LUFTVÅRDSSITUATIONEN I AVESTA KOMMUN DEL 3 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Miljömålen: Frisk luft Skyddande ozonskikt Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning (delar av) God bebyggd miljö (delar av) 2004:1 MILJÖKONTORET, AVESTA KOMMUN
1 FÖRORD Detta är del 3 i en sammanställning bestående av tre deldokument som alla behandlar utomhusluftens kvalité och utsläppssituationen i Avesta kommun. Materialet är avsett att fungera som ett underlag för kommunens översiktsplanering och övrigt planarbete, såsom energiplan och agenda 21-plan. Sammanställningen är också en del i kommunens ansvar, enligt Miljöbalken, att efter analys av miljötillståndet och identifiering av hälso- och miljöproblem i kommunen, genom åtgärder ta sitt lokala ansvar för att bidra till att de nationella och regionala miljömålen ska kunna uppnås. I denna del (del 3), som är ett åtgärdsdokument, redovisas dels pågående och planerade lokala och regionala miljöåtgärder, dels ett stort antal förslag på tänkbara ytterligare åtgärder för att minska luftutsläppen och förbättra luftkvalitén i kommunen. De andra två deldokumenten utgörs dels av ett grunddokument (del 1), som är en faktasammanställning och tillståndsbeskrivning av luften, dels ett måldokument (del 2), där miljömål, miljökvalitetsnormer och uppfyllelsen av dessa redovisas. Detta förslag till åtgärder för luftvårdssituationen i Avesta kommun är avsedd att fungera som ett brett diskussionsmaterial. Förslagen visar åtgärder som lokalt skulle kunna vidtas för att minska utsläppen av luftföroreningar och därigenom bidra till att de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen för Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning samt God bebyggd miljö uppnås. Arbetet med åtgärder utifrån rådande luftvårdssituation i kommunen är komplext och i vissa fall omöjligt för kommunen att påverka utifrån att luftpåverkan i kommunen härhör från utsläpp från andra delar av Sverige eller från andra länder. Åtgärderna kan i vissa fall vara av nationell eller internationell karaktär. Vissa lokala luftföroreningar härhör från verksamheter med tillstånd att släppa ut föroreningarna, och kommunen kan inte genom detta dokument få till stånd en förändring av dessa utsläpp. Upprättat förslag får därför ses som en sammanställning av några tänkbara åtgärder som skulle kunna ske genom kommunens försorg eller genom andra aktörer verksamma i kommunen. Förslagen till åtgärder är inte på något sätt prioriterade i vilka som är mest angelägna att utföra. Kommunen saknar kunskap och material för att på ett tillförlitligt sätt kunna utföra en sådan prioritering. Den prioritering som kommunen i första hand bör göra är att medverka i länets miljömålsarbete utifrån fastställda miljömål. Utifrån förslagen i detta dokument kan kommunen och andra aktörer vidta konkreta åtgärder eller besluta om viljeinriktningar som ett led i det lokala miljöarbetet. För kommunens del får eventuella åtgärder ske inom varje verksamhetsområdes befintliga budget eller genom särskilt äskande av den miljöpott som Agenda 21 förfogar över. I annat fall får angelägna åtgärder tas upp i kommunens ordinarie budgetarbete. Sammanställningen har tagits fram av Miljö- och Byggstyrelsen/Miljökontoret, på uppdrag av Kommunfullmäktige. Huvudansvariga för utformningen av denna skrift har varit Peter Klintberg, Leif Markfjärd och Yvonne Eklund.
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1. ÅTGÄRDER BEHÖVS PÅ ALLA NIVÅER! 3 2. ÅTGÄRDER I AVESTA KOMMUN 3 2.1 Pågående och planerade åtgärder 3 2.2 Möjliga och tänkbara åtgärder 4 3. UPPFÖLJNING 6
3 1. ÅTGÄRDER BEHÖVS PÅ ALLA NIVÅER! Luftåtgärder på såväl nationell, regional och lokal nivå är nödvändiga för att Sverige ska nå miljökvalitetsmålen. Även åtgärder på internationell nivå och i andra länder är av central betydelse för att vissa miljökvalitetsmål, som t.ex. Skyddande ozonskikt, ska kunna nås. Genom avvecklingsplanen för ozonnedbrytande ämnen tar Sverige sin del av ansvaret. Det är ett lokalt ansvar för Avesta att genom tillsyn enligt Miljöbalken tillse att avvecklingen utförs. Även för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är det nödvändigt med åtgärder på internationell nivå, särskilt i de industrialiserade länderna, om miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Inget annat miljökvalitetsmål ställer så stora krav på förändringar. Och hela världen måste medverka i arbetet, i synnerhet i-länderna. Att uppnå önskvärda utsläppsnivåer kommer sannolikt att ta flera generationer. En omställning av energi- och transportsystemen är av central betydelse för att Sverige och Avesta ska kunna ta sin del av ansvaret för klimatfrågan. Med utgångspunkt från redogörelsen i del 2 för hur Avesta Kommun uppfyller miljökvalitetsnormerna och miljömålen skulle kommunen i första han behöva minska utsläppen av koldioxid, partiklar (PM10), bensen och nickel. 2. ÅTGÄRDER I AVESTA KOMMUN 2.1 Pågående och planerade åtgärder Nedan redovisas pågående och planerade åtgärder på länsnivå och i Avesta kommun kopplade till miljökvalitetsmålen. Med planerade åtgärder avses sådana som är beslutade och inte enbart på idéstadiet. 1. Genom tillståndsprövning enligt Miljöbalken och tillsyn av miljöfarlig verksamhet och kemiska produkter (lösningsmedel) arbetar Kommunen med att begränsa luftföroreningar, samt ställa högre krav på luftutsläppen, för att nå miljömålen. 2. Luftkvalitetsmätningar sker i Avesta kommun i regi av Dalarnas Luftvårdsförbund och genom samverkan med Miljökontoret, Avesta kommun, under vinterhalvåret 2003 04 för att därigenom få fram bättre uppgifter om utsläpp till luft från källor i Avesta. 3. I kommunens revidering av översiktsplan och energiplan tas luftutsläpp och luftkvalité upp. 4. Avesta kommun utvecklar och antar lokala miljömål och sätter upp delmål (pågår genom Agenda 21-planen). 5. Kommunen utför energirådgivning till allmänheten via statliga medel från energimyndigheten. Dessa medel kommer troligen att finnas kvar t.o.m. år 2007, vilket innebär en halvtidstjänst under dessa år.
4 2.2 Möjliga och tänkbara åtgärder Förutom pågående och planerade åtgärder behöver nya initieras för att delmålen ska kunna nås och för att vi ska komma en rimlig bit på vägen mot miljökvalitetsmålen. Nedan redovisas möjliga och tänkbara åtgärder på länsnivå och kommunal nivå kopplade till miljökvalitetsmålen. Listan gör inte anspråk på att vara fullständig. 1. Genom myndighetsutövning kan kommunen förbättra luftkvaliteten, bl.a. genom lokala trafikföreskrifter i tätorterna och begränsningar för småskalig vedeldning i detaljplaner. 2. Den kommunala energiplaneringen kan knytas närmare miljömålen och ges en mer långsiktig utformning genom att: - kommunen kan anta en energiplan som syftar till en miljöanpassad energiförsörjning och energianvändning. - i kommunens energiplan behandla tillförsel och användning av fossila bränslen, samt ställa upp mål och åtgärder som följs upp i återkommande energibokslut. 3. Kommunen kan ta fram en klimatstrategi, som beskriver kommande och möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan 4. I kommunens plangrupp och i trafikplanering skulle man även kunna belysa frågor om luftutsläpp och luftkvalitet, samt användningen av fossila bränslen (pågår delvis). 5. Kommunen, skorstensfejarmästare, rörinstallatörer m.fl. utvecklar ett informationsarbete, bl.a. om miljöriktig vedeldning och övergång från olja till pellets. 6. Företag och Kommunen genomför konkreta åtgärder som ger minskade luftutsläpp och bättre luftkvalitet, bl.a. utbyggnad av fjärrvärme/närvärme. Vägverket och GDE-net (det regionala energikontoret) bedriver projektarbete. Länsstyrelsen administrerar energibidrag (f.n. enbart till solvärme). 7. Energirådgivning: Förbättra och intensifiera den kommunala energirådgivningen avseende frågor kring luftkvalitet och luftutsläpp. Ta upp såväl uppvärmning som transporter. Rikta sig till såväl hushåll som företag. Kommunen kan bedriva informationsarbete i syfte att spara energi och få till en övergång från olja till biobränsle eller anslutning till fjärrvärme. 8. Se över möjligheterna att i upphandlingen beakta luftkvalité och luftutsläpp, bl.a. genom att använda bästa miljöklassning vid inköp av fordon och arbetsmaskiner, samt ställa krav på transporter av varor till och från kommunen. 9. Kommun kan skaffa sig bättre kunskaper om luftsituationen i Avesta genom att göra mätningar av luftkvalitén enligt gällande miljökvalitetsnormer där sådana ej har genomförts i tillräcklig omfattning. Detta innebär mätning av följande: PM 10 (dygnsprovtagning) Ozon (tim- och åttatimmesmedelvärden) VOC (främst formaldehyd, eten och bensapyren) 10. Ta fram kommunala strategier för hur utsläpp av ozonnedbrytande ämnen till största delen ska upphöra till 2010 och hur de på sikt ska avvecklas genom att t ex: - i dessa bl.a. belysa hur uttjänta varor/produkter ska tas om hand och destrueras på ett miljöriktigt sätt. - ta fram och sammanställa underlag för åtgärdsstrategin.
- genomföra informationskampanj till hushåll och andra om hur uttjänta kylmöbler och andra produkter innehållande ozonnedbrytande ska tas om hand. - inventera förekomsten av små kyl- och värmepumpanläggningar eftersom kännedom om hur stora mängder ozonnedbrytande ämnen som finns upplagrade i dessa anläggningar saknas. - informera ägare av små (icke anmälningspliktiga) anläggningar om avvecklingsplanerna av ozonnedbrytande ämnen. - följa länsstyrelsens arbete med RUM (regionalt underlagsmaterial) och hur det kan förbättras till nytta för arbetet för Skyddande ozonskikt. 11. Åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen och påverka klimatfrågan: - Kommunen kan inom ramen för tillsyn av miljöfarlig verksamhet verka för minskad användning av fossila bränslen. Detta sker idag i liten utsträckning. - Kommunen medverkar i projekt som GDE-Net driver i syfte att stimulera en ökad användning av biobränslen i regionen. - Kommunen följer Länsstyrelsens arbete med att förbättra statistiken över användningen av fossila bränslen inom ramen för projektet RUS (regionalt uppföljningssystem). Huvudmålet för RUS är att utveckla ett för alla län gemensamt uppföljningssystem för miljömålen. - Beskriva tänkbara effekter av en klimatförändring för att konkretisera klimatfrågan för Avesta och världen. - Undersöka hur de informationsmedel för klimatfrågor som aviserats i klimatpropositionen kan användas. - Kommunen föreslår konkreta åtgärder till industrin och andra verksamheter på insatser eller projekt i syfte att minska användningen av fossila bränslen. - Kommunen kan skapa en aktionsplan om ökad användning av biobaserade drivmedel i egen verksamhet. Exempel på åtgärder i aktionsplanen: minst en etanolpump (E85) i kommun, miljöfordon, utbilda personal inom offentlig verksamhet i att välja miljövänliga transporter och energisnålt körsätt, upphandlingskrav, upprättande av styrande policys och bilpooler. - Kollektivtrafikbolag, transportbolag och övriga transportörer kan utbilda sina chaufförer i energisnålt körsätt. - Kommunen kan anta en resepolicy (interna och externa transporter) med tydlig miljöprofil. - Kommunen kan medverka till att ordna samåkningspool för tjänsteresor samt resor till och från arbetet. - Kommunen kan göra transportutredningar som ligger till grund för en miljöanpassning av transporter. - Kommunen kan informera offentliga upphandlare, näringsliv och enskilda hushåll om hur man når en miljövänligare biltrafik. Målet är en ökning av andelen fordon, inkl. arbetsmaskiner/redskap, med bättre avgasrening och bränsleeffektivitet. - Kommunen kan arbeta för en mer attraktiv kollektivtrafik t.ex. genom aktivitetsstyrd busstrafik eller subventionering av busstrafiken. - Kommunen kan tillsammans med GDE-Net ta initiativ till informations- och kunskapsspridning. T.ex. kan klimatmöten arrangeras där åtgärdsprogram diskuteras med olika intressenter. - Energibolaget i kommunen kan arbeta för utbyggnad av fjärrvärmesystem och att utnyttjandet av spillvärme ökar. - Energiintensiva industrier kan upprätta energiplaner. - Kommunen kan arbeta för att enskilda hushålls användning av olja för uppvärmning ersätts med t.ex. träpellets eller annat biobränsle där fjärrvärme- eller närvärmeanslutning inte kan ske. - Kommunen bör även verka för att enskilda hushålls vedpannor ska vara miljögodkända och klara uppställda utsläppskrav av luftföroreningar. - Kommunen bör verka för att utbyggnad sker av fjärrvärmenät och närvärmecentraler. - Hushåll och fastighetsförvaltare bör ersätta oljeeldade värmepannor med ved-/pelletspannor. 5
6 3. UPPFÖLJNING För att kunna följa upp att miljömålen uppnås krävs i vissa fall bättre kännedom om tidigare års utsläppsnivåer. I de nationella delmålen för svaveldioxid, kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen (VOC) används t.ex. år 1999 som ett basår vad gäller utsläppsmängder. Det innebär att vi måste veta hur stora utsläppen av dessa ämnen var i Avesta år 1999 för att kunna följa upp om delmålen uppnås på lokal nivå. I dagsläget finns någon sådan utsläppsstatistik inte framtagen. RUS är ett samarbete mellan länsstyrelserna där länsgemensamma indikatorer för uppföljning av miljömålen tas fram. I det systemtest som färdigställdes våren 2002 ingår ca 30 indikatorer. RUS har en webbplats (www.rus.lst.se). Då uppföljningsarbete av miljömål är mycket tidskrävande och då uppgifter oftast saknas på lokal nivå kommer Avesta att i möjligaste mån försöka att utnyttja det uppföljningsarbete som sker på regional nivå. I vissa fall kan man tänka sig att kommunen använder detta system för att bryta ner uppföljningen av miljömålen till lokal nivå. Uppföljningsarbete kommer även att ske genom Agenda 21-planens uppföljning.