Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 60603 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson Väg- och banteknik Asfaltåtervinning, Stockholm Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm Fri

Förord I syfte att nyttiggöra gamla asfaltmaterial och samtidigt minska behovet av deponering, har ett projekt initierats i syfte att finna lämpliga återvinningsmetoder, anpassade till de förhållanden som råder i Stockholm. Uppdragsgivare för projektet är Gatu- och Fastighetskontoret i Stockholm (Christer Rosenblad och Hans Hellberg) och Sycon Stockholm Konsult (Torbjörn Byrnäs). Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Anders Swenson och Thomas Halldin utfört fältmätningarna. Linköping i januari 2002, Torbjörn Jacobson VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002

Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 5 1 Fallviktsmätning allmän beskrivning 7 2 Asfaltgranulat som bärlager på gång- och cykelväg 8 2.1 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana (trottoar) med asfaltbeläggning, Kvarnhagsgatan, Hässelby 8 2.1.1 Provsträckor 8 2.1.2 Fallviktsmätning 9 2.1.3 Besiktning 12 2.1.4 Fuktinnehåll i asfaltgranulat 13 2.2 Asfaltgranulat som bärlager på trottoar med betongmarkplattor, Fatbursgatan, Södermalm 13 2.2.1 Provsträckor 13 2.2.2 Fallviktsmätning 14 2.3 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana med asfaltbeläggning, Västertorpsvägen 17 2.3.1 Provsträckor 17 2.3.2 Fallviktsmätning 17 2.4 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana med asfaltbeläggning, Malteholmsvägen, Hässelby 20 2.4.1 Provsträcka och fallviktsmätning 20 2.5 Sammanfattande kommentarer bärlager av asfaltgranulat på gångbana/trottoar 20 3 Försök med varm återvinning i verk 23 3.1 Försök på Långsjövägen, Älvsjö 23 3.1.1 Provsträckor 23 3.1.2 Uppföljning 2001 23 3.1.3 Okulär besiktning 23 3.2 Försök på Spångavägen, Bromma 24 3.2.1 Provsträckor 24 3.2.2 Uppföljning 2001 25 3.2.3 Analys av borrkärnor 25 3.2.4 Okulär besiktning 2001 25 4 Litteratur 26 Bilagor: 1. Fallviktsmätning på Kvarnhagsgatan, hösten 2001. 2. Fallviktsmätning på Fatbursgatan, hösten 2001. 3. Fallviktsmätning på Västertorpsvägen, hösten 2001. 4. Fallviktsmätning på Malteholmsvägen, december 2001. 5. Provning av borrkärnor från Spångavägen VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm. Lägesrapport 2001-12 av Torbjörn Jakobson Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 Linköping Sammanfattning Asfaltgranulat som bärlager på gång- och cykelväg Rapporten visar att asfaltgranulat bör vara lämpligt till obundna lager på de flesta gång- och cykelbanor i Stockholm. Försöken visar hittills att gång- och cykelbanor med bärlager av asfaltgranulat (krossade gamla beläggningar) kan erhålla motsvarande bärighet (lastfördelande förmåga) som de med konventionella material. Även treaxialförsök på VTI pekar i samma riktning. I första delen av rapporten redovisas fyra försök med återvinning av asfaltmassor där asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor (GC-väg). Det första försöket utfördes 1999 (Kvarnhagsgatan, Hässelby), två försök genomfördes under sensommaren och hösten 2000 (Fatbursgatan, Södermalm och Västertorpsvägen) och det senaste försöket utfördes sommaren 2001 (Malteholmsvägen, Hässelby). Sammanlagt ingår 14 prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulatet har ersatt bärlagergruset och/eller AG-lagret. I ett fall har kall återvinningsmassa testats som bärlager i stället för AG. Referenserna utgörs av sträckor med konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, dvs. bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor. Bärighetsmätningar med fallvikt För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren av konstruktionen. Bärigheten kan för obundna asfaltmaterial öka med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren påverkas av styvheten i undergrunden. Enligt mätningarna från hösten 2001 låg krökningsradien mellan 35 187 m för de olika sträckorna men i de flesta fall mellan 50 80 m. De högre värdena för några av sträckorna kan delvis förklaras av att AG-tjockleken blivit något större än avsett. Konstruktionerna med betongplattor som slitlager har något lägre bärighet än de med slitlager av asfalt. Bäst resultat av sträckorna med enbart ett lager av asfalt och asfaltgranulat uppvisar Malteholmsvägen. Bidragande orsaker kan vara att gångbanan utfördes under sommaren och att granulatet med hjälp av asfaltutläggare lades i två relativt tunna lager, vilka packades var för sig. Asfaltgranulatets tjocklek verkar inte ha påverka bärigheten nämnvärt enligt försöket i Västertorp. Skillnaden mellan sträckorna innehållande 150 och 250 mm asfaltgranulat är liten. VTI notat 4-2002 5

Noterbart är att det vid varje objekt finns provsträckor med asfaltgranulat som bärlager, vilka har motsvarande eller något högre bärighet än referensen. Ett par av provsträckorna missgynnas sannolikt av styvare undergrundsförhållanden (bergklack eller liknande) varför antalet teststräckor med motsvarande bärighet som referenserna sannolikt är fler än vad som mätningarna visat. De sträckor som lades 2000 har i samtliga fall erhållit en positiv bärighetsutveckling enligt mätningen från 2001. Provsträckorna i Hässelby uppvisar både bättre och sämre bärighetsutveckling under två år men skillnaden mellan de senaste årens mätningar är relativt liten. Vatteninnehållet i asfaltgranulatet låg på 2,1 3,7 % med de högsta värdena för prov tagna i det understa skiktet av lagret. Trots att proven togs på hösten var fuktinnehållet förhållandevis lågt. Fallviktsmätningarna bör därför inte vara påverkade av alltför höga fukthalter i de obundna lagren. Sammanfattningsvis visar försöken hittills att gång- och cykelbanor med bärlager av asfaltgranulat (krossade gamla beläggningar) kan erhålla motsvarande bärighet (lastfördelande förmåga) som de med konventionella material. Även treaxialförsök på VTI pekar i samma riktning. Styvhetsmodulen hamnar vid olika belastningsnivåer på motsvarande eller bättre värden än till exempel krossat bergmaterial. Deformationsresistensen är dock sämre hos asfaltgranulat, vilket måste beaktas om massorna skall användas på ytor med inslag av tung trafik. Asfaltgranulat bör då användas längre ned i konstruktionen, till exempel under en tjockare asfaltbeläggning eller ett lager av obundet material. Inblandning av stenmaterial kan även förbättra stabilitetsegenskaperna. En stor fördel är om lager av asfaltgranulat kan trafikeras en tid innan beläggningen läggs. Materialet hinner på så sätt ta upp mycket av den efterpackning som annars riskerar att ge spårbildning eller deformationer på gatan/vägen. Asfaltgranulat bör dock vara lämpligt till obundna lager på de flesta gång- och cykelbanor i Stockholm. Försök med varm återvinning i verk I den senare delen av rapporten redovisas två provvägsförsök med varma återvinningsmassor som slitlager. Provvägarna ligger i Älvsjö (Långsjövägen) och Bromma (Spångavägen). Sammanlagt 7 sträckor ingår varav 2 är referenser av nytillverkad, jungfrulig massa. Provbeläggningarna är ABT11 och ABT16 med 30 och 50 procents inblandning av asfaltgranulat. Uppföljningen 2001 omfattar okulär skadebesiktning och en mindre provtagning av borrkärnor på Spångavägen. Borrkärnorna undersöktes med avseende på hålrumshalt, pressdraghållfasthet och vattenkänslighet. Syftet var att studera om 50 % granulatinblandning påverkat asfaltens egenskaper. Proven togs efter ca ett års trafik på provvägen. Analyserna av borrkärnorna visade att återvinningsbeläggningen (ABT11/B180 + 50 % granulat) och referensen (ABT11/B180) var likvärdiga. De små skillnader som fanns i hålrumshalt och pressdraghållfasthet förklarades av att bindemedelsmängden var något högre i återvinningsmassan. I övrigt observerades inga skador eller förändringar på provsträckorna under det senaste året. 6 VTI notat 4-2002

1 Fallviktsmätning allmän beskrivning För att beskriva påkänningarna i de övre lagren (ca 0 30 cm) redovisas krökningsradien (R) och töjningen i beläggningens underkant. Krökningsradien beräknas från deflektionerna D0 och D30 och töjningen från D0, D30 och D60. Påkänningarna i de undre lagren samt undergrunden beskrivs av deflektionen i D60. I det senare fallet är avsikten huvudsakligen att studera om förhållandena är lika mellan de olika provsträckorna. D60-värden mindre än 200 µm anses indikera bra undergrundsbärighet medan D60-värden över 300 µm indikerar dålig bärighet. Töjningen och krökningsradien (nedsjunkningarna) har korrigerats till temperaturen 10 C som brukar användas som referenstemperatur. Fallviktsmätningarna 1999 resp. 2000 skall även ses som nollmätningar, utförda ca en månad efter sträckornas utförande, vilka ligger till grund för jämförelser med kommande mätningar (bedömning av hållfasthetsutveckling i främst granulatet). De beräkningsformler som använts för utvärderingen av fallviktsdata genom hela denna rapport är följande: Krökningsradie: R = r 2 /(2*D 0 *(D 0 /D 30-1)) D 0 och D 30 anges i µm. D står för deflektion (nedsjunkning). Lilla r är avståndet från belastningscentrum till D 30, i detta fall 300 mm. Formeln resulterar i en krökningsradie, R, uttryckt i m. När R-värdet ligger under 100 m anses bärigheten ligga på en sämre nivå och när den är över 200 m på en bra nivå (lämplig nivå för låg- till medeltrafikerade vägar). Lämplig nivå för trottoarer, gång- och cykelbanor är svårbedömd eftersom erfarenheter från liknande mätningar saknas (kanske 60 100 är ett realistiskt värde för R). Beläggningstöjning: ε=37,4+(0,988*d 0 )-(0,533*D 30 )-(0,502*D 60 ) [Jansson, VTI] D 0, D 30 och D 60 anges i µm, vilket resulterar i en beläggningstöjning (ε) i µs. För att ta hänsyn till de olika beläggningstemperaturerna mellan vägavsnitten vid mättillfället korrigerades den beräknade töjningen från den uppmätta beläggningstemperaturen till standardtemperaturen +10 C enligt formeln: ε +10 C = ε ber /( (T C/10)^3,08*10-5 *h 1 2 *D 0 ) [Djärf, VTI] T är beläggningstemperaturen vid mättillfället. Beläggningstjockleken (h 1 ) och D 0 anges i mm. Resultaten från beräkningen av töjningen i underkant av beläggning. Om töjningen ligger över 300 µs anses beläggningen ha sämre bärighet och om den ligger under 150 µs anses den ha mycket bra bärighet. Både töjningen i beläggningens underkant och krökningsradien kan sägas vara ett mått på styvheten i de övre lagren av konstruktionen. VTI notat 4-2002 7

2 Asfaltgranulat som bärlager på gång- och cykelväg 2.1 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana (trottoar) med asfaltbeläggning, Kvarnhagsgatan, Hässelby 2.1.1 Provsträckor Provsträckorna i Hässelby syftar till att undersöka om asfaltgranulat kan användas som obundet bärlager i GC-vägar (i detta fall en trottoar). Referens är standardkonstruktion med obundet bärlagergrus + AG + MAB. Ytterligare en sträcka med inblandning av emulsion i asfaltgranulat (kall återvinningsmassa) ingår i försöket. Figur 1 Provsträckor vid Hässelby i Bromma. Provsträckorna lades hösten 1999 och har sedan dess följts upp genom fallviktsmätningar och besiktningar. Hösten 2001 togs även prov för att kontrollera fuktinnehållet på asfaltgranulat i vägen. Tidigare resultat finns redovisade i VTI notat 4-2001. Provsträckorna utfördes enligt ett program som utarbetats av Stockholm Konsult, Gatu- och Fastighetskontoret och VTI gemensamt. Sträckorna hade följande uppbyggnad: Försökssträcka 1 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 80 mm Asfaltgranulat Bärlager 2 170 mm Bärlagergrus Försökssträcka 2 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 150 mm Asfaltgranulat 8 VTI notat 4-2002

Försökssträcka 3 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 Bärlager 2 150 mm Asfaltgranulat Försökssträcka 4 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm Asfaltgranulat med tillsatts av 1,5% emulsion Bärlager 2 200 mm Bärlagergrus Referenssträcka Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 Bärlager 2 200 mm Bärlagergrus 2.1.2 Fallviktsmätning En sammanställning över fallviktsdata från mätningarna höstarna 1999 2001 ges i tabell 1 och figurerna 2 4. Enskilda värden från mätningen i oktober 2001 framgår av bilaga 1. Tabell 1 Sammanställning av centrumnedsjunkningen, D0. Medelvärde, µm Standardavvikelse 1999 2000 2001 1999 2000 2001 Sträcka 1 603 820 1056 108 205 199 Sträcka 2 605 851 1004 108 126 97 Sträcka 3 374 544 472 41 63 95 Sträcka 4 544 621 513 106 131 112 Referens 555 456 495 123 92 87 VTI notat 4-2002 9

400 350 300 1999 2000 2001 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat Krökningsradie, m 250 200 150 25mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% Emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager 100 50 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens Figur 2 Krökningsradien (R) för de olika sträckorna höstarna 1999-2001. Töjning, mikrostrain 1000 900 800 700 600 500 400 300 25mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 1999 2000 25mm ABT 8 2001 50mm granulat + 1,5% Emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager 200 100 0 Figur 3 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens Töjningen i beläggningens underkant för de olika sträckorna höstarna 1999 2001. 10 VTI notat 4-2002

400 350 1999 2000 2001 300 Deflektion- D60, µm 250 200 150 25mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% Emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager 100 50 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens Figur 4 Deflektionen (D60) för de olika sträckorna höstarna 1999 2001. D60 brukar vid tunna asfaltlager beskriva påkänningarna på de undre lagret samt undergrunden. Kommentarer Bärigheten (styvheten) i de övre lagren har för sträckorna 1 2 fortsatt att minska enligt mätningen från hösten 2001. Dessa två sträckor har bara 25 mm av ABTbeläggning direkt på ett lager av asfaltgranulat eller kombinationen asfaltgranulat + bärlagergrus. På sträcka 3 som har två lager av asfalt, ABT + AG, lagt på asfaltgranulat har bärigheten ökat sedan föregående mätning 2000 men är oförändrad eller lägre jämfört med den första mätningen från 1999. Sträcka 4 med emulsionsinblandning i granulatet (tänkt att ersätta AG) lagt på bärlagergrus och referensen med ABT + AG + bärlagergrus uppvisar oförändrade värden mellan 1999 och 2001. Om påkänningarna på de övre lagren studeras vidare uppvisar sträcka 3 högst bärighet (styvhet) med bättre värden på både töjning och krökningsradie jämfört med referenssträckan och övriga provsträckor. Sträcka 3 är också den sträcka som kan sägas ha den kraftigaste konstruktionen med bitumeninnehåll i samtliga lager. Det är möjligt att värmen från AG-massan (50 mm massa) fick som följd att granulatet i lagrets övre del kan ha härdat ihop. Denna sträcka uppvisar också de lägsta variationerna mellan mätpunkterna av samtliga. Sträcka 3 och referensen har mycket bra bärighet med tanke på att det är en trottoar. Sannolikt har även sträcka 4 tillräcklig bärighet medan sträckorna 1 och 2, båda med endast ett tunt slitlager direkt på granulat, verkar blivit för klena (sprickkänsliga). Om granulatet med tiden binder ihop, vilket ibland sker på trafikerade vägar genom trafikarbetet brukar bärigheten öka och ibland markant. Denna effekt verkar ha uteblivit vid Kvarnhagsgatan, vilket inte är förvånande eftersom ingen trafikrelaterad efterpackning sker på en trottoar. Deflektionen, D60, som främst beskriver undergrundens bärighet varierar mellan 80 220 µm beroende på sträcka. Variationerna kan dock vara stora även VTI notat 4-2002 11

inom sträckorna. Bergklackar, kulvertar eller varierande materialtyper kan vara orsaken. Lägst värden uppvisade sträcka 4 med mycket bra undergrundsbärighet. Styvare (stummare) undergrund kan vid fallviktsmätningen ge större påkänningar på de översta lagren (kanske främst bärlagret, s.k. madrasseffekten). Detta måste beaktas vid utvärderingen av bärighetsmätningarna. Vid denna provväg är främst sträcka 4 inte helt jämförbar med övriga sträckor. 2.1.3 Besiktning En del avtryck (gropar) förekom på sträckorna 1 och 2. Eventuellt har arbetsfordon med stödben påverkat beläggningen. En del arbeten verkar ha förekommit bredvid gångbanan. Ett antal återvinningscontainrar finns även placerade utmed sträcka 2, vilket kan ha påverkat beläggningen. Bild 1 Provsträckor 1 och 2 vid Kvarnhagsgatan. Bild 2 Provsträckor 3 och 4 vid Kvarnhagsgatan. 12 VTI notat 4-2002

2.1.4 Fuktinnehåll i asfaltgranulat Hösten 2001 togs prov (i provgropar) på asfaltgranulatet på några sträckor för bestämning av fuktinnehåll. Eftersom trottoaren gränsar mot gräsmattor och delvis högre belägen terräng finns viss risk för att vatten skall tränga in i de obundna lagren under asfaltbeläggningen. Tabell 2 Vattenkvot i asfaltgranulatet hösten 2001. Provsträcka Nivå Vattenkvot vikt-% 2 Övre lagret 2,2 2 Undre lagret 2,5 3 Övre lagret 2,1 3 Mellersta lagret 2,3 3 Undre lagret 3,7 Vattenkvoten i asfaltgranulatet låg på oväntat låga nivåer och ingenting tyder på att vatten infiltrerat från intilliggande terräng. I bärlagergrus anses vatteninnehållet normalt ligga på ca 60 % av optimal vattenkvot (3 4 %) enligt erfarenheter från kontrollsträckor. I detta fall ligger värdena något lägre. Fallviktsmätningen från hösten 2001 bör därför inte ha påverkats av onormalt högt fuktinnehåll i bärlagermaterialet. Misstankar om detta förelåg efter den extremt regniga sommaren och hösten 2000. 2.2 Asfaltgranulat som bärlager på trottoar med betongmarkplattor, Fatbursgatan, Södermalm 2.2.1 Provsträckor Försöket syftar till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) i stället för eller som komplement till konventionellt bärlager vid utformning av trottoarer med ytbeläggningen av betongmarkplattor. Provsträckorna ligger på en trottoar med betongmarkplattor utmed Fatbursgatan. De två övre lagren är desamma medan bärlagret i provsträckorna utgörs av 200 eller 250 mm asfaltgranulat medan referensen har 50 mm AG. Försöket utfördes under augusti 2000. 50 mm Btg-plattor 50 mm Btg-plattor 50 mm Btg-plattor 30 mm sättsand 30 mm sättsand 30 mm sättsand 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Sträcka 1 (20m) Sträcka 2 (20m) Sträcka 3 (18m) Figur 5 Provsträckornas uppbyggnad på Fatbursgatan. Betongplattornas storlek var 350x350x50 mm. VTI notat 4-2002 13

Bild 3 Översikt över försökssträckorna på Fatbursgatan. 2.2.2 Fallviktsmätning Resultaten från de fallviktsmätningar som utfördes hösten 2001 redovisas i figurerna 6 9 samt i bilaga 2. Som jämförelse har även mätningen från hösten 2000 lagts in i de flesta av diagrammen. 0-200 Nedsjunkning, µm -400-600 -800 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG -1000-1200 -1500-1000 -500 0 500 1000 1500 Avstånd från deflektionscentrum, mm Figur 6 Nedsjunkningen (medelvärden) på respektive sträcka, Fatbursgatan 2001. 14 VTI notat 4-2002

50 45 2000 2001 40 35 Krökningsradie, m 30 25 20 15 10 5 0 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Figur 7 Beräknade krökningsradier (medelvärden) på Fatbursgatan. 1200 1000 2000 2001 Töjning, mikrostrain 800 600 400 200 0 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Figur 8 Beräknade töjningar på Fatbursgatan. VTI notat 4-2002 15

200 180 160 2000 2001 Deflektion- D60, µm 140 120 100 80 60 40 20 0 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Figur 9 Värden på D60 (medelvärden) för resp. sträcka på Fatbursgatan. Kommentarer Enligt VTIs expert på marksten går det att fallviktsmäta på betongmarkplattor. Den erhållna mätdatan verkar styrka detta även om nedsjunkningen i viss mån kan påverkas av fallviktsplattans placering på marken (markstenen). Spridningen mellan de enskilda provpunkterna var relativt stor på sträcka 2 men i övrigt som övriga objekt. Sträckan med 250 mm granulat verkade ha erhållit något bättre bärighet (styvhet) än referensen som har konventionell uppbyggnad. Samtliga sträckor har erhållit markant bättre bärighet 2001 jämfört med 2000 när sträckorna var relativt nylagda. Värdena är dock fortfarande betydligt lägre än vid t.ex. Hässelby. Erfarenheterna av fallviktsmätningar på marksten är dock ringa varför det är svårt att bedöma bärighetsnivån för denna konstruktionstyp. Mätningarna får i första hand ses som en relativ, jämförande studie. Deflektionen, D60, visade på förhållandevis bra bärighet för underliggande lager och undergrund. Skillnaden mellan de olika sträckorna var inte heller så stor. 16 VTI notat 4-2002

2.3 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana med asfaltbeläggning, Västertorpsvägen 2.3.1 Provsträckor Försöket syftade till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) som bärlagergrus vid utformning av gångbana med slitlager av asfalt. Slitlagret bestod i detta fall av 25 mm ABT8. De 4 provsträckorna innehöll asfaltgranulat lagt i ett eller flera lager och med varierande tjocklek. Referensen utgjordes av AG + bärlagergrus. 25 ABT8 50 AG16 100 Granulat 200 Bärlagergrus 250 Granulat 100 Granulat 200Granulat 150 Granulat Underbyggnad 1. Referens 2. 3. 4. Figur 10 Provsträckornas uppbyggnad på Västertorpsvägen. Sträckornas längd var ca 25 m vardera. 5. 2.3.2 Fallviktsmätning Resultaten av fallviktsmätningen hösten 2001 redovisas i figurerna 13 16 samt i bilaga 3. Som jämförelse har även mätningen från 2000 tagits med. 0-100 -200 Nedsjunkning, µm -300-400 -500-600 AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat -700-800 -1500-1000 -500 0 500 1000 1500 Avstånd från deflektionscentrum, mm Figur 11 Nedsjunkningen (medelvärden) på respektive sträcka, Västertorpsvägen, 2001. VTI notat 4-2002 17

80 70 2000 2001 60 Krökningsradie, m 50 40 30 20 10 0 AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat Figur 12 Beräknade krökningsradier (medelvärden) på Västertorpsvägen. 600 500 2000 2001 Töjning, mikrostrain 400 300 200 100 0 AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat Figur 13 Beräknad töjning i beläggningens underkant (medelvärden), Västertorpsvägen. 18 VTI notat 4-2002

140 120 2000 2001 Deflektionen-D60, µm 100 80 60 40 20 0 AG + grus 250 granulat 100+100 granulat 200 granulat 150 granulat Figur 14 Värden på D60 (medelvärden) för resp. sträcka på Västertorpsvägen. Kommentarer Bärigheten (styvheten) i de övre lagren har med tiden ökat för samtliga sträckor. Krökningsradien låg enligt mätningen från 2001 mellan 53 76 m. Flera av provsträckorna med asfaltgranulat som bärlager uppvisade högre värden än referensen. Anmärkningsvärt är att referensen i detta försök uppvisar betydligt lägre bärighet än i Hässelby trots motsvarande uppbyggnad. Om provsträckorna med enbart slitlagerbeläggning direkt på asfaltgranulat jämförs så ligger värdena något högre vid Västertorp. De relativt låga krökningsradierna medför också att påkänningarna i beläggningen blir höga med töjningar nära 400 mikrostrain. Nedsjunkningen i D 60 som beskriver påkänningarna i underliggande lager samt undergrund visar i allmänhet på bra bärighet. Sträcka 3 (100 + 100 mm granulat) uppvisade dock väldigt låga nedsjunkningar i D 60 enligt de två mätningarna. Sannolikt ligger ett styvare lager direkt under trottoarkonstruktionen (kanske en berghäll), vilket inverkar på fallviktsmätningen. Påkänningen blir därmed större i de övre lagren pga. det stumma underlaget. Det kan förklara de relativt låga värdena på krökningsradien som erhållits för sträcka 3. Asfaltgranulatet på denna sträcka bör annars ha erhållit bäst packning av samtliga sträckor eftersom det packades i två lager och dessutom på styvt underlag. VTI notat 4-2002 19

2.4 Asfaltgranulat som bärlager på gångbana med asfaltbeläggning, Malteholmsvägen, Hässelby 2.4.1 Provsträcka och fallviktsmätning Sommaren 2001 lades en gångbana på ca 200 m med asfaltgranulat (20 cm fräsmassor) som bärlager och ABT8 (3 cm) som slitlager. Asfaltgranulatet lades i två lager, 2 * 10 cm, och med asfaltläggare. I december 2001 utfördes en fallviktsmätning. Temperaturen hade innan mätningen legat omkring +5 C under en längre tid. Resultaten redovisas i tabell 3. Tabell 3 Fallviktsdata från december 2001, Malteholmsvägen D0 µm D60 µm Krökningsradie m Töjning mikrostrain Medelvärde: 581 171 81 414 Standardav.: 77 32 16 65 Minvärde: 417 108 59 287 Maxvärde: 714 225 111 528 Krökningsradien ligger på en högre nivå för detta objekt jämfört med motsvarande beläggning (enbart ABT8-beläggning) på Kvarnhagsgatan och Västertorpsvägen. En förklaring kan vara att asfaltgranulatet lades med läggare i två lager om vardera 10 cm och att arbetena utfördes under sommaren, vilket kan vara gynnsamt för packningen av asfaltgranulatet (värme underlättar packningen, partiklarna kan klibba ihop). 2.5 Sammanfattande kommentarer bärlager av asfaltgranulat på gångbana/trottoar För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. En av kriterierna för utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren av konstruktionen. Bärigheten kan för obundna asfaltmaterial öka med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande lagrens beskaffenhet beaktas. Påkänningarna på de övre lagren påverkas t.ex. av styvheten i undergrunden. En sammanställning över fallviktsdatan (krökningsradien) från mätningarna hösten 2001 ges i figur 15. 20 VTI notat 4-2002

200 180 Krökningsradie, m 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kvarnhagsgatan Fatbursgatan Västertorpsvägen Malteholmsvägen 25 ABT8, 50 AG16, 200 bärlager 25 ABT8, 50 AG16, 150 granulat 25 ABT8, 50 emulsion+granulat, 200... 25 ABT8, 80 granulat, 170 bärlager 25 ABT8, 150 granulat 50 Btg, 30 sand, 50 AG 50 Btg, 30 sand, 250 granulat 50 Btg, 30 sand, 200 granulat 25 ABT8, 50 AG16, 200 bärlager 25 ABT8, 250 granulat 25 ABT8, 100+100 granulat 25 ABT8, 200 granulat 25 ABT8, 150 granulat 25 ABT8, 200 granulat Figur 15 Översikt över krökningsradien för provsträckorna på trottoarer. Fallviktsmätning från hösten 2001. De höga värdena för två av sträckorna i Hässelby (Kvarnhagsgatan) kan till viss del förklaras av att AG-lagret blivit något tjockare än planerat. Enligt provtagningen på sträcka 3 var AG-lagret några cm tjockare än avsett. På Kvarnhagsgatan är skillnaden stor mellan sträckorna som har AG och de där AGlagret ersatts med asfaltgranulat. Bärigheten har för dessa sträckor också minskat med tiden (halverats), vilket pekar mot att konstruktionen blivit för svag. I Västertorp föreligger ingen skillnad mellan referensen som har AG och flera av provsträckorna där AG ersatts med asfaltgranulat. I det senare fallet har bärigheten också ökat under det första året. Bäst resultat av sträckorna med enbart ett lager av asfalt och asfaltgranulat uppvisar Malteholmsvägen. Bidragande orsaker kan vara att gångbanan utfördes under sommaren och att granulatet med hjälp av asfaltutläggare lades i två relativt tunna lager, vilka packades var för sig. Enligt de danska anvisningarna för bärlager av asfaltgranulat erhålls det bästa resultatet vid utläggning under varm väderlek. Granulatkornen kan då både forma sig och fästa ihop bättre vid vältningen eftersom de är relativt mjuka och klibbiga. Asfaltgranulat skall inte heller läggas i tjockare lager än 15 cm. Noterbart är att det vid varje objekt finns provsträckor med asfaltgranulat som bärlager vilka har motsvarande eller något högre bärighet än referensen. Ett par av provsträckorna missgynnas sannolikt av styvare undergrundsförhållanden (bergklack eller liknande) varför antalet teststräckor med motsvarande bärighet som referenserna är något fler än vad som framgår av figur 15. Asfaltgranulatets tjocklek verkar inte ha påverka bärigheten nämnvärt enligt försöket i Västertorp. Skillnaden mellan sträckorna innehållande 150 och 250 mm asfaltgranulat är liten. De sträckor som lades 2000 har i samtliga fall erhållit en positiv bärighetsutveckling enligt mätningen från 2001. Provsträckorna i Hässelby uppvisar både bättre och sämre bärighetsutveckling under två år men skillnaden mellan de senaste årens mätningar är relativt liten. Vatteninnehållet i asfaltgranulatet låg på 2,1 3,7 % med de högsta värdena för prov tagna i det understa skiktet av lagret. Trots att proven togs på hösten var fuktinnehållet förhållandevis lågt i asfaltgranulatet. Mätresultaten bör således inte ha påverkats av vatteninnehållet i VTI notat 4-2002 21

materialet. Både med tanke på temperaturerna vid mättillfället (ca 10 C) och fuktinnehållet bör fallviktsmätningarna på ett bra sätt ha återspeglat bärigheten hos den här typen av konstruktioner. Som det framgår av figur 15 ligger krökningsradien i de flesta fall mellan 30 80 m beroende på sträcka. Konstruktionen med betongplattor som ytlager har något lägre bärighet än de med slitlager av asfalt. Lämplig nivå för den här typen av objekt är svårbedömd (erfarenheter saknas). Kanske 50 100 m är ett realistiskt värde om en viss andel tung trafik trafikerar gång eller cykelbanan. Vägens bärighet påverkas också av undergrundens beskaffenhet, något som inte beaktas vid dimensioneringen av GC-vägar i Stockholm (endast en standardkonstruktion förekommer). Asfaltgranulat kan ha en bindande förmåga som dock beror på materialet i sig självt (bindemedelshalten och graden av åldring) samt packningen vid utförandet, efterpackningen från trafiken som i båda fallen gynnas av höga temperaturer. Enligt VTIs uppföljningar har krossade asfaltmassor i bärlager (Jönköping, Västerås och provvägen vid Saxån) med tiden bundit ihop så att hela borrkärnor har kunnat erhållas. Gemensamt för vägarna har varit relativt mycket trafik och högt bitumeninnehåll i de gamla asfaltmassorna. Det finns också flera exempel där materialet inte har bundit ihop, t.ex. från gångbanor och lågtrafikerade gator. 22 VTI notat 4-2002

3 Försök med varm återvinning i verk 3.1 Försök på Långsjövägen, Älvsjö 3.1.1 Provsträckor Försöket syftar till att studera effekten av granulatinblandning i varm asfaltmassa. Massorna tillverkades i ett verk med parallelltrumma (det enda i Sverige, Sandahls Asfalt), vilket innebär att granulatet värmdes upp separat innan det blandades in i den nya massan. Vid användning av parallelltrumma kan högre andel granulat tillsättas (upp mot 50 % beroende på granulatets sammansättning) jämfört med konventionella verk som endast tillåter maximalt 15 25 % granulatinblandning. Provvägen är belägen på en förortsgata med blandad trafik (t.ex. busstrafik). Den beläggningstyp som testats är slitlager typ ABT 16/B 85. Tre olika sträckor lades under augusti 1999: 1. referens med nytillverkad massa (ABT 16/B 85) 2. 30 % granulatinblandning (ÅA ABT 16/B 85) 3. 50 % granulatinblandning (ÅA ABT 16/B 85) 3.1.2 Uppföljning 2001 Vägen har endast besiktigats under 2001. 3.1.3 Okulär besiktning År 2000 Enligt den okulära besiktningen framkom det att referensen bestod av beläggning med två olika stenmaterial. I riktningen mot Älvsjö innehöll beläggningen ett betydligt ljusare stenmaterial medan stenmaterialet i motsatt riktning till synes bestod av ett något rödare material och samma som i försökssträckorna. De feta fläckar som observerades under 1999 förekom fortfarande. En liten deformation iakttogs på försökssträckan med 50 % granulatinblandning i riktningen från Älvsjö. Deformationen förekom i samband med en fet fläck nära en busshållsplats. I övrigt förekom inga skador på sträckorna. År 2001 Ingen märkbar förändring hade skett under 2001. En del fetare partier förekommer fortfarande liksom deformationen nära busshållplatsen. VTI notat 4-2002 23

3.2 Försök på Spångavägen, Bromma 3.2.1 Provsträckor Försöket syftar till att studera effekten av granulatinblandning i varm asfaltmassa på en väg med större trafikvolym. Provvägen är belägen på en större förortsgata (trafikled) med blandad trafik (en hel del busstrafik). Den beläggningstyp som testats är slitlager typ ABT 11/B180 och ABT16/B 180. Fyra olika sträckor ingår i försöket: 1. referens med nytillverkad massa (ABT 11/B 180) 2. 30 % granulatinblandning (ÅA ABT 11/B 180) 3. 50 % granulatinblandning (ÅA ABT 11/B 180) 4. 30 % granulatinblandning (ÅA ABT 16/B 180) Sträckorna befinner sig på Spångavägen i direkt anslutning till rondellen vid Brommaplan. Nedanstående figur beskriver uppbyggnaden av sträckorna. Brommaplan ABT 11 87 m 37m ABT 11 102 m ABT 11 +30% 147 m ABT 11 +30% 63 m ABT 11 +50% 114 m ABT 11 +50% 106 m ABT 16 +30% 154 m ABT 16 +30% 196 m Mot Spånga ABT 11= 69 kg/m 2 ABT 16= 92 kg/m 2 Bindemedel: B180 i samtliga beläggningar. Figur 16 Beskrivning av de olika sträckornas placering och andel granulat på Spångavägen. Bild 4 Översikt överprovsträckorna på Spångavägen. 24 VTI notat 4-2002

3.2.2 Uppföljning 2001 På två av provsträckorna togs ett antal borrkärnor hösten 2001. Syftet var att studera om beläggningens beständighet påverkats av granulatinblandningen. Tio borrkärnor togs på sträckan innehållande ABT11 + 50 % granulat. Som jämförelse togs även tio prov på motsvarande referens med ABT11. På borrkärnorna bestämdes hålrumshalt, pressdraghållfasthet och vidhäftningstal. I samband med provtagningen gjordes även en okulär besiktning. 3.2.3 Analys av borrkärnor I tabell 4 redovisas laboratorieresultaten på borrkärnorna från Spångavägen. Enskilda provningsresultat framgår av bilaga 4. Vattenkänsligheten har bestämts genom FAS-metod 446-01 som numera föreskriver 7 dygns vattenlagring. Kravet i ATB VÄG 2002 är minst 75 % i vidhäftningstal för relativt nylagda massor. Tabell 4 Resultat av laboratorieprovning på borrkärnor. Sträcka Hålrumshalt vol-% Pressdrag. torr kpa Pressdrag. våt kpa Vidhäftningstal % ABT11+50% granulat 3,0 1321 888 67 ABT11 2,4 1428 936 66 Skillnaden i vattenkänslighet är liten mellan proven tagna på beläggning av nytillverkad och återvunnen asfaltmassa. Eftersom beläggningen är ett år gammal kan inte kraven i ATB VÄG tillämpas fullt ut 2001. Sannolikt hade beläggningen klarat kraven om provningen gjorts på provkroppar tagna på relativt nylagd beläggning. Enligt tidigare erfarenheter från varm återvinning brukar inblandning av granulat förbättra vattenkänsligheten hos asfaltbeläggningar och även göra massan smidigare vid utläggningen. En negativ effekt av granulattillsats kan vara förhöjd styvhet, vilket inte är fallet här. Pressdraghållfastheten är något lägre för provkropparna från provsträckan med 50 % granulat jämfört med referensen. Styvheten hos ett åldrat bindemedel kan kompenseras genom att massan görs fetare, dvs. något mer nytt bindemedel inblandas eller ett mjukare bitumen används. Enligt kvalitetskontrollen erhöll återvinningsmassan 0,2 0,3 procentenheter högre bindemedelshalt än referensen. Efter ett par års trafik bör en noggrannare uppföljning utföras som omfattar samtliga provsträckor på provvägen. Borrkärnor kan t.ex. analyseras med avseende på stabilitet, styvhet, vattenkänslighet och egenskaper hos bindemedlet. 3.2.4 Okulär besiktning 2001 Beläggningen såg överlag mycket bra ut och ingen skillnad kunde iakttagas mellan de olika sträckorna. Vid busshållplatsen förekom dock mindre deformationer. VTI notat 4-2002 25

4 Litteratur Djärf, L: Modellutveckling, delprojekt inom huvudprojektet Dimensionering vid förbättring och underhåll. VTI notat V207, 1993. Jansson, H: Regressionssamband för beräkning av påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat V 190 1992. Jacobson, T & Hornwall, F: Kall återvinning av asfaltbeläggning. Provvägsförsök i Värmland - sju års erfarenheter. VTI notat 62-1999 Jacobson, T & Hornwall, F: Försök med modifierad emulsion vid ytbehandling. Provväg på riksväg 62, Deje - Olsäter, Värmland. Slutrapport 1999. VTI notat 64-1999 Jacobson, T & Hornwall, F: Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk. Del 1 Laboratorieprovning. VTI notat 1-2001 Jacobson, T & Hornwall, F: Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk. Del 2 Provvägar och kontrollsträckor. VTI notat 28-2001 Jacobson, T & Hornwall, F: Försök med asfaltåtervinning i Stockholm. Lägesrapport 2000. VTI notat 4-2001 Jacobson, T: Återvinning av schaktmassor från Stockholm. VTI notat 45-2001 26 VTI notat 4-2002

Bilaga 1 Kvarnhagsgatan, Hässelby Fallviktsmätning:01-09-21,sträcka 1 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 4 3 51,5 942 568 373 191 97 30 13 10,7 13,6 31 713 8 3 51,5 731 445 296 165 97 40 19 10,7 15,7 42 547 12 3 50,8 964 567 360 175 85 26 13 10,7 15,8 28 748 16 3 50,6 1224 722 468 238 117 33 15 10,4 14,9 23 929 20 3 51 866 484 310 152 75 22 10 10,4 15,1 29 684 24 3 50,2 1180 729 486 265 149 61 34 9,9 13,5 27 860 28 3 50,3 1355 851 575 322 196 102 66 10,9 15,1 24 960 32 3 50,1 1195 778 571 354 230 109 64 9,9 14,2 34 787 34 3 49,8 1046 710 526 329 208 101 66 9,9 13,2 44 676 Medel 50,6 1056 650 441 243 139 58 33 10,4 14,6 31 767 Min 49,8 731 445 296 152 75 22 10 9,9 13,2 23 547 Max 51,5 1355 851 575 354 230 109 66 10,9 15,8 44 960 Std.avv. 0,6 199 139 109 78 59 36 25 0,4 1,0 7 132 Beläggningstemp ( C) 11 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Kvarnhagsgatan, Hässelby Fallviktsmätning:01-09-21 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 4 3 51,5 942 568 373 191 97 30 13 10,7 13,6 32 694 8 3 51,5 731 445 296 165 97 40 19 10,7 15,7 43 536 12 3 50,8 964 567 360 175 85 26 13 10,7 15,8 29 727 16 3 50,6 1224 722 468 238 117 33 15 10,4 14,9 24 896 20 3 51 866 484 310 152 75 22 10 10,4 15,1 30 667 24 3 50,2 1180 729 486 265 149 61 34 9,9 13,5 28 830 28 3 50,3 1355 851 575 322 196 102 66 10,9 15,1 25 922 32 3 50,1 1195 778 571 354 230 109 64 9,9 14,2 36 760 34 3 49,8 1046 710 526 329 208 101 66 9,9 13,2 45 655 Medel 50,6 1056 650 441 243 139 58 33 10,4 14,6 32 743 Min 49,8 731 445 296 152 75 22 10 9,9 13,2 24 536 Max 51,5 1355 851 575 354 230 109 66 10,9 15,8 45 922 Std.avv. 0,6 199 139 109 78 59 36 25 0,4 1,0 7 124 VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002

Bilaga 2 Fallviktsmätning, Fatbursgatan, hösten 2001 Fallviktsmätning: 2001-09-26 Sträcka 1 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 18 4 49,2 962 701 460 142 126 47 14 11,2 12,1 45 635 14 3 49,4 912 646 454 162 70 39 21 11,3 12,7 51 620 10 4 49 1087 892 467 302 138 68 32 11,2 13,9 33 737 6 3 49,1 1092 901 585 349 199 94 49 11,5 13,2 51 652 2 3 49 974 626 471 239 174 89 50 11,5 12,2 46 617 Medel 49,1 1005 753 487 239 141 67 33 11,3 12,8 45 652 Min 49,0 912 626 454 142 70 39 14 11,2 12,1 33 617 Max 49,4 1092 901 585 349 199 94 50 11,5 13,9 51 737 Std.avv. 0,2 80 134 55 89 49 24 16 0,2 0,7 7 50 Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: 2001-09-26 Sträcka 2 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 18 3 48,7 1333 878 648 377 261 135 77 11,2 12,5 34 803 14 3 48,7 1662 1224 997 440 264 136 68 11,7 14,7 45 907 10 4 49 1055 724 424 232 51 19 5 11,3 13,5 30 773 6 4 49,6 751 541 205 100 18 4 2 11,3 13 23 630 2 3 49,3 866 453 300 68 51 21 9 11,2 12,3 29 668 Medel 49,1 1133 764 515 243 129 63 32 11,3 13,2 32 756 Min 48,7 751 453 205 68 18 4 2 11,2 12,3 23 630 Max 49,6 1662 1224 997 440 264 136 77 11,7 14,7 45 907 Std.avv. 0,4 368 305 316 164 123 67 37 0,2 1,0 8 110 Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: 2001-09-26 Sträcka 3 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 14 3 49,3 983 710 418 317 225 121 76 11,7 12,1 36 629 11 4 49,7 1124 874 586 165 128 76 47 11,4 12,4 46 713 8 3 49,3 1255 983 466 293 139 107 67 11,5 12,5 23 885 5 3 49,2 1127 678 533 316 198 112 67 11,5 12,4 38 710 2 3 49 1190 865 661 353 206 128 78 11,5 12,4 51 696 Medel 49,3 1136 822 533 289 179 109 67 11,5 12,4 39 727 Min 49,0 983 678 418 165 128 76 47 11,4 12,1 23 629 Max 49,7 1255 983 661 353 225 128 78 11,7 12,5 51 885 Std.avv. 0,3 101 126 96 72 43 20 12 0,1 0,2 11 95 Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002

Bilaga 3 Sid 1 (2) Fallviktsmätning, Västertorpsvägen, hösten 2001 Fallviktsmätning: 2001-09-21 Sträcka 1, ref Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Temp. Korr. 10 C Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,5 660 430 314 215 157 88 54 12 16,4 62 437 66 408 7 3 49,6 624 393 277 173 119 63 35 12,2 20,3 58 441 61 413 12 3 49,6 604 388 270 159 99 35 12 12 16,5 60 435 64 409 17 3 49,6 636 401 274 159 98 37 16 11,9 16,4 54 465 57 435 22 3 49,5 589 374 263 162 107 45 22 12 15,8 62 420 66 395 Medel 49,6 623 397 280 174 116 54 28 12,0 17,1 59 440 63 412 Min 49,5 589 374 263 159 98 35 12 11,9 15,8 54 420 57 395 Max 49,6 660 430 314 215 157 88 54 12,2 20,3 62 465 66 435 Std.avv. 0,1 28 21 20 24 24 22 17 0,1 1,8 3 16 4 15 Beläggningstemp ( C) 14 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: 2001-09-21 Sträcka 2 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Temp. Korr. 10 C Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,7 589 376 255 141 81 24 8 11,9 15,7 58 438 62 412 7 3 49,6 634 377 257 150 92 34 14 11,7 15,5 48 475 52 445 12 3 49,7 479 314 228 141 85 29 7 11,7 15 85 342 90 325 17 3 49,7 559 368 266 167 107 44 18 11,7 14,8 73 389 77 367 22 4 49,6 572 342 231 129 74 24 9 11 15,3 53 438 57 412 Medel 49,7 567 355 247 146 88 31 11 11,6 15,3 64 416 67 392 Min 49,6 479 314 228 129 74 24 7 11,0 14,8 48 342 52 325 Max 49,7 634 377 266 167 107 44 18 11,9 15,7 85 475 90 445 Std.avv. 0,1 57 27 17 14 13 8 5 0,3 0,4 15 52 16 47 Beläggningstemp ( C) 14 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: 2001-09-21 Sträcka 3 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Temp. Korr. 10 C Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,4 560 352 243 140 83 27 8 11,5 15,8 62 415 65 391 7 3 50 564 313 192 90 39 4 3 12 16,7 41 469 44 442 12 4 49,4 536 308 194 93 46 7 3 11,7 15,2 48 437 50 413 17 3 49,7 375 189 110 48 19 4 3 11,7 14,8 50 338 52 325 22 3 49,7 427 235 143 66 25 3 3 11,7 15,2 53 368 55 352 Medel 49,6 492 279 176 87 42 9 4 11,7 15,5 51 405 53 385 Min 49,4 375 189 110 48 19 3 3 11,5 14,8 41 338 44 325 Max 50,0 564 352 243 140 83 27 8 12,0 16,7 62 469 65 442 Std.avv. 0,3 86 66 51 35 25 10 2 0,2 0,7 8 53 8 47 Beläggningstemp ( C) 14 Tjocklek beläggn. (mm) 100 VTI notat 4-2002

Bilaga 3 Sid 2 (2) Fallviktsmätning: 2001-09-21 Sträcka 4 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Temp. Korr. 10 C Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,5 618 370 243 130 69 17 5 11,7 14,8 47 479 50 449 7 3 49,4 729 489 358 222 144 60 25 11,7 15,7 60 487 64 452 12 3 49,4 724 462 323 187 115 45 19 11,7 16 50 516 54 479 17 4 49,2 839 534 374 216 127 42 14 11,5 16,1 43 596 47 546 22 3 49,3 515 290 193 106 60 20 7 11,9 15,2 52 409 55 388 Medel 49,4 685 429 298 172 103 37 14 11,7 15,6 50 498 54 463 Min 49,2 515 290 193 106 60 17 5 11,5 14,8 43 409 47 388 Max 49,5 839 534 374 222 144 60 25 11,9 16,1 60 596 64 546 Std.avv. 0,1 123 98 78 52 37 18 8 0,1 0,6 6 67 6 57 Beläggningstemp ( C) 14 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: 2001-09-21 Sträcka 5 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Temp. Korr. 10 C Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain m mikrostrain 2 3 49,4 876 616 449 263 150 48 15 11,9 14,2 54 579 59 529 7 3 49,3 550 387 288 165 90 20 4 11,9 15,3 90 376 95 355 12 3 49 752 517 377 207 104 15 1 12,4 14,8 60 520 65 481 17 3 49,4 532 365 272 165 103 42 18 11,5 14,5 88 361 94 342 22 3 48,9 735 516 369 202 106 23 5 11,5 16,1 62 506 67 469 Medel 49,2 689 480 351 200 111 30 9 11,8 15,0 71 468 76 435 Min 48,9 532 365 272 165 90 15 1 11,5 14,2 54 361 59 342 Max 49,4 876 616 449 263 150 48 18 12,4 16,1 90 579 95 529 Std.avv. 0,2 146 104 72 40 23 15 7 0,4 0,7 17 95 17 82 Beläggningstemp ( C) 14 Tjocklek beläggn. (mm) 100 VTI notat 4-2002

Bilaga 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Malteholmsgatan, Hässelby Fallviktsmätning:01-12-11 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Sensor Number : 0 1 2 3 4 5 6 Sensor Distance : 0.0 20.0 30.0 45.0 60.0 90.0 120.0 (cm) Distance Imp Load D0 D20 D30 D45 D60 D90 D120 Air Pave K.rad Töjning m kn µm µm µm µm µm µm µm C C m mikrostrain 0 3 51,8 559 391 307 223 176 114 79 4,3 4,7 84 388 10 3 51,4 542 386 302 217 169 107 75 4,7 4,4 90 374 20 3 50,8 651 478 383 284 225 146 102 4,2 4,4 82 428 30 3 50,6 632 462 370 276 219 145 103 4,3 4,7 84 415 40 3 50,7 646 460 360 260 204 135 94 4,5 4,7 73 449 50 3 50,4 602 429 333 243 190 121 84 4,3 4,3 78 418 60 3 50,6 626 420 309 205 145 75 40 4,5 4,3 59 492 70 3 50,5 651 450 341 240 181 106 64 4,3 4,5 63 482 80 3 50,4 592 402 302 205 146 74 38 4,5 4,3 67 451 90 3 50,4 698 494 377 263 192 111 70 4,7 4,2 62 514 100 3 50 714 503 385 262 196 110 66 4,3 4,5 60 528 110 3 50 632 439 329 219 158 83 48 4,3 4,2 65 479 120 3 50 583 411 316 216 154 80 43 4,3 4,3 77 426 130 3 49,9 572 412 312 216 156 82 45 4,3 4,5 80 413 140 3 49,8 523 362 271 179 125 62 32 4,2 3,9 80 396 150 3 49,9 551 379 286 191 132 66 36 4,5 4,5 75 417 160 3 49,6 445 310 234 156 108 55 31 4,3 4,3 99 333 170 3 49,6 417 207 202 183 165 128 99 4,1 4,8 90 287 180 3 50 473 347 270 190 140 75 43 4,3 4,3 111 326 190 3 49,6 544 411 332 254 203 134 94 4,6 4,7 111 337 200 3 49,6 556 414 338 259 207 132 89 3,9 4,3 107 346 Medel 50,3 581 408 317 226 171 102 65 4,4 4,4 81 414 Min 49,6 417 207 202 156 108 55 31 3,9 3,9 59 287 Max 51,8 714 503 385 284 225 146 103 4,7 4,8 111 528 Std.avv. 0,6 77 66 47 35 32 29 25 0,2 0,2 16 65 VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002

Bilaga 5 FAS Metod 446-01 pressdragprovning. Bestämning av vattenkänslighet genom Projekt: Objekt: Spångavägen, referens Levererande materialtäkt: Massatyp/märkning: Provtagningsdatum: Provkropparna är: Uppborrade Pk-storlek/packningsmetod:Ø 100 mm VTI-nr/projektnr: 01-127 Våta gruppen Prov Skrymd. Hålrum Vatten (%) Draghållf. nr ( g / cm³ ) (%) Absorption Mättn.grad ( kpa) 12 2,406 2,5 2,4 100 911 14 2,409 2,3 1,9 100 941 15 2,405 2,5 2,1 100 961 18 2,401 2,7 2,2 100 943 19 2,412 2,2 2,2 100 927 Mv 2,407 2,4 2,2 100 936 Stdav 0,00 Vidhäftningstal 66 Torra gruppen Prov Skrymd. Hålrum Draghållf. nr ( g / cm³ ) (%) ( kpa) 11 2,412 2,2 1443 13 2,406 2,4 1509 16 2,402 2,6 1452 17 2,405 2,5 1351 20 2,410 2,3 1386 Mv 2,407 2,4 1428 Stdav 0,00 VTI notat 4-2002

VTI notat 4-2002