Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd utlänningslagen
Kopplingar till internationell/europeisk rätt Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov påverkas av Flyktingkonventionen EKMR och Europadomstolens avgöranden UN CAT UN ICCPR UNHCR handbok, riktlinjer mm. Humanitärrätt Skyddsgrundsdirektivet ECJ-praxis mm. Några centrala människorättsaspekter - rätten att söka asyl - tortyrförbud - non-refoulement
Prövningsordning 4 kap. UtlL 4 kap. 1 - flykting 4 kap. 2 - alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2a - övrig skyddsbehövande - Uteslutandegrunder? 4 kap. 2b-c - Statusförklaring 4 kap. 3-3a - Uppehållstillstånd 5 kap 1 UtlL
Processuella, bedömnings- och bevisfrågor vid asylprövning en kort introduktion
Utgångspunkter vid prövning Framåtsyftande bedömning. Utifrån förhållandena vid prövningstillfället. Individuell riskbedömning Tidigare utsatthet indicium på risk. Vad har hänt/vad riskerar att hända?
Beviskrav och bevisbörda Beviskrav: sannolikt. Bevisbörda? Det ankommer på den sökande att göra sannolikt omständigheterna som ligger till grund för behov av internationellt skydd. Den enskildes asylberättelse + myndighets/domstols långtgående utredningsansvar. Se UNHCR handbok p. 196f., 203ff.
Asylberättelse och bevisning Muntliga uppgifter / dokumentation till stöd för uppgifter? Asylberättelsen är central. Asylberättelses trovärdighet Sammanhängande, inte motstridiga uppgifter, oförändrad berättelse mellan olika instanser (MIG 2007:12)
Exempel MIG 2011:6 Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Därav följer att sökanden också måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:9). Beviskraven kan emellertid inte ställas alltför högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). I Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts. Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandes utsaga bör fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (jfr MIG 2007:12).
4 kap. 1-2a UtlL
Flykting 4 kap 1 UtlL Med flykting avses i denna lag en utlänning som - befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och - inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.
Element i 4 kap. 1 UtlL Var? Välgrundad fruktan Förföljelse Förföljelsegrund Aktör som utövar förföljelse Skydd i hemland/tidigare vistelseland
Var? Utanför sitt hemland/vistelseland söka asyl i Sverige (jfr 5 kap. 1 UtlL) Asylskäl kan uppkomma när en person befinner sig utanför sitt hemland/tidigare vistelseland s.k. flyktingskap sur place. se UNHCR handbok p. 94ff.
Välgrundad fruktan Objektivt element välgrundad. Subjektivt element fruktan. Båda ska vara uppfyllda för att någon ska anses vara flykting. Exempel: MIG 2007:16
Förföljelse Ingen definition i UtlL Tillräckligt allvarlig karaktär Allvarliga MR-kränkningar UNHCR handbok, SGD
Förföljelsegrunder Ras i ordets vidaste bemärkelse Nationalitet Religiös uppfattning Politisk uppfattning Kön Sexuell läggning Annan tillhörighet till viss samhällsgrupp Tillskriven uppfattning?
Vem ligger bakom förföljelse? Statlig aktör, landets myndigheter Icke-statlig aktör, enskilda.
Skydd i hemlandet och frågor om internflykt gemensamt för 4 kap. 1-2a UtlL
Skydd i hemlandet? Vem kan skydda? - Staten eller parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium (4:1 UtlL) Det ska vara fråga om effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Uppfyller staten ansvar att skydda? Förföljelse = allvarlig skada + otillräckligt skydd från staten. Citat från Segenstedt och Sterns rapport Vad krävs för att få skydd, s.17, med hänvisning till Islam v Secretary for the Home Department; R v. Immigration Appeal Tribunal and Another; Ex parte Shah (1999)
Skydd någonstans i hemlandet? Gemensamt för 4:1-2a - möjligheter till skydd från förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling i hemlandet ska beaktas i prövning. Skydd i hemlandet såsom uttrycks i, med koppling till internflyktsalternativ.
Internflyktsalternativ Vad innebär detta? Möjligt? Relevant? (se t.ex. MIG 2009:4) Rimligt? (se t.ex. MIG 2008:20) Migrationsverket ska identifiera område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet (MIG 2009:4) Domstols utredningsskyldighet MIG 2013:2 UNHCR guidelines no. 4.
Alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2 1 stycket 1 första ledet Vem och vilka handlingar omfattas? - andra fall än som avses i 1 - grundad anledning att anta att en person skulle löpa risk att - straffas med döden - utsättas för kroppsstraff - för tortyr - eller för annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Länkar till art 3 EKMR, UN CAT: tortyrförbud, non-refoulement.
Vem ligger bakom skyddsgrundande behandling? Landets myndigheter / enskilda exempel: MIG 2011:6 Skydd i hemlandet? Ska vara effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium beaktas. (4:2 UtlL) exempel MIG 2011:6
Uppehållstillstånd vid väpnad konflikt Utlänningslagen ändrades till följd av skyddsgrundsdirektivet -> 4:2 och 4:2a, alternativt och övrig skyddsbehövande. Rätt under utveckling: påverkan av art. 3 EKMR, skyddsgrundsdirektivet och europeisk praxis.
4 kap. 2 1 stycket 1 första ledet UtlL Art. 3 EKMR 4:2 UtlL: Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Art. 3 EKMR: Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
4 kap. 2 UtlL 1 stycket 1 andra ledet UtlL Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle (1 ledet) som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Frågor om skydd i hemlandet som ovan.
4 kap. 2 a UtlL Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt 4 kap. 2a UtlL saknar motsvarighet i internationell eller europeisk rätt. I det nya lagförslaget föreslås att uppehållstillstånd inte ska beviljas en utlänning som är övrig skyddsbehövande. (jfr 3-4 i Förslag till lag om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige )
Utveckling av begreppet inre väpnad konflikt i svensk migrationsrättspraxis 4 kap. 2 UtlL MIG 2007:9 4 kap. 2 tidigare lydelse MIG 2009:27 4 kap. 2 tidigare lydelse MIG 2011:4 4 kap. 2 första stycket 1 andra ledet Påverkan av skyddsgrundsdirektivet, EU-domstolens praxis och EKMR + praxis.
Utveckling pågår Europadomstolen, Sufi och Elmi mot Storbritannien, 28 juni 2011, nr 8319/07 och nr 11449/07 EU-domstolens dom den 30 januari 2014 i mål C-285/12 (Diakité) Påverkan på svensk rätt? Inget nytt refererat avgörande från MiÖD som utvecklar begreppet. Migrationsverkets rättsliga ställningstaganden tar hänsyn till utvecklingen. T.ex. Syrien: Den rådande situationen av generellt våld i Syrien är så allvarlig att var och en bedöms vara utsatt för risk för behandling i strid med artikel 3 i Europakonventionen. Den som gör hemvist/medborgarskap i Syrien sannolik ska därför betraktas som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap 2 första stycket 1 p. första ledet utlänningslagen. Migrationsverket SR 40/2015
4 kap. 2 a UtlL utöver väpnad konflikt Andra svåra motsättningar + välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp Allvarliga övergrepp? - svår beskaffenhet. - t.ex. repressalier, rättsövergrepp och trakasserier. Svåra motsättningar? - politisk instabilitet i hemlandet där maktförhållandena är sådana att rättssystemet inte opartiskt värnar befolkningens grundläggande mänskliga rättigheter. - konflikt som inte nått en sådan nivå att väpnad konflikt kan anses föreligga. (prop. 2004/05:170 s. 274). Miljökatastrof Skydd i hemlandet? Jämför med 4:1 och 4:2 UtlL.
Statusförklaring och uppehållstillstånd Statusförklaring som flykting eller annan skyddsbehövande - 4 kap. 3-3a UtlL om inte uteslutandegrund (4:2b-c UtlL). Flyktingar, alternativt och övriga skyddsbehövande har rätt till uppehållstillstånd - 5 kap. 1 UtlL.