Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Relevanta dokument
Växtskyddsrådet kraftsamling långsiktigt växtskydd

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Genomgång om upplägget för minor useprojektet och redovisning av en del resultat. Växtskyddsrådet 14 december 2016 Agneta Sundgren

Växtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Bekämpningsmedel i jordbruket 2015

IPM, NAP och konsekvenser

Integrerat Växtskydd i praktiken

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Inspirationskurs IPM. Linköping

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

19 november Till Jordbruksdepartementet Stockholm. Förslag till handlingsprogram växtskyddsmedel Ert dnr Jo2008/2278/ELT

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Bekämpningsmedelsregistret (BKM-reg) & Spider

Morotsproduktionen i Sverige

Agneta Sundgren, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växtskyddskonferensen Brunnby 2013

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige

Förslag till skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel (SOU 2017:102)

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Diflufenikan mot ogräs så minskar du risken för vattenmiljön

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Växtskyddsrådets möte den 14 december 2016 minnesanteckningar

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Integrerat växtskydd vad gäller?

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Ekologisk odling i växthus

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Strategi för växtskyddsmedel Förslag till en arbetsmetod

Senaste nytt om herbicidresistens

Vad är livsmedelsstrategin?

Tillgången på växtskyddsmedel för ekologisk odling LRFs arbete med att få dem godkända. Agneta Sundgren

Regelverket inom ekologisk produktion

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

RAPPORT 4/17. Begränsning av icke yrkesmässig användning av kemiska växtskyddsmedel i Sverige. kemikalieinspektionen.se

Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser

Remissvar om förslag till handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel.

Vår roll inom växtodlingsförsök. Växjö möte

Kemiföretagens syn på dagens situation

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Korta fakta om. svensk växtodling. Så skapar vi tillsammans en konkurrenskraftig. svensk växtodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Växjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

STRATEGI FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

Gräsogräs förebyggande åtgärder och kontroll. Lars Andersson Inst. f. Växtproduktionsekologi SLU

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bekämpningsmedelsregistret

Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

F-2735-B Bekämpningsmedel och biotekniska produkter Handläggare: Lena Hansson E-post:

BESLUT. .,... Datum Diarienr Sw shchemicalage n n e cv a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

LRF Trädgård - tillsammans för växtkraft!

Ny EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp

Stor strukturomvandling i trädgårdsnäringen sedan 1970

Hållbarhetsdirektivet och Integrerat växtskydd (IPM)

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Direktstöd

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Växtskyddsrådets möte den 11 mars 2015 minnesanteckningar

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Uppföljning av Jordbruksverkets handlingsplan för klimatanpassning 2017 samt ny handlingsplan för 2018

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Rådgivning för lantbruk och miljö

Så här fortsätter Greppa Näringen

Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket

GMO på världsmarknaden

EPOK. Förmedlar kunskap Samordnar forskning Främjar dialog. Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Rådgivning för lantbruk och miljö

Plattform växtskydd, Katja Fedrowitz december Kommunikationsstrategi för Plattform växtskydd SLU

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av växtskyddsmedel

Mervärden i svensk odling

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Försöksåret 2012/2013

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2017

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Gårdsstöd och förgröningsstöd

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Agronom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund Att: Kjell Ivarsson Stockholm

Transkript:

Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer, vägledningar, beslut om verksamt ämne samt analysera konsekvenser sådana förändringar får. Exempel aktivitet 2018: - Glyfosat studie av användning, alternativ vid ett ev framtida förbud, miljöaspekter, livscykelanalyser, miljömålskonflikter

Intensiv debatt om glyfosat den senaste åren IARC och EFSA har olika uppfattning om glyfosats egenskaper avseende risken för cancer

Efter intensiva EU-diskussioner kring ämnets egenskaper blev glyfosat i november 2017 fortsatt godkänt i ytterligare 5 år, till december 2022.

Glyfosat i produkten Roundup godkändes i Sverige 1975 År 2016 utgjorde glyfosat med sina 657 ton 41 % av den totala svenska växtskyddsmedelsförsäljningen och är det mest använda ogräsmedlet (motsvarar 7,5 % av den totala andelen bekämpningsmedel som såldes i Sverige samma år)

Analys kring glyfosat Arbetet kring glyfosat är tänkt att handla om hur ett eventuellt framtida förbud av ämnet kommer påverka den svenska odlingen. I analysen kommer vi att försöka beskriva hur de svenska odlingssystemen inom främst jordbruk men eventuellt också inom trädgård ser ut idag och vad som kommer hända om glyfosat förbjuds i framtiden. Vilka ekonomiska, agronomiska och miljömässiga effekter kommer ett förbud egentligen att leda till? Vi kommer också att visa några alternativa lösningar vid en utfasning av glyfosat. Analysen kommer i viss utsträckning att inkludera erfarenheter från andra länder än Sverige.

Analys kring glyfosat Användning i kommunal verksamhet, hushållsanvändning, vid golfbanor eller järnväg kommer inte att ingå i arbetet. Arbetet kommer heller inte omfatta någon fullständig jämförelse med andra EU-länder. I den planerade arbetsgruppen finns kompetens inom områdena växtföljder och ogräs, odlingsteknik, maskinteknik, växtnäring, miljöaspekter och ekonomi. I nuläget pågår upphandling av resurs att utföra livscykelanalyser på några olika scenarier.

Hur? Jordbruksverket, tillsammans med andra berörda sektorsmyndigheter, ett löpande uppdrag att följa den gemensamma jordbrukspolitikens effekter på miljön. I det ingår att följa angränsande politikområden inklusive frågor om lagstiftning kring växtskyddsmedel. Organisatoriskt genomför vi föreliggande utredning inom ramen för CAP:s miljöeffekter. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/ miljoklimat/miljoutvarderingarforsokochutveckli ng/jordbrukspolitikenseffekterpamiljon.4.7a446 fa211f3c824a0e8000171408.html

Analys kring glyfosat Tänkt upplägg: Bakgrund t.ex. ämnets historia, egenskaper och användning i Sverige och världen Användning t.ex. vilka arealer används det på, vilka grödor, arealer och tidpunkter, doser, antal behandlingar per år/växtföljd o.s.v. Lagstiftning beskrivning av processen kring godkännande på EU-nivå, Sverige o.s.v.

Analys kring glyfosat Forskning och utveckling Vilka andra projekt finns? Analys och slutsatser Miljöaspekter Konsekvenser ekonomiskt, agrart, miljömässigt Alternativ till glyfosat Förslag från Växtskyddsrådet på frågor som behöver belysas?

Statistik växtskyddsmedel Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift Omvärldsbevakning - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer, vägledningar, beslut om verksamt ämne samt analysera konsekvenser sådana förändringar får. Aktivitet 2018: - En grundlig genomgång och analys av växtskyddsmedelsstatistiken

Tre olika publikationer + riskindex

Beskriva hur/vem/vad arbetet har skett hittills och vilket underlag har används? Hur vill vi att statistiken ska kunna användas och vad ska den visa? (inkl EU-perspektiv, användning i andra länder)

Hittills Ett första möte mellan Statistiska Centralbyrån, Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket 28/2 för att diskutera bakgrunden vem gör vad idag Listan som anger vilken dos av ett visst växtskyddsmedel som ska användas i beräkningarna behöver ses över KemI och SCB använder inte samma lista. SCB har inlett översyn av sin doslista. Öppning för samverkan kring en gemensam lista framåt. Beskrivning av hur insamlingen av statistik har gått till i Sverige från start fram till nu SCB startat arbetet Några funderingar: Hur hanterar vi bäst uppgifter gällande mikrobiologiska medel/nis eller allmänkemikalier? Referensgrupp finns på växtnäringsområdet men inte på växtskydd Förändra uppställningen i användarundersökningen? Medgivande från företagen att publicera försåld mängd verksamt ämne?

Framåt Vilken statistik tycker ni saknas idag? Vad är det egentligen vi vill följa och veta utifrån den årliga statistiken? Vilka här i Växtskyddsrådet vill vara med i arbetet och kallas till kommande möte där vi diskuterar fortsatta frågeställningar?

Major use Major use är allt det som inte är minor. Minor crops kallas grödor som odlas på få hektar. Ett riktmärke har varit under 3000 hektar i Sverige Minor use kallas en användning av växtskyddsmedel som sker i liten omfattning

Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 2: Utveckla dialog med företag och bransch i syfte att öka kunskapen om marknaden i relation till vilka behov som odlare har av att kunna hantera skadegörare eller ogräs med någon växtskyddsmetod, på både kort och lång sikt samt vilka behov företagen har i fråga om information och stöd från myndigheter Aktivitet 2018: - Påbörja diskussioner om ett gemensamt strukturerat arbete, s.k. Major use

Ta vid där arbetet med Strategi för växtskyddsmedel avstannade 2015 Hitta nya vägar att fånga upp vilka växtskyddsproblem odlarna har att hantera idag och framåt Vi behöver hitta vägar att arbeta problembaserat för hela svenska produktionen, ett Major use -arbete, för grödor på större arealer.

Major use-verksamhet Betodlarna SpmO SFO Vallföreningen Ekologiska lantbrukarna LRF Växtodling Gemensam samverkansfunktion mellan Major & Minor Gemensamt arbeta för att hitta lösningar Minor use-verksamheten - LRF - bredda tillgången på växtskyddsmedel för grödor som odlas i mindre omfattning och för mindre användningsområden (minor use) Frilandsgrönsaker Svenskt Växtskydd & deras medlemmar, andra företag som säljer bkm Forskning & utveckling SLU Plattform växtskydd, CBC, EPOK Myndigheter Fler? SLF Rådgivningen HS mfl Formas RISE Växthusgrönsaker Industrigrönsaker Prydnadsväxter Plantskola Frukt Bär Potatis Marknad Frukt & grönt

Möjligheter till samverkan? Växtskyddsrådet Hur skulle vi tillsammans kunna tackla framtiden där vi ser att tillgången till ett effektivt växtskydd ser mycket bekymmersam ut? Vi arbetar alla ganska mycket mer VAD som är problemet men mindre med HUR vi ska lösa dem Odlarna SFO, Betodlarna, Spmo, Vallföreningen mfl Svenskt Växtskydd & dess medlemsföretag Forskningen SLU (Plattform växtskydd, CBC), RISE m.fl. Myndigheter SJV, KEMI, SLV Rådgivningen, handeln Fler?