partnerorganisation har 2 4 personer medverkat. Forskare från tre vetenskapliga discipliner har ingått i projektet: kvalitetsteknik, miljöledning och ekonomistyrning. 4 Introduktion Hållbar utveckling är idag ett vedertaget begrepp som används frekvent av många nationer, organisationer och individer. FN:s 17 globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 syftar till att år 2030: (1) Avskaffa extrem fattigdom; (2) Minska ojämlikheter och orättvisor i världen; (3) Främja fred och rättvisa; och (4) Lösa klimatkrisen. För att undvika katastrofala miljöförändringar måste mänskligheten hålla sig inom definierade ramar för biofysiska planetära processer. Detta indikerar att organisationer ska analysera organisationens mål och hållbarhetsaktiviteter och relatera dem till de globala målen. Agenda 2030 utgör ett ramverk och övergripande strategidokumentet som antagits för att uppnå målen. Agenda 2030 är riktad till nationer, men kan också stödja organisationer och enskilda individer att identifiera relevanta hållbarhetsaspekter. I många länder fungerar offentliga organisationer som förebilder när det gäller att anta nya prioriteringar med fokus på välfärd. Därmed spelar de en viktig roll eftersom de kan bana väg för, eller hindra, nationella och lokala initiativ som är nödvändiga för att förverkliga de globala målen enligt Agenda 2030. Forskning visar att Sverige ligger i framkant när det gäller hållbarhet. Det är den svenska regeringens ambition att Sverige ska vara ledande när det gäller att införa Agenda 2030 och bidra till FN:s globala mål. I den svenska handlingsplanen anges att kommuner, landsting och regioner spelar nyckelroller vid införandet av Agenda 2030, att engagemanget för Agenda 2030 är brett och att det finns goda förutsättningar för en stor inverkan på Agenda 2030 på lokal och regional nivå. På organisationsnivå finns det förutom Agenda 2030 ett flertal ramverk och direktiv att överväga när man planerar, arbetar och rapporterar verksamheten i termer av hållbar utveckling. Olika standarder, såsom ISO 14000 om miljöledning, ISO 26000 om socialt ansvar, Global Reporting Initiative (GRI) och OHSAS 18001 om arbetarskydd och hälsa, ger ytterligare vägledning. Genom att inkludera ett flertal hållbarhetsmål i målstyrningen ökar också komplexiteten att hantera hållbarhetsfrågor i verksamheten. Även om flera av ramverken till stora delar överensstämmer med varandra, kan det fortfarande vara en utmaning för enskilda organisationer, till exempel en kommun, att tolka skrivningarna samt prioritera mål och åtgärder. Detta gäller inte minst med tanke på att många organisationer upplever krav om att fokusera på sina lokala intressenter som de förväntas skapa värde för. Även om stora framsteg har gjorts under senare år behövs ytterligare forskning som beskriver hur organisationer faktiskt hanterar utmaningen att tolka och prioritera bland hållbarhetsmålen. Vissa standarder och ramverk förespråkar en väsentlighetsanalys för att bestämma olika hållbarhetsaspekters relevans och betydelse för en organisation och dess intressenter. Användbarheten av väsentlighetsanalyser för prioritering av hållbarhetsaspekter har dock hittills inte studerats i någon större utsträckning. För att utveckla kunskapen kring dessa områden har följande forskningsfrågor formulerats och besvarats i denna delrapport: 6

Vilka hållbarhetsaspekter bör organisationer, till exempel kommuner, prioritera? Finns det ramverk, modeller, riktlinjer eller verktyg som kan användas för att prioritera bland hållbarhetsaspekter? Kan dessa ramverk, modeller, riktlinjer eller verktyg underlätta genomförandet av en handlingsplan som behandlar relevanta hållbarhetsaspekter? Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kommuner hanterar Agenda 2030, vilka hållbarhetsaspekter som tenderar att prioriteras, samt om resultat av tidigare forskning kan användas för att förbättra väsentlighetanalysen. 5 Teoretiskt ramverk 5.1 Planetens gränser Tidigare forskning har identifierat och kvantifierat planetens gränser som definierar ett säkert utrymme för mänskligheten (Rockström et al., 2009), se figur 1. Att överskrida planetens gränser innebär stora risker för dagens och framtida samhällen. Fyra av de nio planetära gränserna överskrids nu, vilket i figur 1 visualiseras genom att de ligger utanför det gröna området i mitten; klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Två av dessa; klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald kallas för core boundaries. Att betydligt ändra eller överskrida någon av dessa riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd, se figur 1. Figur 1: Planetens gränser (Rockström et al., 2009). 7

Sedan de planetära gränserna publicerades av Rockström et al. (2009) har en återkommande fråga varit hur dessa nio gränser bör skalas ner och tillämpas av länder, organisationer och individer, då det är nödvändigt att identifiera aktiviteter på alla dessa nivåer som bidrar till att vi kan stanna inom det säkra driftsutrymmet. Det finns forskning som undersökt om planetens gränser kan skalas ned till nationellt relevanta gränser och om indikatorer och data finns tillgängliga som möjliggör jämförelser av länders prestanda. Denna forskning beskriver ett svenskt perspektiv och visar att planetens gränser kan kopplas till Sveriges nationella miljömål. 5.2 Ett globalt regelverk I september 2015 kom 193 världsledare överens om 17 globala mål för en hållbar utveckling. Om dessa mål uppnås skulle det innebära ett slut på extrem fattigdom, ojämlikhet och klimatförändringar år 2030, se figur 2. Figur 2: Globala mål för hållbar utveckling, med generella beskrivningar. Agenda 2030 är en handlingsplan för att nå de globala målen. Alla länder och alla intressenter, som agerar i samarbetspartnerskap, ska genomföra denna plan. Sveriges regering har utsett en svensk delegation i syfte att främja, underlätta och stimulera genomförandet av Agenda 2030. 5.3 Väsentlighetsanalys Även om nationer har möjlighet att tolka och genomföra de globala målen finns det utmaningar att göra detsamma på organisationsnivå. En betydande utmaning är att identifiera vilka hållbarhetsaspekter som ska inkluderas i kommunikationen för att uppfylla informationsbehoven hos organisationens intressenter. Ett sätt, som blivit alltmer vanligt de senaste åren, är hållbarhetsrapportering. Ett problem med nuvarande ramverk för hållbarhetsrapportering är bristen på standardisering, vilken i sin tur gör det svårare att jämföra rapporter från olika organisationer. Ett sätt att hantera denna problematik är att genomföra en väsentlighetsanalys för att bestämma 8

relevansen och betydelsen av en aspekt för en organisation och dess intressenter. I en väsentlighetsanalys ska varje aspekt bedömas med avseende på betydelse för intressenter och betydelse för organisationen för att hjälpa organisationen att prioritera bland aspekter. Det har visat sig att sättet att genomföra väsentlighetsanalyser varierar stort mellan olika organisationer. 5.4 Prioritera bland hållbarhetsaspekter Denna forskningsstudie har inspirerats av en nyligen publicerad studie av Whitehead (2017) som ger underlag för prioritering bland hållbarhetsaspekter. Forskaren använder en väsentlighetsanalys för att styra hållbarhetsarbete och använder olika informationskällor och intressentperspektiv för att prioritera bland hållbarhetsaspekter: vetenskaplig, lagstiftande, konsument-, samhälls- och näringsliv/industri. Genom en metaanalys utifrån dessa informationskällor identifieras hållbarhetsaspekter som kodifieras och rankas. Ju oftare en viss hållbarhetsaspekt omnämns bland dessa informationskällor, desto mer uppenbar och framträdande anses den vara. Denna studie inkluderar även riskbedömning för att prioritera bland hållbarhetaspekter. Risk bedöms av hur svåra konsekvenser en aspekt har för en viss organisation. Resultaten från metaanalysen och riskbedömningen sammanställde forskaren i ett diagram för att ge en visuell bild av prioritering av hållbarhetsaspekter. På y-axeln anges hur framträdande en aspekt är enligt ovan nämnda informationskällor. På x-axeln anges bedömningen av risk av hållbarhetaspekter. Hamnar en aspekt i det nedre vänstra hörnet av diagrammet betyder det att aspekten har relativt lågt framträdande och låg risk. Övre vänstra hörnet representerar aspekter som har högt framträdande, men bedöms ha en låg risk. Nedre högra hörnet av diagrammet innehåller aspekter som har hög risk men lågt framträdande. Slutligen, i övre högra hörnet är aspekterna med högre risknivåer och högt framträdande och som därmed bör prioriteras. Det sista steget i forskarens analys var att kartlägga hållbarhetsaspekterna i prioriteringsordning (Whitehead, 2017). Ett diagram visualiserar utvecklingstakt på y-axeln och tid på x-axeln. Diagrammet visar en utvecklingstakt genom allt mindre prioriterade aspekter över tid. Dessa två diagram, anger Whitehead (2017), kan användas som beslutsunderlag i strategiska diskussioner inom organisationen kopplade till de globala hållbarhetsmålen. 5.5 Ramverk för hållbarhetsinitiativ Det finns en stor mängd globala hållbarhetsinitiativ. I tabell 1 presenteras några vanliga initiativ. Dessa initiativ har olika tillvägagångssätt och innehåller olika hållbarhetskriterier. En del fokuserar på ett enda tematiskt område, till exempel FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention mot korruption. Andra omfamnar flera ämnesområden, såsom SS 854000:2014 och Global Reporting Initiative (GRI). 9

Tabell 1: Hållbarhetsinitiativ för organisationer. Hållbarhetsinitiativ, riktlinjer och verktyg ILO deklarationen om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Barnens rättigheter och affärsprinciper FN:s konvention mot korruption OECD Green growth measurement framework Global reporting initiativ (GRI) framework SS 854000: 2014 Ledningssystem för hållbarhet i kommuner riktlinjer ISO 14001:2015 Miljöledningssystem OHSAS 18001:2007 Ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet ISO 9001:2015 Kvalitetsledningssystem Beskrivning Deklarationen innehåller fyra principer om föreningsfrihet och rätten till kollektivförhandlingar, avskaffandet av alla former av tvångsarbete, avskaffande av barnarbete och avskaffande av diskriminering i fråga om anställning och yrke. Deklarationen presenterar grundläggande mänskliga rättigheter. Dokumentet ger exempel på hur företag kan tillämpa principerna om barnens rättigheter. Konventionen mot korruption är ett rättsligt bindande universellt antikorruptionsinstrument. Ramverket organiserar indikatorer på miljö- och resursproduktivitet, ekonomiska och miljömässiga tillgångar, livskvalitet, ekonomiska möjligheter och policyer. GRI är en organisation som hjälper företag, regeringar och andra organisationer att förstå och kommunicera företagets inverkan på kritiska hållbarhetsaspekter. Standarden ger vägledning om hur organisationer kan agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Detta innebär att agera på ett etiskt och transparent sätt som bidrar till samhällets hälsa och välfärd. Standarden ger ett ramverk för att skydda miljön och reagera på förändrade miljöförhållanden i balans med socioekonomiska behov. Det specificerar krav för att uppnå de avsedda resultaten för ett miljöledningssystem. Standarden anger krav på ett ledningssystem för arbetsmiljö och säkerhet, så att en organisation kan kontrollera sina risker inom dessa områden och förbättra sin prestanda. Utvecklingen av ett kvalitetsstyrningssystem är ett strategiskt beslut för en organisation som kan bidra till att förbättra dess övergripande prestanda och skapa goda förutsättningar för hållbar utveckling. Dessa ramverk har använts vid dokumentgranskningen av partnerorganisationernas hållbarhetsarbete, se tabell 4. 6 Metodik Forskningen som presenteras i denna studie använder sig av en fallstudiemetod. Deltagande organisationer håller en hög hållbarhetsprofil och placerar sig idag högt på en svensk ranking av kommunalt hållbarhetsarbete. I sitt arbete utgår de från Agenda 2030, fastställer klimatmål, genomför certifieringar för miljöledningssystem etcetera. De deltagande organisationerna är de två svenska kommunerna Uppsala och Örebro. 10

Data i denna studie samlades in genom dokumentgranskning och interaktiva workshops. Interaktiv forskning baseras på praktikers och forskares gemensamma lärande under processen. Tre interaktiva endags workshops genomfördes på plats hos partnerorganisationerna, se tabell 2. Tabell 2. Workshops hos partnerorganisationerna. WS Notering Syfte Tid (h) Datum WS 1 Örebro kommun; kvalitetsdirektör, verksamhetscontroller och ekonom Diskutera syfte, mål och avgränsningen med studien 6 h 2017-03-22 Uppsala kommun; avdelningschef social hållbarhet och planeringsledare WS 2 WS 3 Örebro kommun; verksamhetscontroller och hållbarhetsstrateg Uppsala kommun; avdelningschef social hållbarhet och planeringsledare Örebro kommun; hållbarhetschef, verksamhetscontroller och hållbarhetsstrateg Uppsala kommun; avdelningschef social hållbarhet och planeringsledare Presentera utvärdering av matris för hållbarhetsaspekter (version 1) Presentera utvärdering av matris för hållbarhetsaspekter (version 2) Väsentlighetsanalys Riskbedömning 6 h 2017-09-22 6 h 2017-11-29 Projektet inleddes med en workshop (WS1) där syfte, mål och avgränsningen med studien diskuterades. Organisationerna presenterade där också sina utmaningar och prioriteringar med målstyrning för en hållbar utveckling. Följande steg var att samla in uppgifter om de deltagande organisationernas hållbarhetsarbete. Inledningsvis gjordes en studie av organisationens hållbarhetsrapportering baserad på information och dokumentation som publicerats på deras hemsidor. Denna information kompletterades med dokumentation som tillhandahölls av deltagarna från respektive organisation. Den dokumentation som studerats för respektive deltagande organisation framgår av tabell 3. Tabell 3. Information om dokumentationen. Kommun X Kommun Y Policy för hållbar utveckling Årsrapport 2016 Mål och budget 2017 2019 Klimatstrategi Årsrapport 2016 Policy upphandling Policy som arbetsgivare Policy för samarbete med det civila samhället Policy kommunikation Policy för arbete, hälsa och säkerhet Policy kvalitet Policy för information och kommunikation Policy cykling Policy för sponsring Policy parkering Policy för säkerhet Policy upphandling Policy mot mutor Policy minoritet Policy för resor Policy säkerhet Policy för representation 11

Policy och riktlinjer för representation Policy och riktlinjer mot mutor Policy för samarbete med ideell sektor Handels- och industriprogram Miljöskyddsprogram Ytvattenprogram Vattenprogram Miljö- och klimatprogram Narkotikapolitiskt program Sport och fritidsprogram Landsbygdsprogram Kulturpolitiskt program Program för att förebygga brott och våld mot kvinnor i nära relationer Program för fullt deltagande av personer med funktionshinder Arbetsmarknadspolitiskt program Barn- och ungdomspolitiskt program Policy och riktlinjer för fordon Handels- och industriprogram Landsbygdsprogram Miljöprogram Strategi för giftfritt Kommun Y Strategi för miljöanpassat byggande Trafikprogram Strategi för ett jämställt Kommun Y Policy för barnets rättigheter Kulturpolitiskt program Strategi med fokus på förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak Under dokumentgranskning och workshops identifierades en rad hållbarhetsinitiativ som bedömdes viktiga för hållbarhetsstyrning. Nästa steg var att utveckla en matris för hållbarhetsaspekter utifrån den teoretiska ramen samt en granskning av de hållbarhetsinitiativ, riktlinjer och verktyg som presenteras i tabell 1. Syftet var att identifiera hållbarhetsaspekter som beaktats i initiativen och som symboliserar intressenters behov. Analysen inspirerades av metoden enligt Whitehead (2017). Innehållet kodades i hållbarhetsaspekter och aspekterna organiserades i huvudområden. Preliminära resultat presenterades vid den andra workshopen (WS2). De deltagande organisationerna fick där kommentera resultaten och komplettera dessa med fler hållbarhetsinitiativ och intern dokumentation. Både matrisen och analysen uppdaterades därefter. I den sista kolumnen i matrisen sammanfattas förekomsten av aspekterna i de olika initiativen. Aspekter som givits det högsta betyget (n>3) är följaktligen de mest framträdande. Slutresultatet presenteras i tabell 4. Det slutliga steget bygger på den metod som Whitehead (2017) presenterade, där de deltagande organisationer under den tredje workshopen (WS3) utförde en riskbedömning. Risk skattades utifrån hur svåra konsekvenser aspekterna bedömdes ha för organisationen samt sannolikheten för skada, se figur 3. Analysen som presenteras i tabell 4 användes vid riskbedömningen. I det sista steget har hållbarhetsaspekterna visualiserats i prioriteringsordning för de deltagande organisationerna, se figur 4. 6.1 Deltagande organisationer I följande avsnitt görs en sammanfattande beskrivning av de två kommunernas (Örebro och Uppsala) arbete med hållbar utveckling utifrån den dokumentgranskning som gjorts inom ramen för projektet via hemsidor och den kompletterande dokumentation som tillhandahölls av kommunerna. Denna dokumentgranskning ligger till grund för analys och prioritering av kommunernas hållbarhetsaspekter enligt metodiken inspirerad av Whitehead (2017). 12

6.1.1 Uppsala kommun Uppsala kommun är Sveriges fjärde största stad med cirka 219 000 invånare. Begreppen hållbar utveckling och hållbarhet fanns inte att hitta på kommunens främsta webbsida, men via sökfunktionen genererade begreppen ett antal träffar. (Sökningen gjordes under hösten 2017.) Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling utgår från Agenda 2030 och beskriver hur kommunen ska arbeta för att nå målen inom hållbar utveckling. FNs 17 globala mål är integrerade i de fastställda målen och budgeten för perioden 2017-2019. De är baserade på nio mål: en jämlik och hållbar ekonomi, kommunen ska vara attraktiv att bo i, arbeta och stanna kvar inom, hållbar tillväxt i både stad och landsbygd, jämlika och goda levnadsförhållanden, barn och studenter ska fullfölja sina utbildningar och bli utmanade i deras inlärning, invånarna ska leva självständigt och få stöd baserat utifrån behov, invånare och organisationer ska involveras i utvecklingen av samhället och Uppsala kommuns medarbetare ska ha goda arbetsvillkor och hög kompetens. För varje mål identifieras aktiviteter. Utvecklingen följs genom nyckeltal och indikatorer kopplat till varje inriktningsmål. Kommunstyrelsen utarbetar en årlig rapport där måluppfyllelse och hållbar utveckling diskuteras. I 2016-års version utgör Agenda 2030 och de globala målen en central del. Hållbar utveckling sammanfattas under de tre dimensionerna ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Ekonomisk hållbarhet omfattar exempelvis kommunens befolkningstillväxt, fler och växande företag och samarbete både inom regionen och internationellt. Social hållbarhet omfattar exempelvis respekten för mänskliga rättigheter, jämställdhet, jämlikhet, trygghet, folkhälsa, demokrati genom deltagande och sociala investeringar. Miljömässig hållbarhet omfattar exempelvis klimatförändringar och förnybar energi, giftfri miljö, säker vattenhantering och hållbart utnyttjande, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I policyn för upphandling beskrivs begreppet hållbar utveckling i syfte att bidra till social utveckling, miljö och klimatdriven affärsutveckling och etiskt hållbar produktion av varor och tjänster. Närmare bestämt handlar det om att bidra till kommunens miljö- och klimatmål, att främja goda arbetsförhållanden och jämställdhet i arbetslivet, följa arbetsmarknadsvillkor och kollektivavtal, och motverka diskriminering och korruption. När det gäller folkhälsan är visionen en kommun fri från droger och dopning samt en minskad användning av alkohol och tobak. Styrdokumenten lyfter också fram en god folkhälsa och livskvalitet samt att kommunen ska vara attraktiv. Styrdokumenten som stödjer etablerade mål och budget är strukturerade i program, policyer, handlingsplaner och riktlinjer. Ett viktigt exempel av ett program som omnämns är miljö och klimatprogrammet, där ett av de långsiktiga målen är att Uppsala ska vara en fossil bränslefri välfärdskommun som erbjuder lösningar för globalt ekologisk återhämtning och välfärd. Kommunen ska vara fossilfri år 2030 och klimatpositiv år 2050. Det andra långsiktiga målet är en giftfri miljö, där ämnen i inomhus- och utomhusmiljön skapade eller extraherade av samhället, inte ska kunna hota människans hälsa eller den biologiska mångfalden. För att nå de långsiktiga målen presenteras åtta delmål: 13

1. Förnybar och klimatneutral uppvärmning före år 2020 2. Solenergi - 30 MW solenergi före år 2020 3. Fossil bränslefri kommunal fordonspark år 2020, samt fossil bränslefria maskiner och klimatneutrala transporter före år 2023 4. 25% högre energieffektivitet före år 2020 5. Hållbar upphandling för en giftfri miljö före år 2020 6. 100% ekologisk mat före år 2023 7. Öka hållbar konstruktion och ledning 8. Hållbara affärer, drift och gröna jobb Uppsala kommun har ett flertal handlingsplaner och riktlinjer som stöder program och policyer, men som inte ingår i denna studie eftersom denna detaljeringsnivå inte var nödvändig utifrån syftet med denna studie. Styrdokumenten som ingår i denna studie framgår av tabell 3. 6.1.2 Örebro kommun Örebro kommun är Sveriges sjätte största kommun med cirka 150 000 invånare. Vid tidpunkten för studien prioriterades begreppen hållbar utveckling och hållbarhet inte på kommunens främsta webbsida, men via sökfunktionen genererade begreppen ett stort antal träffar. (Sökningen gjordes under hösten 2017.) Kommunstyrelsen och nämnderna utarbetar en årlig rapport och i 2016-års version omnämns Örebro kommuns fyra strategiska områden: Hållbar tillväxt, Människors egenmakt, Barn och ungas behov samt Trygg välfärd. Hållbar tillväxt betyder till exempel att företag ska etableras, växa och utvecklas inom kommunen, god kommunikation till medborgarna och minskad klimatpåverkan. Människors egenmakt innebär att medborgarna kan bidra till kommunens utveckling, och känna att de har insyn och inflytande. Barn och ungas behov avser att alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Sociala investeringar pågår inom kommunen i syfte att minska individers utanförskap och utsatthet i enlighet med handlingsplanen mot barnfattigdom, genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter etcetera. Trygg välfärd framhävs också i syfte att öka människors upplevda säkerhet, där exempel på brottsförebyggande aktiviteter omnämns. En självutvärdering har genomförts gällande kommunstyrelsens bidrag till utvecklingen inom de fyra strategiska områdena, där bedömningen visar att samtliga mål kommer att uppnås. Örebro kommuns styrdokument struktureras i program, policyer, strategier, handlingsplaner och riktlinjer. Ett program uttrycker ett värdebaserat angreppssätt och principer för handling. En strategi bekräftar ett program eller policy och tillhandahåller en grund för prioritering. En handlingsplan beskriver mål och handlingar och riktlinjer säkerställer handling samt en god kvalitet när aktiviteter genomförs. Ett viktigt program som inkluderas i denna studie är miljöprogrammet som beskriver kommunens miljöarbete. Programmet delas in i fem fokusområden: klimat, biologisk mångfald, vatten, giftfri miljö och ett miljöanpassat byggande. För varje fokusområde presenteras övergripande och detaljerade miljömål, aktiviteter och referenser. 14

Ett exempel på en policy är kommunens policy för upphandling som utgår från ett värdebaserat angreppssätt, där hållbar upphandling kräver en helhetssyn där kommunen ska se till att inköp sker på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt som överensstämmer med avtal, lagar och förordningar. Medborgarna ska vara säkra på att kommunen väljer varor, tjänster och avtal som ger god kostnadseffektivitet med liten miljöpåverkan. Upphandlingen ska bidra till innovation av ny miljöteknik samt säkerställa en god miljö och hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa för nuvarande och framtida generationer. Livscykelperspektivet används för att beräkna kostnadseffektivitet. Ett viktigt exempel på strategi är klimatstrategin som antogs i juni 2016. Klimatstrategin innehåller det långsiktiga målet att klimatbelastningen per person i Örebro kommun ska ligga på en nivå som, om den tillämpas globalt, inte äventyrar jordens klimat. Strategin är utvecklad i etapper, där kommunen som ett geografiskt område bör minska klimatbelastningen med 100% till 2045 genom klimatpolitiska aktiviteter, förnybar elproduktion, energieffektivitet, fjärrvärme, biogas etcetera. Målet för kommunen som organisation är att vara klimatneutral före år 2030 genom energieffektiviseringsåtgärder, kommunens fordonspark kommer att vara mer klimatvänlig, användningen av förnybara bränslen kommer att öka, matsvinn inom kommunen ska minska, inköp av ekologisk och närproducerad mat ska öka etcetera. Klimatstrategin är ambitiös och mål/delmål samt indikatorer har utvecklats och presenterats. Örebro kommun har också riktlinjer för hållbar upphandling, där hänsyn tas till ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter. Strategiska överväganden som bör beaktas är: Sociala överväganden och social ekonomi, Etiska överväganden och icke-diskriminering, Miljömässiga överväganden, Beaktande av livscykelkostnad. En uppföljningsplan ska tas fram för alla upphandlingar, vilka ska övervakas regelbundet. Örebro kommun har ett stort antal handlingsplaner och riktlinjer som stödjer program, policyer och strategier som dock inte inkluderas i denna studie, eftersom denna detaljnivå inte var nödvändig utifrån syftet med denna studie. Styrdokumenten som ingår i denna studie framgår av tabell 3. 7 Resultat 7.1 Steg 1: Vilka hållbarhetsaspekter adresserar olika hållbarhetsinitiativ? Utifrån hållbarhetsinitiativen presenterade i tabell 1 genomfördes, inom ramen för detta projekt, en analys över vilka hållbarhetsaspekter som är de mest frekvent förekommande. Resultatet från denna analys framgår av tabell 4. I kolumnen till vänster (se tabell 4) finns huvudområdena listade: Miljö, Mänskliga rättigheter, Arbetsvillkor, Rättvisa arbetsmetoder, Samhälle, Ekonomiska aspekter, Kundansvar och Globala utmaningar. Under varje huvudområde finns flera hållbarhetsaspekter presenterade. I 15

de kolumner som följer listas hållbarhetsinitiativ med Agenda 2030 längst till vänster och ISO 9001:2015 längst till höger. Analysen sammanställer huruvida initiativen behandlar de olika aspekterna, vilket markeras med ett X. Till exempel behandlar Agenda 2030 alla hållbarhetsaspekter inom huvudområdet miljön, utom återvinning och strålning. Längst till höger (tabell 4) finns kolumnen Totalt som visar hur många hållbarhetsaspekter som samtliga hållbarhetsinitiativ adresserar. Klimatverkan är till exempel adresserat i sex av de 14 hållbarhetsinitiativen. De mest diskuterade aspekterna i hållbarhetsinitiativen finns inom områdena: Arbetsvillkor o Avser exempelvis aspekterna säker anställning, anständiga arbetsförhållanden, säkerhet, utbildning och hälsa. Mänskliga rättigheter o Inkluderar exempelvis att göra slut på hunger, att uppnå livsmedelssäkerhet och förbättrad näring. Miljö o Innefattar störst antal hållbarhetsaspekter, exempelvis hållbar användning av material, energi och vatten samt förebyggande av förorening genom att minska utsläppen till luft, vatten, användning och avskaffande av farliga kemikalier och avfallshantering. Samhälle o Innefattar initiativ som avser samspelet mellan kommuner och industri, innovation och infrastruktur, vilket också är ett av de globala målen för en hållbar utveckling. 16

Tabell 4. Huvudområden och hållbarhetsaspekter som identifierats i hållbarhetsinitiativ. Globala målen - Agenda 2030 Planetens gränser A doughnut for the Anthropocene ILO deklaration om grundläggande principer och rättigheter på arbetsplatsen Miljö x x x x x x x x 8 Hantering av klimat x x x x x x 6 Biologisk mångfald x x x x x x x 7 Markanvändning x x x x 4 Färskvattenanvändning x x x x x x 6 Kväve- och fosforcykler x x x x x 5 Ocean surgöring x x x x 4 Kemisk förorening x x x x 4 Atmosfärisk aerosolförorening x x x x 4 Stratosfärisk ozonnedbrytning x x x x 4 Hållbar resursanvändning - Energi x x x x x 5 Hållbar resursanvändning - Vatten x x x x x x 6 Hållbar resursanvändning - Material x x x 3 Utsläpp x x x x x x 6 Avlopp och vatten x x x x x 5 Ekosystemtjänster x x x 3 Återvinning x 1 Strålning x 1 Mänskliga rättigheter x x x x x x x x x 9 Ingen fattigdom x x 2 Matsäkerhet x x x x 4 God hälsa och välbefinnande x x x x x x x 7 God utbildning för alla x x x x x 5 Jämställdhet mellan könen x x x x x 5 Vatten och sanitet x x 2 Prisvärd och ren energi x x x x 4 Minskade ojämlikheter x x x x 4 Röst x x x x 4 Föreningsfrihet och kollektivförhandlingar x x x 3 Barnens rättigheter x x x x x 5 Tvångsarbete x x x x 4 Icke-diskriminering x x x x x 5 Ursprungsrättigheter/nationella minoriteter x x 2 Mekanismer för mänskliga rättigheter x 1 Arbetsvillkor x x x x x x x x x x 10 Sysselsättning och anständigt arbete x x x x x x x 7 Träning och utbildning x x x x x x 6 Arbets-/ledningsrelationer x x 2 Arbetshälsa och säkerhet x x x 3 Nödberedskap och hantering x x 2 FN:s deklaration om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnens rättigheter Förenta nationernas konvention mot korruption OECD Green growth measurement framework Global reporting Initiative (GRI) De nationella miljökvalitetsmålen SS 854000:2014 Ledningssystem för hållbar utveckling ISO 14001 Miljöledningssystem OHSAS 18001 Ledningssystem för arbetsmiljö ISO 9001:2015 Kvalitetsledningssystem Totalt 17

Rättvisa arbetsmetoder x x x x 4 Antikorruption x x x 3 Ansvarigt politiskt engagemang x x 2 Rättvisa konkurrensvillkor x 1 Ansvarig för leverantörskedjan x x x 4 Respekt för egendomsrättigheter x 1 Samhälle x x x x x x x x 8 Hållbara samhällen x x 2 Hållbar industri x 1 Minskade ojämlikheter x x x 3 Mångfald x 1 Hållbart jordbruk x x x 3 Hållbart skogsbruk x x x x 4 Industri, innovation och infrastruktur x x x x 4 Företagande och entreprenörskap x 1 Kultur och konst x 1 Hållbara transporter x 1 Skapande av sysselsättning och kompetens x x 2 Trygg och säker i samhället x 1 Sociala investeringar x 1 Ekonomiska aspekter x x x x x x 6 Hållbar ekonomisk tillväxt x x 2 Minskade ojämlikheter x x x 3 Ekonomiska resultat x x 2 Marknadsnärvaro x 1 Indirekt ekonomisk påverkan x x 2 Kundansvar x x x x 4 Hållbar konsumtion x x 2 Produkter och tjänster x x 2 Kundens hälsa och säkerhet x x 2 Marknadskommunikation x 1 Kundens integritet x 1 Globala utmaningar x x x x x 5 Fred, rättvisa och starka institutioner x x x x 4 Partnerskap x x x 3 Matrisen (tabell 4) gör det också möjligt att kartlägga och sortera ut de hållbarhetsaspekter som organisationerna i denna forskningsstudie adresserar, något som beskrivs vidare i nästa avsnitt. 7.2 Steg 2: Vilka hållbarhetaspekter fokuserar kommunerna på? Kommunernas hållbarhetsarbete har i tabell 4 ställts i relation till den hållbarhetsaspektmatris som presenterades i tabell 2. I kolumnen till vänster (tabell 4) är huvudområdena: Miljö, Mänskliga rättigheter, Arbetsvillkor, Rättvisa arbetsmetoder, Samhälle, Ekonomisk aspekter, Kundansvar och Globala utmaningar listade. Under varje huvudområde nämns flera hållbarhetsaspekter. Kolumnen Totalt motsvarar i vilken utsträckning hållbarhetsaspekterna hanteras av ramverken (se tabell 2). Ett X i kolumnerna Kommun X och Kommun Y markerar vilka hållbarhetsaspekter kommunerna adresserar. Slutligen sker en bedömning av risk i kolumnen längst till höger av Kommun X. Det är en bedömning gjord av kommunens representanter under workshop i syfte att testa modellen presenterad av Whitehead (2017). Det är således inte en helhetsbedömning av kommunens hållbarhetsarbete. Bedömningen har skett genom en skattning av eventuell svårighetsgrad av konsekvenser som en aspekt kan ha för organisationen. Skalan är från 1 5, där 1 är den lägsta bedömda risken och 5 är den högsta bedömda risken. 18

Tabell 4. Analysen av hur väl hållbarhetsrapporteringen motsvarar hållbarhetsmatrisen. Totalt Kommun X Riskbedömning (1-5) Kommun X Miljö 8 X X Hantering av klimat 6 X 5 X Biologisk mångfald 7 X 4 X Markanvändning 4 X 2 Färskvattenanvändning 6 X 4 X Kväve- och fosforcykler 5 - Ocean surgöring 4 - Kemisk förorening 4 X 3 X Atmosfärisk aerosolförorening 4 - Stratosfärisk ozonnedbrytning 4 - Hållbar resursanvändning - Energi 5 X 1 X Hållbar resursanvändning - Vatten 6 X 1 X Hållbar resursanvändning - Material 3 1 Utsläpp 6 3 Avlopp och vatten 5 1 X Ekosystemtjänster 3 X - Återvinning 1 - X Strålning 1 - Mänskliga rättigheter 9 X X Ingen fattigdom 2 5 Matsäkerhet 4 X 1 X God hälsa och välbefinnande 7 X 3 X God utbildning för alla 5 X 1 X Jämställdhet mellan könen 5 X 3 X Vatten och sanitet 2 - Prisvärd och ren energi 4 X 2 X Minskade ojämlikheter 4 X 4 X Röst 4 X 4 X Föreningsfrihet och kollektivförhandlingar 3 - Barnens rättigheter 5 X 4 X Tvångsarbete 4 1 Icke-diskriminering 5 X 3 X Ursprungsrättigheter/nationella minoriteter 2 X - Mekanismer för mänskliga rättigheter 1 - Arbetsvillkor 10 X X Sysselsättning och anständigt arbete 7 X 2 X Träning och utbildning 6 X 4 Arbets-/ledningsrelationer 2 - Arbetshälsa och säkerhet 3 - X Nödberedskap och hantering 2 - Rättvisa arbetsmetoder 4 X X Antikorruption 3 X - X Ansvarigt politiskt engagemang 2 4 Rättvisa konkurrensvillkor 1 - Ansvarig för leverantörskedjan 4 X 1 X Respekt för egendomsrättigheter 1 Samhälle 8 X X Hållbara samhällen 2 X - X Hållbar industri 1 X - Minskade ojämlikheter 3 X 4 X Mångfald 1 - Hållbart jordbruk 3 - Kommun Y 19

Hållbart skogsbruk 4 X 1 Industri, innovation och infrastruktur 4 X 3 X Företagande och entreprenörskap 1 X 3 X Kultur och konst 1 X - X Hållbara transporter 1 X - X Skapande av sysselsättning och kompetens 2 X - X Trygg och säker i samhället 1 X 5 X Sociala investeringar 1 X 3 X Ekonomiska aspekter 6 Hållbar ekonomisk tillväxt 2 X 3 X Minskade ojämlikheter 3 4 Ekonomiska resultat 2 - Marknadsnärvaro 1 - Indirekt ekonomisk påverkan 2 - Kundansvar 4 X Hållbar konsumtion 2 - Produkter och tjänster 2 X - Kundens hälsa och säkerhet 2 - Marknadskommunikation 1 - Kundens integritet 1 - Globala utmaningar 5 Fred, rättvisa och starka institutioner 4 - Partnerskap 3 X - X Kommun X har fokuserat sina miljöansträngningar på klimatåtgärder, biologisk mångfald, markanvändning, användning av sötvatten, kemisk förorening och hållbar användning av energi och vatten som överensstämmer väl med resultatet i matrisen. De prioriterar emellertid inte förebyggande av förorening genom att minska utsläppen till luft, utsläpp till vatten och avfallshantering som också gett en högre poäng i matrisen. I stället prioriterar Kommun X ekosystemtjänster som genererar lägre poäng i matrisen. Kommun Y riktar sig också till klimatåtgärder, biologisk mångfald, användning av sötvatten, kemisk förorening och hållbar användning av energi och vatten. Kommun Y har valt att inte fokusera på andra viktiga aspekter i matrisen, såsom markanvändning och minskning eller eliminering av förorening genom utsläpp, avlopp och avfall. När det gäller huvudområdet Mänskliga rättigheter överensstämmer matrisen väl med kommunernas prioriterade aspekter. Den enda skillnaden är att Kommun X har föredragit aspekten; inhemska rättigheter/nationella minoriteter, som inte var markerade i matrisen. När det gäller Arbetsvillkor överensstämmer matrisen väl med Kommun X. Kommun Y har också prioriterat anställning och anständiga arbetsförhållanden men har valt arbetshälso- och säkerhetsaspekterna före träning och utbildning på arbetsplatsen. Om Rättvisa arbetsmetoder har kommunerna prioriterat korruptionsbekämpning och ansvarig förvaltningskedja som ligger i linje med matrisen. Det är också tydligt i matrisen att huvudområdet Samhälle genererade många aspekter men ingen som anses vara extra viktig. För kommunerna är samhället dock ett mycket viktigt område. Aspekter som hållbara samhällen, minskad ojämlikhet, industri, innovation och industri, företagande och entreprenörskap, kultur och konst, hållbara transporter, sysselsättningsskapande och kompetensutveckling, trygghet och säkerhet i samhället samt 20

sociala investeringar anses vara viktiga. Kommun X lyfter också fram hållbar industri och skogsbruk. Ekonomiska aspekter och Kundansvar är mindre viktiga i de initiativ som sammanfattas i matrisen. Båda kommunerna uppmärksammar dock en hållbar ekonomisk tillväxt. Kommun X har också valt att prioritera aspekterna produkter och tjänster. Matrisen identifierade fred, rättvisa och starka institutioner, medan kommunerna hellre föredrar att arbeta med partnerskap, både lokalt och internationellt. 7.3 Steg 3: Hur bedöms hållbarhetsaspekterna utifrån risk? Under den sista workshopen (WS 3) genomförde en av kommunerna Kommun X en riskbedömning för att testa modellen presenterad av Whitehead (2017). Det är alltså inte en bedömning av kommunen som helhet. Risken bedömdes som potentiellt allvarliga konsekvenser som en aspekt kan ha för organisationen, och sannolikheten för skada. Riskbedömningen inleddes med en diskussion om hur deltagarna skulle utföra uppgiften och göra en riskbedömning. En utmaning som lyftes fram var att avgöra om de olika hållbarhetsaspekterna skulle bedömas ur ett allmänt perspektiv eller från ett kommunperspektiv, och om tidigare initiativ skulle tas hänsyn till. Deltagarna bestämde sig för det senare; att utgå från kommunens perspektiv och ta hänsyn till vad deltagarna kände till om tidigare initiativ. Analysen som gjordes i Steg 2 utifrån dokumentgranskningen över hur framträdande de olika hållbarhetsaspekterna är i offentlig information kombinerades med kommunens egen riskbedömning. Resultatet för Kommun X presenteras i figur 3 nedan. Hur framträdande aspekterna är visas på y-axeln och bedömning av risk visas på x-axeln, inspirerat av Whitehead (2017). 21

8 7 Sysselsättning God hälsa och välbefinnande Biologisk mångfald 6 5 Vatten Energi Avloppsvatten, Avfall Utbildning Utsläpp Jämställdhet Ickediskriminering Användning av sötvatten Utbildning Barns rättigheter Klimatåtgärder Framträdande 4 Livsmedelssäkerhet Leverantörssamverkan Skogsbruk Markanvändning Prisvärd, ren energi Kemisk förorening industri etc. Minskade ojämlikheter Röst 3 Vatten material 2 Hållbar ekonomisk tillväxt Politisk involvering Ingen fattigdom 1 Företagsamhet etc. Sociala investeringar Säkert samhälle 0 0 1 2 3 4 5 6 Risk Figur 3. Exempel på hur en prioritering av hållbarhetsaspekter kan se ut för Kommun X. Figur 3 visar resultatet av att kombinera den övergripande riskbedömningen gjord av representanterna från Kommun X med hur framträdande hållbarhetsaspekterna är i offentlig information. I nedre vänstra hörnet visas aspekter som har relativt lågt framträdande och låg risk för Kommun X. Där finns exempelvis användning av vatten och material. Övre vänstra hörnet representerar aspekter som är högt framträdande, men som bedöms ha en låg risk. Aspekterna är exempelvis användningen av vatten och energi, avlopp och avfall, bra utbildning för alla, livsmedelssäkerhet och hållbart skogsbruk. I nedre högra hörnet av figur 3 finns aspekter som har hög risk men som är lågt framträdande. Dessa aspekter är mycket specifika för Kommun X. Här finner vi ingen fattigdom, politisk involvering, tryggt och säkert samhälle, hållbar ekonomisk tillväxt, företagsamhet och sociala investeringar. Ett stort antal aspekter finns i det övre högra hörnet i figur 3, vilket innebär att dessa aspekter bedöms ha en högre risk och är också högt framträdande. Många av aspekterna som finns inom detta område avser Miljö, exempelvis klimatåtgärder, biologisk mångfald, användning av sötvatten, utsläpp och kemisk förorening. Även aspekter inom området Mänskliga rättigheter finns inom detta område, exempelvis god hälsa och välbefinnande, barns rättigheter, jämställdhet, minskad ojämlikhet och icke-diskriminering. 22

7.4 Steg 4: Hur prioriteras hållbarhetsaspekter? Som nästa steg fick kommunerna testa att göra en prioritering av sina hållbarhetsaspekter. Därefter visualiserades hållbarhetsaspekterna i prioriteringsordning, se exemplet för Kommun X i figur 4. Utvecklingstakt 9 8 7 6 5 4 3 Utsläpp Barns rättigheter Sysselsättning Jämlikhet Röst Icke-diskriminering Markanvänding Energi Avloppsvatten/avfall God utbildning Prisvärd, ren energi Säkert samhälle Kemisk förorening Vatten Ingen fattigdom Industri etc. Material Företagsamhet Sociala investeringar Matsäkerhet Leverantörssamverkan Skogsbruk 2 1 Klimatåtgärder Biologisk mångfald Användning av sötvatten God hälsa och välbefinnande Utbildning 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tid Figur 4. Exempel på hur hållbarhetsaspekter kan visualiseras i prioriteringsordning för Kommun X. Figur 4 presenterar de mest prioriterade aspekterna i prioritetsordning. Utvecklingstakten/progress visas på y-axeln och tid visas på x-axeln. De högst prioriterade aspekterna förväntas behandlas först i tid, därför visar figur 4 en utvecklingstakt/progress genom alltmer prioriterade aspekter över tiden. Figur 4 visar att det är aspekterna klimatåtgärder och biologisk mångfald som är de mest akuta aspekterna att ta itu med. 8 Diskussion och slutsatser Syftet med denna studie var att undersöka om och hur svenska kommuner driver hållbar utveckling i deras operativa styrning, vilka hållbarhetsaspekter som framträder i offentlig information, hur kommunerna själva prioriterar och bedömer risk bland hållbarhetsaspekter. En fallstudiemetod valdes och data samlades in genom tre interaktiva workshops och dokumentation som policyer, strategier, mål, årsrapporter, program och riktlinjer. Inom ramen för detta projekt utvecklades en matris för hållbarhetaspekter baserat på den teoretiska ramen och en granskning av olika hållbarhetsinitiativ. Matrisen utgörs av ett stort antal hållbarhetsaspekter organiserade i huvudområdena: Miljö, Mänskliga rättigheter, Arbetsvillkor, Rättvisa arbetsmetoder, Samhälle, Ekonomiska aspekter, Kundansvar och 23

Globala utmaningar. De mest framträdande hållbarhetsaspekterna motsvarar de nio planetgränserna (Rockström et al., 2009) och särskilt väl med klimatförändringar och biologisk mångfald. Matrisen användes sedan för att analysera kommunernas hållbarhetsarbete. Analysen av kommunernas hållbarhetsarbete visar att kommunerna använder ett stort antal hållbarhetsaspekter i sin styrning. Det finns tydliga likheter mellan de båda kommunerna, framför allt inom huvudområdena Miljö och Mänskliga rättigheter. För miljön är aspekterna: klimatåtgärder, biologisk mångfald, sötvattenanvändning, kemisk förorening och hållbar användning av energi och vatten. För mänskliga rättigheter är aspekterna: livsmedelssäkerhet, god hälsa och välbefinnande, god utbildning, jämlikhet, röst, barns rättigheter och ickediskriminering. Representanterna från kommunerna noterade tidigt i projektet att den största utmaningen med hållbarhet är att området är så omfattande. Det inkluderar så många aspekter och att det är svårt att välja de mest relevanta aspekterna. För att bestämma relevansen och betydelsen av hållbarhetsaspekterna bestämde vi oss för att testa nyttan av väsentlighetsanalysen för prioritering av hållbarhetsaspekter. Respondenterna fann den metod som Whitehead (2017) presenterade användbar och lättanvänd. Dock måste matrisen för hållbarhetsaspekter och riskbedömningen uppdateras regelbundet för att vara en relevant bas för väsentlighetsanalysen. En stor utmaning när man syftar till att förverkliga de 17 globala målen är att hitta sätt för organisationer att identifiera, tolka och prioritera organisatoriska aktiviteter som tar upp dessa mål. Forskningen som presenteras här illustrerar en ram som kan göra det möjligt för organisationer att hantera denna utmaning och därmed på lång sikt kan hjälpa organisationer att bidra till en mer hållbar utveckling. 9 Projektledningens tack Detta har varit ett forskningsprojekt inom SQMA Swedish Quality Management Academy, (www.sqma.se). I projektet har medlemmar i SIQ, Intressentföreningen Kvalitetsutveckling (Excellence Center) medverkat. Projektledningen vill rikta ett varmt tack till de verksamheter och dess representanter som aktivt medverkat i projektet: Uppsala kommun och Örebro kommun. Stort tack även till EPSI Rating Group som har finansierat projektet. 24

10 Projektorganisation och dess roller 10.1 Forskare och projektledning Luleå tekniska universitet Helena Ranängen, helena.ranangen@ltu.se Rickard Garvare, rickard.garvare@ltu.se Uppsala universitet Raine Isaksson, raine.isaksson@angstrom.uu.se Mathias Cöster, mathias.coster@angstrom.uu.se SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Åsa Rönnbäck, asa.ronnback@siq.se (projektkoordinator) 10.2 Projektdeltagare Uppsala kommun Maria Ahrgren Ingela Hagström Örebro kommun Catharina Centerfjäll Susanne Högling Katrin Larsson 10.3 Styrgrupp SQMAs styrgrupp består av representanter från respektive lärosäte/institut som ingår i SQMA och som bedriver forskning och utbildning inom kvalitetsutveckling. Styrgruppen består av: Anders Fundin, professor, Mälardalens högskola Andreas Hellström, universitetslektor, Chalmers tekniska högskola/föreståndare för Centre for Healthcare Improvement Bjarne Bergquist, professor, Luleå tekniska universitet Carolina Camén, universitetslektor, Centrum för tjänsteforskning Karlstad Universitet Håkan Wiklund, professor, Mittuniversitetet Ida Gremyr, bitr professor, Chalmers tekniska högskola Lars Sörqvist, docent, Kungliga tekniska högskolan Mats Deleryd, VD, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Mattias Elg, professor, Linköpings universitet Michael Westher, marknadschef, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling 25