Fler flickor. Kartläggning av hur skridsko- och bandyskolor rekryterar och bedrivs. Stockholms bandyförbund

Fler flickor Kartläggning av hur skridsko- och bandyskolor rekryterar och bedrivs. Stockholms bandyförbund 2013

Förord Stockholms bandyförbund har som vision att 2015 skall: Samtliga ungdomsklubbar har en omfattande flickverksamhet Stockholm dominerar inom dam- och flickbandyn Stockholmslag deltar i alla ungdomsserieslutspel Stockholm är ett föredöme när det gäller utbildning av ungdomsledare, tränare och domare Projektet fler flickor är en bit på vägen för att kunna nå hit. Syftet med projektet är att det ska utveckla flickbandyn i Stockholm och få fler flickor att upptäcka bandyn. Förhoppningsvis skall det leda till en ökning av nyrekrytering av barn till Skridsko och Bandyskolorna samt öka antalet flickor som går vidare till lag från Skridsko och Bandyskola. Detta skall genomföras med hjälp av två huvudpunkter, där ena delen har varit att kartlägga och analysera hur klubbar runtom i Stockholmsområdet bedriver bandyskolan. Våra förhoppningar av detta projekt är att klubbarna ska kunna ta hjälp av varandras styrkor så att vi tillsammans kan utveckla bandyn. Med hjälp av 10 klubbar runt om i landet med de flesta belägna i Stockholm har vi kunnat genomföra detta projekt. Vi vill tacka de medverkande klubbarna för att de gjort detta möjligt genom att ha besvarat en enkät eller genom telefonintervjuer, vilka är: AIK, GT/76, Gustavsberg, Hammarby, Helenelund, Huddinge, Spånga/Bromsten, Uppsala, Västerås samt en klubb från södra Sverige. Projektledning: Magnus Dahl, Carina Tranberg Projektledare: Hanna Dahlström AIK Bandy

Rekrytering Rekryteringsform Antal föreningar 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 4 Affischering Annonsering i skolor och på strategiska platser 6 1 Besök i skolor 7 Genom föreningens hemsida Rekrytering 3 Genom bekanta 7 Genom utskick till barn i kommun 3 Övrigt Rekryteringsform Andel Vilka klubbar Affischering i skolor och strategiska platser 4/31= 13 % Uppsala Bois, Västerås, AIK, Huddinge Annonsering 6/31= 19 % Gustavsberg, Helenelund, Uppsala Bois, Västerås, AIK, Smålandsklubb Besök i skolor 1/31= 3 % Uppsala Bois Genom föreningens hemsida 7/31= 23 % Spånga, Helenelund, Västerås, AIK, Smålandsklubb, GT/76, Hammarby Genom bekanta 3/31= 10 % Spånga, AIK, GT/76 Genom utskick till barn i kommun 7/31= 23 % Spånga, Gustavsberg, Helenelund, Uppsala Bois, Smålandsklubb, GT/76, Hammarby Övrigt 3/31= 10 % Spånga, Uppsala Bois

Den vanligaste rekryteringsformen som används är genom utskick till barn i kommunen, genom annonsering och genom föreningens hemsida. Detta varierar mellan klubbarna beroende på dess läge. Exempelvis skiljer sig AIK och Hammarby åt där de flesta rekryteras genom bekanta hos AIK där omfattningen är mindre medan hos Hammarby rekryteringen sker genom utskick för att kunna sprida information på ett effektivt och lätthanterligt sätt där större områden behöver täckas. Vid rekryteringen vill man nå ut till så många barn som möjligt men klubben måste också ha den kapaciteten att ta in dessa barn. Därför är det viktigt att tänka på vissa saker som kan spela in när man skall bestämma sig för vilken rekryteringsform man skall använda. Det är viktigt att tänka på omfattningen av informationsspridningen, hur många vill jag nå ut till, hur detta genomförs på ett effektivt sätt så att det kommer fram till barnfamiljer samt hur många barn som kan tas in på bandyskolan. Övrigt I Uppsala Bois rekryterar man på följande sätt: Bandykul.se där föräldrar lätt kan hitta vilken klubb som passar in bäst med tanke på bostadsläge, skola och vilka dagar aktiviteten är på. En egen flickbandyskola anordnas av Uppsala Bois dit man kan anmäla sig även på denna sida. Bra att få alla klubbar samlade på en sida så att det går att jämföra och anmäla sig till den som passar. Besök i skolor Prova på tillfällen Mailutskick via tidigare barn/föräldrar Marknadsföring via sponsorer Bästa rekryteringsformen 1. Genom bekanta/föräldrar/kompisar och word of mouth - Välkänd och etablerad bandyskola med gott rykte om en bra verksamhet 2. Direktutskick till rätt åldersgrupper (5-6 år) 3. Varit med förut, brev eller mail till dessa 4. Via föreningens hemsida 5. Annonsering i lokaltidningen 6. Utskick till skolor Enligt de flesta bandyskolor i Stockholm är word of mouth, direktutskick till barn och till de barn som varit med föregående år de bästa rekryteringsformerna och som har visat sig vara

mest effektiva. Word of mouth är mycket viktigt, där en välkänd och etablerad skola med ett bra rykte bidrar till att föräldrar för detta vidare till bekanta och likaså att barnen pratar gott om det. Detta innebär vidare att en skola som tar hand om både föräldrar och barn på ett bra sätt är det allra viktigaste för att få fler barn och flickor att börja med bandy. En organisation med duktiga ledare som får både föräldrar och barn att känna sig trygga är alltså prio 1. Däremot verkar denna rekryteringsform inte användas särskilt flitigt bland deltagarna i undersökningen. Viktigt aspekter att tänka på för att skapa en mer organiserad skola är att det finns en plan för hur länge barnen går i bandyskolan och att övergången till lag sedan sker naturligt. I Uppsala använder sig klubbarna av att besöka skolor för att öka kunskapen om bandy och informerar barn om att bandyskolor finns och lämnar ut information som barnen sedan får ta med sig hem. Eftersom detta är nästa steg i projektet kommer Stockholm också börja använda sig av denna rekryteringsform, vilket förhoppningsvis kommer leda till att fler barn får information om möjligheten till att börja spela bandy och bandy som sport. En vidare möjlighet för att få fler barn att testa på bandy är att få kommunen att spola upp is på skolgårdar. Detta kan bidra till att barn på ett enkelt sätt börjar åka skridskor och idrottslärare mer naturligt kan få in skridskoåkning som en del av idrottslektionerna. Det som kan förhindra denna möjlighet är kommunernas prioriteringar och att barn inte har den utrustning som behövs för att genomföra detta.

Utskick För att nå ut till barn och föräldrar använder flera av klubbarna sig av direktutskick till barnfamiljer inom kommunen, ofta med barn i åldrarna 5-6 år. För att genomföra detta behövs adresser tas fram, vilket kan göras på olika sätt: Klubb GT/76 Gustavsberg Huddinge Smålandsklubb Spånga/Bromsten Västerås Utskick Köper adresser, kostnaden beror på antal och vilka områden vi väljer. Köper ca 7000 adresser per säsong. Namnlistor som kan beställas av kommunen vilket inte kostar något. Däremot måste egna etiketter göras. Ett år fick vi adresser från kommunen efter viss bearbetning. Att köpa adresser kan kosta 5000 kr. Dyrt för en lite mindre klubb. Ringa/maila skolkontoret som kan fixa fram adresser Nackdelen är att vissa kostnader kan uppstå: ca 5: -/adress, beror på antal. Genom skatteverket kan man få hjälp att ta fram dessa. Kostnad tillkommer på ca 3000 kr. Anmälan till bandyskolan Tidpunkt Anmälan och rekrytering till skridsko/bandyskolan skiljer sig åt mellan klubbarna. De flesta börjar med rekryteringen under hösten mellan september och november medan vissa redan börjar under augusti månad. I de flesta fall går det att anmäla både innan och under de första träningarna barnen kommer på. Klubbarna startar rekrytering och anmälan enligt följande: Antal klubbar 4 3 2 1 0 1 1 Öppen hela tiden 2 3 1 1 Augusti september oktober November December Tidpunkt

Klubb AIK Gustavsberg GT/76 Hammarby Helenelund Huddinge Smålandsklubb Spånga/Bromsten Uppsala Bois Västerås Tidpunkt Under hösten, runt oktober september oktober september augusti Anmälan för det mesta på plats, ibland via mail. december november Anmälan öppen hela tiden oktober Anmälan Det finns olika sätt att anmäla sig till bandyskolan på och flera av klubbarna använder sig av olika sätt. De anmälningssätt som används och har ansetts vara bra är följande: Anmälan Använder sig av formulär på hemsidan Brev eller telefon till kansliet Första gången de kommer på träningen, vid uppstarten, det ska vara fritt och frivilligt Genom mail Via bandykul där alla föreningar finns tillgängliga så att man smidigt kan se vilken som passar bäst, med tanke på olika tider och platser. Eftersom bandybussar används kan man välja den förening som passar det område man bor i Vilka klubbar Gustavsberg, Helenelund GT/76 Huddinge, Smålandsklubb, Spånga/Bromsten, Västerås AIK, GT/76, Huddinge, Spånga/Bromsten, Uppsala Bois

1 1 4 Första gången de kommer på träningen, vid uppstarten, "fritt och frivilligt" Genom mail 2 Formulär på hemsidan Brev eller telefon till kansliet 4 Via bandykul Skridskokul Skridskokul används av 5 av de 10 tillfrågade föreningarna. Dessa är: Gustavsberg, Spånga/Bromsten, Helenelund, AIK, och GT/76. Eftersom det infördes senare än säsongen började var det bara få anmälningar via denna hemsida, endast runt 3-4 barn/klubb hade anmält sig via detta. Flera föreningar hoppas på att skridskokul kan bli ett forum där fler anmäler sig till nästa säsong när det finns möjlighet att anmäla sig innan säsongen börjar. Däremot menar samtidigt föreningarna att bandykul passar bättre eftersom de flesta skridskoskolor till slut inriktar sig emot bandy och att skridskokul inte riktigt passar in på hur bandyskolor lägger upp sina träningar.

Skridskoskola/Bandyskola Åldersfördelning Skridsko/Bandyskolan riktar sig mot olika åldrar beroende på vilken klubb. Självklart är det så att för de flesta klubbar är både yngre och äldre än de åldrar som är bestämda välkomna. Detta är vanligt ifall man har ett syskon och att det då är smidigt för föräldrar att ta med sig alla barnen till bandyskolan och göra det till en familjeaktivitet. Åldersfördelningen i dagsläget ser ut på följande sätt: Klubb Ålder Övrigt AIK 5-9 år Kommer även 4: åringar. Dock är det viktigt att man är mogen för att kunna vara en del av organiserad träning. GT/76 6-7 år Kommande år är det födda -07 och -08 Gustavsberg 6-7 år Förra säsongen var merparten av barnen födda 2006 & 2007 Hammarby 6-8 år I år kommer vi primärt ha barn födda 2005-2007 som målgrupp. Helenelund 6-9 år Huddinge 5-8 år 5-8-åringar men vi välkomnar alla som vill vara med. Spånga/Bromsten 6-7 år Smålandsklubb Årskurs 1 (7 år) Kommer alltid någon/några yngre och äldre. Uppsala Bois 6-9 år Två flickgrupper: F99-03 med 30 tjejer F04-06 med 25 tjejer Yngre mer ad hoc basis. Västerås 5-8 år

3 3 2 2 2 1 1 1 1 0 5-8 år 5-9 år 6-7 år 6-8 år 6-9 år årskurs 1 Åldersfördelning Uppdelning Flickor/pojkar Uppdelning Flickor och pojkar är uppdelade i olika grupper Det är ingen uppdelning mellan pojkar och flickor, alla tränar tillsammans. Övriga Klubbar Smålandsklubb, Uppsala, Västerås, Gustavsberg, Spånga/Bromsten, GT/76, Hammarby, Huddinge AIK, Helenelund Uppdelning eller gemensam skola 20% 50% 30% Flickor och pojkar är uppdelade i olika grupper Det är ingen uppdelning mellan pojkar och flickor, alla tränar tillsammans. Övriga Bland de tillfrågade föreningarna finns det de som tränar pojkar och flickor tillsammans, de som är uppdelade under träning och de som har en egen flickbandyskola. Det är tydligt många fler som har gemensam träning än de som har uppdelat. Hälften har gemensam träning medan 3 föreningar har en uppdelning mellan flickor och pojkar. Hammarby har både en bandyskola

klockan 16-17 där alla är välkomna, både flickor och pojkar och där alla tränar tillsammans samt en flickbandyskola som är schemalagd direkt efter bandyskolan klockan 17-18. Detta gör det möjligt för flickor att vara delaktiga i båda, med det finns även plats för pojkar att åka bredvid när flickbandyskolan kör. Hammarby har sin flickbandyskola belagd när flicklaget tränar, då de delar på en halvplan. Detta gör att det blir en naturlig övergång mellan bandyskola och lag samt att det även kan bidra till att det blir fler flickor som fortsätter till lag. För AIK och Helenelund som svarat övriga, ser det ut på följande sätt: AIK har gemensam träning för alla 5 åringar, övriga åldersklasser kör också flickor och pojkar tillsammans på övningar och lekar medan man försöker dela upp vid spel. Helenelund delar upp i olika grupper ifall det finns tillräckligt med flickor. Det som har gått att urskilja i undersökningen är att de som har startat flickbandyskola har fler flickor och en bättre flickverksamhet i klubben. Det finns en del bidragande faktorer för att kunna genomföra en egen flickbandyskola. För det första är att det finns tillräckligt många flickor så att det ens finns möjlighet att genomföra rent praktiskt. Detta är förmodligen något som kan uppnås efter några år med en fungerande bandyskola då den är mer etablerad där fler har hört talas om den. Det måste finnas så många ledare i klubben att det även går att få ledare till flickverksamheten. Organisationen runt omkring måste satsa lika mycket på flickorna som på pojkarna vilket är tendensen i två av de fyra föreningarna med egen flickbandyskola. Inom dessa föreningar är det nästan så att flickor går före pojkar bland träningstider. I de föreningar som har flickbandyskola finns det även viktiga eldsjälar som har ett stort intresse för att öka flickverksamheten, men för att dessa skall orka så behövs stöd från organisationen och de som sitter i styrelsen. Åldersmässigt Uppdelning ålder Ja Nej Klubbar Helenelund, Västerås, GT/76 Gustavsberg, Smålandsklubb, Spånga, AIK, Hammarby, Huddinge Uppdelning ålder Nej 6 Ja 3 0 1 2 3 4 5 6 7 Antal

Helenelund, Västerås och GT/76 delar upp bandyskolan åldersmässigt, medan resterande har gemensam träning eller delar upp genom kunskapsnivå istället. Här är det viktigt att göra det som passar in enligt hur bandyskolan är utformad, att man får barnen att känna sig trygga, ha roligt och får dem att lära sig så mycket som möjligt. Båda sätt är bra, för vissa skolor kan det vara bättre att dela upp på ålder medan andra passar bättre att han gemensamt och under skolans gång dela upp på nivå istället. Självklart kan det variera från olika år beroende på antal barn etc. Aktiviteter kring bandyskolan Nej 8 Ja 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Aktiviteter 9 föreningar av 10 svarade på denna fråga och utav dessa svarade endast 1 ja på att de anordnade speciella aktiviteter för flickorna i föreningen. Resterande 8 föreningar anordnade inte någon särskild aktivitet för endast flickor och därför finns det en möjlighet här för alla klubbar att gå ihop och skapa en flickbandyns dag exempelvis där alla flickor som tränar/spelar i någon klubb i Stockholm är välkommen att delta. Genom att samordna detta med en derbymatch mellan Hammarby-AIK kan det bli ett evenemang som både drar publik genom barnfamiljer och där barnen får se dambandy och kan träna samt spela matcher innan. De flesta föreningarna hade inte heller några särskilda aktiviteter för bandyskolan under året. Förslag på aktiviteter kan vara att Stockholms fritid försöker anordna något efter skolan på Zinkensdamm då tiderna här är lediga. Föreningarna börjar för närvarande med aktiviteter för barnen när de börjar i lag då man exempelvis får vara bollkalle. När man går på skridsko/bandyskolan kan det vara lite väl tidigt att börja med detta. Vissa aktiviteter anordnas, vilket kan vara följande: En förening hade en trevlig sammankomst i slutet av året med en gemensam avslutning med resten av klubben med spel mot A-lags spelare, medaljutdelning etc.

Detta kan vara bra för att få lagen i klubben att samarbeta, så att man får se hur många lag klubben har, presentera sig för varandra och få en bra gemenskap och klubbsammanhållning. I andra fall kan det handla om att man spelar poolspel i slutet av säsongen. En klubb har gratis entré till A-lagens (herr & dam) matcher och uppmanar dem att komma och titta på matcherna men inget organiserat. Från att man är lag är både barn och föräldrar matchvärdar på A-lagsmatcher. Föräldrar Det kan vara viktigt att tänka på hela arrangemanget runt omkring så att det även blir trevligt för föräldrarna att komma dit och umgås med varandra. Att bjuda på kaffe kan vara ett enkelt sätt att få föräldrar att känna sig välkomna vilket också kan skapa en gemenskap mellan dessa och få dem att umgås mer samt vilja hjälpa till. Särskilt under en kall vinterdag kan detta vara extra välkomnande och tacksamt. För tillfället är det få föreningar som anordnar något för föräldrarna under bandyskolan, detta beror främst på att det inte finns resurser för det men annars skulle det förmodligen uppskattas. Kommunikationen till föräldrar är väldigt viktig, att ha en kontinuerlig dialog med föräldrarna angående information om kommande år och andra praktiska saker som kan uppkomma. Detta är särskilt viktigt när det är dags att börja spela i lag så att det inte bara sker genom ett brev från barnen. Detta kan bidra till att fler föräldrar även vill hjälpa till i laget som ledare eller runt omkring på något sätt. Vissa föreningar anordnar aktiviteter (fika) för föräldrarna ibland medan andra varje bandyskoletillfälle, detta kan vara: Klubb GT/76 Huddinge Smålandsklubb Spånga/Bromsten Uppsala Bois Västerås Aktivitet för föräldrar Fiket är alltid öppet Ibland fika, dock ej som regel. Fika någon gång ibland Fika till föräldrar samt lite extra på avslutningen. Vissa lördagar finns det fika till barn och föräldrar efter träning. Äldsta laget har fikat varje lördag så då kan föräldrarna fika och ändå finnas i närheten av sina barn.

Föräldrar på isen 50% 10% 20% 20% Ja Ja, fast i den mån det finns plats Ja, om de har hjälm Ja, vi har låneutrustning till föräldrar Alla föreningar låter även föräldrar att hjälpa till genom att vara med på isen eller bara låter föräldrar att vara på isen för att åka av sig lite. 5 föreningar låter föräldrar vara med om de har hjälm, 2 låter föräldrar vara med oavsett, 2 föreningar om det finns plats och de inte stör barnen samt 1 förening som också hade låneutrustning till föräldrar. Detta bevisar tydligt att man i alla föreningar är väldigt öppna för att låta föräldrarna vara med vilket är bra då de även kan lära sig bandy vilket kan leda till att de kan lära ut till barnen och hjälpa till. Till slut kan leda till att man som i Västerås, låter dessa föräldrar ta över den bandyskolan som ledare och därmed blir det även enklare att få ledare när det ska bildas lag då dessa redan vet vad det innebär. En aktivitet som föreningar skulle kunna anordna är bandykul för föräldrar, där de får lära sig om bandy, hur man lär ut bandy etc. Kostnad 1200 1000 800 800 850 900 900 1000 800 900 750 650 600 400 200 200 0 Kostnad

Kostnaden för skridsko/bandyskolan skiljer sig inte märkbart mycket mellan klubbarna runtom Stockholm, däremot syns en tydlig skillnad från den tillfrågade klubben i södra Sverige som enbart tar 200 kr/säsong. Helenelund som är den dyraste bandyskolan tränar två gånger per vecka, både tisdagar och lördagar vilket innebär att denna bandyskola har dubbelt så fler träningstillfällen. De har även delat upp bandyskolan på två terminer, där man antingen kan betala för båda eller 550 kr/termin. De föreningar som tar 650: - respektive 750: - för bandyskolan är Uppsala och Västerås vilket betyder att föreningarna i Stockholm är de som är dyrast. Flera klubbar erbjuder rabatterat pris antingen ifall man har varit med föregående år eller om man har ett syskon som också går i bandyskolan. Att klubbar i Stockholm kan ta ett högre pris beror mycket på att föräldrar är villiga att betala mer och jämförelsevis med andra idrotter/aktiviteter i Stockholm är det betydligt lägre. För att kunna uppnå en bra status för bandyskolan kan det ibland vara bättre att ta ett högre pris då föräldrar förstår att det är seriöst och ifall skolan får ett gott rykte är föräldrar villiga att betala mer och veta att de får något väldigt bra tillbaka. Dessutom kan det vara så att i vissa föreningar finns det mer sponsorer som kan sponsra skolan för planhyra och dylikt vilket kan vara svårare i Stockholm att uppnå. Vad klubben tillhandahåller med De flesta föreningar tar samma pris varje år oavsett om man har en klubba med sig från föregående år då många klubbar har ett speciellt bandypaket som man ofta får första året man är med. I detta paket ingår klubba, tröja och vattenflaska, i vissa fall boll. Spånga erbjuder ett pris på 700: - istället för 900: - om man har utrustning från förra året. Ett fåtal klubbar erbjuder detta paket varje år vilket gör att man får en klubba, tröja och vattenflaska varje år man är med. Ifall man väljer att inte ta detta paket kan det däremot bli billigare pris men de flesta föreningar erbjuder samma pris varje år där bandypaket ingår första året på grund av att barnen ofta behåller samma tröja och kan ha samma klubba under sina första år. När man sedan övergår till lag kan det bli tal om en ny klubba. Det klubbarna tillhandahåller med i anslutning till träning kan vara: Klubbar AIK GT/76 Gustavsberg Hammarby Tillhandahåller Träningströjor ingår i avgiften. De allra minsta får låna klubbor. I avgiften ingår klubba, tröja och vattenflaska. Låneklubbor till de minsta barnen samt hjälmar. I priset ingår klubba, tröja, vattenflaska.

Helenelund Huddinge Smålandsklubb Spånga/Bromsten Västerås Alla deltagare får det bandyskolepaket som förbundet säljer. Klubba, boll, tröja, vattenflaska Saft, bollar, slipning av skridskor första gången samt någon ytterligare gång, vilket uppskattas. Saft/kaffe (uppskattas väldigt mycket av föräldrar), kaka Klubba, vattenflaska, träningsväst, klubbmössa, låneutrustning till föräldrar, slipning När de bildar lag efter skolan får varje lag av klubben: matchtröjor, bollar, konor, målvaktsskydd mm. 10 8 6 4 2 0 9 1 Slipning Ja Nej Gratis Nej det kostar lite 3 4 2 Övriga Prova på Låna utrustning barn 10% 10% 10% 70% Ja, 1-2 ggr gratis Ja, fast för ett rabatterat pris Nej Övriga Nej Ja Nästan alla klubbar ger möjlighet till att testa 1-2 ggr gratis innan man bestämmer sig för att vara med fullt ut och betala. Till dessa som provar på har man möjlighet att låna utrustning hos 4 av föreningarna medan 3 har svarat att det går att göra det i viss mån, exempelvis en

hjälm, någon klubba etc. Hos 9 av 10 klubbar finns det tillfälle att slipa skridskor, där det är gratis hos 3 av föreningarna medan det hos 4 föreningar kostar en liten slant. Träning Antal träningstillfällen Antal träningsmöjligheter ser ut som följer: (vissa har svarat med ungefärligt antal ggr medan andra har besvarat med datum, räknar man på det hamnar de flesta mellan ca 10-25 ggr/år) 35 30 25 20 15 10 5 0 10 11 13 15 15 16 16 17 30 Träningstillfällen Den klubb som tydligt sticker ut är Helenelund som har bandyskolan uppdelad i två terminer där höstterminen består av 13 tillfällen medan vårterminen består av 17 tillfällen, där de flesta barnen väljer att vara med båda terminer men där det även går att välja en. Helenelund är även den klubb som tar högst pris för bandyskolan men slår man ut det på antal gånger ser det annorlunda ut och Helenelund blir istället en av föreningarna där man betalar minst per träningstillfälle. Det som skiljer sig mellan klubbarna som har färre antal tillfällen med de som har fler; är att de flesta som har fler tillfällen har tillgång till hall, vilket gör att man kan starta tidigare, medan de som har färre antal får börja betydligt senare beroende på ifall det finns is tillgängligt. Ett sätt för att få ett bestämt startdatum är att även belägga bandyskolan i en ishall några gånger tills det blir utomhus för att lättare kunna planera, vilket är både positivt för barnen och ledarna. Detta kan göra att fler träningsmöjligheter skapas och kan bidra till att fler börjar. Helenelund delar upp sin bandyskolsäsong på

Träningsdag tisdag 1 lördag 7 söndag 4 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Träningsdag Här syns tydligt vilken dag de flesta bandyskolor förlägger sina träningar. Två av föreningarna använder sig av två dagar därav de 11 svaren. 7 föreningar arrangerar bandyskolan på lördagar, 3 på söndagar och endast 1 har bandyskolan under veckodagarna, nämligen på tisdag. Längd på träningen Längden på träningen är för de flesta förutom tre föreningar 1 timme. De resterande tre föreningarna har 90 minuters träning. Utav dessa tre förningar finns det även föreningar där de sista 30 minuterna är frivilliga, vilket gör att det ändå är 60 minuter bestämd träning. Detta kan vara bra om det är många föräldrar som är med och tittar på sina barn på bandyskolan, här har de chansen att vara ute mer på isen med sina barn. 1 timmer verkar vara väldigt rimligt att ha en träning för en 6-9 åring för att få dessa att tycka det är roligt. För att få en kontinuitet på skolan ligger skolan alltid på samma dag och på samma tid, vilket är bra eftersom många av barnen har andra aktiviteter och föräldrar ofta vill planera långt i förväg.

Tränare Tränare till skridsko/bandyskolan är ofta en blandning av gamla bandyspelare, aktiva bandyspelare ofta från ungdomslag samt föräldrar. Bland klubbarna ser det ut som följer: Tränare Föräldrar Gamla spelare Dam /herrlagsspelare Ungdoms/juniorspelare Ungdomssledare 19% 29% 29% 14% 9% Klubb AIK GT/76 Gustavsberg Hammarby Helenelund Huddinge Smålandslag Tränare Föräldrar som har huvudansvaret, som också är gamla spelare. Dessutom hjälp av dam och herrlagsspelare som alla ska ha hjälpt till minst en gång var. Ungdomsspelare, huvud ledarna ca 18-25 år Och hjälptränare ca 14 år Det är 2 st. ledare som är med alla gånger, sen har vi ungdomsspelare från de äldsta lagen (14 och 15: åringar). Dessutom är det även två ledare som har barn i bandyskolan som även är ledare i äldre lag. Även hjälp från föräldrar som är med på isen. Alla tränare är utbildade (minst Bandy för barn ) och aktiva som tränare i ungdomslag. Sedan brukar det efter ett tag tillkomma föräldrar som är med och hjälper till. Även äldre spelare (PF12+) är ibland med och hjälper till, vilket är mycket uppskattat av både vuxna ledare samt av barnen. Spelare ur föreningens juniorlag Ledare i klubben, före detta ungdomsspelare och/eller gamla bandyspelare. Gamla spelare, föräldrar och ibland kommer även äldre ungdomsspelare

Spånga/Bromsten Västerås Seniorer + juniorer 15 år + 2-3 fasta ungdomsledare + 5 administratörer De tre första gångerna sköter ledarna för äldsta gruppen träningen. Sedan får föräldrarna börja ta över om det ska bli något. Det är lite bökigt i början, men föräldrarna fattar och tar på sig skridskor och hjälm. Ledaren som har huvudansvaret har alltid med sig sin skridskor utrustning om de skulle tveka för att ta huvudledaransvaret. 6 av 10 föreningar använder sig av hjälp från föräldrar samt av ungdomar och juniorspelare från kubben. 3 klubbar använder även herr och damlagsspelare, där en förening inte har något ungdomslag och därför blir detta naturligt, där det inte finns yngre spelare. Detta uppskattas av barn, föräldrar och av ledarna, då dessa spelare kan var förebilder för barnen i bandyskolan och det är häftigt att ha med spelare från seniorlagen. Det är viktigt att seniorspelare ställer upp och vill hjälpa till, barnen tycker detta är roligt. Däremot är det viktigt att det finns ledare som är med varje gång och har hand om skolan, så att det finns någon som barnen verkligen vågar lite på och kan säga allt till samt att föräldrar kan känna sig tryggare med detta. Träningsupplägg Det är viktigt att det i början är roligt för barnen och att skridskoåkningen mest blir ett sätt att leka på. Så i början är det bra om träningen består av mycket lek men även fokus på att lära ut hur man åker skridskor, framåt framförallt med hjälp av t.ex. stolar, och andra liknande skridskohjälpmedel. Senare kan man lära dem att stoppa, åka baklänges, överstegsåkning men detta får man lära sig när man är något äldre. Bandyskolorna lägger upp träningen enligt följande:

Klubb Träningsupplägg AIK De minsta på skridskoskolan kör mest olika lekar och skridskoövningar. Äldre: Värmer upp med lite lekar. Därefter kan det vara lie bollteknik och skridskoteknik. Avslutar med match då tjejer ofta spelar var för sig. Hammarby 1. Uppvärmning: Kullamannen (alla) 2. Uppdelning: ålders & kunskapsmässigt men normalt en tvåan, en ettan och en sexårs grupp. 3. Diverse Skridsko/bandyövningar Skridskoteknik (översteg, baklänges), Bollteknik 4. Tvåmålsspel (Dela upp mellan tjejer och killar) 5. Avslutning Helenelund Ser olika ut beroende på åldersgrupp 1. Lekfull uppvärmning i from av kull eller liknande. 2. Skridskoövningar i form av baklängesåkning, översteg mm. 3. Skridskostafett, köra slalombana med klubb och boll 4. Spela en kortare match Huddinge Lek, lite övningar (beroende på nivå), matchspel på ståplatser. GT/76 Träningen varierar väldigt mycket med tanke på ålder och tid på året, om det är i början eller i slutet. Allt från att åka med stol till två mål. Fokus ligger på skridskoåkning, t.ex. under hökens vingar. Gustavsberg Delar in planen med fyra övningar, barnen delas in i fyra grupper, som sedan får vara på varje övning i ca 10-15 min. Smålandsklubb Lite uppvärmning, skridskoövningar, lekar, saftpaus och slutligen spel Spånga/Bromsten 4 grupper: lek, skridskoövningar, klubba + boll övningar, matcher Uppsala Bois Blandning men med mycket skridskoåkning och inslag av lek på framförallt uppvärmningar. Börjat med spelövning. som överlämningar, dropp, åka hemåt Västerås Det beror på föräldrarnas erfarenhet. Det viktiga är att de kommer igång och inte får några pekpinnar. Till viss del hjälper huvudlederna till med övningar för skridskor etc.

Klubbar AIK Gustavsberg Helenelund Smålandsklubb Spånga/Bromsten Västerås Tips på bra övning Leka. De äldre tycker om att spela och prova målvaktshandskar. Minsta: Skattjakt och kull Vem är rädd för vargen och självklart att spela match. Vem är rädd för vargen och matchspel Vargen, tunneldatten och banandatten 5-6 övningar som innehåller skridsko och bollteknik, olika banor, plocka bollar, vända koner. Samla bollar. Dela upp i två lag och alla bollar i mitten. Varje lag samlar så många bollar som möjligt på sin sida. Barnen gillar lekar av alla de slag!

Övergång från bandyskola till lag Övergång till lag Det finns flera viktiga aspekter att tänka på när barnen ska gå från bandyskola till att börja i lag. För att få fler flickor att börja spela i lag, har det visat sig att det allra bästa är att redan under bandyskolan antingen ha en ren flickbandyskola eller dela in flickor och pojkar i olika grupper under träning. Detta beror till störst del på att flickor då vågar ta för sig mer, tycker det är roligare (inte säkert att alla gör) samt ofta vill träna på samma saker. Ifall det inte finns möjlighet till detta är det viktigt att försöka få fler flickor att känna tillhörighet i ett pojklag, att dessa tjejer vågar ta för sig här och inte känner sig utanför. Hur gör vi då detta på bästa sätt. Klubbarna arbetar idag på olika sätt när denna övergång skall ske och det som är viktigt är att försöka få många engagerade ledare/föräldrar, någon/några som har huvudansvaret och att det finns tydlig information när detta skall ske, gärna innan nuvarande säsong är över så att föräldrar vet året innan så att de får tid att tänka på om de har chans att hjälpa till. Det är även bra att när det skall bildas lag, rekrytera igen genom utskick till barn i kommunen. Viktiga aspekter att tänka på vid övergång är: Informationen vid avslutningen och att det kommer ett brev hem med inbjudan till uppstarten kommande säsong Ledare Löpande information till barnens föräldrar. Börja i tid, fadderskap, inget tvång Information till föräldrar och att ledare behövs så att föräldrar ställer upp. Att det inte är något krav, utan på en rolig nivå. Att ledarna känner samma proffsighet i mötet med klubben som de fick när de mötte bandyskolan första gången. Engagerade ledare Bra information till föräldrarna vars barn ska bilda lag, och att de får hjälp från klubben. Att kunna presentera hur klubben ser på ledarfrågan och att klubben ger info om hur allt funkar.

Enligt föreningarna fungerar denna övergång för nuvarande på detta sätt: Klubbar Övergång till lag AIK De som är äldst i bandyskolan spelar i lag. Så det sker naturligt och successivt. Första gången vi har lag. GT/76 År 3 i bandyskolan är en mjuk övergång till lag där det är en blandning av föräldrar och klubbledare. Här sker lagformering och försöker få fram ansvariga samt deltar i poolspel. Gustavsberg De barn som blir 7 år bildar lag. I slutet av säsongen höll vi ett föräldramöte för dem som har barn i bandyskolan som var födda 2006. Nästa säsong bildas lag 06. Vi rekryterar från de föräldrar som hjälper till under bandyskolan och har barn i ålder för att bilda lag nästa år. Samt rekryterar redan på vårt första föräldramöte för nytt lag Hammarby I början av säsongen informeras den aktuella årskullen (de som går i första klass) om att det ska bilda lag. Informationsmöte samt överföring av information från föregående årskull. Helenelund De två äldsta grupperna är anmälda till seriespel (poolspel) inom bandyskolans regi. Detta gör att övergången till ordinarie lagverksamhet sedan blir ganska enkel. Föräldrarna informeras genom föräldramöten och informationsspridning via mail. Huddinge Genom direktkontakt med föräldrar på isen. Ofta startar vi lag av bandyskolan, då pratar vi direkt med berörda föräldrar. Föräldrar informeras på isen eller via mail. Smålandsklubb Informerar föräldrarna vid avslutningen vad som gäller kommande säsong. Under hösten kommer en ny inbjudan till alla, då i årskurs 2, att komma till klubben och spela bandy, då det hålls ett upptaktsmöte. Vi informerar vid avslutningen, men rekryteringen görs efter sommaren, via telefonkontakt Spånga/Bromsten Samla specifika årgångar för information genom att kalla till uppstartsmöte. Äldre årgångar är faddrar, ej tvång Börjar ispass på rink i september för mjukstart. Rekrytering av ledare sker genom att lura ut föräldrarna på isen Uppsala Bois Lag bildas sista året i bandykul (2:a klass) där föräldrar informeras under säsongen om detta.

Västerås Ledarna i äldsta gänget träffar kanslisten och sportchefen för ungdom. De får då information hur det hela går till och en grunduppsättning av olika saker som ett lag behöver. Konor, nya klubbor, matchtröjor, bollar, västar. Föräldrar informeras via ledarna som håller föräldramöten. Ålder vid start av lag 6 5 4 3 2 0 1 1 6-9 år 7 år 7-8 år 8 år Ålder Klubbar AIK Gustavsberg GT/76 Antal som fortsätter till lag Alla just nu, då de fortfarande går i bandyskolan. Ca 20-25 stycken 40-60 per år Hammarby Samtliga deltagare i bandyskolan får vara med. Förra säsongen var det 60 barn med i FP05-laget. Helenelund Ca 90 % av barnen i föregående års skridsko/bandy-skola som gick över till ordinarie lagspel Smålandsklubb 80-90 % Spånga/Bromsten År 1: 20 st. År 2: 25 st. År 3: 25 st. År 4: 20 ST Västerås Alla som går ut ur bandyskolan

Blandade eller uppdelade lag Flicklag 50% 50% Ja Nej Klubbar AIK Gustavsberg Helenelund Smålandslag Spånga/Bromsten Blandade/uppdelade lag Ja, flickor spelar med pojkar, men det är pojklag och serie. Vissa flickor spelar i andra föreningar, t.ex. spånga. Vi har inte haft så många tjejer så att vi haft möjlighet att ha ett tjejlag. Så vi har blandade lag. I den mån det följer med flickor över till lagspel blir det så. Flickor väljer hellre ringett. Vi har idag inte blandade lag eftersom vi har märkt att fler tjejer fortsätter om man kan ha "rena" lag. Detta år började vi med bandyskola separat för tjejer och killar. Vi har märkt att tjejer är med mer då och längre tid. 3 första åren blandad. Nås kritisk massa för fler åldersgrupper bildas lag 2 st. pf 10 + ett yngre Uppsala Bois Västerås Flicklag och pojklag separerade. Dock om man är med i en annan förening än UNIK spelar man med killar. Nej, flicklag finns 3-4 st.

Övrigt Verksamheten Positivt med verksamheten Det finns flera positiva aspekter att ta upp med bandyskolan hos klubbarna. Dessa är: Klubbar Positiva aspekter AIK Att vi lyckas få så många barn och föräldrar som är nöjda med verksamheten. Kvaliteten på skolan är viktig. Att barnen och föräldrar är nöjda med verksamheten. GT/76 Att barnen har kul och att föräldrarna uppskattar den. Gustavsberg Att de senaste åren haft så många barn som har fortsatt att spela när ska bildas lag. Hammarby Barnen kommer ut och rör på sig och lär sig åka skridskor och spela bandy i ett lag. Försöker se barnen och uppmuntra dem. Förhoppningen är att de ska ha roligt tillsammans och fungera i grupp. Genom att de lär sig något bra (dvs. blir duktiga på att åka skridskor och spela bandy) stärks deras självkänsla och självförtroende och det ger i sin tur ett lyckligare barn. Helenelund Det finns ett stort mått av lek i verksamheten vilket har lett till att det har blivit väldigt många deltagare och även om inte alla kommer att bli bandyspelare så är det en stor andel av de barn som gåt sista året i bandyskolan som sedan fortsätter i den ordinarie verksamheten. Huddinge Att barnen har så roligt! Att vuxna kan vara med på isen tillsammans med sina barn Smålandsklubb Att nya spelare och föräldrar kommer till verksamheten varje år. Spånga/Bromsten Enligt föräldrarna är organisationen perfekt med bra ledare som lär ut väldigt bra och har lekfulla träningar. Det är bra med nivåanpassning.

Underbart bandykaffe och en bra atmosfär. Avslappnat och kravlöst. En utomhusaktivitet och skönt att komma ut på en söndagsmorgon. Uppsala Flickbandyskola, det har varit framgångsreceptet för att få fler flickor. Bandybussarna. Uppdelning mellan klubbarna med olika dagar, så att det finns möjlighet för fler barn att delta Västerås Aktiva barn och föräldrar. Att de har förtroende för klubben. Svårigheter med verksamheten Svårigheterna med att bedriva bandyskolan är självklara, dessa är att: 1. Hitta engagerade och fler ledare som vill ta på sig ansvaret. Det är både svårt att rekrytera ledare men även hitta bra ledare som kan ta hand om barn på ett bra sätt. 2. Dessutom ser man svårigheter i att hitta en kontinuitet med verksamheten där det finns någon som har huvudansvaret, vilket är viktigt för att få en fungerande organisation kring bandyskolan. Det tar 5-10 år gällande allt från organisation/budget/marknadsföring/ organisation på is. 3. Istiderna. Det prioriteras inte. 4. Isen kan komma upp väldigt sent, svårt att förutspå när man kan börja och verksamheten kan var svår att planera. Fler flickor Idag bedriver bandyskolorna en bra verksamhet men för att bli ännu bättre och för att få fler flickor att börja med bandy behöver klubbarna samarbeta och ta vara på varandras styrkor. För nuvarande ser informationsspridningen mellan klubbarna ut på följande sätt:

Informationsspridning mellan klubbar 10% 20% Ja Nej Gjort försök 70% Informationsspridningen sker för det mesta via bandyforum som hålls några gånger per år men under säsong är det ytterst lite samarbete vilket tydligt syns i diagrammet. Detta är något Stockholm kan lära av Uppsala som har samarbete mellan alla klubbar i Uppsala kommun för att se om det finns flickor i andra föreningar. Det finns knappt heller någon samverkan med andra idrotter. Detta kan bero på att t.ex. fotbollsföreningar ofta tränar året runt och det därför kan bli svårt för barn i Stockholm att hinna träna både bandy och fotboll. Däremot är detta ett sätt som kan användas vid rekrytering av barn till bandyskolan, att samarbeta med klubbens fotbollslag så att det är möjligt att kunna hålla på med båda idrotterna. Samverkan med andra idrotter 70% 10% 10% 10% Nej men med i kommunens idrottsskola Ibland initerat av föräldrar Nej, kan bli aktuellt till fotbollsföreningar Nej Det finns en del viktiga faktorer att ta vara på för att kunna bedriva en lyckad skridsko/bandyskola. Det är för det första en central fråga för styrelsen/styrelserna att engagera sig i. I nuläget ser det för föreningarna ut på följande sätt: Det är ungdomsstyrelsen som har hand om allt kring bandyskolan. Styrelsen är mycket engagerad då detta är den vanligaste vägen att få in nya spelare i verksamheten. Prio 1 Delvis engagerad Rätt engagerad

Inte ett dugg! Ganska bra koll på vad som händer, kontinuerlig kommunikation men det är vi som bedriver den. Aktivt engagerade Inte mycket alls Mycket engagerad Bevisligen är styrelsen engagerad i de flesta bandyskolor vilket visar på att bandyskolan är en viktig del för klubbarna. Andra viktiga faktorer för en lyckad bandyskola är enligt klubbarna: Klubbar AIK GT/76 Gustavsberg Hammarby Helenelund Huddinge Smålandsklubb Spånga/Bromsten Uppsala Bois Västerås Viktiga faktorer Bra organisation, kvalitet på bandyskolan. Att barnen får det bästa och att de trivs. Bra ledare. Ledare Bra ledare Tillräckligt många engagerade ledare med rätt inställning. Att träningarna präglas av mycket lek. Bra ledare. Förhandsinformation om tider. Engagerade ledare. Att göra det varje år. Kvalitet på ledare som är på plats och tar ansvar information vid första tillfället. Organisation/marknadsföring samt bra ledarskap. Generellt beror framgång på att det finns en kontinuitet i verksamheten och en röd tråd. Klubben (organisation, identitet etc.) är stark i förhållande till lagen i motsats till de flesta andra klubbar där lagen och dess ledare är starkare än klubben. Tidigt lagda spelprogram Låna spelare av varandra vid behov Kommunikation och samsyn kring nivåindelning Sociala inslag genom bussresor och kickoff Möjlighet att vara med i valda poolspel Lägga till lag under säsong Proffsighet i mötet med föräldrarna. Få igång barnen på isen. Kontunitet

I tabellen ovan syns tydligt att ledare är en viktig faktor för en lyckad bandyskola men samtidigt är det även det som föreningarna anser som en av de största svårigheterna. Detta innebär att större vikt behövs läggas på att hjälpa klubbarna att utbilda ledare etc. Det är rätt tydligt att en flickbandyskola borde vara målet för att få en fungerande flickverksamhet bland ungdomsklubbarna vilket är visionen för Stockholms bandyförbund 2015. Detta är nämligen en bidragande faktor till att både fler flickor börjar med bandy genom att komma och testa och att fler flickor även fortsätter i lag då det redan finns klara lag innan denna övergång sker. Bland fotbollsklubbar i Stockholm är det en uppdelning bland flickor och pojkar redan första gången de kommer till fotbollsskolan, vilket säkerligen beror på att mängden flickor är fler så att denna uppdelning är möjlig. Genom att det redan vid anmälan, rekrytering och utskick till familjer finns information om flickbandyskola kan innebära att fler flickor anmäler sig. För att få fler flickor till bandyskolan och även få dessa att vilja fortsätta spela bandy kan följande hjälpa: Dela upp mellan flickor och pojkar under träning eller ha en ren flickbandyskola. Detta bidrar till att de vågar ta för sig och tycker att det är roligare. Viktigt att ha bra ledare och en stabil organisation även här så att föräldrar när det är dags för flickor att fortsätta vet vad som gäller. Hammarby och Västerås har lagt flicklagets träningar i anslutning till bandyskolan för att både barn och föräldrar ska få en blick över hur en träning senare kommer se ut, barnen får förebilder och något att sträva efter och föräldrar får sedan tidigt information om vad som väntar nästkommande år. Ifall detta ej är möjligt kan följande göras: 2/3 flickbandyskolor i Stockholm: exempelvis Hammarby, Spånga och GT/76 1 timme extra i veckan med damspelare som ledare Få flickor att känna tillhörighet i pojklag är viktigt.